FiU 1980/81:22
Finansutskottets betänkande
1980/81:22
om vissa anslag för budgetåret 1981/82 inom budgetdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1980/81:100 bil. 11)
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1980/81:100 bilaga 11
Budgetdepartementet med undantag för Litt. C Skatte- och kontrollväsen,
Litt. F Statlig personalpolitik m. m. och Litt. G Övriga ändamål punkterna G
3-5 och G 7-13, vilka delar behandlas av andra utskott, samt Litt. D Bidrag
och ersättningar till kommunerna, som utskottet behandlar senare.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Budgetdepartementet m. m.
1. Budgetdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i
proposition 1980/81:100 bilaga 11 (budgetdepartementet) under punkterna
A 1-A 4 (s. 11-14) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar
1. till Budgetdepartementet ett förslagsanslag av 32 605 000 kr.,
2. till Gemensamma ändamål för departementen ett förslagsanslag
av 110 334 000 kr.,
3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 13 500 000
kr.,
4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 625 000 kr.
Statlig rationalisering och revision, m. m.
2. Statskontoret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 1 (s.
15-18) och hemställer
att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 62 753 000 kr.
3. Anskaffning av ADB-utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt B 2 (s. 18-21) och hemställer
att riksdagen
1. medger att datamaskinutrustning beställs - utöver tidigare
medgivet belopp - till en kostnad av högst 148 000 000 kr.,
2. till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 115 000 000 kr.
1 Riksdagen 1980/81. 5 sami. Nr 22
FiU 1980/81:22
2
4. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Regeringen har
under punkt B 3 (s. 21^16) föreslagit riksdagen att
1. godkänna den inriktning av DAFA:s uppgifter och den verksamhetsform
för DAFA som förordats i propositionen,
2. till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Föredragande statsrådet Rolf Wirtén anför att uppgifter och verksamhetsform
för datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) har
behandlats av flera utredningar. I proposition 1978/79:121 om användningen
av ADB i statsförvaltningen redovisades de riktlinjer för bl. a. utveckling och
drift av ADB i statsförvaltningen som regeringen avsåg att tillämpa. Dessa
riktlinjer, som i här berörda delar riksdagen anslöt sig till (FiU 1978/79:34,
rskr 1978/79:339), påverkar förutsättningarna för DAFA:s verksamhet. De
innebär i princip att datordrift som är av större omfattning i första hand skall
ske för varje verksamhet eller ADB-system för sig. De enskilda myndigheterna
bör således själva ansvara för driften av de egna systemen. För DAFA:s
del väntas detta innebära att flera stora uppdrag på sikt successivt överflyttas
från DAFA till ADB-anläggningar hos myndigheterna. Det finns å andra
sidan vissa ADB-system som utnyttjas av flera myndigheter, där det finns
skäl att samordna driften.
Monopolutredningen har i betänkandet (Ds B 1979:1) Datakonkurrens
behandlat frågan om DAFA:s särställning och därmed sammanhängande
frågor. Vidare har Statskonsult Administrationsutveckling AB belyst
förutsättningarna för DAFA att verka i konkurrens samt olika organisatoriska
former som kan tänkas för verksamheten.
Fråga har väckts om inte DAFA av flera skäl borde ombildas till
aktiebolag. Rent principiellt är DAFA:s verksamhet av sådan art att den
lämpar sig för att drivas i aktiebolagsform, anför föredraganden. Avgörande
skäl talar enligt hans mening dock emot en ombildning av DAFA till
aktiebolag. DAFA föreslås därför behålla sin ställning som myndighet.
DAFA bör dock ges större handlingsfrihet i olika avseenden. De
föreskrifter om att DAFA endast i mån av resurser får åta sig uppdrag från
andra än statliga uppdragsgivare bör ändras, anför föredraganden. Det är
önskvärt att DAFA försöker bredda sin marknad och minska beroendet av
statliga kunder, men tyngdpunkten i DAFA:s verksamhet bör även i
fortsättningen ligga inom datordriftområdet. Skäl talar vidare för att DAFA
bör ges ökad handlingsfrihet i anskaffningsfrågor. Föredraganden avser att
komma med förslag härom efter remissbehandlingen av den s. k. ADBanskaffningsutredningens
förslag (Ds B 1980:19). DAFA bör dessutom få
utökade befogenheter vad gäller lönesättningen och förändringar av den
egna organisationen.
Av hänsyn till såväl DAFA:s ekonomi och personal som till de totala
kostnaderna för statsverket är det enligt föredraganden nödvändigt att få till
FiU 1980/81:22
3
stånd en samordning av de olika kundernas planering av sin framtida
datordrift och en samverkan mellan dessa och DAFA. Ett lämpligt sätt att få
underlag för överväganden om i vilken utsträckning, ordning och takt större
kunder lämpligen bör ta över sin datordrift är att låta statskontoret i
samarbete med DAFA och i nära kontakt med de större statliga kunderna
utreda och lämna förslag till fortsatt handlande. Föredraganden avser att
senare uppdra åt statskontoret att utföra detta utredningsarbete.
Utskottet
Utskottet har ingenting att erinra mot föredragandens ställningstagande
beträffande DAFA:s verksamhetsform. I och med att principen om fri
konkurrens inte kan drivas fullt ut bör inte DAFA ombildas till aktiebolag.
Utskottet har inte heller något att invända mot de förändringar i DAFA:s
handlingsfrihet som föreslås i propositionen. Det förefaller vidare vara en
lämplig åtgärd att låta utarbeta en plan för i vilken utsträckning, ordning och
takt en överflyttning av uppdrag från DAFA till myndigheterna bör ske.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. godkänner den inriktning av DAFA:s uppgifter och den
verksamhetsform för DAFA som förordats i propositionen,
2. till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
5. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 4 (s. 46-47) och hemställer
att riksdagen till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000
kr.
6. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
B 5 (s. 47-52) och hemställer
att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 56 331 000 kr.
Statlig lokalförsörjning
7. Byggnadsstyrelsen. Regeringen har under punkt E 1 (s. 72-81) föreslagit
riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att fr. o. m. budgetåret 1981/82 besluta om
medel till fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering inom
byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning,
2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
FiU 1980/81:22
4
Föredraganden tar i detta sammanhang upp vissa frågor om beräkning av
medel till fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering för
byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning. Före den av riksdagen beslutade
budgetomläggningen fastställde riksdagen en stat för statens allmänna
fastighetsfond. Staten omfattade på utgiftssidan posterna Reparations- och
underhållskostnader m. m., Avsättning till värdeminskningskonto samt
Hyres- och arrendeutgifter m. m. Samtliga utgiftsposter var för slottsbyggnadernas,
beskickningsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder av
statens allmänna fastighetsfond förslagsvis betecknade. Under posten till
Reparations- och underhållskostnader beräknades medel till bl. a. fastighetsunderhåll
samt ombyggnad och komplettering. I samband med budgetomläggningen
ersattes denna redovisning med bl. a. en resultaträkning för
fastigheter som förvaltas av byggnadsstyrelsen.
Med fastighetsunderhåll avses sådan reparation eller ersättning av förslitna
och på annat sätt skadade byggnads- eller anläggningsdelar som måste göras
för att bibehålla fastigheten i dess byggnadstekniska skick och funktion. För
beräkning av medelsbehovet för underhåll av fastigheter som förvaltas av
byggnadsstyrelsen gäller vad som anfördes i proposition 1972:1 (bil. 21, FiU
1972:8, rskr 1972:51). Beräkningarna grundas på statistiska erfarenhetsdata.
För olika lokaltyper beräknas genomsnittliga underhållskostnader per
kvadratmeter vilka läggs till grund för beräkning av det aktuella medelsbehovet.
Med ombyggnad och komplettering avses ändrings- och kompletteringsarbeten
som tillgodoser krav på ändringar av lokaler och rationalisering av drift
och underhåll under förutsättning att åtgärderna inte eller endast i ringa mån
ökar värdet på den anläggning de avser. Medelsberäkningen för ombyggnad
och komplettering sker på grundval av kostnadsberäkningar av planerade
åtgärder. Övriga ombyggnader finansieras från de kostnadsramar till Diverse
objekt som förs upp i förslagen till investeringsplaner under anslag för
byggnadsändamål under olika huvudtitlar i statsbudgeten.
De arbeten som finansieras från utgiftsposterna fastighetsunderhåll samt
ombyggnad och komplettering är av sådan karaktär att det föreligger stora
svårigheter att exakt beräkna medelsutfallet inför varje budgetår. Det
beräknade medelsutfallet på längre sikt kan med hänsyn till vikten av att
bibehålla det statliga fastighetsbeståndet i dess byggnadstekniska skick och
funktion och av en rationell fastighetsförvaltning påverkas endast i begränsad
omfattning. Det kan enligt föredraganden emellertid vara motiverat att
anpassa omfattningen av underhålls- och ombyggnadsåtgärder till bl. a.
behoven av sysselsättningsskapande åtgärder. Det bör enligt föredraganden
ankomma på regeringen att besluta om medel till fastighetsunderhåll samt
ombyggnad och komplettering enligt nu redovisade av riksdagen godtagna
riktlinjer.
FiU 1980/81:22
5
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att fr. o. m. budgetåret 1981/82 besluta
om medel till fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering
inom byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning enligt
de riktlinjer som redovisas i propositionen,
2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
8. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt E 2 (s. 81-88) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för
statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i
propositionen,
2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 275 000 000 kr.
9. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt E 3 (s. 88-93) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen,
2. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.
10. Inköp av fastigheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt E 4 (s. 93-94) och hemställer
att riksdagen till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 55 000 000 kr.
Övriga ändamål
11. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
G 1 (s. 110-114) och hemställer
att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 16 812 000 kr.
12. Statens förhandlingsnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt G 2 (s. 115-116) och hemställer
att riksdagen till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.
FiU 1980/81:22
6
13. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt G 6 (s. 127-128) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av 595 000 kr.
Stockholm den 17 mars 1981
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s),
Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c),
Anita Gradin (s), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i
Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m), Karin Flodström (s), Britta Hammarbacken
(c) och Per Westerberg (m).