UbU 1979/80:36

Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:36

med anledning av propositionen 1979/80:158 om ändringar i reglerna
för tillträde till högskoleutbildning jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1979/80: 158 har regeringen (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om garanti m. m.
för direktövergång från gymnasieskolestudier till högskolestudier,

2. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om tillgodoräknande
av föreningsmeriter och arbetslivsmeriter vid urval.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1979/80

1979/80: 527 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag

b) varigenom betygen avskaffas som urvalsinstrument för tillträde till
högskolestudier och ersätts av arbetslivserfarenhet och köprincipen,

4. att riksdagen uttalar sig för att de s. k. studielämplighetsproven avskaffas,

5. att riksdagen hemställer hos regeringen om att hela antagningssystemet
utreds,

6. att riksdagen uttalar att en breddning av direktrekryteringen från
gymnasiet ej bör ske.

(Övriga yrkanden behandlar utskottet i betänkandet 1979/80: 28.)

1979/80:658 av Olle Aulin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en revidering av gällande intagningsbestämmelser
för högskolestudier bör ske så att kunskaper och färdigheter
i linjespecifika ämnen ges ökat meritvärde vid intagning.

1979/80:1312 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att
ingen sökande till högre utbildning skall behöva bli föremål för lottning mer
än två gånger.

Motioner väckta med anledning av propositionen 1979/80:158

1979/80: 2034 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå regeringens förslag i yrkandet 2.

1979/80: 2035 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen 1979/80: 158,

1 Riksdagen 1979/80 14 sami. Nr 36

UbU 1979/80:36

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder som
bryter den sociala snedrekryteringen till högre studier och underlättar
arbetarklassens tillträde till högskolan,

3. att riksdagen av regeringen begär förslag till hur en differentiering av
föreningsmeriter kan göras som dels särskiljer de för utbildningsvägen i
fråga relevanta föreningsmeriterna, dels värnar om meriter från fackligt
och politiskt arbete, särskilt inom folkrörelser med anknytning till arbetarrörelsen.

Utskottet

Bakgrund

Enligt riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr
1975:179) om reformering av högskoleutbildningen m. m. tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1977 nya regler för tillträde till grundläggande högskoleutbildning.
Allmän behörighet för tillträde till högskoleutbildning har den
som genomgått minst tvåårig linje med fullständiga studiekurser i gymnasieskolan,
vari ingått minst två årskurser av vardera svenska och engelska,
eller har motsvarande utbildning. Även den som uppnått 25 års ålder och
varit verksam i arbetslivet i minst fyra år har allmän behörighet under
förutsättning av kunskaper i engelska motsvarande två årskurser i gymnasieskolan.

De allmänna behörighetskraven och särskilda förkunskapskrav uppställda
för viss utbildningslinje avses tillsammans uttrycka kraven för att studierna
på linjen skall kunna genomföras på ett fullt tillfredsställande sätt.
De särskilda behörighetsvillkoren för en allmän utbildningslinje fastställs,
om inte regeringen föreskriver annat, av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ) eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet.

Då antalet behöriga sökande till en utbildning är större än antalet tillgängliga
platser görs ett urval.

Det urvalssystem som — för flertalet allmänna utbildningslinjer - infördes
år 1977 grundas på en indelning av de sökande i fyra kvotgrupper. Till
en grupp förs sökande med tre- eller fyraårig gymnasieskoleutbildning
(kvotgrupp 1), till en grupp sökande med tvåårig gymnasieskoleutbildning
(kvotgrupp II), till en grupp sökande med folkhögskoleutbildning (kvotgrupp
III) samt till en grupp sökande som uppnått 25 års ålder och varit
verksamma i arbetslivet minst fyra år samt övriga sökande som ej förs till
de tre första grupperna (kvotgrupp IV). Utanför kvotgrupperna avsätts
viss andel av platserna för sökande med utländsk förutbildning.

I urvalssystemet meritvärderas såväl betyg eller resultat av högskoleprov
som arbetslivserfarenhet. Fördelning av studieplatserna mellan kvotgrupperna
sker genom proportionell kvotering - dvs. varje kvotgrupp
tilldelas utbildningsplatser i förhållande till det antal behöriga sökande som
hänförs till kvotgruppen.

UbU 1979/80:36

Betygspoäng beräknas såsom medelvärdet av de betyg som ingår i
sökandens avgångsbetyg. Den maximala betygspoängen är fem. Arbetslivserfarenhet
om fem år ger maximalt 2.0 poäng. Även erfarenhet som har
förvärvats i föreningslivet meritvärderas och ger maximalt 1,0 poäng för
uppdrag om fyra år. Maximalt ger arbetslivserfarenhet och föreningsmeriter
2,5 poäng.

Till 20 procent av platserna inom kvotgrupperna I och 11 görs urvalet på
enbart betygsmeriter. Till övriga platser i grupperna I och II görs urvalet
på den sammanlagda poängen för betyg och arbetslivserfarenhet. Inom
kvotgrupp lil görs urvalet på den sammanlagda poängen för studieomdöme
från folkhögskola och arbetslivserfarenhet. Urvalet i kvotgrupp IV
görs på den sammanlagda poängen för högskoleprov och arbetslivserfarenhet.
Till 50 procent av utbildningsplatserna i kvotgrupp IV har sökande
som endast är behöriga i denna grupp företräde.

UHÄ har i uppdrag att följa och utvärdera högskolereformen. I detta
arbete studeras också de nya behörighets- och urvalsreglernas effekter i
olika avseenden. De förslag som föredragande statsrådet lägger fram i
propositionen 1979/80:158 bygger på erfarenheter som gjorts i utvärderingsarbetet
och på den allmänna debatt om behörighet och urval som
förekommit sedan högskolereformen trädde i kraft.

Föredragande statsrådet konstaterar att debatten om och erfarenheterna
av behörighets- och urvalsreglerna för högskolan inte ger anledning att
ompröva de grundläggande principerna. De nya bestämmelserna har enligt
föredraganden varit i kraft så kort tid att något underlag som skulle kunna
ge anledning till djupgående ändringar av de principiella grunderna för
behörighets- och urvalsreglerna ännu inte föreligger. Reglerna har emellertid
enligt föredraganden i några viktiga avseenden redan visat sig bristfälliga
och på sådana punkter föreslås nu förändringar.

Föredraganden förslår således i propositionen förändringar i fråga om
möjligheterna att utan tidsutdräkt gå över från avslutad gymnasieskoleutbildning
till högskolan. Han föreslår vidare borttagande av föreningsverksamhet
som meritgrund för urval vid antagning till högskoleutbildning och
slopande av kravet på en period om nio månader i samma anställning eller
verksamhet för att arbetslivserfarenhet skall kunna tillgodoräknas.

Därutöver tar föredraganden också upp arbetslivsmeriternas tyngd i
förhållande till betygsmeriter samt vissa mindre frågor rörande särskilda
förkunskaper och urval till enstaka kurs.

Direktövergång

När utbildningsutskottet i samband med högskolereformen år 1975 behandlade
frågan om urval till högskoleutbildning uttalade utskottet att det
var angeläget att man skapade en urvalsmodell som stimulerade de sökande
att skaffa sig arbetslivserfarenhet samtidigt som en viss antagning på
enbart betygsmeriter garanterades för dem som ville gå direkt från gymna -

UbU 1979/80:36

sieskolan till högskolan (prop. 1975: 9, UbU 1975:17 s. 44, rskr 1975:179). I
propositionen 1975:9 angavs en andel för direktövergång med omkring 15
procent av platserna inom kvotgrupperna I och II som rimlig medan
utskottet slutligen stannade för en andel av 20 procent.

Enligt föredragande statsrådet kan det nu på grundval av tillgänglig
statistik konstateras dels att det av riksdagen uppsatta målet för direktövergång
inte har uppnåtts på de mest efterfrågade utbildningslinjerna
(som exempel anges i propositionen läkarlinjen), dels att det kan ifrågasättas
om 20 procent av kvotgrupperna I och II är en rimligt avvägd andel för
garanterad direktövergång från gymnasieskolan till högskolan. Till detta
kommer enligt föredraganden att gällande föreskrifter ger en osäkerhet om
vilken antagningskapacitet som faktiskt avsätts för direktövergång, eftersom
kvotgruppernas storlek är proportionell mot det antal sökande som
hänförs till de olika kvotgrupperna.

Föredraganden förordar därför dels att garantin för direktövergång från
gymnasieskolan till högskolan anges som en andel av det totala antalet
platser för resp. utbildningslinje eller sökalternativ inom linje, dels att
garantin sätts till ca en tredjedel av antalet platser för resp. linje, dels att
urvalet inom denna andel skall göras på enbart meriter av avgångsbetyg
från gymnasieskola som är högst 3 år gammalt.

Föredraganden betonar att de föreslagna förändringarna är reella endast
för sökande som antas till kraftigt efterfrågade utbildningslinjer inom högskolan,
medan de beträffande andra linjer inom högskolan endast är formella.
Den föreslagna ordningen innebär emellertid enligt föredraganden
en förhållandevis långtgående förändring av tekniken för antagning till
högskoleutbildning och det krävs därför en viss övergångstid innan förslaget
kan förverkligas. UHÄ skall få i uppdrag att utreda och föreslå de
förändringar av antagningssystemet som den föreslagna ordningen kan
kräva och i den mån sådana förändringar fordrar riksdagens medverkan
kommer frågan att föreläggas denna vid senare tillfälle.

Vissa förändringar som innebär förbättringar av direktövergången är
emellertid enligt föredraganden möjliga att vidta redan inom ramen för
nuvarande antagningssystem.

Vid urvalet i kvotgrupperna I och II kan nämligen först huvuddelen av
platserna besättas på grundval av poäng för betyg och arbetslivserfarenhet
och därefter resterande platser besättas på grundval av enbart betygspoäng.
Genom ett sådant förfaringssätt uppnås att äldre studerande med
höga poäng för betyg, vilka normalt också har arbetslivspoäng, kommer att
tas in inom ramen för den ”första” urvalsomgången. Vid det därpå följande
urvalet på enbart betygspoäng ökar då möjligheterna för unga studerande,
som enbart har sådana poäng, att antas. Metoden kan kortfattat
beskrivas som en spegelvändning av den teknik för urval som används i
dag.

UbU 1979/80:36

Även den förändringen att andelen platser inom resp. kvotgrupp som
skall besättas på enbart betygspoäng höjs från 20 till 30 procent kan
genomföras inom ramen för nuvarande system. Föredraganden förutsätter
att UHÄ tillämpar den redovisade omvända ordningen för urval senast vid
antagningen till utbildning som börjar vårterminen 1981. Föredraganden
avser att föreslå regeringen att ändra föreskrifterna om procentandel för
urval på enbart betygsmeriter vilka föreskrifter skall träda i kraft samtidigt.

Regeringen föreslår i propositionen 1979/80:158 att riksdagen godkänner
vad föredraganden sålunda förordat i fråga om garanti m. m. för direktövergång
från gymnasieskolestudier till högskolestudier.

1 motionen 1979/80: 527 föreslås att riksdagen uttalar att en breddning av
direktrekryteringen från gymnasiet ej bör ske (yrkandet 6). Avslag på
propositionens förslag om direktövergång m. m. föreslås i motionen 1979/
80: 2035 (yrkandet 1 delvis). Som skäl härför anförs bl. a. att en ökad
direktövergång från gymnasiet leder till en lägre medvetenhet hos de
högskolestuderande om det samhälle som ligger utanför skolan och därmed
motverkar en bred utveckling av kritik och nytänkande.

Som utskottet framhöll redan i 1975 års reformbeslut är det viktigt att
sökande till högskolan skaffar sig erfarenhet av arbetslivet för att därigenom
bredda sina erfarenheter och skapa en säkrare grund för studie- och
yrkesval. Det har nu visat sig att sökande till vissa utbildningslinjer i
högskolan, i en utsträckning som man vid beslutet knappast hade anledning
räkna med. måste åberopa arbetslivserfarenhet för att komma in trots
mycket höga betyg från gymnasieskolan. Detta har bl. a. ökat risken för
taktikval i gymnasieutbildningen. Nödvändigheten för dessa studerande
att skaffa sig arbetslivserfarenhet riskerar också att skapa ökad konkurrens
för ungdomar på en arbetsmarknad som redan nu är ansträngd för
dem. Utskottet anser det därför motiverat att, som regeringen föreslagit,
underlätta för ungdomar att komma in på utbildningslinjer i högskolan utan
att behöva skaffa sig arbetslivserfarenhet. Utskottet vill understryka att
den tidsgräns om tre år som föreslås för att avgångsbetyg skall kunna
åberopas ändå ger de sökande möjlighet att mellan gymnasieskolestudierna
och högskolestudierna ägna sig åt annan verksamhet, t. ex. i arbetslivet.

Utskottet har därför ingenting att erinra mot att UHÄ tillämpar den
förändrade ordningen för urval som beskrivs i propositionen och att inom
ramen för nuvarande urvalssystem andelen studerande som antas på enbart
betygspoäng höjs från 20 till 30 procent.

Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen nu fattar principbeslut om dels
att garantin för direktövergång från gymnasieskolan till högskolan anges
som en andel av det totala antalet platser för resp. utbildningslinje etc.,
dels att garantin sätts till ca en tredjedel av antalet platser för resp. linje,
dels att urvalet inom denna andel skall göras på enbart meriter av avgångsbetyg
från gymnasieskola som är högst 3 år gammalt. Motionerna 1979/

Kurton)’: S. 11. efter rad 24 Tillkommer: Utskottet

bordläggning.

UbU 1979/80:36

80: 527 yrkandet 6 och 1979/80: 2035 yrkandet 1 i denna del bör därför
avslås av riksdagen.

Vid sin behandling av frågan om direktövergång har utskottet noterat att
garantiandelen endast skall avse studerande som genomgått gymnasieskolan
och inte dem som på andra sätt. t. ex. genom kommunal vuxenutbildning.
skaffat sig motsvarande kunskaper. I antagningssystemet görs i dag
ingen skillnad mellan gymnasiebetyg från olika skolformer. Utskottet kan
ansluta sig till en förändrad ordning i detta avseende mot bakgrund av att
studerande från kommunal vuxenutbildning etc. i allmänhet kan åberopa
arbetslivserfarenhet. Det är också enligt utskottets uppfattning angeläget
att förhindra att studerande i gymnasieskolan av taktiska skäl väljer att gå
över till kommunal vuxenutbildning för att därigenom lättare komma in i
högskolan. I vissa fall kan det emellertid vara motiverat att även studerande
från kommunal vuxenutbildning etc. garanteras direktövergång. Som
exempel kan nämnas studerande som på grund av långvarig sjukdom varit
förhindrade att skaffa sig arbetslivserfarenhet eller studerande som på
grund av särskild verksamhet vid sidan av studierna, t. ex. inom idrott, valt
denna studieform. I sådana särskilda fall bör dispens från krav på betyg
från gymnasieskola vara möjlig. Vad utskottet nu anfört om dispensrätt
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Föreningsmeriter

En sökande till högskolan kan f. n. få tillgodoräkna föreningsmeriter,
dvs. erfarenheter som har förvärvats genom arbete som ledamot i styrelsen
för förening med kooperativt, fackligt eller annat ideellt ändamål eller som
annan viktigare förtroendeman inom sådan förening. Det ankommer på
antagningsmyndigheten att bestämma om föreningen med hänsyn till verksamhetens
ändamål och omfattning är av den art att den sökande är
berättigad till poäng. För att poäng skall få tillgodoräknas måste föreningsarbetet
i fråga ha fullgjorts under minst två år. Högst 1,0 poäng får tillgodoräknas
för erfarenhet från föreningsverksamhet.

I propositionen 1978/79: 100 bilaga 12 förordades att verksamhet i förening
inte längre skulle vara poänggrundande vid urval till högskoleutbildning.
Föredraganden anförde därvid att den tendens som hade visat sig,
nämligen att tillgodoräknande av föreningsmeriter missgynnar kvinnor,
föreföll att bli bestående. Föredraganden pekade också på att det hade
visat sig svårt att rättvist bedöma vilken typ av föreningsverksamhet och
omfattning av denna som skulle berättiga till poäng. Riksdagen avslog
förslaget (UbU 1978/79:38, rskr 1978/79:353). Utskottet ansåg att det
borde prövas om inte problemen i det nuvarande systemet kunde, helt eller
delvis, undanröjas genom en översyn av bedömningsgrunderna. Utskottet
fann vidare att en eventuell ändring av föreningsmeritemas poängvärde
borde anstå till dess att mer omfattande erfarenheter av de nya tillträdesreglerna
också i övrigt förelåg.

UbU 1979/80:36

Föredraganden anför nu att det enligt UHÄ:s bedömning är uteslutet att
genom ändrade kriterier och riktlinjer inom ramen för gällande bestämmelser
i högskoleförordningen komma till rätta med problemen kring föreningsmeriterna.
Föredraganden anser att de problem i samband med
tillgodoräknande av föreningsverksamhet som angavs i propositionen
1978/79: 100 kvarstår och förordar därför att verksamhet i förening inte
skall vara poänggrundande vid urval till högskoleutbildning fr. o. m. antagningen
till utbildning som börjar vårterminen 1982.

I motionen 1979/80: 2034 (delvis) yrkas att regeringens förslag avseende
föreningsmeriter avslås, eftersom det gått för kort tid sedan reformen
trädde i kraft och underlaget för ställningstagandet därför inte är tillräckligt.
I motionen 1979/80: 2035 yrkas avslag på propositionen även i den nu
aktuella delen (yrkandet 1 delvis). Vidare begärs förslag till hur en differentiering
av föreningsmeriter kan göras som dels särskiljer de för utbildningslinjen
i fråga relevanta föreningsmeriterna, dels värnar om meriter från
fackligt och politiskt arbete, särskilt inom folkrörelser med anknytning till
arbetarrörelsen (yrkandet 3).

Utskottet anser att föreningsverksamhet ger erfarenheter som är värdefulla
för dem som studerar vid högskolan. De nackdelar som är förbundna
med tillgodoräknande av föreningsmeriter, nämligen missgynnandet av
kvinnor och svårigheter att bedöma meriterna, bedömer emellertid utskottet
så stora att föreningsmeriterna bör avskaffas som poänggrundande vid
urval till högskoleutbildning. Den redovisning som UHÄ lämnat om tilllämpningen
av gällande regler och föreskrifter och de överväganden som
gjorts i anslutning därtill tyder inte på att det går att efter ytterligare någon
tids erfarenheter komma till rätta med de problem som visat sig förknippade
med tillgodoräknandet. Motionerna 1979/80: 2034 och 2035, båda såvitt
avser tillgodoräknande av föreningsmeriter, bör därför avslås av riksdagen
och propositionens förslag i denna del godkännas.

Arbetslivserfarenhet

Sökande till högskolan får tillgodoräkna högst 2,5 poäng för arbetslivserfarenhet
och föreningsverksamhet. När poängen för föreningsverksamhet
faller bort, återstår möjligheterna att tillgodoräkna högst 2,0 poäng för
arbetslivserfarenhet.

Enligt föredraganden kan det ifrågasättas om arbetslivserfarenheten bör
ha den tyngd i förhållande till betygen som den högsta poängsumman - 2,0
— ger. Föredraganden menar att förhållandet mellan arbetslivspoäng och
betygspoäng kommer i ett annat läge om det blir möjligt att avgränsa sådan
arbetslivserfarenhet som är av särskild betydelse för utbildningen i fråga.
Så länge detta inte är fallet anser föredraganden att det är svårt att motivera
att skillnaden mellan ett medelbetyg och ett toppbetyg i gymnasieskolan
skall kunna uppvägas av fem års arbetslivserfarenhet inom vilket område
som helst. Härtill kommer att storleken av det tal med vilket arbetslivser -

UbU 1979/80:36

farenhet tillgodoräknas inte är någon avgörande fråga för att rekrytera
något äldre studerande till högskoleutbildning. Däremot är
poängen för arbetslivserfarenhet av betydelse för konkurrensen mellan
sökande under 25 år, eftersom arbetslivspoängen för dem så påtagligt är ett
komplement till betygspoäng. Även detta förhållande talar enligt föredraganden
mot att arbetslivserfarenhet med så allmän karaktär behålls med
nuvarande vikt gentemot betygsmeriter, eftersom kunskaper inhämtade i
gymnasieskolan för relativt unga studerande alltjämt måste vara grundläggande
för framgångsrika studier i högskolan. Föredraganden förordar därför
att arbetslivserfarenhet tillgodoräknas med högst 1,7 poäng och att
denna poängsumma skall uppnås genom tre års arbetslivserfarenhet. De 15
månader som krävs för att få tillgodoräkna arbetslivserfarenhet åsätts ett
värde av 1,0 poäng och arbetslivserfarenhet därutöver tillgodoräknas med
0,1 poäng per tremånadersperiod. All arbetslivserfarenhet skall tillgodoräknas
som omfattar minst tre månader i samma anställning eller verksamhet.
Vidare skall arbete med hemvård i den vårdades hem kunna tillgodoräknas
under förutsättning att vissa krav är uppfyllda.

I motionen 1979/80: 2034 föreslås att propositionens förslag skall avslås
även i denna del eftersom ett av högskolereformens viktigaste inslag var
att ge arbetslivserfarenhet en plats som meritgrund vid sidan av bl. a. betyg
och att värdet av sådan erfarenhet därför inte nu bör minskas.

Enligt motionen 1979/80:2035 (yrkandet 1) bör propositionens förslag
avslås även i den nu aktuella delen eftersom avsikten med propositionsförslaget
enligt motionärerna är att sopa bort tidigare målsättningar om jämnare
social rekrytering till högskolan. Riksdagen bör i stället hemställa om
förslag till åtgärder som bryter den sociala snedrekryteringen till högre
studier och underlättar arbetarklassens tillträde till högskolan (yrkandet 2).

Utskottet har ingenting att erinra mot förslaget i propositionen att vid
tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet regeln om niomånadersperioden
slopas och att även arbete med hemvård i den vårdades hem tillgodoräknas.
Dessa förändringar skall träda i kraft vid antagningen inför vårterminen
1981.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att arbetslivserfarenhet
visat sig få en alltför stor tyngd i förhållande till betygen vid urval
till högskoleutbildning. Arbetslivserfarenheten har i stor utsträckning blivit
ett medel för yngre studerande att komplettera sina betygspoäng inför
urvalet till högskolan. Detta kan ge negativa effekter på gymnasieskolestudierna
och därmed också på kvaliteten i de efterföljande högskolestudierna.
Den stimulans till arbetslivserfarenhet som var syftet med tillgodoräknande
av sådan erfarenhet kan uppnås även om reglerna för tillgodoräknandet
förändras. Utskottet anser att det förslag som lagts fram i
propositionen i detta avseende är väl avvägt. Dessa förändringar är enligt
utskottets uppfattning inte ägnade att på något avgörande sätt ändra de mål
för reformarbetet inom högskolan, varom rådde enighet vid 1975 års re -

UbU 1979/80:36

formbeslut. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionerna 1979/
80: 2034 såvitt avser meritvärdering av arbetslivserfarenhet samt 1979/
80: 2035 yrkandet 1 i denna del och yrkandet 2.

Tid för ikraftträdande

Utskottet har tillstyrkt att vissa förändringar i fråga om direktövergång
m. m. skall träda i kraft vid antagningen till utbildning som börjar vårterminen
1981.

Förändringarna i fråga om tillgodoräknande av föreningsmeriter och
arbetslivserfarenhet är enligt propositionen avsedda att träda i kraft vid
antagningen till vårterminen 1982. Någon tidpunkt för ikraftträdande av de
regler för direktövergång som kräver systemförändringar har inte angetts i
propositionen utan blir beroende av UHÄ:s utvecklingsarbete. UHÄ har
under hand meddelat att det torde vara möjligt att låta dessa förändringar
träda i kraft inför höstterminen 1982. De förändrade reglerna för tillgodoräknande
av arbetslivserfarenhet fordrar enligt UHÄ också systemförändringar.
Det är enligt UHÄ:s uppfattning opraktiskt och av informationsskäl
betänkligt att låta förändringar som påverkar urvalet till högskoleutbildningen
träda i kraft vid flera olika tidpunkter. Utskottet anser därför
vägande skäl föreligga för att nu angivna förändringar vad avser tillgodoräknande
av föreningsmeriter och arbetslivserfarenhet skall träda i kraft
inför antagningen till utbildning som börjar höstterminen 1982. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga frågor

Utskottet behandlar i detta sammanhang även några motioner som
väckts under den allmänna motionstiden 1980.

I motionen 1979/80: 527 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer
om en utredning av hela antagningssystemet (yrkandet 5). Enligt motionärerna
missgynnar nuvarande antagnings- och urvalsprinciper studerande
ur arbetarklassen. Urvalssystemet bygger i huvudsak på betygens bibehållande
medan arbetslivserfarenhet enligt motionärerna tillmäts alltför liten
betydelse. Betygen som urvalsinstrument bör i stället ersättas med ett
system byggt på arbetslivserfarenhet och köprincipen (yrkandet 3 b). Som
arbetslivserfarenhet kan då vid antagning till vissa utbildningar räknas
egna vårdtagarerfarenheter, t. ex. erfarenheter inom narkomanvård och
alkoholistvård. Kösystemet bör utformas så att upprepade ansökningar till
en viss utbildning successivt innebär en framflyttning i kön till utbildningen,
eftersom ansökningen visar ett aktivt intresse för den. Studielämplighetsprov
av tyg högskoleprovet bör avskaffas (yrkandet 4), eftersom de i
stort sett mäter samma sak som betygen och därmed förstärker den sociala
snedrekryteringen.

En redovisning av gällande antagningsbestämmelser så att kunskaper
och färdigheter i linjespecifika ämnen ges ökat meritvärde vid antagning

UbU 1979/80:36

föreslås i motionen 1979/80: 658. Motionärerna anför att det både för den
enskilde och för samhället är viktigt att antagningssystemet är så utformat
att de som antagits till studier har rimliga förutsättningar för studieframgång.
Goda kunskaper och visat intresse för ett visst ämne. redovisat
genom ett högt betyg eller genom särskild specifik arbetserfarenhet, bör
därför enligt motionärerna premieras vid antagning.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet i propositionen
1979/80: 158 att det inte nu finns anledning att ompröva de grundläggande
principerna för behörighets- och urvalsreglerna för högskolan. Utskottet
vill understryka att en längre tids erfarenheter bör ligga till grund för en
sådan prövning. Beträffande frågan om att ge särskilt värdefull arbetslivserfarenhet
meritvärde vid urval vill utskottet erinra om att UHÄ fått
regeringens uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ge sådan arbetslivserfarenhet
meritvärde vid urval till vårdutbildningar. Föredragande
statsrådet anför i propositionen att om det visar sig möjligt att avgränsa
sådan arbetslivserfarenhet som är av särskild betydelse för vårdutbildningar
så kan det bli naturligt att framledes undersöka dessa möjligheter också
för övriga delar av högskolan.

Med hänvisning till vad nu anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1979/80: 527 yrkandena 3 b, 4 och 5 samt 1979/80:658.

Enligt motionen 1979/80: 1312 bör riksdagen uttala sig för att ingen
sökande till högre utbildning skall behöva bli föremål för lottning mer än
två gånger. Motionären anför att den som har 5,0 i medelbetyg och söker
till en utbildning för tredje gången bör antas direkt och inte bli föremål för
lottning.

Vid urval till högskoleutbildning tillämpas i dag lottning mellan sökande
som kan tillgodoräkna sig samma poängtal om inte alla kan beredas plats i
utbildningen. Ingenting hindrar att en sökande vid upprepade tillfällen blir
föremål för lottning utan att beredas plats i utbildningen. Utskottet anser
att skäl talar för att den som har blivit föremål för lottning två gånger och
för tredje gången söker till samma utbildningslinje bör antas till denna. Det
bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att
utforma närmare bestämmelser härom. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av motionen 1979/80: 1312 som sin mening ge regeringen
till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande garanti m. m. för direktövergång från
gymnasieskolestudier med avslag på motionerna 1979/80: 527 yrkandet
6 och 1979/80: 2035 yrkandet 1 i denna del godkänner vad
som förordats i propositionen 1979/80:158,

UbU 1979/80:36

2. att riksdagen beträffande dispensmöjlighet för studerande vid
kommunal vuxenutbildning etc. som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av föreningsmeriter
med avslag på motionerna 1979/80: 2034 i denna del samt 1979/
80:2035 yrkandet I i denna del och yrkandet 3 godkänner vad
som förordats i propositionen 1979/80: 158,

4. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av kortare anställning
och arbete med hemvård godkänner vad som förordats i propositionen
1979/80: 158,

5. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av arbetslivsmeriter
med avslag på motionerna 1979/80:2034 i denna del samt
1979/80: 2035 yrkandet 1 i denna del och yrkandet 2 godkänner
vad som förordats i propositionen 1979/80: 158,

6. att riksdagen beträffande tidpunkten för ikraftträdande av vissa
förändringar med anledning av propositionen 1979/80: 158 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. att riksdagen beträffande utredning av hela antagningssystemet
m. m. avslår motionen 1979/80:527 yrkandena 3 b, 4 och 5,

8. att riksdagen beträffande vissa revideringar av gällande antagningsbestämmelser
avslår motionen 1979/80:658,

9. att riksdagen beträffande lottning vid antagning till högskoleutbildning
med anledning av motionen 1979/80: 1312 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 27 maj 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Claes Elmstedt
(c), Hans Nyhage (m), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m). Helge Hagberg
(s). Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), KarlErik
Häll (s), Jörgen Ullenhag (fp). Larz Johansson (c), Marianne Wahlberg
(fp). Lars Svensson (s) och Göran Persson (s).

Reservationer

1. beträffande föreningsmeriter av Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge
Hagberg, Lennart Bladh, Karl-Erik Häll, Lars Svensson och Göran Persson
(alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar ”Utskottet
anser” och slutar ” del godkännas” bort ha följande lydelse:

UbU 1979/80:36

Utskottet anser att tillräckliga erfarenheter ännu inte föreligger för att ta
bort föreningsmeriter vid poängberäkningen för urval till högskoleutbildningen.
Den tid som gått sedan bestämmelserna härom trädde i kraft är än
så länge för kort för att erfarenheterna skall kunna läggas till grund för en
ändring. Riksdagen bör därför avslå propositionen i denna del. Däremot
bör det enligt utskottets uppfattning vara möjligt att se över bestämmelserna
om tillgodoräknande av föreningsmeriter så att olägenheterna kan undanröjas.
Förslaget i motionen 1979/80:2035 yrkandet 3 om en viss differentiering
av föreningsmeriterna kan utskottet inte ansluta sig till.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av föreningsmeriter
dels med bifall till motionerna 1979/80: 2034 i denna del och 1979/
80: 2035 yrkandet 1 i denna del avslår propositionen 1979/80: 158,
dels med bifall till motionen 1979/80: 2034 i denna del och med
avslag på motionen 1979/80: 2035 yrkandet 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av gällande
bestämmelser,

2. beträffande tillgodoräknande av arbetslivsmeriter av Stig Alemyr, Lars
Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Karl-Erik Häll, Lars Svensson
och Göran Persson (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böljar ”Utskottet
delar” och på s. 9 slutar "till känna” bort ha följande lydelse:

En av huvuduppgifterna med reformarbetet inom den högre utbildningen
var, som föredragande statsrådet erinrar om i förevarande proposition, att
göra den högre utbildningen tillgänglig för nya grupper av studerande och
därigenom främja den sociala utjämningen. Detta var också en grundläggande
förutsättning vid utformningen av de nya behörighets- och urvalsreglerna
till högskolan. De regler för behörighet och urval till högre utbildning
som slogs fast av riksdagen vid 1975 års reformbeslut grundade sig på
ett ingående utrednings- och remissarbete. Tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet
kom därvid att vid sidan av betygsmeriterna utgöra en viktig
grund för meritvärdering vid urval till högskoleutbildningen. Genom att ge
meritpoäng för arbetslivserfarenhet ville man ge också dem som av olika
skäl inte lyckats uppnå tillräckligt höga betyg i gymnasieskolan en andra
chans att vinna tillträde till en önskad utbildning. De särskilda behörighetsvillkoren
skulle garantera att den studerande hade förutsättningar att klara
av utbildningen.

Genom de förändringar av meritvärdet av arbetslivserfarenhet i förhållande
till betygspoäng som föreslås i propositionen förändras grunderna för
urvalet till högskoleutbildningen. Genom att meritpoängen för arbetslivserfarenheten
sänks och kvalifikationstiden för den förkortas och de studerande
således lättare uppnår full arbetslivspoäng kan betygsmeriterna

UbU 1979/80:36

komma att i ännu större utsträckning än f. n. bli avgörande för tillträdet till
högskoleutbildning. Därmed kan också möjligheterna till social utjämning
vid rekryteringen försämras.

Utskottet anser att det saknas tillräckliga erfarenheter av tillträdesreglerna
för högskolan för att göra sådana förändringar som de nu föreslagna.
Konsekvenserna av förändringarna är svåra att förutse och förslaget har
inte heller remissbehandlats. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att propositionens förslag i denna del avslås av riksdagen. Utskottet
finnér det mot denna bakgrund inte motiverat att, som föreslås i
motionen 1979/80: 2035 yrkandet 2, begära nytt förslag från regeringen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av arbetslivsmeriter
med bifall till motionerna 1979/80: 2034 i denna del och 1979/
80: 2035 yrkandet 1 i denna del samt med avslag på motionen
1979/80: 2035 yrkandet 2 avslår propositionen 1979/80: 158,

dels att utskottets hemställan under 6 bort utgå.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

■

■ '

•: wf : •«