UbU 1979/80:4
Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:4
med anledning av propositionen 1979/80:15 om alternativa timplaner
på vissa linjer i gymnasieskolan m. m. jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1979/80: 15 har regeringen (utbildningsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Rodhe föreslagit riksdagen att godkänna
vad som i propositionen förordats i fråga om alternativa timplaner på vissa
linjer i gymnasieskolan m. m.
Sedan läsåret 1973/74 har en försöksverksamhet med s. k. särskild samordnad
gymnasieskola (SSG) ägt rum inom ett antal regioner, där elevunderlaget
varit svagt eller vikande. Inom försöksverksamheten har reviderade
timplaner för de treåriga linjerna och den fyraåriga tekniska linjen
(årskurserna 1 och 2) tillämpats för att öka möjligheterna till samläsning
mellan linjerna.
I propositionen föreslås att försöksverksamheten skall avslutas med
utgången av läsåret 1979/80 samt att de alternativa timplaner som har
tillämpats inom försöksverksamheten i stället skall få tillämpas som en
reguljär anordning vid vissa gymnasieskolor från läsåret 1980/81. Några
mindre jämkningar föreslås i dessa timplaner. Bl. a. bör de skolor, som nu
har årskurserna 3 och 4 av teknisk linje, få anordna sådan undervisning
även om de övergår till de alternativa timplanerna.
De nya alternativa timplanerna bör tillämpas när elevunderlaget stadigvarande
understiger 400 16-åringar. Skolöverstyrelsen föreslås vidare få
pröva om nya gymnasieorter med bl. a. treåriga linjer kan tillkomma med
stöd av de nya alternativa timplanerna. För att så skall vara fallet bör dock
krävas ett stadigvarande elevunderlag om minst 250-300 16-åringar.
Motionerna
I detta sammanhang behandlar utskottet de under allmänna motionstiden
1979 väckta motionerna
1978/79: 266 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas att riksdagen
1. hos regeringen anhåller att statsbidragsbestämmelserna ändras så att
byggande och drift av tvåparallelliga högstadieskolor möjliggörs (yrkandet
3),
2. beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om mindre
gymnasieskolor (yrkandet 4),
1978/79: 1898 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
möjligheter för kommun utanför g-ort att inrätta vissa gymnasielinjer.
1 Riksdagen 1979/80. 14 sami. Nr 4
UbU 1979/80:4
2
Utskottet
Riksdagen beslöt år 1973 att en alternativ organisation av gymnasieskolan
skulle utprövas. Den borde utformas så att den var lämpad för gymnasieregioner
med ett elevunderlag omfattande mindre än 400 16-åringar
(prop. 1973:77, UbU 1973:29, rskr 1973:243). Den nya organisationsformen
fick namnet särskild samordnad gymnasieskola (SSG). Den innebär
att man genom en revidering av timplanerna för de treåriga linjerna och
den fyraåriga tekniska linjen (årskurserna 1 och 2) ökar möjligheterna till
samläsning mellan dessa linjer.
1 propositionen 1976/77: 150 (bil. 2 s. 12) med förslag till slutlig reglering
av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m. (kompletteringspropositionen)
angavs bl. a. att regeringen avsåg att uppdra åt skolöverstyrelsen
(SÖ) att till regeringen inkomma med förslag om dels övergång till SSG i
gymnasieregioner med mindre än 500 16-åringar, dels komplettering av
försökstimplanerna. 1 samband med sina beslut med anledning av propositionen
gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att den förutsatte
att kompletteringen av försökstimplanerna för SSG skulle vara av
sådan art att nuvarande utbildningsmöjligheter i berörda regioner inte
försämrades (prop. 1976/77: 150, FiU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 341).
SÖ redovisade den 5 oktober 1977 sitt uppdrag att lämna förslag om
övergång till SSG i vissa gymnasieregioner m. m. Förslaget har remissbehandlats.
Vidare har SÖ den 28 februari 1979 redovisat utvärderingen av
den försöksverksamhet med SSG som startade läsåret 1973/74.
Föredragande statsrådet föreslår nu att gällande timplaner för SSG kompletteras
i enlighet med vissa förslag i propositionen (bl. a. med årskurserna
3 och 4 av teknisk linje på vissa orter samt med möjlighet att välja
latin på humanistisk linje). Försöksverksamheten med SSG föreslås samtidigt
upphöra. De kompletterade SSG-timplanerna bör enligt statsrådet
kunna tillämpas som alternativ till de reguljära timplanerna enligt 1970 års
läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70). De alternativa timplanerna bör,
heter det i propositionen, vara det naturliga för gymnasieskolor i gymnasieregioner
med ett stadigvarande elevunderlag av mindre än 400 16-åringar. SÖ avses få besluta om i vilka kommuner de alternativa timplanerna
skall tillämpas.
Utskottet tillstyrker dessa förslag. Vidare tillstyrker utskottet att gymnasieskolor
i gymnasieregioner med ett elevunderlag av mer än 400 16-åringar efter medgivande av SÖ får tillämpa de alternativa timplanerna.
Enligt föredragande statsrådet bör det överlämnas åt SÖ att besluta om
inrättande av gymnasieskola med alternativa timplaner. Utskottet ansluter
sig härtill samt delar föredragande statsrådets uppfattning att det bör
krävas ett stadigvarande elevunderlag om minst 250-300 16-åringar för att
en ny gymnasieskola med alternativa timplaner skall kunna inrättas och att
ett sådant inrättande inte får medföra att elevunderlaget för redan upp
-
UbU 1979/80:4
3
byggd gymnasieskola nämnvärt påverkas eller att de totala kostnaderna för
gymnasieskolorganisationen i de berörda kommunerna kraftigt ökar.
Avvecklingen av försöksverksamheten med SSG och övergången till de
alternativa timplanerna bör på de hittillsvarande försöksorterna, som föreslås
i propositionen, ske läsåret 1980/81 i alla årskurser. Övergång till de
alternativa timplanerna i andra kommuner bör i enlighet med propositionen
ske successivt med början i årskurs 1 läsåret 1980/81.
Under den allmänna motionstiden i januari 1979 väcktes två motionsyrkanden
om gymnasieskolan, nämligen motionen 1978/79:266 yrkandet 4
om mindre gymnasieskolor och motionen 1978/79: 1898 om inrättande av
företrädesvis yrkesinriktade gymnasielinjer utanför gymnasieort. Utskottet
behandlar dessa motioner i detta sammanhang.
I ungefär 210 av landets 277 kommuner finns i dag gymnasieskola i
någon form. Antalet gymnasieortskommuner, dvs. kommuner med ort
som har tre- och fyraåriga linjer, är 131. Vidare finns annan gymnasieskolutbildning
i ungefär 80 kommuner, i första hand specialkurser. 1 sju av
dessa kommuner bedrivs försöksverksamhet med särskild samordnad
gymnasieskola typ B. I ytterligare några anordnas försöksverksamhet med
övergång från specialkurs till linje. Försöksverksamheten med särskild
samordnad gymnasieskola typ B innebär bl. a. koncentrationsläsning av
ämnen på de treåriga linjerna samt samläsning mellan årskurserna i vissa
ämnen.
Enligt regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 skall förslag föreläggas
riksdagen om gymnasial företagsutbildning. Nya former för företagsförlagd
gymnasial utbildning kan sannolikt öka den geografiska spridningen
av yrkesinriktad utbildning i ett stort antal gymnasieregioner.
Med hänvisning till att riksdagen senare kommer att få ta ställning till
förslag om företagsförlagd gymnasial utbildning samt till förslagen i propositionen
1979/80: 15 och till pågående försöksverksamhet med särskild
samordnad gymnasieskola typ B och övergång från specialkurs till yrkesinriktad
linje på icke gymnasieort föreslår utskottet att motionen 1978/
79: 266 yrkandet 4 och motionen 1978/79: 1898 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.
I detta betänkande behandlar utskottet även yrkandet 3 i motionen 1978/
79: 266, i vilket hemställs att riksdagen hos regeringen begär att statsbidragsbestämmelserna
ändras så att byggande och drift av tvåparallelliga
högstadieskolor möjliggörs.
Nuvarande statsbidragsbestämmelser för skolväsendet har inte ett sådant
innehåll att de kan sägas vara hindret för byggande och drift av
tvåparallelliga högstadieskolor. Styrande för skolplaneringen är i stället nu
gällande planeringsanvisningar i vilka angivits att man vid nyetablering av
högstadium bör eftersträva ett underlag om minst 75 elever per årskurs,
dvs. tre paralleller (vilket innebär tre basresurser per årskurs). Det ankommer
i första hand på länsskolnämnderna, som fattar beslut om antalet
UbU 1979/80:4
4
basresurser för kommunerna, att tillse att planeringsanvisningarna följs.
Undantag från huvudregeln om minst 75 elever per årskurs kan göras i
första hand beträffande högstadieskola i glesbygd. Riksdagen har uttalat
att man om möjligt bör bibehålla redan etablerade små högstadieskolor i
glesbygd även om elevunderlaget är vikande (prop. 1973:77, UbU
1973:29, rskr 1973:243).
Frågan om att inom i stort sett nuvarande ekonomiska ramar för tilldelning
av basresurser till kommunerna åstadkomma en ökad geografisk
spridning av högstadieundervisningen bereds av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.
Vidare pågår där översyn av finansieringssystemet för
skolbyggandet. Enligt regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 skall
möjligheterna att bevara och bygga små skolor förbättras. Med hänvisning
härtill och till det arbete som pågår inom regeringskansliet föreslår utskottet
att motionen 1978/79: 266 yrkandet 3 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande mindre gymnasieskolor
att riksdagen avslår motionen 1978/79:266 yrkandet 4,
2. beträffande alternativa timplaner på vissa linjer i gymnasieskolan
m. m.
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen 1979/
80:15,
3. beträffande yrkesinriktade linjer på vissa orter
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1898,
4. beträffande tvåparallelliga högstadieskolor
att riksdagen avslår motionen 1978/79:266 yrkandet 3.
Stockholm den 8 november 1979
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m). Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson (s), Rune
Rydén (m). Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s),
Lena Hjelm-Wallén (s). Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Jörgen
Ullenhag (fp). Gunnel Liljegren (m) och Larz Johansson (c).
Särskilt yttrande
beträffande tvåparallelliga högstadieskolor av Sven Johansson, Kerstin
Göthberg och Larz Johansson (alla c):
I yrkandet 3 i centerns motion 1978/79: 266 som väcktes under den
allmänna motionstiden 1979 tas upp kravet på ändrade statsbidragsbestämmelser
som skulle möjliggöra byggande och drift av tvåparallelliga högsta
-
UbU 1979/80:4 5
dieskolor. Det är ett gammalt centerkrav. Även om vissa invändningar
skulle kunna göras mot utskottets behandling av motionsyrkandet avstår vi
från detta och hänvisar till regeringsförklaringen av den 12 oktober 1979
där det klart sägs att en förbättring i linje med vårt här aktuella krav skall
komma till stånd.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979