FiU 1980/81:11

Finansutskottets betänkande
1980/81:11

med anledning av proposition 1980/81:24 om förlängd tillämpning av
allmänna prisregleringslagen jämte motion

I proposition 1980/81:24 har regeringen (handelsdepartementet) efter
föredragning av statsrådet Staffan Burenstam Linder föreslagit riksdagen att
godkänna att regeringen förordnar om fortsatt tillämpning av 2-4, 6, 8 och
9 §§ allmänna prisregleringslagen (1956:236) under tiden den 21 december
1980-den 20 december 1981.

I motion 1980/81:115 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar att med anledning av proposition 1980/81:24 uttala vad som i
motionen anförs om tillämpningen av allmänna prisregleringslagen och att
prisstopp på alla dagligvaror snarast införs.

Propositionen

I propositionen lämnar föredraganden en redogörelse för den allmänna
prisregleringslagens tillämpning under 1979 och 1980. I sammanhanget
framhålls särskilt de förändringar i prisregleringen som 1980 har genomförts
beträffande baslivsmedel.

Prisstoppet på baslivsmedel infördes i huvudsak den 1 januari 1973.
Regeringen genomförde i början av år 1979 vissa förenklingar av den då
gällande ordningen. Därvid undantags en del varor från prisstoppet. Den 9
oktober 1980 beslöt regeringen att prisstoppet på köttvaror, ost, mjöl och
bröd skulle upphävas den 22 oktober 1980. Bland baslivsmedel omfattar
prisstoppet därigenom endast mjölk och filmjölk. För de varor som
undantagits från prisstoppet gäller i stället förhandsanmälningsskyldighet.
Föredraganden framhåller att långvariga prisstopp lätt leder till nackdelar för
konsumenterna i form av stelbenthet i prissättningen och en minskad
konkurrens. Risken ökar också enligt hans mening för att kostnaderna
vältras över på andra varor som inte är underkastade prisstopp. De nyss
berörda åtgärderna som har vidtagits inom baslivsmedelsområdet skall ses
mot denna bakgrund och mot intresset av att öka investeringsviljan inom
baslivsmedelsbranschen. Man kan enligt föredraganden inte heller bortse
från de nackdelar som långvariga prisstopp medför i form av ökad
administration för såväl myndigheter som enskilda. Genom att stoppriserna
är individuella växlar priserna från butik till butik, vilket från kontrollsynpunkt
är besvärligt.

På dagligvaruområdet i stort infördes år 1978 skyldighet att förhandsanmäla
prishöjningar. Enligt föredragandens mening fungerar denna ordning

1 Riksdagen 1980181. 5 sami. Nr 11

FiU 1980/81:11

bättre än ett långvarigt prisstopp. Föredraganden erinrar också om det
arbete som bedrivs av prisregleringskommittén (H 1975:06). Kommittén har
till uppgift att klarlägga huruvida de prisregleringsåtgärder som har vidtagits
och den prisövervakning som har bedrivits sedan år 1972 har haft åsyftad
verkan. Kommittén väntas komma att redovisa resultatet av sitt arbete
omkring årsskiftet 1980/81.

Riskerna för fortsatta kraftiga prisstegringar är påtagliga, anför föredraganden.
Kostnadsstegringarna spelar här en stor roll. Så länge vi inte har en
sådan löpande förbättring i vårt relativa konkurrensläge gentemot utlandet,
som kan möjliggöra att kronans värde gentemot andra valutor stiger,
kommer vi också att utsättas för att utländska prisstegringar slår igenom i
Sverige, framhåller föredraganden. Han bedömer emellertid att det också
finns risk för andra slag av prishöjningar som kan bemästras genom
prisreglerande åtgärder som avses i allmänna prisregleringslagen.

Motionen

I motion 115 anförs att inflationen är ett av uttrycken för de djupnande
kristendenserna i de kapitalistiska ekonomierna. Motionärerna polemiserar
mot flera av de uppfattningar som framförs i propositionen, bl. a. vad gäller
synen på priskonkurrensen. Vad gäller regeringens åtgärd att upphäva det
allmänna prisstoppet på praktiskt taget alla baslivsmedel anför motionärerna
att det egentliga motivet är att möjliggöra större prisstegringar för
livsmedelsindustrins kapitalister. Enligt motionärernas uppfattning vill
regeringen ge intrycket av att de prishöjningar som dess politik leder till - för
att öka kapitalets profiter - skulle vara till konsumenternas fromma.

Den allt lösligare tillämpningen av prisregleringslagen och upphävandet av
prisstoppet på baslivsmedel kan inte lämnas utan anmärkning, framhåller
motionärerna. När prisregleringslagen därför nu föreslås få förlängd giltighet
bör riksdagen uttala att den bör tillämpas så att den verkligen blir ett av
medlen i en kamp mot inflationen. Detta kräver att prisstopp införs på
baslivsmedel och andra dagligvaror.

Utskottet

Under den senaste tolvmånadersperioden, oktober 1979-oktober 1980,
steg konsumentpriserna med 15,7 %. Konsumentprisstegringen under
loppet av hela år 1980 torde komma att bli 13-14 %. Utskottet delar
bedömningen i propositionen att risken för fortsatta kraftiga prisstegringar är
stor. Utskottet har vid ett flertal tillfällen framhållit att inflationsbekämpningen
är en av den ekonomiska politikens viktigaste uppgifter. Denna kamp
mot prisstegringarna måste föras på flera fronter och innefatta åtgärder av
såväl generell som selektiv natur. Prisreglerande åtgärder är ett av de medel
som därvid kan komma till användning.

FiU 1980/81:11

Utskottet tillstyrker med det anförda att tillämpningstiden för allmänna
prisregleringslagen förlängs med ytterligare ett år.

De resonemang kring prisbildning och konkurrens m. m. som förs i motion
115 är eniigt utskottets uppfattning väl skissartade och schablonmässiga.
Med de starka inflationsimpulser som f. n. finns i vår ekonomi torde det inte
under någon längre period vara möjligt att upprätthålla ett allmänt prisstopp
inom en så stor varugrupp som alla dagligvaror. Som framhållits ovan gäller
det i stället att med olika ekonomisk-politiska åtgärder försöka komma till
rätta med de underliggande faktorerna till prisstegringarna. Kostnadsutvecklingen
i den svenska ekonomin spelar härvidlag en avgörande roll.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 115.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner att regeringen förordnar om fortsatt
tillämpning av 2-4, 6, 8 och 9 §§ allmänna prisregleringslagen
(1956:236) under tiden den 21 december 1980-den 20 december
1981,

2. att riksdagen avslår motion 1980/81:115.

Stockholm den 27 november 1980

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Lars Tobisson (m), Torsten Gustafsson (c),
Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s),
Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Christina Rogestam (c), Christer
Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m), Torsten
Karlsson (s) och Karin Flodström (s).

Reservation

Paul Jansson, Arne Gadd, Per-Axel Nilsson , Anita Gradin, Christer
Nilsson, Torsten Karlsson och Karin Flodström (alla s) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”De resonemang” och slutar med
”avgörande roll” bort lyda:

För inflationsklimatet i stort blir utgången av 1981 års avtalsrörelse kritisk.
Ett första steg i en offensiv antiinflationspolitik bör därför vara att skapa
goda förutsättningar för nästa avtalsrörelse. Detta kräver att ett flertal
ekonomisk-politiska åtgärder vidtas. Som närmare utvecklas i motion
1980/81:71 utgör därvidlag skatteomläggningen för 1981 en särskilt viktig
åtgärd. Skatteomläggningen måste utformas så att det blir möjligt för
löntagarna att bibehålla oförändrade reallöner med låga nominella löneök -

FiU 1980/81:11

ningar. För att det förslag till skatteomläggning som skisseras i motion 71
skall vara möjligt att förena med en lugn pris- och löneutveckling är det enligt
utskottets mening nödvändigt att införa ett allmänt prisstopp. Detta
prisstopp ingår som ett led i det åtgärdspaket som närmare redovisas i motion
71.

GOTAB 65985 Stockholm 1980