Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:34

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till
gymnasiala skolor m. m. samt bilaga 2 av propositionen 1979/80:145
om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan
m. m. jämte motioner

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen (utbildningsdepartementet)
förelagt riksdagen
dels i propositionen 1979/80: 100 bilaga 12 under avsnittet Skolväsendet
rubrikerna Gymnasiala skolor m. m. (punkterna C 18-C 27) samt Investeringsbidrag
(punkterna C 28 och C 29),
dels i propositionen 1979/80: 145 bilaga 2.

Bilaga 1 i sistnämnda proposition behandlas i arbetsmarknadsutskottets
betänkande 1979/80:25.

Vidare behandlas yrkanden i de under allmänna motionstiden 1980
väckta motionerna 1979/80:424, 425, 525, 668, 1288, 1298, 1304, 1327,
1486, 1490, 1535, 1692, 1710 och 1711 samt yrkanden i de med anledning av
propositionen 1979/80: 145 väckta motionerna 1979/80: 1996, 1997 och
1999.

1. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m. m.

Propositionerna

I propositionen 1979180:100 bilaga 12 har regeringen

dels under punkten C 18 (s. 290—311) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att meddela bestämmelser om statsbidrag för
skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att sluta nytt avtal med Örebro kommun om
gymnasial utbildning för gravt hörselskadade inom Örebro kommuns gymnasieskola,

3. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
— öka det totala antalet elevplatser i gymnasieskolan,

4. godkänna de grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning inom
industri och hantverk samt handel som förordats i propositionen,

5. godkänna vad som i propositionen förordats om försöksverksamhet
med ny lärlingsutbildning och statsbidrag för denna,

6. godkänna vad som i propositionen förordats om inrättande av en
I Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr. 34

UbU 1979/80:34

tvåårig musiklinje och en tvåårig trädgårdslinje i gymnasieskolan samt om
statsbidrag för utbildningen på trädgårdslinjen,

7. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till stödundervisning
i svenska för invandrarelever,

8. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1980/81 anvisa
ett förslagsanslag av 3 070 000 000 kr.,

dels under punkten C 26 (s. 322—323) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om lärlingsutbildning
som har inletts före den 1 juli 1980,

2. till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för
budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 5045000 kr.

I propositionen 1979180:145 bilaga 2 har regeringen

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om introduktionsprogram
för utbildning och statsbidrag för detta,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om yrkesintroduktion
och statsbidrag för denna,

3. godkänna vad som i propositionen förordats om studiestöd till ungdomar
som deltar i introduktionsprogram för utbildning och yrkesintroduktion,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen i övrigt
anförts om insatser för att främja ungdomars utbildning.

Motionerna

1979/80: 425 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag om att inrätta
musiklinjer inom gymnasieskolan och kompletterande specialkurser i enlighet
med OMUS (organisationskommittén för högre musikutbildning)
förslag.

(Yrkandet 1 behandlar utskottet i betänkandet 1979/80: 26.)

1979/80:525 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar att statsbidraget för stödundervisning för invandrarelever
fortsättningsvis skall utgå efter en schablon motsvarande 1
lärarveckotimme per deltagande elev,

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget för hemspråksundervisning
och studiehandledning på hemspråk fortsättningsvis skall utgå efter en
schablon motsvarande 1 lärarveckotimme per deltagande elev,

3. att riksdagen beslutar att under C 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor
anvisa ytterligare 2 900 000 kr. utöver regeringens förslag.

(Yrkandet 4 behandlar utskottet i annat betänkande.)

UbU 1979/80:34

1979/80:668 av Sten Svensson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om höjningar
av anslagen till lärlingsutbildning,

2. att riksdagen beslutar uttala att en höjning av bidragen till lärlingsutbildning
finansieras genom motsvarande minskningar på anslagen till anordnandet
av beredskapsarbeten.

1979/80: 1288 av Claes Elmstedt m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära initiativ syftande till att skolan fullt ut är
huvudman för samtliga gymnasieelever under hela utbildningstiden och att
det ekonomiska stödet under denna tid inryms i det studiesociala systemet
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1979/80: 1304 av Johan Olsson (c) och Sven Andersson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer att övergångsregler utarbetas så att
lärlingsutbildning som pågår och tecknas före den 1 juli 1980 enligt nu
gällande bestämmelser kan överföras till det nya system som gäller efter
denna tidpunkt och tillgodogöras de ekonomiska villkor som där kommer
att gälla.

1979/80:1486 av Margot Wallström (s) och Göran Persson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om riktlinjer för regeringens politik för att bekämpa ungdomsarbetslöshet.

1979/80: 1490 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer

b) att antalet gymnasieplatser i den yrkesinriktade skolan utökas i enlighet
med vad som förordas i motionen,

2. att riksdagen uttalar

b) att den inriktning på företagsinriktad gymnasieutbildning som regeringen
avser inte skall komma till stånd, utan att den yrkesinriktade gymnasieutbildningen
skall ges den inriktning som anges i motionen,

c) att en verklig satsning på varvad utbildning bör komma till stånd i
enlighet med vad som anförs i motionen.

(Yrkandet 1 d behandlar utskottet i annat betänkande. Övriga yrkanden
behandlas av arbetsmarknadsutskottet.)

1979/80: 1535 av Eva Winther (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

I. att riksdagen beslutar att platser för kombination av gymnasiestudier
och elitidrott (ishockeylinje) tilldelas Kiruna kommun.

(Yrkandet 2 behandlar utskottet i betänkandet 1979/80: 23.)

1979/80: 1692 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen, med erinran om sitt beslut vid föregående riksmöte,
beslutar att gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret 1980/81 skall dimensioneras
för lägst 100% av årskullen 16-åringar i enlighet med vad som anförts i
motionen,

UbU 1979/80:34

2. att riksdagen beslutar anhålla att regeringen vidtar åtgärder för att
minska antalet lediga platser i gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kvalitetskrav på den företagsförlagda utbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att avtal skall träffas innan utbildning förläggs till
visst företag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avräkning av statsbidraget till företagsförlagd utbildning
med hänsyn till elevers produktiva arbetsinsats,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utvärderingen av företagsförlagd utbildning.

1979/80:1710 av Inga Lantz (vpk) och Raul Blucher (vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar höja gymnasieskolans resurs för stödundervisning och
samordnad specialundervisning från 0,65 till 0,75 veckotimmar per klass
och med anledning härav anvisar ytterligare 6,1 milj. kr. under punkten C

18.

1979/80:1711 av Inga Lantz (vpk) och Raul Blucher (vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening uttalar sig för försöksverksamhet med 16-grupper
vid undervisning i svenska på gymnasieskolans 2-åriga yrkesinriktade
linjer.

1979/80:1996 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1979/80:145, bilaga 2,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vidgade utbildningsmöjligheter för fler ungdomar i
gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förstärkt studie- och yrkesorientering,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skolledningen i gymnasieskolan.

1979/80:1997 av Olof Palme m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen 1979/80: 1996 anförts
om studiestödet för elever i gymnasieskolan.

1979/80:1999 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen 1979/80: 145,

4. att riksdagen uttalar sig för att antalet platser inom gymnasieskolan
ökas, så att alla ungdomar under 18 år som så önskar bereds möjlighet till
utbildning på valfri linje,

5. att riksdagen uttalar sig för att det nuvarande studiesociala stödet bör
ersättas av studielön för alla studerande över 16 år och hemställer hos
regeringen om förslag till genomförande av denna reform.

(Övriga yrkanden behandlas av arbetsmarknadsutskottet.)

UbU 1979/80:34

Utskottet

Gymnasieskolans dimensionering m.m.

I budgetpropositionen anför föredragande statsrådet att det successivt
ökande intresset för gymnasieskolutbildning beror dels på ungdomars svåra
situation på arbetsmarknaden, dels på det intensifierade arbetet med
studie- och yrkesorientering. Hon anser att den del av gymnasieskolan
som innefattar linjerna och de direkt grundskolanknutna specialkurserna,
den s. k. stora ramen, för budgetåret 1980/81 bör omfatta 123950 årselevplatser
i intagningsklasser, vilket motsvarar 100% av antalet 16-åringar.
Härigenom fullföljs riksdagens beslut från år 1979 om att antalet utbildningsplatser
inom gymnasieskolans stora ram fr. o. m. budgetåret 1980/81
skall vara minst 100% av årskullen 16-åringar (prop. 1978/79: 100, UbU
1978/79:40, rskr 1978/79:344). Ett inordnande av lärlingsutbildningen i
gymnasieskolan medför enligt statsrådet administrativa och planeringstekniska
vinster och tillgodoser dessutom riksdagens beslut förra året om att
lärlingsutbildningen skall infogas i den totala skolplaneringen (UbU 1978/
79: 40). De 3 000 platser som beräknas för lärlingsutbildningen budgetåret
1980/81 skall därför enligt budgetpropositionen ingå i ramen för den direkt
grundskolanknutna delen av gymnasieskolan och där ingå i det antal utbildningsplatser
som beräknas för utpräglat yrkesinriktade linjer och specialkurser.

För övriga specialkurser i gymnasieskolan, dvs. kurser som är kortare
än ett år eller som kräver tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder för
tillträde, den s. k. lilla ramen, räknar statsrådet med 30330 årselevplatser
förbudgetåret 1980/81.

För att kommunerna i så god tid som möjligt skall kunna planera för s. k.
korta yrkesinriktade kurser, kurser för invandrarungdom samt specialkursen
Studievägar och arbetsliv, orienteringskurs, föreslår statsrådet i budgetpropositionen
att medel för 3000 årselevplatser skall beräknas under
förevarande anslag för dessa kurser.

En viss omfördelning av elevplatser dels mellan studievägar inom varje
ram, dels mellan ramarna bör enligt föredragande statsrådet kunna ske för
att anpassa gymnasieskolans organisation till utbildningsbehoven.

Liksom förra året föreslår statsrådet också i årets budgetproposition att
regeringen bemyndigas att om så erfordras öka antalet platser i gymnasieskolan
av arbetsmarknadsskäl.

Under förutsättning att riksdagen ger detta bemyndigande avser föredragande
statsrådet enligt propositionen 1979/80:145 bl. a. att föreslå regeringen
att öka den grundskolanknutna delen av gymnasieskolan med 7 000
platser, som bör utnyttjas för yrkesinriktad utbildning och lärlingsutbildning.
Syftet med den vidgade dimensioneringen av gymnasieskolan är
enligt statsrådet att bereda ungdomar som är eller riskerar att bli arbetslösa
utbildning i gymnasieskolan.

Kartong: S. 28, råd 22 Utgår: Helge Hagberg

UbU 1979/80:34

Enligt motionen 1979/80: 1692 bör lärlingsutbildningen inte inräknas i
gymnasieskolans stora ram. Om 3 000 platser skall vara avsedda för
lärlingsutbildning finns det enligt motionärerna risk för att denna del av
den stora ramen blir outnyttjad om inte lärlingsutbildning kommer till
stånd i den omfattning som föredragande statsrådet avser. Riksdagens
beslut förra året om att lärlingsutbildningen skall infogas i den totala
skolplaneringen innebär enligt motionärernas åsikt inte att lärlingsplatserna
måste inkluderas i gymnasieskolans stora ram. Om lärlingsutbildningen
exkluderas blir antalet elevplatser budgetåret 1980/81 i gymnasieskolan
enligt motionärerna 97% av årskullen 16-åringar, vilket de anser
strida mot förra årets riksdagsbeslut att gymnasieskolan skall dimensioneras
för minst 100% av årskullen 16-åringar fr. o. m. nämnda budgetår.
Motionärerna hemställer att riksdagen, med erinran om sitt beslut vid
föregående riksmöte, beslutar att gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret
1980/81 skall dimensioneras för lägst 100% av årskullen 16-åringar (yrkandet
1).

1 motionen 1979/80: 1692 yrkas också att riksdagen anhåller hos regeringen
om åtgärder för att minska antalet lediga platser i gymnasieskolan
(yrkandet 2). Motionärerna påpekar att vakanserna synes ha ökat med 1 %
sedan år 1978.

I motionen 1979/80: 1999 yrkas att antalet platser inom gymnasieskolan
ökas så att alla ungdomar under 18 år som så önskar bereds möjlighet till
utbildning på valfri linje (yrkandet 4).

Grundläggande för gymnasieskolans dimensionering skall enligt utskottet
vara en ambition att bereda alla ungdomar som avslutar sin grundskolutbildning
möjlighet till fortsatt utbildning inom gymnasieskolan. Utskottets
uttalande förra året om att planeringen av gymnasieskolan i vad gäller
den s. k. stora ramen bör inriktas på att antalet utbildningsplatser fr. o. m.
budgetåret 1980/81 skall vara minst 100% av årskullen 16-åringar skall ses
mot bakgrund av att dimensioneringsbeslut av regering och riksdag bör
föreligga i god tid om de medgivna elevplatserna verkligen skall kunna
utnyttjas.

Innevarande år utnyttjas drygt 14 000 färre elevplatser än vad som avsågs
i förra årets dimensioneringsbeslut. Drygt 7 000 av dessa avser ej
utlagda platser, bl. a. beroende på brist på lokaler och utrustning, ej tillgodosedda
praktikplatsbehov, osäkerhet om elevernas efterfrågan beträffande
olika utbildningar, långa beslutsvägar och sena dimensioneringsbeslut.
Ungefär lika många platser är vakanta beroende bl. a. på bristande överensstämmelse
mellan elevernas önskemål och gymnasieskolans organisation.

De ramar som regering och riksdag årligen beslutar om är bl. a. avsedda
att styra dimensioneringen av den gymnasiala utbildningen i stort. En
gymnasieskola enbart anpassad efter de studerandes val av studieväg kan
medföra tvära kast i inriktningen av utbildningarna över åren, försvåra

UbU 1979/80:34

planeringen och - i sämsta fall - utbilda för arbetslöshet. Utskottet kan
därför inte ansluta sig till kravet i motionen 1979/80: 1999 om en sådan
gymnasieskola. Riksdagen bör därför avslå yrkandet 4 i motionen 1979/
80: 1999.

De beslutade ramarna skall alltså ses som hjälpmedel i planeringen för
att styra inriktningen och därmed även dimensioneringen av de olika
utbildningarna. Det blir då också väsentligt att det finns en viss flexibilitet
inom och mellan ramarna som medger fullt kapacitetsutnyttjande. Med en
sådan utgångspunkt för planeringen blir det i budgetpropositionen angivna
totalantalet platser inom den s. k. stora ramen inte ett absolut mått på
antalet tillgängliga platser i gymnasieskolan utan i första hand en för de
planerande myndigheterna av riksdagen angiven förutsättning för planeringen.
Detta understryks också av regeringens begärda bemyndigande att
öka antalet platser i gymnasieskolan om arbetsmarknadsskäl påkallar det,
till vilken begäran utskottet ansluter sig.

Det av föredragande statsrådet angivna antalet platser för lärlingsutbildningen
blir med ett sådant synsätt en planeringsförutsättning som inte
begränsar den tidigare av riksdagen angivna målsättningen att bereda alla
ungdomar som slutar grundskolan möjligheter till fortsatt utbildning i gymnasieskolan.
Den av föredragande statsrådet förordade flexibiliteten inom
och mellan ramarna samt det begärda och av utskottet tillstyrkta bemyndigandet
att öka antalet platser i gymnasieskolan om arbetsmarknadsskäl
påkallar det bör utgöra en garanti härvidlag.

Den s. k. stora ramen skall enligt utskottets uppfattning mot denna
bakgrund omfatta 126950 årselevplatser vari ingår 3000 årsele vplatser i
lärlingsutbildningen. Vidare skall den s.k. lilla ramen omfatta 30330 årselevplatser
och de s. k. kortkurserna 3 000 årselevplatser. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och
motionen 1979/80: 1692 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen
till känna.

I motionen 1979/80: 1486 föreslås bl. a. att skolstyrelsernas uppföljningsansvar
för ungdomar under 18 år skall utvidgas till att omfatta ungdomar
under 19 år samt att beslut om gymnasieskolans organisation skall decentraliseras
till länsskolnämnder och skolstyrelser, dels för att lediga platser
snabbt skall kunna utnyttjas, dels för att samtliga ungdomar skall kunna
erbjudas någon form av utbildning efter grundskolan.

Utskottet anser det f. n. inte möjligt att låta ytterligare en årskull ungdomar
omfattas av skolstyrelsernas uppföljningsansvar.

Vad angår decentralisering av beslut om gymnasieskolan erinrar utskottet
om att skoladministrativa kommittén (SAK) i sitt betänkande (SOU
1980:5, s. 132) föreslår att beslut om gymnasieskolans årliga organisation
och omfördelning mellan och inom ramarna skåll decentraliseras till länsskolnämnd
och skolstyrelse. Föredragande statsrådet meddelar i årets
budgetproposition (prop. 1979/80: 100, bilaga 12, s. 306) att hon avser

UbU 1979/80:34

återkomma i frågan om decentralisering av gymnasieskolbesluten efter det
att kommitténs betänkande remissbehandlats. I budgetpropositionen framhåller
hon också angelägenheten av att snarast finna former för att utnyttja
det av regering och riksdag medgivna antalet intagningsplatser i gymnasieskolan.
Motionen 1979/80: 1486 i de nu aktuella delarna bör enligt utskottets
mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Inbyggd utbildning, lärlingsutbildning m. m.

Gymnasieskolans undervisning i arbetsteknik eller annan undervisning
med samma syfte kan enligt nu gällande föreskrifter förläggas till företag
eller annan institution, varvid företaget eller institutionen tillhandahåller
lärare, lokaler och materiel. Denna undervisningsform, som kallas inbyggd
utbildning, förekommer på vissa studievägar enligt resp. timplan eller om
skolöverstyrelsen (SÖ) medgivit det av särskilda skäl.

Systemet för statsbidrag till inbyggd utbildning är enligt vad föredragande
statsrådet anför i budgetpropositionen behäftat med vissa nackdelar och
bör därför förbättras fr. o. m. budgetåret 1980/81 i vad gäller inbyggd
utbildning inom industri och hantverk samt handel. Härigenom blir det
enligt statsrådet möjligt att ställa samma krav på bredd och kvalitet i den
inbyggda utbildningen som på utbildning förlagd till gymnasieskolinstitution.
Statsbidraget för lönekostnader, materiel och lokaler bör enligt förslaget
vara i princip detsamma antingen skolstyrelse förlägger utbildning
till företag eller skolinstitution. Bidraget skall enligt föredragande statsrådet
utgå per elev för det antal undervisningstimmar som skolstyrelse inom
ramen för timplanen för resp. studieväg beslutar förlägga till företag.
Statsbidraget till den del av undervisningen, som anordnas i skolinstitution,
påverkas inte av förslaget om individrelaterat bidrag till inbyggd
utbildning. Enligt vad statsrådet uttalar i propositionen 1979/80: 145 avses
bidragsvillkoren till inbyggd utbildning inte heller bli påverkade av förslaget
i propositionen 1979/80: 90 om kommunalekonomiska frågor inför 1981
i vad gäller slopande av statsbidrag till kommuner bl. a. för förhyrning av
lokaler till utbildning inom industri och hantverk.

Enligt vad statsrådet anför i budgetpropositionen bör skolstyrelse efter
medgivande från SÖ kunna bestämma i vilken omfattning undervisningen i
yrkesinriktat ämne på studievägar inom industri och hantverk samt handel
får anordnas som inbyggd utbildning, även om detta inte angivits i timplanen.
Skolstyrelses beslut i dessa frågor bör enligt propositionen 1979/
80: 145 inte få medföra att personella och materiella resurser som finns för
utbildningen vid gymnasieskolan (skolinstitution) inte blir utnyttjade. I
samma proposition har statsrådet tillagt att hon avser att föreslå regeringen
att bemyndigande från SÖ inte skall behövas.

Enligt förordningen (SÖ-FS 1978: 183) om statsbidrag för samverkan
mellan skola och företag vid inbyggd utbildning m. m. utgår ett särskilt
statsbidrag till kommun för samverkan mellan skola och företag vid in -

UbU 1979/80:34

byggd utbildning m. m. Föredragande statsrådet framhåller att resurserna
för samverkan mellan skola och företag, tillsyn samt uppföljning av ifrågavarande
undervisning måste förstärkas. Hon föreslår att upp till 10% av
lönekostnadsdelen av statsbidraget till inbyggd utbildning fritt bör få disponeras
av skolstyrelsen för dessa ändamål. Tillsynsansvaret för den inbyggda
utbildningen är enligt statsrådet detsamma som för annan utbildning
i gymnasieskolan och skall utövas aktivt av skolstyrelse och lokal
skolledning. Hon utgår också från att det förändrade bidraget kommer att
främja en utveckling som innebär att de som har läraruppgifter i företag får
möjlighet till regelbundna kontakter med lärare och skolledning vid gymnasieskolan.

I budgetpropositionen föreslås också en försöksverksamhet med ny
lärlingsutbildning som i princip bör anordnas och administreras under
samma villkor som den inbyggda utbildningen. Försöksverksamheten föreslås
pågå fr. o. m. budgetåret 1980/81 t.o. m. budgetåret 1982/83 under
vilken tid lärlingsutbildningen enligt nu gällande förordning successivt
avvecklas. Tillsyn och uppföljning bör utformas på i huvudsak samma sätt
som för inbyggd utbildning.

I propositionen 1979/80: 145 erinrar föredragande statsrådet om förslagen
i budgetpropositionen beträffande nya grunder för statsbidrag till inbyggd
utbildning inom industri, hantverk och handel samt om förslaget
rörande försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning och grunderna för
statsbidrag till denna. Hon framhåller därvid, att man, genom att inom
gymnasieskolan utnyttja de utbildningsmöjligheter som kan erbjudas i
företagen, kan erbjuda fler ungdomar utbildning utan kostsamma investeringar
i lokaler och utrustning. Ett annat väsentligt skäl till förslagen är att
man härigenom kan erbjuda ett mer varierat utbildningsutbud och därmed
förhoppningsvis dra till sig de ungdomar som i dag inte söker sig till
gymnasieskolan. Dessutom anser statsrådet att eleven genom att ha sin
utbildning förlagd till ett eller flera företag får inblick i förhållandena inom
arbetslivet och samtidigt ges ökade möjligheter att meritera sig för en
anställning. De föreslagna statsbidragsreglerna ger också enligt föredragande
statsrådet möjligheter att för fler elever förlägga utbildningen delvis
till skolinstitution och delvis till företag. Den nya lärlingsutbildningen
öppnar också möjligheter att kombinera en eller flera etapper på viss
studieväg med lärlingsutbildning.

I motionen 1979/80: 1692 yrkas att garantier skapas för en kvalitetshöjning
av den företagsförlagda utbildningen (yrkandet 3). Endast under förutsättning
härav kan motionärerna acceptera de föreslagna ökade bidragen
till denna utbildning. Motionärerna anser nämligen att de allmänna uttalanden
som görs i budgetpropositionen inte är tillräckliga i detta avseende
utan att det klart måste framgå att företagsförlagd utbildning inom gymnasieskolans
ram är en alternativ form av utbildning för att inhämta sådana
kunskaper och erfarenheter som eleverna i andra fall skaffar sig vid skolinstitution
inom gymnasieskolan,
tl Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 34

UbU 1979/80:34

Enligt motionärernas mening måste elevens handledare på arbetsplatsen
genom erfarenhet eller utbildning ha skaffat sig kunskaper om utbildningens
mål och innehåll och om anknytningen till elevens skola. Likaså måste
någon lärare eller skolledare vara ansvarig för kontakterna mellan det
aktuella företaget och skolan för att den bredd och allsidighet i utbildningen
som motionärerna kräver skall uppnås. För att åstadkomma en väl
fungerande företagsförlagd utbildning måste vidare enligt motionärerna
både arbetsgivare och arbetstagare vara överens med skolan om vad som
gäller för utbildningen. Ett avtal som reglerar elevens förhållanden bör
därför enligt motionärerna träffas mellan parterna på arbetsplatsen (yrkandet
4). Den produktiva insats som eleverna i företagsförlagd utbildning gör
bör enligt motionärerna omräknat i pengar avräknas från det statsbidrag
som utgår till företaget (yrkandet 5). I och med att statsbidragen till
företagsförlagd utbildning ökar kraftigt samtidigt som en decentralisering
av beslutsprocesserna sker anser motionärerna att en samlad utvärdering
bör äga rum och att utfallet av den nya formen av företagsförlagd utbildning
snarast bör redovisas för riksdagen (yrkandet 6).

I motionen 1979/80: 1490 yrkas avslag på den form av företagsförlagd
utbildning som regeringen föreslår (yrkandet 2 b). Motionärerna anser att
företagen inte bör få ta hand om utbildningen och dessutom få betalt
härför. Ansvaret för läroplanens genomförande får inte till någon del
överlämnas till företagen. Fackföreningarna bör enligt motionärerna ges
vetorätt över vilka företag som inte får komma i fråga. I enlighet härmed
bör en satsning på varvad utbildning komma till stånd (yrkandet 2 c).

Utskottet vill i likhet med föredragande statsrådet understryka att skolstyrelsen
och den lokala skolledningen har samma tillsyns- och uppföljningsansvar
för inbyggd utbildning och lärlingsutbildning som för annan
utbildning i gymnasieskolan samt att detta ansvar måste utövas aktivt.
Flertalet av de krav på kvalitet och bredd i utbildningen som berörs i
motionerna bör enligt utskottets mening tillgodoses genom detta ökade
lokala ansvar. Utskottet utgår i likhet med föredragande statsrådet från att
de särskilda resurser som disponeras för samverkan mellan skola och
företag bl. a. ger dem som har läraruppgifter i företag möjlighet till regelbundna
kontakter med lärare och skolledning vid gymnasieskolan.

Utskottet vill också framhålla att de föreskrifter och anvisningar som
gäller för lokala planeringsråd (SSA-råd) och lokala yrkesråd (SÖ-FS
1978: 235) innefattar uppgifter som i samband med regeringens förslag om
inbyggd utbildning och lärlingsutbildning kan ges ett än mer konkret innehåll.
Dessa gäller bl. a. tillsyn, samordning, uppföljning och utvärdering av
den företagsförlagda utbildningen, informationsutbyte mellan skola och
arbetsliv rörande olika utbildningsformers mål och innehåll, samordning
mellan arbetsgivare och berörda fackliga organisationer i vad gäller olika
utbildningsvägars villkor och verksamhet samt fortbildning och utbildning
av handledare, lärare och övrig personal. Även de regionala planeringsrå -

UbU 1979/80:34

den, som fr. o. m. budgetåret 1980/81 kommer att finnas i samtliga län, har
enligt utskottets mening många uppgifter att fylla i dessa sammanhang,
bl. a. beträffande en samlad utvärdering av verksamheten.

Utbildning som helt eller delvis sker i företag bör enligt föredragande
statsrådet ha stor bredd och följa det innehåll som anges i kursplanerna för
respektive utbildning. En till företag eller institution förlagd utbildning
med bredd och kvalitet som inte snävt inriktas på produktionen och dessutom
ofta varvas med utbildning i skola kommer enligt utskottets mening
att medföra att elevers produktionsinsatser blir marginella. I sammanhanget
bör även erinras om att statsbidraget inte täcker hela kostnaden för
utbildningen, vilket gäller såväl kommuns som företags kostnader. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag på
motionerna 1979/80: 1490 yrkandena 2 b och 2 c samt 1979/80: 1692 yrkandena
3-6 godkänner de grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning inom
industri och hantverk samt handel som förordats i propositionen 1979/
80: 100.

Som tidigare nämnts har regeringen i budgetpropositionen föreslagit en
försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning. Statsbidrag till försöksverksamheten
med den nya lärlingsutbildningen föreslås utbetalas från anslaget
Bidrag till driften av gymnasieskolor. I fråga om lärlingsutbildning som har
påbörjats eller påbörjas före den 1 juli 1980 bör enligt föredragande statsrådet
nu gällande statsbidragssystem tillämpas för hela utbildningstiden.
Med anledning härav bör nuvarande bidragssystem under anslaget Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. avvecklas successivt.
För nästa budgetår beräknas 5 045 000 kr. för bidrag till lärlingsutbildning
som påbörjats eller påbörjas före den 1 juli 1980.

I motionen 1979/80: 668 föreslås en höjning av anslagen till lärlingsutbildning
(yrkandet 1). Motionärerna jämför statsbidragen till lärlingsutbildning
med anslagen till beredskapsarbeten och finner det svårförståeligt att ett
företag som ger ungdomar en treårig yrkesutbildning inte får åtminstone
samma ersättning som då företaget utan nämnvärda förpliktelser ger ungdomar
sysselsättning i beredskapsarbete. Höjningen av lärlingsbidragen
skall enligt motionärerna finansieras genom motsvarande minskning av
anslagen till beredskapsarbeten (yrkandet 2).

Det är enligt motionen 1979/80: 1304 djupt orättvist att de som redan
engagerat sig i nuvarande lärlingsutbildning eller under tiden fram till den 1
juli 1980 skriver kontrakt för denna utbildningsform får avsevärt sämre
ekonomiska villkor än vad som skall gälla för den nya lärlingsutbildningen.
Enligt motionärerna bör övergångsregler utarbetas så att lärlingsutbildning
som pågår eller för vilken kontrakt tecknas före den 1 juli 1980 kan
överföras till det nya system som skall gälla efter denna tidpunkt och
tillgodogöras de ekonomiska villkor som då kommer att gälla. Som en
alternativ lösning pekar motionärerna på möjligheten att fr. o. m. den 1 juli
1980 höja lärlingsbidragen enligt nuvarande statsbidragssystem så att de i

UbU 1979/80:34

huvudsak motsvarar vad regeringen föreslår i fråga om den nya lärlingsutbildningen.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag under anslaget
Bidrag till driften av gymnasieskolor om försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning
och statsbidrag till denna. Riksdagen bör i enlighet härmed
godkänna vad som i propositionen 1979/80: 100 förordats om försöksverksamhet
med ny lärlingsutbildning och avslå motionen 1979/80: 668 i denna
del.

En ökning av de gamla bidragen till samma nivå som föreslagits för
statsbidraget till den nya lärlingsutbildningen skulle enligt vad utskottet
inhämtat innebära en kostnadsökning för de kommande tre budgetåren om
sammanlagt 11,2 milj. kr. (1980/81 + 5 milj. kr., 1981/82 + 3,7 milj. kr. och
1982/83 + 2,5 milj. kr.). Med hänvisning till det statsfinansiella läget bör
riksdagen enligt utskottets mening avslå motionerna 1979/80:668 i denna
del och 1979/80: 1304. Riksdagen bör således godkänna vad som förordats i
propositionen 1979/80: 100 om lärlingsutbildning som inletts före den 1 juli
1980 och för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 5 045 000 kr.

Introduktionsprogram för utbildning, yrkesintroduktion m.m.

I propositionen 1979/80: 145 föreslås att kommuner med gymnasieskola
genom statsbidrag ges möjlighet att anordna s. k. introduktionsprogram för
utbildning om högst fyra veckor samt s. k. yrkesintroduktion om högst 40
veckor för ungdomar i åldern 16—17 år som saknar sysselsättning. Introduktionsprogrammen
skall enligt propositionen omfatta orientering om
gymnasieskolan, information om vakanser på linjer och specialkurser samt
förbereda för fortsatta studier. Syftet är att skapa intresse för utbildning
och kunskap om olika utbildningsalternativ. Yrkesintroduktionen bör enligt
föredragande statsrådet ges en så långt möjligt individuell utformning
och syfta till att ge erfarenheter och meriter för anställning. Den skall
innehålla utbildningsmoment för ifrågavarande yrke, och för verksamheten
skall en plan upprättas efter samråd med det lokala planeringsrådet.
Både introduktionsprogrammen och yrkesintroduktionen skall organisatoriskt
knytas till gymnasieskolan och tills vidare anordnas som försöksverksamhet,
vilken enligt statsrådet bör utvärderas av SÖ och redovisas före
årsskiftet 1981-1982.

För yrkesintroduktion beräknar statsrådet 5 000 årselevplatser inom ramen
för begärt bemyndigande att av arbetsmarknadsskäl öka antalet
platser i gymnasieskolan. Antalet platser bör enligt statsrådet inte vara
maximerat utan knutet till behovet. Introduktionsprogrammen om högst
fyra veckor bör enligt propositionen 1979/80: 145 rymmas bland de 3000
platser som föreslagits i budgetpropositionen för korta yrkesinriktade kurser
m. m.

Föredragande statsrådet menar att man, genom att i första hand bereda
ungdomar under 18 år utbildning i gymnasieskolan, skapar förutsättningar

UbU 1979/80:34

att begränsa arbetsmarknadspolitiska insatser som beredskapsarbete och
arbetsmarknadsutbildning för vilka kostnaderna för ungdomar under 18 år
budgetåret 1978/79 beräknades till 515 milj. kr. Hon framhåller dock att
detta måste ske i den takt som gymnasieskolan klarar att ta emot ungdomarna
och att en övergångstid kan behövas för att de lokala skolmyndigheterna
skall hinna planera och förbereda de nya utbildningsinsatserna. Propositionen
1979/80: 145 i vad den avser arbetsmarknadspolitiska åtgärder
behandlas, som redovisats i det föregående, i arbetsmarknadsutskottets
betänkande 1979/80:25.

Som tidigare nämnts avser statsrådet att även utnyttja det begärda
bemyndigandet till att öka den grundskolanknutna delen av gymnasieskolan
med 7 000 platser på yrkesinriktade studievägar och i lärlingsutbildning.
Hon framhåller att möjligheter till inbyggd utbildning i första hand
skall tillvaratas.

Den vidgade dimensionering av gymnasieskolan som föreslås i propositionen
1979/80: 145 beräknas medföra ökade kostnader under anslaget
Bidrag till driften av gymnasieskolor. Merkostnaden beräknas till 120 milj.
kr.

I motionen 1979/80: 1996 (yrkandet 1) yrkas att riksdagen avslår propositionen
1979/80: 145 bilaga 2. Motionärerna anser inte att det föreliggande
regeringsförslaget kan ligga till grund för att avveckla samhällets arbetsmarknadspolitiska
insatser. Ett antal konkreta förslag som redovisas måste
enligt motionärerna genomföras innan behovet av beredskapsarbeten
och arbetsmarknadsutbildning för ungdom kan minska. Dessa förslag innebär
bl. a. vidgade utbildningsmöjligheter för fler ungdomar i gymnasieskolan
genom varvad teoretisk och praktisk — ofta företagsförlagd — utbildning
byggd på utbildningsplaner utformade och godkända efter samråd
med arbetsmarknadens parter. Dessa utbildningsplaner skall i princip inriktas
mot de utbildningsmål som gäller gymnasieskolan i övrigt (yrkandet
2). En förstärkning av skolans studie- och yrkesorientering för att klara
uppföljningsansvaret för de aktuella ungdomarna samt särskilda syo-resurser
till kommuner med många invandrarungdomar föreslås också i
motionen (yrkandet 3). Skolledningen i gymnasieskolan bör enligt motionärerna
förstärkas för att en ny verksamhet skall kunna planeras och för
att nå syftet att ge alla ungdomar en så god utbildning som möjligt (yrkandet
4). De riktlinjer som redovisats i motionen bör enligt motionärerna
läggas till grund för ett nytt förslag till riksdagen hösten 1980 rörande
utbildningen i gymnasieskolan.

Även i motionen 1979/80: 1999 (yrkandet 1) yrkas avslag på propositionen
1979/80: 145. Motionärerna anser att regeringen genom förslagen avser
att, utan lagligt stöd, förlänga skolplikten. Beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning
bör enligt motionärerna inte spärras för ungdomar
under 18 år.

I motionen 1979/80: 1486 framhålls att beredskapsarbeten för ungdom

UbU 1979/80:34

bör kunna reduceras kraftigt i antal genom att samtliga ungdomar erbjuds
utbildning i gymnasieskolan med både teori och praktik.

I motionen 1979/80: 1490 yrkas att antalet platser inom den yrkesinriktade
delen av gymnasieskolan skall utökas, särskilt i vad gäller vårdyrkesutbildning
(yrkandet 1 b).

Utskottet vill först framhålla dels att beredskapsarbete inte i första hand
varit avsett för ungdomar under 18 år, dels att gränsen för att erhålla
arbetsmarknadsutbildning ligger vid 20 år. Det är huvudsakligen för att
dämpa verkningarna av en utbredd ungdomsarbetslöshet som dessa arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till viss del använts för de aktuella åldersgrupperna.
För dem bör i stället utbildning inom gymnasieskolan vara det
normala. Utskottet ser därför med tillfredsställelse att regeringen nu i
propositionen 1979/80: 145 förordar en utvidgning av gymnasieskolan nästa
läsår. Utskotte* har inget att erinra mot den i propositionen 1979/80: 145
förordade anväi dningen av det av regeringen i budgetpropositionen begärda
bemyndigandet att — om arbetsmarknadsskäl så påkallar — öka
antalet intagningsplatser i gymnasieskolan. Utskottet tillstyrker också att
de i propositionen 1979/80: 145 förordade 4-veckors introduktionsprogrammen,
vilka bör ses som en studie- och yrkesorienteringsresurs, anordnas
inom ramen för de i budgetpropositionen beräknade elevplatsresurserna
för de s. k. kortkurserna. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning
att verksamheten inte till alla delar kan påbörjas redan vid höstterminens
start utan att kommunerna, beroende på sin handlingsberedskap och
på de lokala förhållandena, först successivt kan utnyttja hela den beräknade
kapaciteten för introduktionsprogram för utbildning och för yrkesintroduktion.
Det är under dessa förhållanden också en fördel att lärlingsutbildning,
som får ökat utrymme nästa läsår, kan påbörjas när som helst under
läsåret, och att etapputbildning kan prövas på yrkesinriktade studievägar
eventuellt i kombination med lärlingsutbildning. Med tanke på denna
successiva start med de nya åtgärderna inom gymnasieskolan förutsätter
utskottet att, såsom de föredragande statsråden anför i propositionen 1979/
80:145, arbetsmarknadsåtgärderna för de berörda ungdomsgrupperna inte
avvecklas omedelbart utan att övergångsbestämmelser kan gälla inledningsvis.
Utskottet vill i sammanhanget understryka att yrkesintroduktionen
kan förläggas till såväl den privata som den offentliga sektorn av
arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis anser således utskottet att riksdagen
skall godkänna vad som anförts i propositionen 1979/80: 145 bilaga 2
om introduktionsprogram för utbildning och om yrkesintroduktion samt
om statsbidrag för dessa. Det är enligt utskottets uppfattning betydelsefullt
att de föreslagna åtgärderna kan inledas redan under nästa läsår, och att
man inte behöver avvakta till läsåret 1981/82 med särskilda åtgärder så som
föreslås i motionen 1979/80: 1996. Riksdagen bör alltså avslå motionerna
1979/80: 1996 yrkandet 1 och 1979/80: 1999 yrkandet 1 samt motionen 1979/
80: 1996 yrkandet 2. Genom förslagen i propositionen 1979/80: 145 tillgo -

UbU 1979/80:34

doses de nu aktuella delarna av motionen 1979/80: 1486 varför riksdagen
bör avslå denna motion såvitt nu är i fråga.

Som framgått av det föregående har utskottet inte något att erinra mot
att, som aviseras i propositionen 1979/80: 145 bilaga 2, riksdagens bemyndigande
används till att öka gymnasieskolans yrkesinriktade del med 7000
platser. Härigenom kan motionen 1979/80: 1490 yrkandet 1 b om en ökning
av denna del av gymnasieskolan tillgodoses, varför yrkandet bör avslås av
riksdagen.

Vad beträffar kraven i motionen 1979/80: 1996 om förstärkt studie- och
yrkesorientering vill utskottet först erinra om att de av utskottet nyss
tillstyrkta introduktionsprogrammen, som tidigare nämnts, innebär en förstärkning
av studie- och yrkesorienteringen. Vidare har SÖ i juni 1979
redovisat erfarenheterna av en femårig försöksverksamhet med studie- och
yrkesorientering och föreslagit vissa förändringar. Förslagen har remissbehandlats
och bereds f. n. inom regeringskansliet. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1996 yrkandet
3.

I budgetpropositionen föreslås att upp till 10% av lönekostnadsdelen av
statsbidraget till inbyggd utbildning fritt bör kunna disponeras av skolstyrelsen
för tillsyn och uppföljning. Personer med pedagogisk insikt och
branschkunskap bör enligt föredragande statsrådet kunna engageras för att
biträda skolledningen. Även i propositionen 1979/80: 145 föreslås särskilda
resurser för skolledning. Av statsbidraget till yrkesintroduktion om 40
veckor bör enligt föredragande statsrådet upp till 20% kunna användas för
skolledarkostnader, planering och uppföljning. Många av de föreslagna
verksamhetsformerna ger, om de anordnas, poäng enligt skolförordningen
1 kap. 7 § vad gäller omfattningen av resp. kommuns skolväsende. En
sådan ökning av kommunernas poängtal kan i sin tur medföra en förstärkning
av skolledningen i gymnasieskolan enligt skolförordningens 13 kap.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1979/80:1996
yrkandet 4 bör avslås av riksdagen.

Nya linjer, försöksverksamhet, lokalisering av viss utbildning m. m.

Försöksverksamheten med musiklinje och högre specialkurs i musik i
gymnasieskolan bör enligt föredragande statsrådet avslutas och utbildningen
erbjudas som reguljärt alternativ i gymnasieskolan.

Liksom föredragande statsrådet anser utskottet att den mångåriga försöksverksamheten
bör avslutas och föreslår att riksdagen godkänner vad
som förordas i budgetpropositionen.

Antalet elevplatser vid den försöksvis anordnade musiklinjen i gymnasieskolan
är enligt motionen 1979/80:425 helt otillräckligt. Motionärerna
anser att minst en klass av den tvååriga musiklinjen permanent bör inrättas
i varje län samt att en klass av den ettåriga högre specialkursen i musik bör
inrättas på vaije större ort (yrkandet 2). Detta är enligt motionärerna

UbU 1979/80:34

nödvändigt för att åstadkomma en jämnare social rekrytering till musikutbildningen.

Utskottet har tidigare avstyrkt ett likalydande motionsyrkande med
hänvisning till att en utbyggnad av musiklinjen bör ske successivt (UbU
1977/78: 12). Innevarande budgetår har den tvååriga musiklinjen utökats
med 90 elevplatser. Utskottet anser med hänsyn till det statsfinansiella
läget att ytterligare utbyggnad av gymnasieskolans musikutbildning inte
bör ske budgetåret 1980/81 varför motionen 1979/80:425 yrkandet 2 bör
avslås av riksdagen.

Föredragande statsrådet anser att den tvååriga trädgårdskursen i gymnasieskolan
bör kunna ändras till en tvåårig trädgårdslinje samt att statsbidrag
bör utgå enligt samma principer som för tvåårig jordbrukslinje.

Utskottet har inget att erinra mot detta och föreslår att riksdagen godkänner
vad som förordats i budgetpropositionen.

I motionen 1979/80: 1535 föreslås att platser för kombination av gymnasieskolstudier
och elitidrott (ishockey) tilldelas Kiruna kommun (yrkandet
1).

Vid flera tidigare tillfällen och även under innevarande riksmöte har
utskottet avstyrkt ett antal motionsyrkanden rörande lokalisering av viss
gymnasial utbildning till viss region eller vissa orter i landet (senast UbU
1979/80:6). Utskottet erinrade då om att riksdagen inte brukar ta ställning
till lokalisering av enstaka klasser av linjer och specialkurser. Liksom
tidigare anser utskottet att det även fortsättningsvis bör ankomma på SÖ
att besluta om lokalisering av försöksverksamheten med kombination av
gymnasieskolstudier och elitidrott, varför motionen 1979/80: 1535 yrkandet
I bör avslås av riksdagen.

Försöksverksamheten med varianter på naturvetenskaplig linje samt
med gemensam studiegång i årskurserna 1 och 2 av naturvetenskaplig och
fyraårig teknisk linje bör enligt föredragande statsrådet inte utökas i avvaktan
på att verksamheten utvärderas.

Enligt vad utskottet erfarit har ett tjugotal kommuner som tidigare inte
deltagit i verksamheten anmält sitt intresse att pröva ifrågavarande försöksverksamhet.
Man hoppas bl. a. att härigenom, liksom har skett i
försökskommunema, kunna öka elevernas intresse för och tillströmningen
till naturvetenskaplig-teknisk utbildning. Några av de kommuner som deltar
i försöksverksamheten har därutöver anmält behov av att utöka antalet
klasser för att kunna tillgodose elevernas önskemål och därmed undvika
ett urvalsförfarande inför årskurs 2.

Den ökning av intresset för naturvetenskaplig-teknisk utbildning som
utan nämnvärda resultat eftersträvats under ett antal år har först under
innevarande budgetår kunnat avläsas i tillgänglig statistik rörande antalet
sökande till gymnasieskolan läsåret 1979/80. Utskottet har erfarit att denna

UbU 1979/80:34

ökning till viss del beror på den pågående försöksverksamheten. 1 försöken
med olika varianter på naturvetenskaplig linje har ett verklighetsanknutet
arbetssätt med ämnessamverkan prövats genom tema- och projektarbeten
i det omgivande samhället och dess arbetsliv, vilket utskottet anser värdefullt
med tanke på skolans framtida utveckling. I den hittills redovisade
försöksverksamheten har färre studieavbrott och linjebyten redovisats än
på naturvetenskaplig linje i övrigt. Utskottet anser mot denna bakgrund att
de kommuner som hittills anmält intresse för att delta i försöksverksamheten
nästa budgetår bör få regeringens medgivande till detta. Dessutom bör
skolor som redan deltar i försöken och som anmält behov av att utöka
verksamheten vid skolenheten, bl. a. för att undvika ett urvalsförfarande
inför årskurs 2, kunna få regeringens medgivande till detta.

För att också framdeles undvika urvalsproblem när eleverna väljer variant
i årskurs 2 på försöksskolornas naturvetenskapliga linjer bör enligt
utskottets mening medgivanden om ifrågavarande försöksverksamhet ändras
till att gälla skolenheter och inte klasser. Denna ändring bör enligt
utskottets mening kunna genomföras med i huvudsak oförändrade kostnader
för statsverket. Vad utskottet nu anfört om försök med naturvetenskaplig
och teknisk linje bör riksdagen med anledning av propositionen
1979/80:100 som sin mening ge regeringen till känna.

SÖ har i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 anhållit om bemyndigande
att utöka den påbörjade försöksverksamheten med social
servicelinje till att omfatta de kommuner som så önskar och som visar sig
ha förutsättningar att bedriva utbildningen. I budgetpropositionen (s. 305)
beräknas ca I 200 årselevplatser för försöksverksamheten med social servicelinje.

Utskottet anser att SÖ bör få bemyndigande att bedriva försöksverksamhet
med social servicelinje i ytterligare ett antal kommuner. Detta bör
riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 som sin mening ge
regeringen till känna.

Regeringen har liksom förra året hemställt om bemyndigande att efter
överläggningar med Landstingsförbundet meddela bestämmelser om statsbidrag
till skogsbrukets yrkesutbildning även för budgetåret 1980/81 i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande bestämmelser. Utskottet har
inget att erinra häremot.

Gymnasial utbildning för gravt hörselskadade bedrivs inom gymnasieskolan
i Örebro. Gällande avtal mellan staten och Örebro kommun för
denna verksamhet gäller t.o. m. den 30 juni 1980. Utskottet föreslår att
regeringen får begärt bemyndigande att sluta nytt avtal med Örebro kommun
om ifrågavarande utbildning inom Örebro kommuns gymnasieskola,
räknat fr. o. m. den 1 juli 1980.

UbU 1979/80:34

Stödundervisning, hemspråksundervisning m. m.

Tidigare har statsbidrag till stödundervisning i svenska för invandrarelever
i gymnasieskolan utgått efter ansökan från kommun. Föredragande
statsrådet föreslår i årets budgetproposition att ett schabloniserat statsbidrag
med 0,85 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår skall utgå i
fortsättningen.

I motionen 1979/80: 525 föreslås ett schabloniserat statsbidrag för stödundervisning
i svenska för invandrarelever i gymnasieskolan motsvarande
1 veckotimme per elev (yrkandet 1). I samma motion yrkas också en
höjning av statsbidraget för hemspråksundervisning och studiehandledning
i gymnasieskolan från 0,75 veckotimmar per elev till 1 veckotimme per
elev och läsår (yrkandet 2). Till följd av nämnda yrkanden föreslås i
motionen 1979/80: 525 att riksdagen under förevarande anslag anvisar ytterligare
2,9 milj. kr. utöver regeringens förslag (yrkandet 3).

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte avstyrkt yrkanden
om ökade resurser till hemspråksundervisning (UbU 1979/80: 10). Med
hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionen 1979/80:525 yrkandet 2.
Av statsfmansiella skäl bör riksdagen också avslå yrkandet 1 i samma
motion och godkänna regeringens förslag om schabloniserat statsbidrag till
stödundervisning i svenska för invandrarelever. Riksdagen bör i samband
med medelsanvisningen avslå även yrkandet 3 i motionen.

Föredragande statsrådet avvisar i budgetpropositionen (s. 307) SÖ:s
förslag om förstärkning av resursen för stödundervisning och samordnad
specialundervisning i gymnasieskolan med hänvisning till aktuella uppgifter
från SÖ om att utnyttjandegraden för riket i genomsnitt varit 0,41
lärarveckotimmar av gällande resurs om 0,65 lärarveckotimmar per klass
för stödundervisning och samordnad specialundervisning i gymnasieskolan.
Hon framhåller samtidigt att hon avser föreslå regeringen att SÖ skall
få i uppdrag att inkomma med förslag om åtgärder för att den tillgängliga
resursen skall kunna utnyttjas bättre.

I motionen 1979/80: 1710 yrkas att riksdagen beslutar höja gymnasieskolans
resurs för stödundervisning och samordnad specialundervisning från
0,65 till 0,75 veckotimmar per klass och med anledning härav anvisar
ytterligare 6,1 milj. kr. under förevarande anslag. Motionärerna anser att
föredragande statsrådets ovan redovisade motiv för att avstyrka SÖ:s
förslag om uppräkning av resursen, vilket för övrigt sammanfaller med
förslaget i motionen, inte är hållbart.

Försöksverksamhet med s. k. 16-grupper (halvklass) vid undervisning i
svenska på gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade linjer föreslås i motionen
1979/80:1711. Motionärerna finner det nödvändigt att åtgärder snarast
vidtas för att radikalt förbättra undervisningen i svenska för eleverna på de
tvååriga yrkesinriktade linjerna.

Viss del av resurserna för stödundervisning och samordnad specialundervisning
har enligt vad utskottet erfarit använts vid ett antal gymnasie -

UbU 1979/80:34

skolor för att periodiskt och flexibelt kunna arbeta i mindre grupper vid
undervisning i svenska på yrkesinriktade linjer. Utskottet är medvetet om
att behov kan finnas av ökade resurser till gymnasieskolans stödundervisning
och samordnade specialundervisning samt för att även generellt minska
gruppstorleken vid undervisning i svenska på yrkesinriktade linjer.

Statsfinansiella skäl bör dock enligt utskottets mening ligga till grund för
att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1710.

Av samma skäl bör riksdagen även avslå motionen 1979/80: 1711.

Medelsanvisningen till Bidrag till driften av gymnasieskolor

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag i övrigt under förevarande
anslag, föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 525 yrkandet
3 och 1979/80:1710 i denna del till Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 3 070000000 kr.

Studiestöd m.m.

Föredragande statsrådet anför i propositionen 1979/80: 145 beträffande
elevs arbetsrättsliga ställning vid inbyggd utbildning m. m. att huvudregeln
bör vara att anställningsförhållande inte skall föreligga för gymnasieskolelever,
som helt eller delvis får sin utbildning på arbetsställe utanför
skolan. Statsrådet anger i propositionen riktlinjer för hur detta kan uppnås.
Studiestöd enligt nuvarande regler skall utgå till eleven under hela utbildningstiden.
Att eleverna kanske i viss utsträckning som ett led i utbildningen
deltar i det produktiva arbetet och att deras dagliga vistelse på arbetsplatsen
följer företagets arbetstider förändrar enligt föredragande statsrådet
ingenting häri. Uttalandena gäller inbyggd utbildning vid gymnasieskolans
linjer och specialkurser samt yrkesintroduktion. Vissa möjligheter till
undantag från huvudregeln redovisas dock i propositionen. Statsrådet
förordar att studiestöd enligt studiestödslagen och studiestödsförordningen
också skall utgå till ungdomar som deltar i introduktionsprogram för
utbildning. Hon erinrar också om att studiestödsutredningen (U 1975: 16)
under våren 1980 kommer att lägga fram förslag om förbättringar av
studiestödet.

För lärlingsutbildning gäller att den skall bygga på att anställningsavtal
träffas mellan eleven och företaget.

I motionen 1979/80: 1996 (yrkandet 1) yrkas, som tidigare redovisats,
avslag på propositionen 1979/80:145 bilaga 2. I motionen 1979/80: 1997
krävs att studiestödet för ungdomar i gymnasieskolåldern förbättras. Motionärerna
anser att man i fråga om samhällets ekonomiska stöd bör
eftersträva likartad behandling av alla ungdomar i den aktuella åldersgruppen.
Enligt motionen skall riksdagen begära att regeringen till hösten 1980
lägger fram förslag om förbättrat studiestöd för de yngre gymnasieskoleleverna.
Även i motionen 1979/80: 1486 anförs att ungdomar i ifrågavarande
åldrar bör jämställas i ekonomiskt hänseende och att en avsevärd höjning

UbU 1979/80:34

av studiebidragen bör genomföras. I motionen 1979/80: 1288 påvisas de
stora skillnader som råder beträffande de ekonomiska villkoren för gymnasial
utbildning. För att råda bot på dessa skillnader som av många upplevs
som både omotiverade och orättvisa föreslår motionärerna att riksdagen
beslutar att begära initiativ hos regeringen syftande till att skolan fullt ut
skall vara huvudman för samtliga elever i gymnasieskolan och att det
ekonomiska stödet under utbildningstiden inryms i det studiesociala systemet.
I motionen 1979/80: 1999 (yrkandet 1) föreslås att riksdagen avslår
propositionen 1979/80:145. I samma motion föreslås vidare att det nuvarande
studiesociala stödet skall ersättas av studielön för alla studerande
över 16 år och att riksdagen skall hemställa hos regeringen om förslag till
genomförande av en sådan reform (yrkandet 5).

I tilläggsdirektiven (Dir 1978:82) till studiestödsutredningen (U 1975: 16)
har understrukits att utredningen, i enlighet med riksdagsuttalanden och
utredningens uppfattning enligt principbetänkandet (SOU 1977: 31) Studiestöd
— Alternativa utvecklingslinjer samt remissopinionen med anledning
härav, i sitt fortsatta arbete bör prioritera stödet till de yngre eleverna i
gymnasial utbildning. Utredningen väntas inom kort lämna sina förslag.

Frågan om prioritering av studiestödet till de yngre gymnasieeleverna
har med anledning av en motion (1979/80: 1174) tagits upp av socialförsäkringsutskottet
i betänkandet 1979/80: 12 med anledning av propositionen
1979/80:100 i vad avser anslag för budgetåret 1980/81 till studiestöd m. m.
Socialförsäkringsutskottet framhöll därvid att riksdagen, som förra året
uttalade att de yngre gymnasieskolelevernas studiestöd skulle prioriteras,
på nytt borde uttala sig för en sådan prioritering och att detta bör beaktas i
budgetarbetet inför budgetåret 1981/82. Detta blev också riksdagens beslut
(rskr 1979/80: 199).

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförs i propositionen 1979/
80: 145 bilaga 2 om att elever i gymnasieskolan, vilka helt eller delvis får
sin utbildning på arbetsställe utanför skolan (inbyggd utbildning eller yrkesintroduktion),
i princip inte skall vara anställda och därmed inte heller
erhålla någon lön utan i stället få studiestöd enligt nuvarande regler.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att studiestöd skall utgå
under utbildningstiden till elever som genomgår introduktionsprogram och
yrkesintroduktion och avstyrker därmed motionerna 1979/80: 1996 yrkandet
1 i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet I i denna del. Utskottet anser
att motionen 1979/80:1288 härmed till större delen blir tillgodosedd och
därför inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen bör med
hänvisning till utskottets ställningstagande och till riksdagens beslut med
anledning av socialförsäkringsutskottets betänkande 1979/80: 12 även avslå
motionerna 1979/80:1486 i denna del, 1979/80: 1997 och 1979/80: 1999
yrkandet 5.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot vad som anförs i
propositionen 1979/80:145 bilaga 2.

UbU 1979/80:34

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande sådan dimensionering av gymnasieskolan
att alla under 18 år får plats på valfri linje avslår motionen
1979/80: 1999 yrkandet 4,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar — öka det totala antalet elevplatser i gymnasieskolan,

3. att riksdagen beträffande gymnasieskolans dimensionering m. m.
med anledning av propositionen 1979/80: 100 och motionen 1979/
80: 1692 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande kommunernas uppföljningsansvar och
decentralisering av organisationsbesluten om gymnasieskolan
avslår motionen 1979/80: 1486 i denna del,

5. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:1490 yrkandena
2 b och 2 c samt 1979/80:1692 yrkandena 3-6 godkänner de
grunder för statsbidrag till inbyggd utbildning inom industri och
hantverk samt handel som förordats i propositionen 1979/80: 100,

6. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80: 668 i denna del
godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100 om
försöksverksamhet med ny lärlingsutbildning och statsbidrag till
denna,

7. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 668 och 1979/
80: 1304, båda motionerna i denna del, godkänner vad som förordats
i propositionen 1979/80: 100 om lärlingsutbildning som har
inletts före den 1 juli 1980,

8. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionerna 1979/80:668 och 1979/80: 1304, båda motionerna
i denna del, till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 5 045 000 kr.,

9. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 1996 yrkandet 1
i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet 1 i denna del godkänner
vad som förordats i propositionen 1979/80: 145 bilaga 2 om introduktionsprogram
för utbildning och om yrkesintroduktion samt
om statsbidrag härför,

10. att riksdagen beträffande nytt förslag till hösten 1980 om vidgad
utbildning i gymnasieskolan m. m. samt om riktlinjer härför avslår
motionerna 1979/80: 1486 i denna del och 1979/80: 1996 yrkandet
2,

11. att riksdagen beträffande ökning av de yrkesinriktade studievägarna
och lärlingsutbildningen avslår motionen 1979/80:1490 yrkandet
1 b,

UbU 1979/80:34

12. att riksdagen beträffande förstärkt studie- och yrkesorientering
avslår motionen 1979/80: 1996 yrkandet 3,

13. att riksdagen beträffande skolledningen i gymnasieskolan avslår
motionen 1979/80: 1996 yrkandet 4,

14. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen 1979/
80: 100 om inrättande av en tvåårig musiklinje i gymnasieskolan,

15. att riksdagen beträffande utbyggnad av musikutbildningen avslår
motionen 1979/80:425 yrkandet 2,

16. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen 1979/
80: 100 om inrättande av en tvåårig trädgårdslinje och om statsbidrag
för utbildningen på trädgårdslinjen,

17. att riksdagen beträffande kombination av gymnasieskolstudier
och elitidrott i Kiruna avslår motionen 1979/80: 1535 yrkandet 1,

18. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med naturvetenskaplig
och teknisk linje med anledning av propositionen 1979/
80: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

19. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med social servicelinje
med anledning av propositionen 1979/80: 100 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela bestämmelser
om statsbidrag för skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med
vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

21. att riksdagen bemyndigar regeringen att sluta nytt avtal med
Örebro kommun om gymnasial utbildning för gravt hörselskadade
inom Örebro kommuns gymnasieskola,

22. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:525 yrkandet 1
godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80:100 om
statsbidrag till stödundervisning i svenska för invandrarelever i
gymnasieskolan,

23. att riksdagen beträffande hemspråksundervisning m. m. i gymnasieskolan
avslår motionen 1979/80:525 yrkandet 2,

24. att riksdagen beträffande stödundervisning och samordnad specialundervisning
avslår motionen 1979/80: 1710 i denna del,

25. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med svenskundervisning
i 16-grupper avslår motionen 1979/80: 1711,

26. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionerna 1979/80: 525 yrkandet 3 och 1979/80: 1710 i
denna del till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1980/81 anvisare» förslagsanslag av 3 070000000 kr.,

27. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 1288, 1979/
80: 1486 i denna del, 1979/80: 1996 yrkandet I i denna del, 1979/
80: 1997 samt 1979/80: 1999 yrkandet 1 i denna del och yrkandet 5
godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 145 bilaga

UbU 1979/80:34

2 om studiestöd till ungdomar som deltar i introduktionsprogram
för utbildning och i yrkesintroduktion,

28. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 1996 yrkandet 1
i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet 1 i denna del godkänner
vad som i övrigt anförts i propositionen 1979/80: 145 bilaga 2.

2. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag i propositionen 1979/80: 100 bilaga 12 under
punkterna C 19-C 23 (s. 311-317) och hemställer

1. att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100
förordats om statsbidrag för stödundervisning i svenska vid riksinternatskola,

3. att riksdagen till Bidrag till driften av riksint ernat skolor för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 11 092000 kr.,

4. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
2022000 kr.,

5. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m.
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 169000
kr.,

6. att riksdagen till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2024000 kr.

3. Bidrag till driften av vissa privatskolor. Regeringen har under punkten
C 24 (s. 317-319) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till semesterlönetillägg,

2. till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret 1980/81
anvisa ett förslagsanslag av 19 123 000 kr.

Motionerna

1979/80: 424 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala att minoritetsgrupper skall ha rätt att driva egna skolor och
att dessa skolor skall erhålla stöd i enlighet med vad som anförts i motionen.

1979/80: 1298 av Göthe Knutson m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om översyn av bestämmelserna om vilka internatskolor
som skall ha rätt till statsbidrag till kostnader för skolgång och
skolmåltider för elev med utlandssvenska föräldrar med belopp som gäller
för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på skolans område.

UbU 1979/80:34

1979/80: 1327 av Allan Åkerlind (m) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att Ekebyholmsskolan erhåller statsbidrag inom ramen för beviljade
medel,

2. att, om förslaget under 1 inte vinner riksdagens bifall, Ekebyholmsskolan
i avvaktan på den tillsatta utredningens resultat bör erhålla statsbidrag
på samma sätt som andra privatskolor från och med budgetåret 1981/
82.

Utskottet

Statsbidrag utgår till vissa privatskolor med viss del av ett bidragsunderlag
omfattande kostnad för avlöning till rektor, studierektor och lärare vid
de skolor för vilka privatskoleförordningen (1967:270, ändrad senast
1979:302) gäller. De bidragsberättigade skolorna är Franska skolan i
Stockholm, Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium i
Göteborg, Fjellstedtska skolan i Uppsala, Lundsbergs skola i Storfors
samt Restenässkolan i Ljungskile. Bidraget uppgår f. n. till i genomsnitt
99,3% av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till avgifter
för ATP samt till hälsovården.

Vid sin beräkning av anslaget har statsrådet beaktat behovet av medel
för semesterlönetillägg. 1 övrigt räknar hon endast med förändringar av
automatisk natur.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i anslagsframställningen för budgetåret 1980/
81 föreslagit att statsbidrag skall utgå under förevarande anslag även till
Ekebyholmsskolan i Rimbo fr. o. m. läsåret 1980/81. Föredragande statsrådet
vill med hänvisning till en i september 1979 tillsatt kommitté
(U 1979: 13), som skall utreda frågor som gäller skolor med annan huvudman
än stat och kommun, inte tillstyrka statsbidrag till ytterligare skolor
utöver de sex redan befintliga under förevarande anslag.

Ekebyholmsskolan i Rimbo bör enligt motionen 1979/80:1327 för budgetåret
1980/81 erhålla statsbidrag under förevarande anslag (yrkandet 1).
Under förutsättning att yrkandet 1 inte bifalls av riksdagen föreslår motionären
att ifrågavarande skola, i avvaktan på den tillsatta utredningens
resultat, fr. o. m. budgetåret 1981/82 erhåller statsbidrag i likhet med andra
privatskolor (yrkandet 2).

I motionen 1979/80: 1298 hemställer motionärerna om översyn av bestämmelserna
rörande internatskolors rätt till statsbidrag till kostnader för
skolgång och skolmåltider för elev med utlandssvenska föräldrar. Enligt
motionärerna begränsas utlandssvenskars frihet att välja internatskola för
sina barn av att endast riksinternatskolor har rätt att erhålla sådant statsbidrag.
Motionärerna exemplifierar sitt förslag om en översyn av bestämmelserna
med att Lundsbergs skola vid sidan av riksinternaten har ett stort
antal barn till utlandssvenska föräldrar som elever. För dessas skolgång
och skolmåltider utgår inget statsbidrag, vilket alltså är fallet för barn med
utlandssvenska föräldrar vid riksinternatskolorna.

UbU 1979/80:34

I motionen 1979/80:424 yrkas att minoritetsgrupper skall ha rätt att driva
egna skolor och att statsbidrag skall utgå till dessa skolor. Motionärerna
hänvisar bl. a. till den stora invandring som skett under senare år. Även
förskolverksamheten bör omfattas av samma valfrihet. Förskolor drivna
av minoritetsgrupper bör likaså enligt motionärerna vara berättigade till
samhälleligt stöd.

Den av föredragande statsrådet inledningsvis nämnda utredningen
(U 1979:13) har enligt sina direktiv två huvudfrågor att behandla. Den ena
rör samhällets grundläggande syn på skolor med annan huvudman än stat
och kommun. Utgångspunkt för detta utredningsarbete bör enligt direktiven
vara en principiell diskussion om behovet av enskilda skolor i det
svenska skolväsendet. Den andra huvudfrågan gäller i vilken utsträckning
samhället bör ge ekonomiskt stöd till enskilda skolor och hur detta bör
utformas. Enligt direktiven skall utredningen så klart som möjligt formulera
de förutsättningar som man anser bör föreligga dels för att skolplikt skall
kunna fullgöras i enskild skola, dels för att sådan skola skall erhålla stöd av
staten.

Utskottet vill liksom föredragande statsrådet inte föregripa utredningsarbetet
och föreslår därför med hänvisning härtill att riksdagen avslår
motionerna 1979/80: 1327 yrkandena 1 och 2, 1979/80: 1298 samt 1979/
80:424.

Mot regeringens förslag under förevarande anslag har utskottet inget att
erinra.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande statsbidrag till Ekebyholmsskolan i
Rimbo avslår motionen 1979/80: 1327,

2. att riksdagen beträffande översyn av bestämmelserna rörande
internatskolors rätt till statsbidrag avslår motionen 1979/
80: 1298,

3. att riksdagen beträffande minoritetsgruppers rätt att driva egna
skolor och statsbidrag till dessa skolor avslår motionen 1979/
80: 424,

4. att riksdagen beträffande statsbidrag till semesterlönetillägg godkänner
vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

5. att riksdagen till Bidrag till driften av vissa privatskolor för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 19 123 000 kr.

4. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten C 25 (s. 319-321) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 21 892000
kr.

UbU 1979/80:34

5. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten C 27 (s. 323) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 44000 kr.

6. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Bidrag till undervisningsmateriel
inom gymnasieskolan m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna C 28 och C 29 (s. 324-334) och hemställer

1. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till
byggnadsarbeten för skolväsendet får lämnas i enlighet med vad
som förordats i propositionen 1979/80: 100,

2. att riksdagen medger ett planeringsutrymme på 200000000 kr.
som syftar till att möjliggöra tillfällig ökning av investeringsramen
av arbetsmarknadspolitiska skäl,

3. att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
326400000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 42646000 kr.

Stockholm den 13 maj 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson
(s), Rune Rydén (m), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s),
Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Karl-Erik Häll (s), Jörgen
Ullenhag (fp), Larz Johansson (c) och Lars Svensson (s).

Reservationer

vid punkten 1 (Bidrag till driften av gymnasieskolor. Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m. m.)

1. beträffande inbyggd utbildning, lärlingsutbildning m. m. av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén,
Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 böljar ”Utskottet
vill” och på s. 11 slutar ”propositionen 1979/80:100” bort ha följande
lydelse:

UbU 1979/80:34

Enligt utskottets mening kan gymnasieskolutbildning som helt eller delvis
är förlagd till företag vara en alternativ form för att inhämta kunskaper
och erfarenheter som i flertalet andra fall ges inom ramen för gymnasieskolans
linjer och specialkurser förlagda till skolinstitution. Svårigheten att
upprätthålla kvaliteten på den yrkesutbildning som förläggs till företag har
inte tillräckligt beaktats i budgetpropositionen och i propositionen 1979/
80: 145. Utskottet delar de farhågor som uttalas i motionen 1979/80: 1692
och kan endast acceptera ökade statsbidrag till den företagsförlagda utbildningen
under förutsättning att garantier skapas för en kvalitetshöjning av
denna utbildning.

För att den företagsförlagda utbildningen skall uppfylla rimliga kvalitetskrav
måste utbildningen på arbetsplatsen ha tillräcklig bredd, dvs. moment
från yrkesområdets olika delar måste ingå. Utbildningen får inte heller
snävt inriktas på det aktuella företagets produktion med dess specifika
maskiner och produktionsprocesser. Den studerande skall ges allmän information
om yrkesområdet liksom facklig information. Undervisning i
allmänna ämnen, t. ex. svenska, skall tillförsäkras eleverna. Handledaren
på arbetsplatsen skall genom erfarenhet eller utbildning ha skaffat sig
kunskaper om utbildningens mål och innehåll och om anknytningen till
elevens skola. I likhet med vad som gäller för skolväsendet i övrigt måste
vissa pedagogiska krav ställas på handledaren. För detta behöver handledarutbildning
anordnas. Det är vidare nödvändigt att det finns någon lärare
eller skolledare som är ansvarig för kontakterna mellan det aktuella företaget
och skolan. Det kan i många fall vara fråga om att i skolan ge deveren
kompletterande undervisning, som av berörda lärare måste sättas in i ett
sammanhang. Det kan också vara fråga om att förlägga utbildningen till
flera arbetsplatser så att eleven får den bredd i sina kunskaper som är
målet för utbildningen. 1 samtliga fall erfordras en i skolan ansvarig person
som planerar utbildningsgången och tar erforderliga kontakter. En väl
fungerande ansvarig person i skolan är således nödvändig om den företagsförlagda
utbildningen skall lyckas.

Utskottet anser vidare, i likhet med vad som anförs i motionen 1979/
80: 1692, att innan skolan träffar överenskommelse med ett företag om att
anordna viss utbildning måste elevens förhållanden på arbetsplatsen regleras
genom avtal slutet mellan parterna på arbetsplatsen. Utskottet är också
ense med motionärerna om att i den mån eleven som ett led i sin utbildning
gör en produktiv insats i företaget bör denna insats omräknad i pengar
avräknas från det bidrag som utgår till företaget. På de avtalsområden där
elevernas produktiva insatser ligger till grund för avtalsenliga elevlöner
måste detta beaktas vid denna avräkning. Utskottet vill dock understryka
att eleven inte får utnyttjas enbart i produktivt syfte. Det skall hela tiden
vara fråga om utbildning. Elevens deltagande i företagets produktion skall
ha som syfte att eleven ges tillfälle att inhämta vissa praktiska kunskaper
och en verklighetsförankrad syn på arbetslivet.

UbU 1979/80:34

Under de förutsättningar som här redovisats tillstyrker utskottet att det
föreslagna nya statsbidraget skall utgå till inbyggd utbildning inom industri
och hantverk samt handel och föreslår att riksdagen med anledning av
motionen 1979/80: 1490 yrkandena 2 b och 2 c och med bifall till motionen
1979/80: 1692 yrkandena 3-5 samtidigt ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om kvalitetskrav, om avtal innan utbildning förläggs till visst
företag samt om avräkning av statsbidraget med hänsyn till elevens produktiva
arbetsinsatser. Med hänsyn till att statsbidraget sålunda kommer
att öka kraftigt och till att skolstyrelse skall avgöra i vilken utsträckning
företagsförlagd utbildning skall ske anser utskottet att det är väsentligt att
verksamheten kontinuerligt utvärderas och att en samlad redogörelse för
utfallet av den nya formen av statsbidrag snarast redovisas för riksdagen.
Även detta bör riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1692 (yrkandet
6) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och
motionen 1979/80: 1490 yrkandena 2 b och 2 c samt med bifall till
motionen 1979/80: 1692 yrkandena 3-6 godkänner de grunder för
statsbidrag till inbyggd utbildning inom industri och hantverk
samt handel som utskottet förordat,

2. beträffande introduktionsprogram för utbildning, yrkesintroduktion
m. m. av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh,
Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 15 slutar ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den kritik av propositionen 1979/80:145 som framförs i
motionen 1979/80: 1996. Regeringsförslagets åtgärder för att främja ungdomars
utbildning i gymnasieskolan har lagts fram alldeles för sent för att få
genomslag till hösten 1980. Åtgärderna är dessutom otillräckliga och inte
sammanfogade i ett realistiskt program för att möta ungdomars behov av
utbildning, praktik och arbete. Att lägga de förändringar av gymnasieskolan
som föreslås i propositionen 1979/80: 145 till grund för en avveckling av
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för 16- och 17-åringar innebär att
de berörda ungdomarna försätts i en än svårare situation. Med hänsyn till
den korta tid som står till förfogande har inte kommunerna praktiska
möjligheter att redan till hösten dels kraftigt öka gymnasieskolutbildningen,
dels anordna helt nya utbildningar. Detta har tydligt framgått vid
uppvaktningar för och framställningar till utskottet av företrädare från
åtskilliga kommuner. Utskottet anser därför att riksdagen med bifall till
motionerna 1979/80: 19% yrkandet 1 i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet
1 i denna del avslår propositionen 1979/80: 145 i vad den avser förslag

UbU 1979/80:34

om bl. a. introduktionsprogram och yrkesintroduktion som ett program att
främja ungdomars utbildning. Regeringsförslaget om ökad dimensionering
— på grundval av arbetsmarknadsbemyndigandet - har utskottet som
tidigare framgått inget att erinra emot.

Enligt utskottets mening är det av största vikt att ett samlat åtgärdsprogram
för att möta ungdomars behov av utbildning, praktik och arbete
skyndsamt utarbetas. Riksdagen bör därför hemställa hos regeringen att
ett sådant program utarbetas och föreläggs riksdagen under hösten 1980.
Därigenom får kommunerna rimliga förutsättningar att planera verksamheten
inför läsåret 1981/82.

I avvaktan på att i motionen 1979/80:1996 och även i motionen 1979/
80:1486 föreslagna och av utskottet förordade utbildningsalternativ utformas,
bör den ökade dimensioneringen av den reguljära gymnasieskolan
(inklusive den inbyggda utbildningen), den nya lärlingsutbildningen samt
kortkurserna utnyttjas så flexibelt som möjligt för att möta ungdomarnas
utbildningsbehov. Kortkurserna borde enligt utskottets mening utnyttjas
såsom ursprungligen var avsikten för att i andra former än den reguljära
gymnasieskolutbildningen erbjuda ungdomar en alternativt upplagd studiegång,
vilket redan prövats på en del håll. De ekonomiska villkor som f. n.
finns för elever i kortkurser bör bestå i avvaktan på ett samlat åtgärdsprogram.
Utskottet vill också stryka under behovet att anordna utbildningar
inom den offentliga sektorn, vilket har betydelse inte minst för flickorna.

Enligt utskottets mening bör riktlinjerna för det samlade åtgärdspaketet
grundas på vad som anges i motionen 1979/80: 1996. Detta gäller vad som
föreslås om ett system med varvad teoretisk och praktisk - ofta företagsförlagd
- utbildning, vilket även tas upp i motionen 1979/80: 1486. Sådan
utbildning skall bygga på utbildningsplaner utformade och godkända efter
samråd med arbetsmarknadens parter. Om gymnasieskolutbildning inom
flertalet yrkesområden skall kunna erbjudas i etapper med värvning av
utbildning och praktik bör praktikplatser för detta ställas till förfogande på
såväl den privata som den offentliga arbetsmarknaden.

För att det skall bli möjligt att få fram ett tillräckligt antal praktikplatser i
företag och förvaltning bör arbetsmarknadens parter genom förhandlingar
aktivt medverka dels till reglerade avtalsförhållanden, dels till att ta fram
nödvändiga platser. Det bör ske bl. a. genom att lagstiftningen för anställningsfrämjande
åtgärder utvidgas. Företagen bör ersättas för de merkostnader
för arbetsgivaren som utbildningen föranleder.

För att den företagsförlagda utbildningen skall uppfylla rimliga kvalitetskrav
är det nödvändigt att det finns någon lärare eller skolledare som är
ansvarig för kontakterna mellan det aktuella företaget och skolan. Det är
också nödvändigt att samordna denna verksamhet med ackvisition och
utnyttjande av praktikplatser för grundskolans praktiska arbetslivsorientering.

För den företagsförlagda utbildningen skall det alltid finnas en handleda -

UbU 1979/80:34

re för eleven. Handledaren skall genom erfarenhet eller utbildning ha
skaffat sig kunskaper om utbildningens mål och innehåll samt om anknytningen
till elevens skola. I likhet med vad som gäller skolväsendet i övrigt
måste vissa pedagogiska krav ställas på handledaren. Detta kräver en
handledarutbildning.

De ungdomar som får hela eller delar av sin utbildning förlagd till företag
skall garanteras samma rätt att erhålla undervisning i allmänna ämnen som
andra studerande i gymnasieskolan har. Skolan har här samma skyldighet
som vid reguljär gymnasieskolutbildning. För att detta skall vara möjligt
behöver bestämmelser om gruppsammansättning m. m. ses över. Många
av de ungdomar det här är fråga om har haft stora svårigheter i grundskolan
och är i behov av särskilda stödinsatser för att få bättre kunskaper i
svenska, matematik m. fl. ämnen. Det är enligt utskottets mening omöjligt
att bara placera dessa undomar i de reguljära grupper — ofta med mycket
stora klasser i t. ex. svenska — som redan anordnats. Samma förhållande
gäller också fackteorin. I viss utsträckning kan en samverkan med den
kommunala vuxenutbildningen visa sig vara ändamålsenlig, särskilt som
en del ungdomar kan få sin utbildning förlagd till företag utanför gymnasieorten.

Elevernas arbetsrättsliga ställning bör bestämmas med utgångspunkt i
nu gällande lag om anställningsskydd och annan tillämplig arbetsrättslig
lagstiftning. Detta bör komma till uttryck vid den slutgiltiga utformningen
av de vidgade utbildningsmöjligheter för gymnasieskolelever som utskottet
här förordat.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionen 1979/
80: 1996 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1979/80: 1486 i denna
del som sin mening ge regeringen till känna. I det samlade åtgärdspaketet
bör även frågan om kommunernas uppföljningsansvar behandlas liksom de
förstärkningar av studie- och yrkesorienteringen, skolledningen samt studiestödet
som behandlas av utskottet på annat ställe i detta betänkande.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Vad beträffar”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionen 1979/80:1996 att
det finns starka skäl för att redan nu ange vissa nödvändiga förändringar av
syo-organisationen. Enligt utskottets mening bör delningstalet sänkas till
700 elever per grundbelopp. Vidare bör syo-resurserna stärkas för de
kommuner som har många invandrarungdomar. Förslag om förstärkning
av syo-resurserna bör enligt utskottets mening föreläggas riksdagen samtidigt
med de av utskottet nyss förordade förslagen till hösten 1980 om en
vidgad gymnasieskola inför läsåret 1981/82. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 1996 yrkandet 3 som sin mening
ge regeringen till känna.

För att den av utskottet förordade nya verksamheten inom gymnasie -

UbU 1979/80:34

skolan skall kunna planeras på rätt sätt så att alla ungdomar får en så god
utbildning som möjligt behöver skolledningen förstärkas. Därför bör regeringens
förslag hösten 1980 om en vidgad gymnasieskola m. m. även åtföljas
av ett förslag om förstärkt skolledning. Detta bör riksdagen med bifall
till motionen 1979/80:1996 yrkandet 4 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Av samma”
och slutar ”motionen 1979/80:1711” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som redan i det föregående anslutit sig till vad som anförts i
motionen 1979/80: 1996 om att bestämmelser om gruppstorlek m. m. för
undervisning bl. a. i svenska skall ses över, anser även att en viss försöksverksamhet
bör kunna övervägas i detta sammanhang för att finna de bästa
verksamhetsformerna. Detta betyder dock enligt utskottets mening inte att
sådan försöksverksamhet med nödvändighet bör avse speciellt 16-grupper.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionen 1979/
80: 1711 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet har
inget” och slutar ”bilaga 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker förslagen i propositionen 1979/80:145 om försämrade
ekonomiska villkor för de elever som deltar i kortkursverksamhet.
Möjligheten för elever i kortkursverksamhet att erhålla utbildningsbidrag
bör bestå varför utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1979/80:1996 yrkandet 1 i denna del och 1979/80: 1999 yrkandet 1 i denna
del avslår propositionen 1979/80: 145 i vad den avser studiestöd till deltagare
i dessa utbildningar.

Till det av utskottet förordade förslaget från regeringen hösten 1980 om
en utvidgad gymnasieskola fr. o. m. läsåret 1981/82 bör enligt utskottets
mening även fogas ett förslag om förbättrat studiestöd för de yngre gymnasieskoleleverna
i enlighet med riksdagens nyligen fattade beslut om en
prioritering av dessa elever (SfU 1979/80: 12, rskr 1979/80: 199). Enligt
utskottets mening är det angeläget att man i fråga om samhällets ekonomiska
stöd söker eftersträva en så likartad behandling som möjligt av alla
ungdomar i den aktuella åldersgruppen. Detta bör riksdagen med bifall till
motionen 1979/80: 1997 och med anledning av motionerna 1979/80: 1288
och 1979/80: 1486 som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet kan
inte tillstyrka yrkandet 5 i motionen 1979/80: 1999 om studielön.

Utskottet kan inte heller i övrigt tillstyrka vad som anförs i propositionen
1979/80: 145 bilaga 2.

dels att utskottets hemställan under 9 och 10,12 och 13, 25 samt 27 och
28 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med bifall till motionerna 1979/80: 1996 yrkandet 1 i
denna del och 1979/80: 1999 yrkandet I i denna del avslår propo -

UbU 1979/80:34

sitionen 1979/80: 145 bilaga 2 såvitt avser introduktionsprogram
för utbildning och yrkesintroduktion samt om statsbidrag för
dessa,

10. att riksdagen beträffande nytt förslag till hösten 1980 om vidgad
utbildning i gymnasieskolan m. m. samt om riktlinjer härför med
bifall till motionen 1979/80: 1996 yrkandet 2 och med anledning
av motionen 1979/80: 1486 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12. att riksdagen beträffande förstärkt studie- och yrkesorientering
med bifall till motionen 1979/80:1996 yrkandet 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. att riksdagen beträffande skolledningen i gymnasieskolan med
bifall till motionen 1979/80:1996 yrkandet 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med svenskundervisning
i 16-grupper med anledning av motionen 1979/80: 1711
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. att riksdagen med bifall till motionerna 1979/80:1996 yrkandet 1 i
denna del och 1979/80:1999 yrkandet 1 i denna del avslår propositionen
1979/80:145 bilaga 2 såvitt den avser studiestöd till
ungdomar som deltar i introduktionsprogram för utbildning och i
yrkesintroduktion samt med bifall till motionen 1979/80:1997,
med anledning av motionerna 1979/80: 1288 och 1979/80:1486 i
denna del samt med avslag på motionen 1979/80:1999 yrkandet 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
förslag om förbättrat studiestöd till ungdomar i gymnasieskolan,

28. att riksdagen med bifall till motionerna 1979/80: 1996 yrkandet 1 i
denna del och 1979/80: 1999 yrkandet 1 i denna del även i övrigt
avslår propositionen 1979/80: 145 bilaga 2.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980