UbU 1979/80: 35
Utbildningsutskottets betänkande
1979/80: 35
med anledning av propositionen 1979/80: 100 såvitt gäller anslag till
utbildning för vårdyrken, m. m., samt propositionen 1979/80:148
såvitt gäller dimensionering av tandläkarutbildningen jämte motioner
-
NIONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen (utbildningsdepartementet)
förelagt riksdagen
dels i propositionen 1979/80: 100 bilaga 12 under punkterna D 7, D 11 och
D 24,
dels i propositionen 1979/80: 148 bilaga 2.
Vidare behandlas yrkanden i motionerna 1979/80: 190. 289, 520, 661,
1293, 1308, 1723. 1726, 1872, 2000. 2002 och 2004.
I. Utbildning för vårdyrken
1 propositionen 1979180:100 bilapa 12 har regeringen under punkten D 7
(s. 430—442) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att utvidga nuvarande försöksverksamhet med
ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildning enligt vad som redovisats
i propositionen,
2. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,
3. bemyndiga regeringen att disponera 250000 kr. under anslagsposten
Karolinska institutet i enlighet med vad som förordats i propositionen,
4. till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 296603 000 kr.
1 propositionen 1979180:148 bilapa 2 har regeringen föreslagit riksdagen
att
1. bemyndiga regeringen att besluta att antagningen till tandläkarlinjen
vid Karolinska institutet avseende utbildningen vid Holländargatan skall
upphöra,
2. godkänna de riktlinjer som i propositionen förordats beträffande planeringen
av tillkommande kapacitet i tandläkarutbildningen,
3. bemyndiga regeringen att innehålla ytterligare 250 000 kr. av den
under reservationsanslaget Utbildning för vårdyrken under nionde huvudtiteln
för budgetåret 1980/81 uppförda anslagsposten Karolinska institutet.
1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 35
UbU 1979/80:35
2
Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1979180
1979/80:190 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att öka tandläkarutbildningen med 25—35 platser
fr. o. m. 1981, med lokalisering av utbildningsplatserna till Umeå.
1979/80: 289 av Margot Håkansson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningslinje
för sjuksköterskor till läkare i Lund/Malmöregionen.
1979/80: 520 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
4. att riksdagen beslutar anhålla att regeringen vidtar åtgärder i syfte att
öka kapacitetsutnyttjandet i kommunal högskoleutbildning i enlighet med
vad som anförts i motionen.
5. att riksdagen beslutar anhålla att regeringen återkommer till riksdagen
med en redovisning av det långsiktiga behovet av läkare samt en plan
för hur detta behov skall tillgodoses.
(Övriga yrkanden behandlar utskottet i andra betänkanden.)
1979/80: 661 av Anita Johansson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om särskild utbildning för långtidssjukvården.
(Övriga yrkanden behandlar utskottet i andra betänkanden.)
1979/80:1293 av Karl-Erik Häll (s) och Georg Andersson (s) vari yrkas
att riksdagen beslutar att anhålla att regeringen vidtar erforderliga åtgärder
för att utöka tandläkarutbildningen i den norra regionen på sätt som föreslagits
i motionen.
1979/80:1308 av Rune Rydén (m) och Anita Bråkenhielm (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att i nästa års budgetproposition framläggs
en detaljerad tidsplan för utbyggnad av påbyggnadslinjen i psykoterapi
inom högskolan.
1979/80:1723 av Birgitta Rydle m. fl. (m, fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att utbildningen för operationssjukvård
bör förbereda möjligheter till en flexibel arbetsorganisation i enlighet
med vad i motionen anförts.
1979/80:1726 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar sig för att läkarutbildningen skall innehålla en
arbetsmedicinsk kurs om minst fem veckor omfattande såväl teoretiska
som praktiska moment,
2. att riksdagen uttalar sig för att nuvarande yrkesmedicinska kliniker
tilldelas nödvändiga resurser, ekonomiska och personella, så att de kan
uppfylla de krav som ett ansvar för utbildningen i arbetsmedicin. enligt vad
i motionen anförts, medför.
UbU 1979/80: 35
3
1979/80:1872 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m) vari - med hänvisning
till vad som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen
1979/80:1870 — yrkas att riksdagen uttalar att regeringen bör trygga de
stiftelseägda sjuksköterskeskolorna i nuvarande form.
Motioner väckta med anledning av propositionen 1979/80:148
1979/80: 2000 av Blenda Littmarck (m) och Knut Billing (m) vari, såvitt
nu är i fråga, yrkas
2. att riksdagen uttalar att en eventuell utbyggnad av tandläkarutbildningen
i Umeå kan komma till stånd först sedan patientunderlaget på säkra
grunder bedöms vara tillräckligt för att bedriva en fullvärdig undervisning,
3. att riksdagen avslår propositionens förslag om att bygga ut tandläkarutbildningen
i Umeå med 40 nybörjarplatser,
4. att riksdagen beslutar att tandläkarutbildningen t. v. behålls vid Holländargatan
med en intagningskapacitet på 60 platser per år.
(Yrkandet 1 behandlas av socialutskottet.)
1979/80: 2002 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i bilaga 2, yrkandet 2 i
vad avser dimensioneringen av tandläkarutbildningen, beslutar att den
fortsatta planeringen av tandläkarutbildningen skall utgå från en årlig planeringsram
av 500 antagningsplatser,
2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i bilaga 2, yrkandet 1
samt yrkandet 2 i vad avser lokaliseringen av tandläkarutbildningen, beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om lokaliseringen av tandläkarutbildningen,
3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i bilaga 2, yrkandet 3.
1979/80: 2004 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen beslutar
1. att uttala sig för att tandläkarutbildningen vid Holländargatan i Stockholm
behålls med en kapacitet på 60 utbildningsplatser,
2. att uttala sig för att tandhygienistutbildningen skall omfatta 500 utbildningsplatser
per år.
(Yrkandena 3 och 4 behandlas av socialutskottet.)
Utskottet
Detta anslag avser grundläggande utbildning för vårdyrken vid de statliga
högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Under anslaget beräknas för nästa budgetår medel dels för allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn, dels för studier enligt
äldre studieordning. Vidare beräknas medel för viss biomedicinsk utbildning.
Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas medel
för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för vård
-
tl Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 35
UbU 1979/80:35
4
yrken. Frågor som rör denna utbildnings dimensionering och innehåll
m. m. behandlas dock under förevarande sektorsanslag.
Ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildningen
Sedan läsåret 1978/79 pågår försök med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildningen,
i vilken skolöverstyrelsen (SÖ) bemyndigats att i
samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) överlåta på regionstyrelserna
att besluta om fördelningen av nybörjarplatser samt om omfördelning
av platser i vissa fall, allt inom resp. region. Föredragande statsrådet
föreslår att försöksverksamheten nästa läsår skall utvidgas på så sätt
att berörda regionstyrelser bemyndigas att i samråd besluta om tillfälliga
omfördelningar mellan regioner av nybörjarplatser inom sjuksköterskeutbildningen.
Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att utvidga nuvarande
försöksverksamhet med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildningen
enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100.
Dimensionering och lokalisering av den kommunala
vårdyrkesutbildningen
Föredragande statsrådet föreslår oförändrade planeringsramar inom den
kommunala delen av sektorn för utbildning för vårdyrken nästa budgetår.
Dessa planeringsramar motsvarar enligt statsrådet det av socialstyrelsen
angivna behovet som i sin tur är grundat på sjukvårdshuvudmännens
femårsplanering. Statsrådet konstaterar i detta sammanhang att planeringsramarna
för den kommunala vårdyrkesutbildningen ökats kraftigt
under de senaste två åren, men att detta inte givit motsvarande ökning av
antalet nybörjarplatser. Statsrådet anser det klart otillfredsställande att
kapacitetsutnyttjandet uppgick till endast 80 procent under läsåret 1978/79
och framhåller att det enligt hans bestämda uppfattning är nödvändigt med
en förbättrad planering och därmed ett effektivare resursutnyttjande. Mot
bakgrund av att en högre utnyttjandegrad nåtts inom vissa regioner anför
statsrådet att en realistisk och långsiktig planering, som bl. a. utgår från
tillgången på praktikplatser, lärare och lokaler, bör göra det möjligt att i
hela landet uppnå en faktisk utbildningsvolym som i stort sett motsvarar
ramarna. Det bör enligt statsrådets mening ankomma på de kommunala
huvudmännen att undanröja de hinder som ännu står i vägen för förverkligandet
av samhällets ambitioner. Även regionstyrelserna bör enligt hans
mening spela en aktivare roll.
1 motionen 1979/80: 520 (yrkandet 4) hemställs att riksdagen skall anhålla
att regeringen vidtar åtgärder i syfte att öka kapacitetsutnyttjandet i kommunal
högskoleutbildning. Enligt motionärernas mening måste regeringen
utan dröjsmål ta upp förhandlingar i frågan med Landstingsförbundet.
Regeringen bör också uppdra åt myndigheter att tillsammans med Landstingsförbundet
utreda frågan om kapacitetsutnyttjandet och föreslå åtgärder
för att förbättra situationen.
UbU 1979/80:35
5
Utskottet är ense med föredragande statsrådet och motionärerna i deras
uppfattning om det nödvändiga i ett bättre kapacitetsutnyttjande inom den
kommunala vårdyrkesutbildningen. Det dåliga kapacitetsutnyttjandet har.
som statsrådet påpekar, sina orsaker i bl. a. brist på praktikplatser, lärare
och lokaler. För vissa linjer kan också för få sökande medföra att planerad
utbildning måste ställas in. Utskottet har vid flera tillfällen uppmärksammat
problemen med bristen på praktikplatser. Hösten 1979 strök utskottet
t. ex. under att problemen då det gäller sjukgymnastutbildningen måste
lösas genom utbildningsmyndigheternas och sjukvårdshuvudmännens gemensamma
ansträngningar (UbU 1979/80:7 s. 35-37).
UHÄ har i sin anslagsframställning inför budgetåret 1980/81 redovisat
att frågan om kapacitetsutnyttjandet uppmärksammas och bearbetas både
lokalt och regionalt. UHÄ avser också att i kommande anslagsframställning
ta vissa initiativ till förbättrad planering. Vidare har Landstingsförbundet
tagit initiativ till att stimulera landstingen till en mer långsiktig
planering. Arbetet med att lösa de i propositionen och motionen påtalade
problemen pågår således, och utskottet förutsätter att detta arbete ytterligare
intensifieras. Utskottet är inte övertygat om att de i motionen föreslagna
åtgärderna måste påyrkas av riksdagen för att det nu påbörjade
arbetet skall finna sina rätta former. Utskottet kommer även i fortsättningen
att uppmärksamt följa frågan. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår yrkandet 4 i motionen 1979/80: 520.
I motionen 1979/80: 2004 (yrkandet 2) hemställs att riksdagen skall uttala
att tandhygienistutbildningen skall omfatta 500 platser per år.
I propositionen 1979/80: 148 bilaga 1, som tillstyrkts i socialutskottets
betänkande 1979/80:43 framhåller föredragande statsrådet att den av
socialstyrelsens tandvårdspersonalutredning föreslagna dimensioneringen
av tandhygienistutbildningen kommer att uppnås under den tidigare delen
av 1980-talet. Då denna kapacitet innebär att endast en mindre del av
befolkningen kan få behandling av tandhygienist anser statsrådet att frågan
bör följas med uppmärksamhet. Med en ändrad inriktning av tandvården
från reparativa till förebyggande insatser kan det enligt statsrådet bli nödvändigt
med en fortsatt ökning av utbildningskapaciteten för tandhygienister.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 2004 yrkandet 2.
Utskottet delar den uppfattning som föredragande statsrådet uttrycker i
budgetpropositionen att behovet av flera utbildade inom den kommunala
delen av sektorn för utbildning för vårdyrken nästa budgetår bör tillgodoses
genom ett bättre utnyttjande av planeringsramarna. Utskottet föreslår
i enlighet härmed att riksdagen fastställer planeringsramar för de nu
aktuella utbildningslinjerna enligt vad som förordats i propositionen 1979/
80: 100.
UbU 1979/80:35
6
Dimensionering och lokalisering av tandläkarutbildningen
Tandläkarutbildningen
inom högskolan bedrivs f. n. på fyra orter —
Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå — med en sammanlagd årlig
antagningskapacitet av 500 studerande. Karolinska institutet i Stockholm
svarar för 220 av dessa platser, fördelade på lokaler i anslutning till Huddinge
sjukhus (120 platser) och äldre lokaler vid Holländargatan (100
platser).
1 samband med att statsmakterna fattade beslut om inrättande av Huddingeenheten
år 1970 (prop. 1970:122, SU 1970: 135, rskr 1970:309) beslöts
att enheten vid Holländargatan skulle finnas kvar under en övergångstid.
I propositionen om en reformerad tandläkarutbildning (prop. 1978/
79: 41, UbU 1978/79: 23, rskr 1978/79: 205) anförde föredragande statsrådet
att utbildningen vid Holländargatan borde avvecklas i den takt förutsättningarna
medgav. Med hänsyn bl. a. till att socialstyrelsen då ännu inte
hade redovisat resultaten av sin utredning om den långsiktiga efterfrågan
på tandvårdspersonal var föredragande statsrådet inte berett att ta ställning
till frågan om avveckling av enheten vid Holländargatan.
På förslag av regeringen i propositionen 1979/80: 25 om tilläggsbudget 1
för innevarande budgetår bemyndigade riksdagen regeringen bl. a. att besluta
att någon antagning till tandläkarlinjen vid Karolinska institutet avseende
utbildningen vid Holländargatan inte skulle ske inför höstterminen
1980 (UbU 1979/80: 14, rskr 1979/80: 120). Bakgrunden till detta beslut var
att ytterligare behandlingsplatser behövdes för att tillgodose tandläkarutbildningen
vid Holländargatan under den övergångstid som utbildning
bedrevs parallellt enligt den gamla och den nya utbildningsplanen.
Utbildningsutskottet uttalade vid detta tillfälle att utskottet utgick ifrån
att regeringen vid den kommande beredningen av frågan om den framtida
dimensioneringen inriktar sig på en utbildningskapacitet som inte väsentligen
understiger nuvarande nivå och att därvid antalet nybörjarplatser
utökas främst vid högskoleenheter i områden som har den största bristen
på tandläkare.
Socialstyrelsens tandvårdspersonalutredning, som utrett frågor om det
framtida behovet av tandvårdspersonal, har avgivit en rapport (Ds S
1979:9) Den framtida efterfrågan på tandvårdspersonal. Utredningen ansåg
att det borde vara möjligt att minska utbildningskapaciteten för tandläkare
med 100 platser per år fr. o. m. år 1981 till totalt 400 nybörjarplatser
per år. Vid remissbehandlingen var UHÄ, Spri, Stockholms läns landsting.
Göteborgs och Bohus läns landsting. Göteborgs kommun, SACO/SR.
SAF, Sveriges tandläkarförbund. Sveriges tandsköterskeförbund och SFS
positiva till utredningens förslag i denna del. En klar majoritet av landstingen
samt Landstingsförbundet, LO och TCO uttalade att man åtminstone
f. n. inte var beredd att acceptera en minskad utbildningskapacitet för
tandläkare.
UbU 1979/80:35
7
I propositionen 1979/80: 148 bilaga 1. som remitterats till socialutskottet,
tas frågan upp om den framtida dimensioneringen av tandläkarutbildningen.
Föredragande statsrådet Holm anför där att hon inte är beredd att
förorda att utbildningskapaciteten minskas i den omfattning som utredningen
föreslår och att utbildningsutskottets ovannämnda uttalande stämmer
väl överens med denna uppfattning.
I bilaga 2 till propositionen 1979/80: 148 anför föredragande statsrådet
Wikström att han mot bakgrund av utbildningsutskottets uttalande undersökt
förutsättningarna för att bygga ut tandläkarutbildningen i Umeå i
anslutning till en planerad utbyggnad vid regionsjukhuset. En överenskommelse
har träffats mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för
Västerbottens läns landsting av innebörd att planeringen av lokaler och
utrustning skall inriktas på att göra det möjligt att fr. o.m. höstterminen
1981 öka antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen i Umeå med 40 platser
från 60 till 100 per år.
Föredraganden anför att han därför ämnar föreslå regeringen att uppdra
åt UHÄ och universitetet i Umeå att planera för en sådan ökning av antalet
nybörjarplatser i Umeå fr. o.m. höstterminen 1981. Regeringen avser också
uppdra åt UHÄ att redovisa förslag till ökad antagning inom befintliga
lokaler vid tandläkarutbildningarna i Huddinge och Göteborg om möjligt
avseende budgetåret 1981/82 och senast budgetåret 1982/83. Inom ett par
år bör det sålunda enligt statsrådet vara möjligt att återställa sammanlagt
60 av de 100 platser som försvinner vid en avveckling av enheten vid
Holländargatan. Föredraganden gör den bedömningen att en total dimensionering
av 460 platser kommer att vara i det närmaste likvärdig med
nuvarande dimensionering genom att utbildningsplatserna fördelas mellan
regioner på ett sätt som bättre stämmer överens med hur bristen på
tandläkare fördelar sig över landet.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att enheten vid Holländargatan
avvecklas och att således någon antagning till tandläkarlinjen vid Karolinska
institutet avseende utbildningen vid Holländargatan inte längre skall äga
rum.
I den under allmänna motionstiden 1980 väckta motionen 1979/80: 190
föreslås att tandläkarutbildningen i Umeå fr. o.m. 1981 ökas med 25—35
antagningsplatser per termin. I den likaledes under allmänna motionstiden
väckta motionen 1979/80: 1293 föreslås att tandläkarutbildningen i den
norra regionen utökas genom att ett antal utbildningsplatser förläggs till
Luleå såsom en filial till utbildningen i Umeå.
Enligt motionen 1979/80:2000 bör förslaget i propositionen 1979/80: 148
om utbyggnad i Umeå avslås (yrkandet 3). Vidare bör riksdagen uttala alt
en utbyggnad där kan komma till stånd först sedan patientunderlaget på
säkra grunder bedömts vara tillräckligt för att bedriva en fullvärdig undervisning
(yrkandet 2).
Ett bibehållande av utbildningen på Holländargatan med en antagnings -
UbU 1979/80: 35
8
kapacitet på 60 platser per år föreslås i motionerna 1979/80: 2000 (yrkandet
4) och 1979/80: 2004 (yrkandet 1).
Enligt motionen 1979/80: 2002 (yrkandet 1) bör den fortsatta planeringen
inriktas på att upprätthålla nuvarande antagningskapacitet om 500 platser
per år. Regeringen bör därför lägga fram ett nytt förslag till lokalisering av
utbildningen, vari ingår en ökning i Umeå med 40 antagningsplatser årligen
och en motsvarande minskning vid Holländargatan (yrkandet 2). Vid regeringens
förnyade överväganden är det enligt motionärerna angeläget att
nuvarande personal- och lokalresurser tillvaratas.
Vad först gäller den totala dimensioneringen av tandläkarutbildningen
har socialutskottet i sitt betänkande 1979/80: 43 med anledning av propositionen
1979/80: 148 tillstyrkt vad som anförts i bilaga 1 härom.
Mot denna bakgrund anser utbildningsutskottet att förslaget i propositionens
bilaga 2 om en planering med inriktning på en total dimensionering av
460 nybörjarplatser per år är väl avvägd och att därför motionen 1979/
80: 2002 yrkandet 1 bör avslås av riksdagen.
Vad därefter gäller lokalisering av tandläkarutbildningen bedömer utskottet
det - liksom föredragande statsrådet - uteslutet att inrätta en helt
ny fristående enhet för tandläkarutbildning och forskning på någon ort där
sådan utbildning inte finns i dag. Utskottet bedömer det heller inte möjligt
att, såsom föreslagits i motionen 1979/80: 1293, förlägga ett antal utbildningsplatser
till Luleå såsom en filial till utbildningen i Umeå. Denna
motion bör därför avslås.
Förslaget i propositionen om en utökad utbildning i Umeå står i överensstämmelse
med utskottets av riksdagen godkända uttalande i höstas om att
utbildningen bör utökas främst vid högskoleenheter i områden som har den
största bristen på tandläkare.
Frågan om patientförsörjningen i Umeå har föredragande statsrådet
behandlat i propositionen 1979/80: 148 bilaga 2. Han anför bl. a. att avgörande
för ställningstagandet till en ökad tandläkarutbildning i Umeå har
varit att landstinget åtagit sig att planera och organisera tandvården inom
landstingsområdet i samråd med universitetet så att patientunderlaget garanteras.
Ämnesföreträdarna vid odontologiska fakulteten vid universitetet
i Umeå har i skrivelse till utskottet redovisat sin bedömning av patientbehovet.
Enligt utskottets uppfattning är det inte möjligt att göra fullständigt säkra
beräkningar och analyser över tillgången på patienter för utbildningstandvården,
bl. a. därför att deltagande i denna är frivilligt för patienten. Mot
bakgrund av vad som redovisats i frågan bör dock enligt utskottets bedömning
patientförsörjningen inte vara något avgörande hinder för en utökad
utbildning av tandläkare i Umeå. Riksdagen bör därför avslå motionen
1979/80: 2000 yrkandet 2.
Utskottet har inhämtat att lokal- och utrustningskostnaderna för en
utökad tandläkarutbildning i Umeå med 40 nybörjarplatser per år av utbild
-
UbU 1979/80:35
9
ningsdepartementet uppskattas till mellan 10 och 13 milj. kr. Den jämförelsevis
låga kostnaden hänger samman med att tillkommande investeringar
kan genomföras i anslutning till en planerad förnyelse av lokaler och
utrustning för den befintliga tandläkarutbildningen i Umeå.
Vad därefter beträffar utbildning av tandläkare vid enheten på Holländargatan
vill utskottet erinra om att riksdagen år 1970 beslöt att Holländargatsenheten
skulle bibehållas under en övergångsperiod med en tills vidare
oförändrad antagning om 100 studerande per år. Under 1970-talet har
ombyggnads- och utrustningsåtgärder vidtagits för att verksamheten skall
kunna fortgå.
Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets uppfattning att ett
beslut om fortsatt antagning av studerande till utbildningen vid Holländargatan
måste fattas utifrån förutsättningen att lokalerna under överskådlig
tid kommer att användas för tandläkar- eller annan tandvårdsutbildning
och att ett fortsatt provisorium inte kan accepteras. En fortsatt utbildning
vid Holländargatan förutsätter också ett mindre antal nybörjarplatser per
år än f. n.
Utskottet har därför låtit undersöka vilka upprustningskostnader som är
förenade med en fortsatt antagning vid Holländargatan om 60 nybörjarplatser
per år. Detta ger följande vid handen.
Utbildningen i ämnet odontologisk teknologi är f. n. förlagd till lokaler
vid Hudiksvallsgatan. Enligt den utbildningsplan som börjar tillämpas
innevarande läsår skall en ökad samverkan i undervisningen ske mellan
grundvetenskapliga, prekliniska och kliniska ämnen och en tidig introduktion
ske i klinisk metodik och kliniska problem. En förutsättning för en
sådan undervisning är att lokalerna är gemensamma eller ligger i anslutning
till varandra. Byggnadsstyrelsen har uppskattat att ett ytterligare lokaltillskott
på ca I 000 m2 är nödvändigt för att verksamheten vid Hudiksvallsgatan
skall kunna flyttas till Holländargatan. Kostnaden för iordningställande
av nya lokaler i anslutning till de befintliga lokalerna har uppskattats till ca
5 milj. kr. Dessutom har de befintliga lokalerna på Holländargatan av
byggnadsstyrelsen bedömts fordra upprustning och översyn i fråga om
bl. a. sterilrum, laboratorierum, materialrum samt förråd för tvätt och
linne. Vidare råder brist på tjänsterum, personalrum och grupprum. I
anslutning till utbyte av installationsbunden utrustning fordras vidare viss
ombyggnad. Samtliga dessa angivna ombyggnadsåtgärder kan tillgodoses
inom det befintliga lokalbeståndet. Kostnaderna för dem uppskattas av
byggnadsstyrelsen till mellan 10 och 15 milj. kr. Härtill kommer inredningskostnader
om uppskattningsvis 2 milj. kr. och vidare kostnader för ny
utrustning vid 120 behandlingsplatser. Sistnämnda kostnader har uppskattats
till drygt 10 milj. kr. De sammanlagda kostnaderna för en upprustning
av Holländargatan har sålunda uppskattats till mellan 27 och 32 milj. kr.
Utskottet vill understryka att de gjorda uppskattningarna är översiktliga
och ungefärliga men de ger ändå enligt utskottets mening en uppfattning
UbU 1979/80:35
10
om storleken av de investeringskostnader som är förenade med ett bibehållande
av utbildningen vid Holländargatan under överskådlig tid.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det inte är möjligt
att både bygga ut tandläkarutbildningen i Umeå och bibehålla utbildningen
vid Holländargatan med en omfattning av 60 nybörjarplatser per år,
vilket enligt utskottets mening är den lägsta omfattning som utbildningen
där bör ha med hänsyn till både investerings- och driftkostnader.
För en utbyggnad i Umeå talar, som föredragande statsrådet framhållit,
såväl bristen på tandläkare bl. a. i det inre av Norrland som lokaliseringspolitiska
effekter. Härtill kommer de ekonomiska fördelar ur investeringssynpunkt
som en utbyggnad i Umeå f. n. ger.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet i enlighet med förslaget
i propositionen 1979/80: 148 och med avslag på motionen 1979/80: 2000
yrkandet 3 att planeringen för tandläkarutbildningen inriktas på att ytterligare
40 nybörjarplatser förläggs till Umeå. Motionen 1979/80: 190 får därmed
anses i stor omfattning bli tillgodosedd, varför den inte bör föranleda
någon åtgärd.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen med avslag på motionerna 1979/
80: 2000 yrkandet 4, 1979/80: 2002 yrkandet 2 i denna del och 1979/80: 2004
yrkandet 1 bemyndigar regeringen att besluta att antagningen till tandläkarutbildningen
vid Holländargatan skall upphöra.
För att möjliggöra en antagning om sammanlagt 460 platser årligen
tillstyrker utskottet vidare med avstyrkande av motionen 1979/80:2002
yrkandet 2 i denna del att UHÄ får i uppdrag att redovisa förslag till ökad
antagning inom befintliga lokaler vid tandläkarutbildningen i Huddinge och
Göteborg med utgångspunkt i en ökning med sammanlagt 20 platser om
möjligt redan budgetåret 1981/82 och senast budgetåret 1982/83. Utskottet
delar föredragande statsrådets uppfattning att en ökning av utbildningen
bör vara möjlig på dessa platser i och med att effekterna av den s. k.
dubbelgången avtar. De med en sådan ökning förenade investeringskostnaderna
har av utbildningsdepartementet uppskattas till högst 3 milj. kr.
Dimensionering och lokalisering av läkarutbildningen
m. m.
I budgetpropositionen föreslås en oförändrad dimensionering och lokalisering
av läkarutbildningen.
En särskild studiegång till läkare för sjuksköterskor anordnas som försöksverksamhet
fr. o. m. höstterminen 1977 vid Karolinska institutet i
Stockholm (prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:246). Denna
studiegång är 40 1/2 veckor kortare än den reguljära läkarutbildningen.
Antagning sker varje hösttermin och omfattar 30 studerande. För tillträde
krävs allmän behörighet till högskoleutbildning, två års verksamhet som
sjuksköterska samt särskilda förkunskaper i matematik, fysik och kemi.
I motionen 1979/80: 289 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
UbU 1979/80:35
11
att den särskilda studiegången till läkare skall anordnas även i Lund/
Malmöregionen. Motionären hävdar att det finns ett stort intresse för
denna utbildning i regionen och att många sjuksköterskor av familjeskäl
har svårt att studera på en ort långt från hemorten. Motionären anser att
det är av stort värde för sjukvården att det utbildas läkare som har praktisk
erfarenhet av sjukvårdsarbete redan före läkarstudierna.
Utskottet har vid några tillfällen (senast UbU 1978/79:8) avstyrkt motsvarande
motionsyrkanden om utvidgning av försöksverksamheten med
läkarutbildning för sjuksköterskor. Utskottet har därvid erinrat om att
försöksverksamheten från början avsågs bli genomförd på en ort och att
UHÄ framhållit att det på sikt måste vara en uttalad strävan att åstadkomma
en så ändamålsenlig och rättvis fördelning av tillgängliga läkarutbildningsplatser
som möjligt. Den särskilda utbildningen borde därför enligt
UHÄ så snart erfarenheter av försöksverksamheten föreligger byggas ut
till ytterligare utbildningsorter.
Utskottet har förståelse för önskemålen om en spridning av den särskilda
studiegången till läkare. Dessa önskemål gäller inte bara spridning till
flera orter utan också önskemål om särskild studiegång för flera kategorier
än sjuksköterskor. Innan dessa frågor övervägs måste dock enligt utskottets
mening erfarenhet vinnas av den nu pågående försöksverksamheten
där de först intagna avslutar sina studier om drygt två år. Utskottet
förutsätter att UHÄ så snart dessa erfarenheter föreligger överväger och
kommer med förslag om hur fortsatt verksamhet skall utformas. Utskottet
kan således inte tillstyrka att den pågående försöksverksamheten nu förläggs
även till Lund/Malmöregionen, varför riksdagen bör avslå motionen
1979/80: 289 och fastställa den i budgetpropositionen förordade planeringsramen
för läkarlinjen.
1 motionen 1979/80: 520 yrkas att riksdagen skall begära en redovisning
av det långsiktiga läkarbehovet och en plan för hur detta behov skall
tillgodoses (yrkandet 5). Motionärerna pekar på bristen på läkare inom
vissa regioner och inom vissa sjukvårdsområden, såsom öppen vård, långvård,
psykiatrisk vård och företagshälsovård.
Frågan om behovet av sjukvårdspersonal, särskilt för primärsjukvården,
tas upp i propositionen 1979/80: 116 bilaga I om åtgärder för att förbättra
kontinuiteten i hälso- och sjukvården m.m. (SoU 1979/80:38, rskr 1979/
80: 338). Däri sägs att utbildningsåtgärder för att tillgodose primärsjukvårdens
behov kräver lång tid och måste genomföras stegvis. Det är enligt
propositionen inte heller möjligt att i dag redovisa en samlad plan för att
tillgodose det totala utbildningsbehovet för hälso- och sjukvården. Socialdepartementets
sjukvårdsdelegation har emellertid sedan två år tillbaka en
grupp som arbetar med ett nytt principprogram för den framtida hälso- och
sjukvården med sikte på år 1990-2000 (HS 90). 1 detta arbete skall särskild
uppmärksamhet ägnas frågor om hälso- och sjukvårdspersonalens dimensionering.
På grund av läkarutbildningens längd skall härvid läkarkårens
UbU 1979/80:35
12
dimensionering ges förtur. Utskottet har inhämtat att detta arbete beräknas
vara klart om ca två år. I sammanhanget kan också nämnas att enligt
det av sjukvårdsdelegationen fastställda läkarfördelningsprogrammet för
åren 1981 och 1982 får nya tjänster inrättas endast inom verksamhetsområdena
öppen somatisk vård, psykiatri och långtidssjukvård/rehabilitering.
Mot den här redovisade bakgrunden anser utskottet att yrkandet 5 i
motionen 1979/80: 520 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Planeringsramar för övriga utbildningslinjer
Utskottet föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt enligt
vad som förordats i budgetpropositionen.
Övrigt
Hösten 1979 tillsatte UHÄ en lednings- och samordningsgrupp med
uppdrag att genomföra en översyn av grundutbildningen av läkare. Till
gruppen knöts en expertgrupp.
I denna översyn skall enligt motionen 1979/80: 1726 beaktas de resultat
som under de senaste åren tagits fram i olika utredningar om arbetsmedicin
i läkarutbildningen. Motionärerna anser att riksdagen skall uttala att en
arbetsmedicinsk kurs om minst fem veckor och omfattande både teori och
praktik skall ingå i läkarnas grundutbildning (yrkandet 1). Vidare skall
riksdagen uttala att nuvarande yrkesmedicinska kliniker skall tilldelas
ekonomiska och personella resurser så att de kan motsvara de krav som
utbildning i enlighet med motionen ställer (yrkandet 2).
Utskottet vill först erinra om att riksdagen under hösten 1979 godkände
av regeringen föreslagna mål för hela sektorn för utbildning för vårdyrken
(prop. 1978/79: 197, UbU 1979/80:7. rskr 1979/80: 100). Enligt dessa mål
skall utbildningen anordnas så att den studerande bl. a. ”skaffar sig en
helhetsbild av människan grundad på förståelse för sambandet mellan den
enskildes hälsotillstånd och ekonomiska, sociala och andra bakomliggande
förhållanden” samt ”stimuleras att analysera och kritiskt bedöma information
om viktiga samhällsfrågor för att i förebyggande syfte kunna medverka
till förändring av sådana förhållanden i samhället som i vid mening
påverkar människors hälsa”. I direktiven för UHÄ:s översyn av läkarnas
grundutbildning sägs att UHÄ-rapporten (1979: 100) om samhällsmedicinska
moment i läkarutbildningen intensifierat debatten om förändringar
av utbildningen. Därför skall det fortsatta reformprogrammet anslutas till
de synpunkter och redovisningar som inkommit från remissinstanserna
med anledning av rapporten. Vissa faktorer av betydelse för läkarutbildningen
och läkarrollen nämns i direktiven, bl. a. en ökad inriktning av
hälso- och sjukvården mot t. ex. förebyggande hälsovård och en mer
samhällsmedicinskt inriktad vårdideologi med utgångspunkt i en helhetssyn
på människan. Mot denna bakgrund förutsätter utskottet att de arbetsmedicinska
frågorna beaktas i den pågående översynen. Utskottet anser
UbU 1979/80:35
13
att riksdagen inte bör uttala sig om införandet av någon särskild kurs av
angiven längd eller vissa angivna moment i olika delar av läkarutbildningen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkandet 1 i motionen 1979/80: 1726. Utskottet förutsätter också att eventuella
förslag om ökad omfattning av arbetsmedicinska inslag i läkarutbildningen
åtföljs av förslag om de resurser som utbildningen kräver. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår även yrkandet 2 i
motionen 1979/80: 1726.
Riksdagen beslöt vid riksmötet 1977/78 att inrätta psykoterapiutbildning
som en påbyggnadslinje om sammanlagt 90 poäng uppdelad i två steg om
30 resp. 60 poäng (prop. 1977/78: 100, UbU 1977/78:22 p. 7, rskr 1977/
78: 338). Utbildningen är förlagd till Stockholm (steg 1) och Umeåregionen
(steg 1 och 2). Inför läsåret 1979/80 föreslog UHÄ att psykoterapiutbildning
skulle förläggas även till Göteborg och därefter till en ny högskoleort
varje år t. o. m. läsåret 1982/83. I propositionen 1978/79: 100 uttalade föredragande
statsrådet att psykoterapiutbildningen skulle byggas ut successivt
och att den på sikt borde finnas i alla högskoleregioner. Riksdagen
hade inget att erinra mot detta (UbU 1978/79: 32 p. 2, rskr 1978/79: 272).
Riksdagen bör enligt motionen 1979/80: 1308 begära en detaljerad tidsplan
i nästa budgetproposition för utbyggnaden av psykoterapiutbildningen.
Motionärerna anser att en utbyggnad av psykoterapiutbildningen bör
vara möjlig genom en omfördelning av resurser inom utbildningsdepartementets
huvudtitel.
Som utskottet nyss redovisat har UHÄ i sina tidigare anslagsframställningar
angett i vilken takt utbyggnaden av psykoterapiutbildningen enligt
ämbetet bör ske. Riksdagen har dock anslutit sig till föredragande statsrådets
mening att utbyggnaden bör ske successivt, varvid utbyggnadstakten
inte har angivits. Det är därför en fråga i det reguljära budgetarbetet att
varje år bedöma i vad mån resursutrymme finns för en fortsatt utbyggnad
av psykoterapiutbildningen. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening
avslå motionen 1979/80: 1308.
Förra året beslöt riksdagen om reformering av vissa vårdyrkesutbildningar,
däribland sjuksköterskeutbildningen (prop. 1978/79: 197, UbU
1979/80:7, rskr 1979/80:100). Riksdagen beslöt då att en allmän utbildningslinje
benämnd hälso- och sjukvårdslinjen skall finnas. Denna linje
skall ha flera inriktningar, bl. a. en mot allmän hälso- och sjukvård, vilken
skall ersätta dagens grundutbildning av sjuksköterskor. Denna utbildning
skall utformas så att de särskilda förhållandena inom långtidssjukvården
uppmärksammas. Vidare anslöt sig riksdagen till ett uttalande om att
problem förknippade med vård av åldrade människor skall belysas inom
alla de korta och medellånga vårdyrkesutbildningarna.
Enligt motionen 1979/80:661 (yrkandet 1) bör riksdagen ge regeringen
till känna att en särskild utbildning i långtidssjukvård bör prövas. Denna
UbU 1979/80:35
14
utbildning skall vara avsedd för skötare och undersköterskor verksamma
inom långtidssjukvården och leda till kompetens som sjuksköterska. Med
en sådan utbildning kan enligt motionen personalproblemen inom långtidssjukvården
minskas.
1 samband med besluten om reformering av vissa vårdyrkesutbildningar
förra året avslog riksdagen i enlighet med utbildningsutskottets betänkande
1979/80: 7 ett liknande motionsyrkande. Utskottet ansåg att regeringens
förslag om inslag av långtidssjukvård i alla de då aktuella korta och medellånga
vårdyrkesutbildningarna skapar större förutsättningar för en bättre
rekrytering till långtidssjukvården än den av motionärerna föreslagna särskilda
utbildningen. Utskottet ansåg det väsentligt att så stora personalgrupper
som möjligt i sin utbildning förbereds för uppgifter inom långtidssjukvården.
Utskottet framhöll dock att detta inte uteslöt vidareutbildning
med inriktning mot långtidssjukvård för de i motionen berörda personalgrupperna
t. ex. i form av enstaka kurser. Utskottet finnér ingen anledning
för riksdagen att nu inta en annan ståndpunkt, varför motionen 1979/
80: 661 yrkandet 1 bör avslås av riksdagen.
Riksdagen beslöt förra året (prop. 1978/79: 197, UbU 1979/80:7, rskr
1979/80: 100) att den nuvarande operationsassistentlinjen, som bygger på
genomgången grundskola, och den nuvarande vidareutbildningen av sjuksköterskor
inom operationssjukvård skall ersättas av en utbildning med
inriktning mot operationssjukvård inom den nya allmänna utbildningslinjen
hälso- och sjukvårdslinjen. Vidare skall de nuvarande vidareutbildningarna
för sjuksköterskor inom anestesisjukvård resp. intensivvård ersättas
med en påbyggnadslinje i anestesi- och intensivvård. Arbete med utbildningsplaner
för de nya linjerna pågår f. n. inom SÖ och UHÄ.
I motionen 1979/80: 1723 hemställs att riksdagen skall ge regeringen till
känna att utbildningen i operationssjukvård skall möjliggöra flexibel arbetsorganisation
med personal som kan flyttas mellan anestesi- och intensivvård
samt operationssjukvård.
Motionärens önskemål om flexibilitet i arbetsorganisationen genom utbildning
inom flera områden tillgodoses i så måtto av riksdagens beslut
förra året, att utbildningen i anestesi- och intensivvård kommer att ges på
en och samma linje. Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu
frångå sitt beslut hösten 1979 om de nya utbildningslinjerna, varför riksdagen
bör avslå motionen 1979/80: 1723.
Enligt motionen 1979/80: 1872 skall riksdagen uttala att de tre stiftelseägda
sjtiksköterskeskolorna i Stockholm skall tryggas i nuvarande form.
Sedan år 1978 arbetar huvudmannaskapskommittén (U 1978: 16) med
frågan om enhetligt huvudmannaskap för högskolan. Enligt vad utskottet
inhämtat kommer utredningen också att ta upp frågan om de enskilda
sjuksköterskeskolorna. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 1872.
UbU 1979/80:35
15
Medelsanvisning
Med hänvisning till sina ställningstaganden i det föregående föreslår
utskottet att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 296603 000 kr. och att regeringen bemyndigas
att under anslagsposten Karolinska institutet disponera 250000 kr. i
enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100.
Utskottet föreslår vidare att regeringen bemyndigas att under samma
anslagspost disponera ytterligare 250000 kr. i enlighet med vad som förordats
i propositionen 1979/80: 148. Motionen 1979/80:2002 yrkandet 3 bör
därför avslås av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att utvidga nuvarande försöksverksamhet
med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildning
enligt vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,
2. att riksdagen beträffande kapacitetsutnyttjande i kommunal högskoleutbildning
avslår motionen 1979/80: 520 yrkandet 4,
3. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80: 2004 yrkandet 2
fastställer planeringsramar för den kommunala högskoleutbildningen
inom sektorn för utbildning för vårdyrken enligt vad som
förordats i propositionen 1979/80: 100,
4. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 190, 1979/
80: 1293 och 1979/80:2000 yrkandena 2, 3 och 4, 1979/80: 2002
yrkandena 1 och 2 samt 1979/80:2004 yrkandet 1 bemyndigar
regeringen att besluta att antagningen till tandläkarlinjen vid Karolinska
institutet avseende utbildningen vid Holländargatan
skall upphöra och godkänner de riktlinjer beträffande planeringen
av tillkommande kapacitet i tandläkarutbildningen som förordats
i propositionen 1979/80: 148,
5. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80: 289 fastställer
planeringsram för läkarlinjen enligt vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,
6. att riksdagen beträffande läkarbehovet avslår motionen 1979/
80: 520 yrkandet 5,
7. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt för sektorn för
utbildning för vårdyrken enligt vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,
8. att riksdagen beträffande arbetsmedicin i läkarutbildningen m. m.
avslår motionen 1979/80: 1726,
9. att riksdagen beträffande plan för utbyggnad av psykoterapiutbildningen
avslår motionen 1979/80: 1308,
10. att riksdagen beträffande utbildning av personal för långtidssjukvården
avslår motionen 1979/80:661 yrkandet 1,
UbU 1979/80:35
16
11. att riksdagen beträffande utbildning i operationssjukvård avslår
motionen 1979/80: 1723,
12. att riksdagen beträffande de stiftelseägda sjuksköterskeskolorna
avslår motionen 1979/80: 1872.
13. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 296603 000 kr.,
14. att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera 250000 kr.
under anslagsposten Karolinska institutet i enlighet med vad som
förordats i propositionen 1979/80:100,
15. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:2002 yrkandet 3
bemyndigar regeringen att disponera ytterligare 250000 kr. under
angivna anslagspost i enlighet med vad som föreslagits i propositionen
1979/80: 148.
2. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D 11 (s. 486-490) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. för
budgetåret 1980/81 anvisare» förslagsanslag av 109 338 000 kr.
3. Vissa tandvårdskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten D 24 (s. 534—535) och hemställer
att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 63 781 000 kr.
Stockholm den 21 maj 1980
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m), Bengt Wiklund (s). Lars Gustafsson (s). Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s). Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m).
Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s). Jörgen Ullenhag (fp). Larz Johansson
(c). Lars Svensson (s) och Olle Grahn (fp).
Reservationer
vid punkten 1 (Utbildning för vårdyrken)
1. beträffande dimensionering och lokalisering av tandläkarutbildningen
av Stig Alemyr. Bengt Wiklund, Lars Gustafsson. Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser
UbU 1979/80: 35
17
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Mot denna”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Ubildningsutskottet anser för sin del att den fortsatta planeringen bör
inriktas på att nuvarande utbildningskapacitet för tandläkarutbildningen
upprätthålls för att tillgodose aktuella och dokumenterade tandläkarbehov.
Propositionens förslag innebär att utbildningskapaciteten under den närmaste
5-årsperioden minskar med inemot 300 platser jämfört med nuläget.
Denna minskning påverkar examinationen under mitten av 1980-talet.
dvs. när tandläkarbristen obestridligen fortfarande är betydande. Vidare är
risken för ytterligare minskning uppenbar. Av propositionens formuleringar
framgår nämligen att tidpunkterna för de utökningar som föreslagits i
Umeå, Göteborg och Huddinge är ytterligt osäkra.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Utskottet
delar” och slutar ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:
Med utgångspunkt i en fortsatt oförändrad dimensionering är det enligt
utskottets uppfattning nödvändigt att inrikta planeringen för tandläkarutbildningen
på en ökning i Umeå med 40 nybörjarplatser per år. Utskottet
anser det vidare nödvändigt att bibehålla utbildningen på Holländargatan
med en kapacitet på 60 nybörjarplatser per år. Vid ett sådant ställningstagande
blir en ökad utbildningskapacitet i Huddinge och Göteborg ej erforderlig.
Ett återupptagande av antagningen till utbildningen vid Holländargatan
ser utskottet som enda möjligheten att undvika den tidigare nämnda nedgången
i examinationen. Inte ens den i propositionen föreslagna utbildningskapaciteten
kan sannolikt klaras de närmaste åren utan att antagningen
återupptas.
En nedläggning av Holländargatan innebär vidare att ytterligt värdefulla
resurser i form av personal, lokaler och utrustning inte tillvaratas. Holländargatans
lokalisering innebär unika möjligheter till ett allsidigt sammansatt
patientunderlag. Här finns nämligen inom 30 minuters resavstånd över
1 miljon människor. Just tillgången på ett allsidigt patientunderlag är en
ovärderlig resurs för kvalificerad odontologisk utbildning och forskning.
Kostnaderna för en upprustning av Holländargatan har uppskattats till
högst 32 miljoner kronor. Kostnaderna för en utökning i Göteborg och
Huddinge är däremot okända. Eftersom en sådan ökning är förenad med
betydande svårigheter kan kostnaderna komma att bli avsevärda.
En neddragning av utbildningskapaciteten i Stockholmsområdet riskerar
att äventyra tandläkarförsörjningen inte i själva Stockholmsområdet men
väl i övriga delar av Mellansverige, t. ex. Västmanlands och Örebro län.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motionen 1979/
80: 2002 yrkandet 1 samt med anledning av propositionen 1979/80: 148 och
motionerna 1979/80:2002 yrkandet 2, 1979/80:2000 yrkandet 4 och 1979/
80: 2004 yrkandet 1 och med avslag på motionerna 1979/80: 190 och 1979/
80: 2000 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.
UbU 1979/80:35
18
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen beträffande dimensioneringen m. m. för tandläkarutbildningen
med bifall till motionen 1979/80:2002 yrkandet I
och med anledning av propositionen 1979/80: 148 och motionerna
1979/80:2002 yrkandet 2, 1979/80: 2000 yrkandet 4 och 1979/
80: 2004 yrkandet 1 samt med avslag på motionerna 1979/80: 190,
1979/80: 1293 och 1979/80: 2000 yrkandena 2 och 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande medelsanvisningen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars
Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Karl-Erik Häll och Lars
Svensson (samtliga s) som — vid bifall till reservationen I — anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 boljar "Utskottet
föreslår" och slutar "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av utskottets ställningstagande till propositionen 1979/
80: 148 bör riksdagen avslå regeringens förslag om bemyndigande att disponera
ytterligare 250000 kr. under samma anslagspost och sålunda bifalla
motionen 1979/80: 2002 yrkandet 3.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2002 yrkande 3
avslår regeringens förslag i propositionen 1979/80: 148 om bemyndigande
att innehålla ytterligare 250000 kr. av den under
reservationsanslaget Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1980/81 uppförda anslagsposten Karolinska institutet.
Särskilt yttrande
vid punkten 1 (Utbildning för vårdyrken) av Hans Nyhage, Rune Rydén
och Birgitta Rydle (samtliga m):
Framtidens tandvård kommer i allt större omfattning att inriktas mot
förebyggande vård. Tillgängliga tandvårdsresurser — och därmed också
dimensioneringen av tandläkarutbildningen — måste anpassas därefter.
Den av socialstyrelsen tillsatta tandvårdspersonalutredningens förslag att
utbildningskapaciteten borde kunna minskas med 100 platser per år
fr. o. m. 1981 torde utgöra en realistisk avvägning om en framtida överutbildning
av och arbetslöshet för tandläkare skall kunna undvikas.
Med en utbildningskapacitet på 400 nybörjarplatser per år skulle också
kostsamma nyinvesteringar undvikas, något som är särskilt angeläget i
dagens statsfmansiella situation. Dessutom kan den föreslagna utbyggnaden
i Umeå ifrågasättas med hänsyn till patientunderlaget i regionen.
Vi har ansett det vara angeläget att göra denna markering samtidigt som
vi har anslutit oss till propositionen. Vi har gjort detta med hänsyn till såväl
riksdagens tidigare ställningstagande, vilket har legat till grund för propositionen,
som till en klar utskottsmajoritet för en högre dimensionering.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980