UbU 1979/80: 6

Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:6

med anledning av motioner om gymnasieskolan m. m.

Motionerna

1978/79: 226 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till åtgärder i anslutning till vad i motionen anförts om
utbildning i hantverksyrken,

1978/79:319 av Olle Aulin (m) och Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av i vilken omfattning
arvodestjänster som institutionsföreståndare för institutioner och bidrag
till avlöningskostnader till institutionstekniker bör införas inom gymnasieskolans
tvååriga yrkestekniska linjer,

1978/79: 367 av Georg Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts angående lokalisering av
musiklinje vid gymnasieskola i övre Norrland,

1978/79:369 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att gymnasieutredningen får i uppdrag att utreda frågan
om en vidgad musikutbildning av individuell karaktär inom gymnasieskolan
i enlighet med vad som i motionen anförts,

1978/79:371 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en skyndsam översyn av tim- och läroplanen för den treåriga ekonomiska
gymnasielinjen i syfte att ge denna en ökad yrkesinriktning,

1978/79:519 av Britta Bergström (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär utredning angående inrättande av arvodestjänster som institutionsföreståndare
samt bidrag till avlöningskostnader till institutionstekniker
inom linjer och specialkurser av gymnasieskolan, där arvodestjänst
eller lönekostnadsbidrag nu inte finns, i enlighet med vad som anförs i
motionen,

1978/79:567 av Ingrid Diesen m.fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1978/79: 566 -såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen uttalar att utbildningen av dansare
och danspedagoger stimuleras (yrkandet 2),

1978/79:625 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hemställer
hos regeringen att förslag om lärarvikarier inom gymnasieskolan
snarast föreläggs riksdagen,

1978/79: 738 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att riksdagen vid behandling
av frågor rörande gymnasieskolor beslutar föra över trädgårdsutbild 1

RiksHnppn 1979180. 14 .sami. Nr 6

UbU 1979/80:6

ningen från specialkurs till tvåårig linje vid de lantbruksskolor som har
sådan kurs inrättad,

1978/79: 739 av Ivan Svanström (c) och Bengt Bengtsson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av möjligheterna att anordna
en för eleverna kostnadsfri körkortsutbildning i det allmänna skolväsendets
regi,

1978/79:908 av Arne Andersson i Gamleby m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högre utbildning
inom turism och rekreation bör förläggas till Kalmar län,

1978/79:912 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att den tvååriga trädgårdskursen skall överföras till linje på gymnasieskolan,

1978/79: 925 av Ove Nordstrandh m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer att gymnasieutredningen får i uppdrag att med förtur
göra en översyn av frågorna om förbättrad samverkan mellan gymnasieskolan,
kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning samt
föreslå åtgärder som möjliggör en sådan förbättrad samverkan,

1978/79: 1337 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till vad
som anförts i avsnittet En skola för livet i den till finansutskottet remitterade
motionen 1978/79: 1108 — såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen
anhåller att regeringen ger gymnasieutredningen i uppdrag att med förtur
se över gymnasieskolans organisation och göra en analys av orsakerna till
den förändrade efterfrågan inom gymnasieskolan särskilt vad gäller naturvetenskaplig
och teknisk utbildning (yrkandet 3),

1978/79: 1341 av Georg Danell (m) och Birgitta Rydle (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den pågående försöksverksamheten
med gymnasiala musiklinjer för att möjliggöra en vidgad
musikutbildning vid flera gymnasieskolor,

1978/79: 1361 av Wiggo Komstedt (m) och Bo Lundgren (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära att åtgärder omedelbart vidtas
för att ändra den nuvarande tvååriga trädgårdskursen till linje inom gymnasieskolan,

1978/79: 1364 av Karl Leuchovius (m) och Sten Svensson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående inrättande av en försöksutbildning på gymnasial nivå vid
lantbruksskolorna, avseende allmän djurkunskap och djurskötsel,

1978/79: 1366 av Anna-Lisa Nilsson (c) och Erik Johansson i Hållsta (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder i syfte
att snarast ändra den nuvarande tvååriga trädgårdskursen till linje inom
gymnasieskolan,

UbU 1979/80:6

1978/79: 1377 av Rune Rydén (m) och Olle Aulin (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar

1. att hemteknisk kurs skall ge 1,0 poäng för barnskötarutbildningen,

2. att hemteknisk kurs skall ge gymnasieelever meritpoäng enligt vad
som redan sker för elever med genomgången grundskola,

1978/79: 1390 av Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar sig
för att vid en kommande utökning av den tvååriga musikundervisningen i
gymnasieskolan en tvåårig musiklinje lokaliseras till gymnasieskolan i
Skellefteå,

1978/79: 1894 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära sådana ändringar i gällande meritvärderingssystem
att de i motionen påtalade orättvisorna undanröjs,

1978/79: 1904 av Erik Johansson i Simrishamn (s) och Lennart Bladh (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag
angående i motionen redovisad utbildning,

1978/79: 1923 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär utredning om möjligheten att anslå särskilda resurser till gymnasieskolor
med elever med från grundskolan dokumenterat stödbehov.

Utskottet

Riksdagen har till riksmötet 1979/80 uppskjutit ett antal under det föregående
riksmötet väckta motionsyrkanden som avser läroplanen för gymnasieskolan
m. m. För att möjliggöra en samlad bedömning har utskottet
funnit sig böra behandla yrkandena i ett och samma betänkande.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 5 augusti 1976 har en
särskild utredning tillsatts med uppdrag att göra en översyn av den gymnasiala
utbildningen (U 1976: 10). Utredningen antog namnet
gymnasieutredningen. Den har sedermera erhållit tilläggsdirektiv dels den
3 februari 1977 (Dir 1977:14), dels den 7 juni 1979 (Dir 1979:63). Av
sistnämnda tilläggsdirektiv framgår att utredningen i första hand skall
inrikta sig på de delar av uppdraget som avser den långsiktiga planeringen
för och utvecklingen av den gymnasiala utbildningen.

Reguljär gymnasial utbildning ges inte bara inom ramen för gymnasieskolan
utan också inom kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning.
Den kommunala vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen
har emellertid sina särskilda målgrupper och detta präglar utformningen
av verksamheten. Gymnasieutredningen har i uppdrag att lägga
fram förslag om samverkan mellan gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning
och arbetsmarknadsutbildning. Utredningen skall vidare enligt
sina tilläggsdirektiv från år 1979 i samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) och

tl Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 6

UbU 1979/80:6

kommittén om kommunal vuxenutbildning (U 1978:04) ta initiativ till en
försöksverksamhet med denna inriktning.

I motionen 1978/79:925 begärs att gymnasieutredningen med förtur skall
behandla frågan om samverkan mellan gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning
och arbetsmarknadsutbildning.

Utskottet anser i likhet med motionärerna det vara angeläget att tillgängliga
resurser för gymnasial utbildning utnyttjas på mest effektiva sätt. Då
gymnasieutredningen redan har i uppdrag att dels lägga fram förslag om
samverkan mellan nämnda skolformer, dels ta initiativ till en försöksverksamhet
med sådan samverkan finner utskottet att motionen 1978/79: 925
bör avslås av riksdagen.

Gymnasieutredningen skall även pröva frågan om anpassning av studieväg
till individens intressen. Med hänvisning härtill anser utskottet att
riksdagen bör avslå motionen 1978/79: 369 om tilläggsdirektiv till utredningen
beträffande vidgad musikutbildning av individuell karaktär i gymnasieskolan.

Frågor om naturvetenskaplig och teknisk utbildning behandlas i motionen
1978/79: 1337 yrkandet 3. Motionärerna anser att gymnasieutredningen
med förtur bör vidta åtgärder för att öka rekryteringen till de naturvetenskapliga
och tekniska utbildningarna i gymnasieskolan.

Mycket tyder på att ungdomars intresse för naturvetenskap måste utvecklas
i tidig ålder om det skall bli bestående. Klasslärarutbildningen är
därför indirekt en viktig faktor när det gäller att stimulera ungdomars
intresse för naturvetenskapliga och tekniska studier på olika nivåer. Av
propositionen 1978/79: 180 om läroplan för grundskolan framgår att fortbildningsinsatserna
för grundskolans lärare till en början bör koncentreras
till lärarna på låg- och mellanstadierna så att de får en bredare naturorientering
och insikt i tekniska moment. Enligt vad utskottet inhämtat avses
förslag om fortbildning med detta innehåll läggas fram i nästa års budgetproposition.

När det gäller läroplan för grundskolan framgår av samma proposition
att det är viktigt att teori och praktik, förklaring och tillämpning varierar på
ett naturligt sätt i den naturvetenskapliga undervisningen. Undervisningen
förutsätts därför få en starkt laborativ och experimentell inriktning samt
bygga på iakttagelser och slutsatser. Regeringen har sedermera gett SÖ i
uppdrag att lägga fram förslag till nya kursplaner samt kommentarer till
desamma utifrån de riktlinjer som anges i propositionen om läroplan för
grundskolan (UbU 1978/79: 45, rskr 1978/79: 422).

Pågående försöksverksamhet i gymnasieskolan med varianter på den
naturvetenskapliga linjen samt samordning av de naturvetenskapliga och
tekniska linjerna i årskurs 1 och 2 syftar till att öka rekryteringen till
linjerna. Under läsåret 1979/80 omfattar nämnda försöksverksamhet totalt
högst 75 klasser. I skrivelse till regeringen den 22 oktober 1979 har SÖ
anmält att för läsåret 1979/80 antalet behöriga förstahandssökande till den

UbU 1979/80:6

naturvetenskapliga linjen ökat med 740 jämfört med föregående år och att
ökningen huvudsakligen hänför sig till kommuner som ansökt om att få
anordna försök med varianter. Ytterligare klasser av försöksverksamheten
med varianter av den naturvetenskapliga linjen begärs för läsåret 1980/81.
Samtidigt erinrar SÖ om att försöket innebär en avsevärd försvagning av
det humanistiska inslaget på linjen (det totala veckotimtalet för ämnet
historia minskas från sex till fyra veckotimmar, vidare utgår ämnet konstoch
musikhistoria, ett av ämnena filosofi och psykologi samt en årskurs Beller
C-språk). Konsekvenserna av en så kraftigt minskad bredd i den
naturvetenskapliga linjens allmänna orientering bör enligt SÖ särskilt uppmärksammas
i utvärderingsarbetet.

Utskottet, som utgår från att gymnasieutredningen i sitt arbete söker
finna vägar för en god rekrytering till naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar på det gymnasiala stadiet, föreslår med hänvisning till vad
som redovisats samt till det beredningsarbete som pågår i regeringskansliet
att motionen 1978/79: 1337 yrkandet 3 avslås av riksdagen.

I motionen 1978/79: 1364 begärs försöksverksamhet med tvåårig studieväg
i allmän djurkunskap och djurskötsel.

Utredningen om vissa utbildningsfrågor på veterinärmedicinens område
(VU 77) har i april 1979 avgett sitt betänkande Veterinärmedicinsk utbildning
(Ds Jo 1979:6). 1 detta föreslås bl. a. en tvåårig utbildning inom
gymnasieskolan i allmän djurvård. Studievägen avser utbildning i vård av
andra djur än dem som förekommer inom jordbruket. Ärendet bereds f. n.
inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionen
1978/79: 1364 inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07) har den 25 oktober 1979 lagt
fram betänkandet Trafikant- och förarutbildning (Ds K 1979: II). Viss del
av utbildningen föreslås förlagd till gymnasieskolan. Utredningens förslag
skall nu remissbehandlas. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 739 om utredning om körkortsutbildning
i det allmänna skolväsendets regi.

Enligt motionen 1978/79: 371 bör läroplanen för den treåriga ekonomiska
linjen ses över av SÖ i syfte att ge linjen en ökad yrkesinriktning.

Enligt sin instruktion (1965:737) åligger det SÖ särskilt att tillse att
skolutbildningen i fråga om innehåll och metoder fortlöpande förnyas,
utvecklas och förbättras i takt med forskningens framsteg och utvecklingen
inom bl. a. offentlig och enskild förvaltning, näringsliv och arbetsmarknad.
Inom SÖ pågår f. n. ett utvecklingsarbete för att göra bl. a. den
treåriga ekonomiska linjen mera yrkesinriktad. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionen 1978/79:371. I sammanhanget vill utskottet
erinra om att studerande, som avslutat treårig ekonomisk linje, har möjlighet
att som påbyggnadsutbildning gå igenom den tredje terminskursen av
en ekonomisk specialkurs om tre terminer. Denna terminskurs ger den
studerande möjlighet att välja mellan sju yrkesinriktade specialiseringar.

UbU 1979/80:6

I motionerna 1978/79: 738, 1978/79:912, 1978/79: 1361 och 1978/79: 1366
begärs att åtgärder skall vidtas för att tvåårig trädgårdskurs i gymnasieskolan
skall bli benämnd linje. Genom linjebenämning skulle, menar motionärerna,
de tvååriga studievägarna inom områdena jordbruk, skogsbruk
och trädgårdsnäring, som ofta anordnas vid en och samma skolenhet,
likställas i utbildningsorganisatoriskt hänseende.

Utskottet har i betänkandet UbU 1975/76:12 behandlat frågan om linjebenämning
av tvåårig trädgård skurs.

Utredningen (A 1974: 10) om arbetsförhållandena inom jordbruks- och
trädgårdsnäringen har i betänkandet Arbete ijordbruk och trädgård (SOU
1978: 29) föreslagit bl. a. omvandling av tvåårig trädgårdskurs i gymnasieskolan
till linje. I anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 samt i
skrivelse den 6 september 1979 till regeringen har SÖ hemställt att den
tvååriga trädgårdskursen omvandlas till tvåårig trädgårdslinje.

Med hänvisning till att ärendet nu bereds i regeringskansliet föreslår
utskottet att motionerna 1978/79:738, 1978/79:912, 1978/79:1361 och
1978/79: 1366 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Enligt motionen 1978/79: 1341 bör försöksverksamheten med musiklinje
nu utvärderas och avslutas så att en ökad musikutbildning i gymnasieskolan
blir möjlig.

SÖ har den 5 november 1975 redovisat en utvärdering av den tvååriga
musikutbildningen inför regeringen.

Utskottet anser att staten har ett ansvar för att det i erforderlig utsträckning
anordnas sådan förberedande utbildning som krävs för tillträde till
den högre utbildningen på musikområdet. I anslagsframställningen för
budgetåret 1980/81 föreslår SÖ dels att försöksverksamheten med musiklinje
får avslutas och linjen permanentas, dels att musiklinjen successivt
byggs ut. Med hänvisning till pågående beredningsarbete i regeringskansliet
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1341.

I motionerna 1978/79:367 och 1978/79: 1390 framförs vidare önskemål
om att riksdagen skall göra ett uttalande om att musiklinje vid en utökning
av musikutbildningen i gymnasieskolan skall lokaliseras till gymnasieskola
i övre Norrland resp. Skellefteå.

Utskottet vill erinra om att riksdagen inte brukar ta ställning till lokalisering
av enstaka klasser av linjer och specialkurser men väl till den totala
dimensioneringen av gymnasieskolans linje- och specialkursorganisation.
Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motionerna 1978/79: 367 och
1978/79:1390.

Med samma motivering föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1978/79: 908 om att en utbildning inom turism och rekreation på gymnasial
nivå förläggs till Kalmar.

I gymnasieskolan anordnas såsom försök fiskeutbildning enligt särskild
läroplan för drift- och underhållsteknisk linje, gren för fartygsteknik inom
de ramar för gymnasieskolan som vaije budgetår fastställs av regeringen.

UbU 1979/80:6

Med den motivering som redovisats i det föregående, nämligen att riksdagen
inte brukar ta ställning till lokalisering av enstaka klasser av linjer och
specialkurser, avstyrker utskottet även motionen 1978/79: 1904 om utredning
angående förläggning till Simrishamn av yrkesinriktad utbildning på
fiskerinäringens område.

Regeringen har den 7 juni och den 30 augusti 1979 utfärdat förordning
om försöksverksamhet och samverkan mellan gymnasieskola och företag
inom utbildning för industri och hantverk. Den nämnda försöksverksamheten
innebär att undervisning i ämne vari arbetsteknik ingår får förläggas till
företag och bedrivas av lärare anställd i företag. Statsbidrag utgår till
kostnader för lärare högst med belopp som skulle ha utgått om tjänstgöringen
fullgjorts av timlärare vid gymnasieskolan enligt timplan. Vidare
utgår statsbidrag till förhyrning av lokaler och undervisningsmateriel. Om
flera företag medverkar i utbildningen av klass fördelas statsbidraget till
lärarlöner och till förhyrning av lokaler i proportion till antalet elever (dvs.
statsbidrag med en sextondel av kostnaden för klass utgår för varje elev
som får utbildning i företaget). Beträffande tillsyn och ansvar m.m. för
utbildningen gäller särskilda bestämmelser.

Enligt riksdagens beslut skall lärlingsutbildningen fr. o. m. läsåret 1980/
81 ingå i den totala skolplaneringen och de kommunala skolstyrelserna
administrera bidragsgivningen (prop. 1978/79: 100 bil. 12, UbU 1978/
79:40, rskr 1978/79: 344). Vidare skall tillsynen över utbildningen vara
sådan att utbildningens kvalitet garanteras.

1 motionen 1978/79: 226 behandlas frågan om lärlingsutbildning samt
relationen mellan denna utbildning, annan gymnasial yrkesutbildning och
arbetsmarknadsutbildning. Lärlingsutbildningens syfte anses vara att ge
yrkesutbildning inom små yrkesområden. Enligt motionären bör statsbidrag
till lärlingsubildning utgå med belopp som svarar mot den kostnad
som staten har för den som går likartad studieväg i gymnasieskolan. 1
motionen anges dock ett belopp härför som rymmer inte bara den statliga
utan även den kommunala kostnaden för en utbildningsplats i gymnasieskolan.

Det bör vara möjligt att vidareutveckla det individrelaterade statsbidraget
till gymnasial yrkesutbildning som redovisats i det föregående så att det
kan tillämpas även för lärlingsutbildning. Förslag bör föreläggas riksdagen
beträffande förbättrat statsbidrag till den lärlingsutbildning varom riksdagen
fattat beslut tidigare i år. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning
av motionen 1978/79: 226 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om statsbidrag till lärlingsutbildning.

Riksdagen beslöt år 1978 om utbildning av dansare (prop. 1977/78: 100
bilaga 12, UbU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 181). Beslutet innebär bl. a. att
statsbidrag införs till vissa kostnader för dels en förberedande dansundervisning
i årskurserna 4—9 i grundskolan i Stockholm, Göteborg och
Malmö, dels en tvåårig yrkesutbildning av dansare inom gymnasieskolor -

UbU 1979/80:6

ganisationen i Stockholm. Ett av målen för den senare utbildningen är att
förbereda eleverna för den utbildning av danspedagoger som bedrivs vid
statens dansskola. Vare sig den förberedande dansundervisningen i grundskolan
eller yrkesutbildningen i gymnasieskolan har emellertid kunnat
igångsättas enligt planerna.

I motionen 1978/79:567 yrkandet 2 begärs att riksdagen uttalar att utbildningen
av dansare och danspedagoger bör stimuleras.

Frågan om dansarutbildning berördes senast i propositionen 1978/
79: 143 om barn och kultur (s. 19). I denna proposition anförs att det
framstår som skäligt att staten står för en större del av kostnaderna än vad
som förutsattes i det ursprungliga beslutet. Enligt vad utskottet erfarit skall
vissa förslag om kompletterande bidrag läggas fram för riksdagen. Med
hänvisning härtill anser utskottet att motionen 1978/79: 567 yrkandet 2 inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan om resurser för stödundervisning och samordnad specialundervisning
i gymnasieskolan för nästa budgetår kommer att behandlas i budgetpropositionen.
Utskottet föreslår därför att motionen 1978/79:1923 om
särskilda resurser för stödundervisning inte föranleder någon åtgärd från
riksdagens sida.

1 motionerna 1978/79: 319 och 1978/79: 519 begärs dels en kartläggning
av i vilken omfattning arvodestjänster som institutionsföreståndare bör
införas inom gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade linjer, dels att statsbidrag
skall utgå till kommun för institutionstekniker knutna till nämnda
linjer.

Enligt utskottets uppfattning saknas anledning för riksdagen att nu kräva
en sådan kartläggning i vad gäller institutionsföreståndare som nämns i
motionerna 1978/79: 319 och 1978/79:519.

Statsbidrag till kostnader för avlöning till institutionstekniker utgår f. n.
enligt principer som anges i förordningen om statsbidrag till driftkostnader
för viss kommunal utbildning (1966: 115). Förändringar av dessa principer
bör inte ske innan gymnasieutredningen lagt sina förslag beträffande statsbidragssystem
för gymnasieskolan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1978/79: 319 och 1978/79:519.

Sedan den 1 juli 1977 får efter medgivande av länsskolnämnd i grundskola
inrättas vissa extra ordinarie och extra lärartjänster för lärarvikarie.
Sådana tjänster får tillsammans omfatta en tjänstgöring som motsvarar
högst tre procent av den undervisning som skall förekomma på vart och ett
av låg-, mellan- och högstadierna enligt timplanerna eller annan föreskrift.
Därvid får dock den tjänstgöring som fullgörs av speciallärare inte medräknas.
Bidrag till tjänsterna utgår från grundskolans tilläggsbidrag.

I motionen 1978/79: 625 hemställs att förslag om lärarvikarier inom gymnasieskolan
snarast föreläggs riksdagen.

SÖ har i skrivelse den 3 oktober 1978 inkommit med vissa förslag som

UbU 1979/80:6

avser tjänster som lärarvikarier i grundskolan och gymnasieskolan samt
samordning av lärarvikarieorganisation och reservlärarsystern. Av skrivelsen
framgår att förslaget innebär stora ekonomiska åtaganden för staten
och att de slutliga kostnadskonsekvenserna är svåra att bedöma.

Regeringen skall enligt vad utskottet erfarit ge SÖ i uppdrag att ytterligare
belysa förslagets kostnadskonsekvenser. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79:625.

I förordningen om grundskolans kompetensvärde (1966:24) regleras hur
man skall förfara när sökande med olika skolunderbyggnad söker till
utbildning beträffande vilken är föreskrivet att inträdeskravet är slutbetyg
från årskurs 9 av grundskolan.

I motionen 1978/79:1377 begärs att riksdagen skall besluta att hemteknisk
kurs skall ha meritvärde vid ansökan till barnskötarutbildning.

Vid urval till gymnasiala studievägar som bygger på grundskola får
sökande med slutbetyg från grundskolans årskurs 9 tillgodoräkna praktik
(arbetslivserfarenhet) när denna uppgår till minst sex månader. Varje
praktikmånad ger 0,02 poäng. Yrkesutbildning räknas som praktik när det
gäller sökande med slutbetyg från grundskolans årskurs 9. De har möjlighet
att komplettera en terminskurs om fyra eller fem månader med en
kortare praktik så att en tillgodoräkningsbar praktiktid om sammanlagt sex
månader erhålls.

Den som genomgått tvåårig eller treårig gymnasieskolutbildning äger
enligt gällande bestämmelser inte tillgodoräkna sig kompletterande yrkesutbildning
vid urval till gymnasiala studievägar som bygger på grundskola.

Enligt bestämmelser som regeringen meddelat skall den fria kvoten vara
lägst 75 procent av elevplatserna vid intagning till kurs för barnskötare.
Det finns inget hinder för intagningsnämnd att besluta att all intagning till
barnskötarutbildning skall ske genom den fria kvoten. Nämnd kan för
intagning i fri kvot tillämpa vissa interna kriterier, t. ex. poäng, för bedömning
av sådana meriter som är gemensamma för ett stort antal sökande
antingen de har gymnasieskolkompetens eller grundskolekompetens. Ett
exempel på sådan poängberäkning är den tillgodoräkning av 1,0 poäng för
genomgången hemteknisk kurs vid ansökan till barnskötarutbildning som
nämns i motionen 1978/79: 1377.

Beträffande den hemtekniska kursens meritvärde inom den fria kvoten
uttalade utskottet i betänkandet 1977/78: 7 (s. 3) bl. a. följande:

Enligt SÖ:s allmänna anvisningar till intagningsnämnderna bör nämnderna
ta till vara de möjligheter och den frihet som den fria kvoten innebär
och låta intagningen av en del sökande präglas av en individuell helhetsbedömning
med de speciella hänsynstaganden som är motiverade. Som framgått
av det föregående har hemteknisk specialkurs eller annan specialkurs
inom konsumtionsområdet sedan länge och till och med intagningen inför
höstterminen 1977 varit ett särskilt förkunskapskrav för tillträde till barnskötarutbildning.
Med hänsyn till det värde som ligger i att blivande

UbU 1979/80:6

barnskötare har förutbildning i ämnet kostkunskap - utbildning i ämnet
ingår inte i den nya barnskötarutbildningen - finns det enligt utskottets
mening skäl att tillmäta genomgång av specialkurs inom konsumtionsområdet
ett värde vid urval till barnskötarutbildning. Så sker också vid vissa
intagningsnämnder.

Regeringen har genom beslut den 19 januari 1978 erinrat SÖ om vad
utbildningsutskottet anfört bl. a. rörande värdet av genomgången specialkurs
inom konsumtionsområdet vid urval till barnskötarutbildning.

Intagningsnämnderna har som framgått av det föregående relativt stor
frihet att utforma regler för intagning inom ramen för fri kvot. Det är
emellertid för elever, som genomgått hemteknisk kurs eller motsvarande
landstingskommunala utbildning, enligt utskottets uppfattning olyckligt,
om vid ansökan till barnskötarutbildning intagningsnämnderna tillämpar
olika praxis vid tillgodoräkning av deras utbildning. Det är därför angeläget
att nämnderna samråder i fråga om tillgodoräkning av en förutbildning av
detta slag.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1978/
79: 1377 bör avslås av riksdagen.

I motionen 1978/79: 1894 hävdas att vissa regler i gällande anvisningar
för meritvärdering vid tillsättning av lärartjänster i biologi i det allmänna
skolväsendet leder till resultat som inte är tillfredsställande.

Enligt skolförordningens 17 kap. 30 § skall skolöverstyrelsen meddela
anvisningar för tillsättning av offentlig tjänst och om de befordringsgrunder
som gäller skolområdet. De anvisningar, som SÖ i enlighet med 30 § har
att utfärda, skall i den mån det är möjligt bygga på en poängmässig
värdering.

Nu gällande anvisningar utfärdades framför allt under åren 1972-1975.
De tillkom efter ett relativt omfattande utredningsarbete, vilket skedde i
intimt samarbete mellan SÖ och berörda personalorganisationer.

Meritvärderingsanvisningarna skall kunna tillämpas på lärare med utbildning
enligt olika studieordningar. Betygssystemen liksom andra bestämmelser
är ibland inte möjliga att jämföra. I sådana fall har det inte,
enligt uppgift från SÖ, varit möjligt att finna en idealisk eller ens bra metod
för poängberäkningen. Det har då gällt att försöka finna den metod som har
minst nackdelar. Det i motionen förordade meritvärderingsalternativet har
övervägts inom SÖ men befunnits medföra större nackdelar än nuvarande
ordning.

Diskussioner om ett nytt meritvärderingssystem pågår mellan SÖ och
personalorganisationerna. En ändring i nu gällande system måste bli en
följd av en eventuell ändring av ordningen för betygsättningen i lärarutbildningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1978/79: 1894.

UbU 1979/80:6

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande samverkan mellan gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning
och arbetsmarknadsutbildning

att riksdagen avslår motionen 1978/79:925,

2. beträffande vidgad musikutbildning av individuell karaktär
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 369,

3. beträffande naturvetenskaplig och teknisk utbildning i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motionen 1978/79: 1337 yrkandet 3,

4. beträffande utbildning i allmän djurkunskap och djurskötsel
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1364,

5. beträffande körkortsutbildning i det allmänna skolväsendet regi
att riksdagen avslår motionen 1978/79:739,

6. beträffande översyn av den treåriga ekonomiska linjen
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 371,

7. beträffande linjebenämning av tvåårig trädgårdskurs

att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 738, 1978/79:912, 1978/
79: 1361 och 1978/79: 1366,

8. beträffande utvärdering av musiklinjen

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1341,

9. beträffande lokalisering av musiklinje till övre Norrland
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 367,

10. beträffande lokalisering av musiklinje till Skellefteå
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1390,

11. beträffande lokalisering av utbildning inom turism och rekreation
till Kalmar

att riksdagen avslår motionen 1978/79:908,

12. beträffande lokalisering av fiskeutbildning till Simrishamn
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1904,

13. beträffande statsbidrag till lärlingsutbildning

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 226 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande dansarutbildning

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 567 yrkandet 2,

15. beträffande resurser för stödundervisning
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1923,

16. beträffande institutionsföreståndare m. m. för yrkesinriktade
linjer

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 319 och 1978/79: 519,

17. beträffande lärarvikarier i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 625,

18. beträffande meritvärdet av hemteknisk kurs
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1377,

UbU 1979/80:6

19. beträffande meritvärdering vid tillsättning av lärartjänst
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1894.

Stockholm den 20 november 1979

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson
(s), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Kerstin
Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp), Larz Johansson (c), Iris Mårtensson
(s), Ann Cathrine Haglund (m) och Lars Svensson (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979