UbU 1979/80:33

Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:33

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till
utbildning för undervisningsyrken, m. ni., jämte motioner samt
propositionen 1979/80:116 såvitt gäller fastställande av planeringsramar
för vårdlärarlinjen, m. m.

NIONDE HUVUDTITELN
Propositionerna

I propositionen 1979/80:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) har
regeringen

dels under punkten D 8 (s. 442-473) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att
göra omfördelningar i vad gäller antagningsplatser på hemspråkslärarlinjen
och bestämma för vilka språkgrupper utbildningen skall anordnas enligt vad
som förordats i propositionen,

2. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

3. bemyndiga regeringen att besluta om huvudmannaskap för fritidspeda-.
gogutbildning,

4. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 542 102 000 kr,,

dels under punkten D 30 (s. 542-543) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till vissa lärarkandidater för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av
55 049 000 kr.

Sedermera har regeringen i propositionen 1979/80:116 bilaga 2 (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. med ändring i förhållande till regeringens förslag i propositionen
1979/80:100 bilaga 12 fastställa planeringsramar för vårdlärarlinjen enligt vad
som förordats i propositionen 1979/80:116,

2. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1980/81, utöver
vad regeringen föreslagit i propositionen 1979/80:100 bilaga 12, anvisa
ytterligare 901 000 kr.,

3. till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1980/81, utöver
vad regeringen föreslagit i propositionen 1979/80:100 bilaga 12, anvisa
ytterligare 1 566 000 kr.

(Propositionen 1979/80:116 i övrigt behandlas av socialutskottet.)

Motionerna

1979/80:377 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att intagning till lågstadielärarutbildning återupptas med 24 platser per

1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 33

UbU 1979/80:33

2

år och att antagning till förskollärarutbildning minskas med 30 platser per år
vid högskolan i Kristianstad från läsåret 1980/81.

1979/80:520 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

6. att riksdagen beslutar fastställa planeringsramar för sektorn för
utbildning för undervisningsyrken i enlighet med vad som anförts i
motionen,

7. att riksdagen beslutar att till Utbildning för undervisningsyrken för
budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
7 382 000 kr. (1 296 000 + 648 000 + 648 000 + 506 000 + 154 000 + 276 000+
2 900 000+954000 kr.) förhöjt förslagsanslag av 549 484 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att till Ersättning till vissa lärarkandidater för
budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
2 086 000 kr. (1 565 000+521 000 kr.) förhöjt förslagsanslag av 57 135 000
kr.

9. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att öka planeringsramen
för ämneslärarlinjen i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om reaktiveringsåtgärder för olika lärargrupper.

(Övriga yrkanden behandlar utskottet i andra betänkanden).

1979/80:661 av Anita Johansson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lärarutbildning för bl. a. skötare och undersköterskor.

(Yrkandena 1 och 3 behandlar utskottet i andra betänkanden.)

1979/80:666 av Mona S:t Cyr (m) och Margareta Gard (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en obligatorisk ANT-undervisning i
lärarutbildningen införs.

1979/80:667 av Per Stenmarck (m) och Rune Rydén (m) vari, såvitt nu är i
fråga, yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheterna att
genomföra behörighetsgivande kurser för lärare med annan utländsk
utbildning.

(Yrkandet 1 behandlar utskottet i annat betänkande.)

1979/80:880 av Ulla Ekelund (c) och Einar Larsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar hos regeringen begära att högskolan i Kristianstad får
återuppta lågstadielärarutbildningen med 24 platser per år, samtidigt som
förskollärarutbildningen vid samma högskola minskas med 30 platser.

1979/80:885 av Helge Hagberg m. fl. (s, vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna

UbU 1979/80:33

3

1. att utbildning av mellanstadielärare bör äga rum vid högskolan i Örebro
fr. o. m. höstterminen 1981,

2. att utbildning av speciallärare skall äga rum vid högskolan i Örebro
fr. o. m. höstterminen 1981,

3. att regelbunden utbildning av vårdlärare skall äga rum vid högskolan i
Örebro fr. o. m. höstterminen 1981,

4. att antalet platser på ämneslärarlinjerna utökas från 20 till 36 för
budgetåret 1980/81 och att ytterligare ökning sker budgetåret 1981/82,

5. att praktisk-pedagogisk utbildning av studerande på ämneslärarlinjerna
och i försöksutbildningen med gymnastik samt annat ämne i enlighet med
UHÄ:s förslag skall äga rum vid högskolan i Örebro fr. o. m. höstterminen

1980.

1979/80:887 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen angående
lärarutbildning inom GRUNDVUX (grundutbildning för vuxna).

1979/80:891 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening uttalar

1. att högskolan i Karlstad får behålla lärarutbildning för grundskolans
högre och lägre stadier, gymnasieskola och vuxenutbildning i minst samma
omfattning som f. n.,

2. att specialiseringsalternativet musik 60 poäng lokaliseras till Karlstad/
Arvika.

1979/80:1279 av Torsten Bengtson m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar uttala sig för att blivande lärare i sin grundutbildning
erhåller en obligatorisk undervisning i alkohol- och narkotikafrågorna.

1979/80:1282 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att planeringsramen för slöjdlärarlinjen ökas med 48 platser budgetåret
1980/81.

1979/80:1290 av Britta Hammarbacken m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar anhålla att regeringen utlokaliserar erforderligt antal
platser av den avslutande praktisk-pedagogiska utbildningen under försöksperioden
med tvåämnesutbildning från universitetet i Uppsala till högskolan
i Örebro.

1979/80:1296 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av fler platser inom vårdlärarutbildningen.

1979/80:1299 av Sven Eric Lorentzon (m) och Hans Nyhage (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att anpassa
lärarutbildningen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel till behovet
och att möjligheten prövas att organisera utbildningen som distansundervisning.

UbU 1979/80:33

4

1979/80:1317 av Margot Wallström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att speciallärarlinjens gren 3:2 förläggs till Karlstad som utlokaliserad
utbildning från Göteborgs universitet.

1979/80:1318 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring i propositionen 1979/80:100 under D 8,
Utbildning för undervisningsyrken, anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 12 000 000 kr. förhöjt belopp, i syfte att öka intagningen till
förskollärarutbildningen med 650 elever och till fritidspedagogutbildningen
med 350 elever.

2. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag
innebärande

a) att utbildningskapaciteten i vad gäller förskollärare under de följande
fem åren bör uppgå till ett genomsnitt av 10 000,

b) att utbildningskapaciteten i vad gäller fritidspedagoger under de
följande fem åren bör uppgå till ett genomsnitt av 5 000 elever,

c) att utbildningstiden för förskollärare och fritidspedagoger bör vara fyra
år, med varvad teori och praktik i enlighet med vad som anförts i
motionen,

d) att kommunerna bör vara skyldiga att tillse att personalen erhåller
möjlighet till årlig fortbildning på 30 timmar och att statsbidrag bör utgå för
denna verksamhet,

e) att de som har anställning inom utbildningsyrkena men saknar formell
kompetens bör ges möjlighet att genomgå utbildningen och att för denna
kategori ersättning skall utgå motsvarande full lön.

1979/80:1528 av Karl-Eric Norrby (c) och Bertil Jonasson (c) vari - med
hänvisning till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen
1979/80:1526 - yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att blivande lärare
ges obligatorisk undervisning i alkohol- och narkotikafrågor.

1979/80:1695 av Georg Andersson (s) och Lena Hjelm-Wallén (s) vari
yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen i tilläggsbudget hösten
1980 lägger fram ett samlat åtgärdsprogram för att minska bristen på
musiklärare i grundskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.

1979/80:1705 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att
riksdagen med avslag på regeringens förslag om utbildning av vårdlärare i
Uppsala beslutar att reguljär utbildning av vårdlärare skall äga rum vid
högskolan i Örebro fr. o. m. höstterminen 1981.

1979/80:1892 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

3. att riksdagen beslutar att uttala vad som i den till kulturutskottet
remitterade motionen 1979/80:1891 anförts om utbildningen vid gymnastik -

UbU 1979/80:33

5

och idrottshögskolan (GIH) och hos regeringen begära åtgärder i anledning
därav.

(Yrkandet 1 behandlar utskottet i betänkandet 1979/80:21 och yrkandet 2 i
betänkandet 1979/80:20.)

Utskottet

Utbildning för undervisningsyrken

Under förevarande anslag beräknas medel för nästa budgetår dels för
allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn för utbildning
för undervisningsyrken, dels för vissa kurser, dels för studier enligt äldre
studieordning. För den landstingskommunala musiklärarutbildningen i
Arvika samt kommunal fritidspedagogutbildning beräknas medel under
anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning.

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken omfattar innevarande
budgetår 20 allmänna utbildningslinjer och tre påbyggnadslinjer. Planeringsramen
för 1979/80 omfattar ca 11 600 nybörjarplatser. För budgetåret
1980/81 beräknas ca 11 700 nybörjarplatser. Anslaget för sektorn uppgår
innevarande budgetår till ca 491 milj. kr. För budgetåret 1980/81 föreslås i
budgetpropositionen att anslaget förs upp med ca 542 milj. kr.

Lärarutbildningens dimensionering i stort

Föredragande statsrådet tar i budgetpropositionen upp frågan om
lärarutbildningens dimensionering. Statsrådet framhåller att svårigheterna
att åstadkomma en balans mellan behov och tillgång på lärararbetsmarknaden
och samtidigt försöka nå en stabilitet i utbildningsorganisationen under
den närmaste tioårsperioden är stora, främst på grund av de skillnader i
årskullarnas storlek som 1980-talet kommer att uppvisa. Därtill kommer att
lärarkåren generellt sett är ung och alltså har många år av yrkesverksamhet
framför sig. Av de nu berörda förhållandena drar föredragande statsrådet
slutsatsen att man även i fortsättningen bör iaktta stor försiktighet vid
förändring av lärarutbildningens dimensionering. Mot bakgrund av nuvarande
bristsituation och det ökade behov av lärare av flera kategorier som kan
förutses anser dock föredraganden att bl. a. vissa temporära utbildningsåtgärder
Dör tillgripas för icke behöriga ämneslärare. Statsrådet anmäler
vidare sin avsikt att föreslå regeringen att universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) ges i uppdrag att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) och
berörda personalorganisationer undersöka förutsättningar för och möjligheter
till sådana extraordinära utbildningsåtgärder för andra lärarkategorier.
Enligt vad utskottet erfarit har regeringen den 24 januari 1980 lämnat detta
uppdrag.

Utskottet behandlade frågan om principerna för lärarutbildningens

UbU 1979/80:33

6

dimensionering i bl. a. sitt betänkande UbU 1977/78:22 (s. 50-51). Utskottet
anförde därvid bl. a. att lärarutbildningen i likhet med annan högskoleutbildning
bör dimensioneras utifrån principen att såväl individernas som
arbetslivets behov skall beaktas vid utbildningsplaneringen. Utskottet
framhöll vidare att man vid kommande bedömningar av lärarutbildningsbehovet
i ökad utsträckning måste ta hänsyn till bl. a. lärarnas yrkesbenägenhet.

Av den redovisning av lärarutbildningsbehovet som lämnas i årets
budgetproposition, framgår att behovet av lärare kommer att vara betydligt
större under den första hälften av 1980-talet än under den senare hälften.
Förändringar i dimensioneringen av de allmänna utbildningslinjerna skapar
bättre tillgång på lärare först på relativt lång sikt. Mot denna bakgrund och
med hänsyn även till den statsfinansiella situationen delar utskottet
föredragande statsrådets uppfattning om det tillrådliga i en fortsatt stor
försiktighet vid förändringar av dimensioneringen. Enligt utskottets uppfattning
är det lämpligt att den nu rådande och för de närmaste åren förutsebara
bristsituationen möts med åtgärder som ger effekt på kortare sikt t. ex.
behörighetsgrundande utbildning av främst redan yrkesverksamma, icke
behöriga lärare.

Planeringsramar för vissa utbildningslinjer m. m.

Utbildning på fritidspedagoglinjen bedrivs under såväl statligt som
kommunalt huvudmannaskap. Riksdagen har efter förslag i propositionen
1978/79:100 beslutat att den kommunala fritidspedagogutbildningen - med
undantag för den som bedrivs i Östersund - successivt skall förstatligas, med
början budgetåret 1980/81. Beträffande utbildningen i Östersund skall
ställning till ett eventuellt förstatligande tas i anslutning till behandlingen av
LUT 74:s förslag (UbU 1978/79:33, rskr 1978/79:273). Föredragande
statsrådet anmäler i årets budgetproposition att förhandlingar f. n. pågår
mellan statens förhandlingsnämnd och berörda kommunala huvudmän
rörande förutsättningar och villkor för överföringen av huvudmannaskapet
men att förhandlingarna inte slutförts. Regeringen hemställer därför om
riksdagens bemyndigande att besluta om huvudmannaskap för fritidspedagoglinjen.
Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet.

Enligt budgetpropositionen råder det f. n. en relativt god överensstämmelse
mellan dimensioneringen av fritidspedagoglinjen och det årliga
nyrekryteringsbehovet under den närmaste tio-årsperioden. Föredraganden
föreslår därför inte någon förändring av dimensioneringen.

I motionen 1979/80:1318 framförs förslag om en ökad kapacitet för
fritidspedagogutbildningen. Enligt yrkandet 1 bör antagningen till fritidspedagoglinjen
ökas med 350 platser budgetåret 1980/81. I yrkandet 2 b begär

UbU 1979/80:33

7

motionärerna att riksdagen hos regeringen skall hemställa om förslag
innebärande att utbildningskapaciteten i vad gäller fritidspedagoger under
de därpå följande fem åren bör uppgå till ett genomsnitt av 5 000 elever.

Utskottet ansluter sig till den i budgetpropositionen redovisade uppfattningen
att den nuvarande utbildningskapaciteten i huvudsak är väl avvägd
och föreslår att riksdagen fastställer planeringsram för fritidspedagoglinjen
enligt vad som förordats i propositionen och avslår motionen 1979/80:1318
yrkandena 1 och 2 b om ökad utbildningskapacitet på fritidspedagoglinjen.

Utbildning vid hemspråkslärarlinjen har hittills anordnats för de finska,
serbokroatisk/kroatoserbiska, grekiska, turkiska, spanska, danska och
arabiska språkgrupperna. Föredragande statsrådet anför i budetpropositionen
att möjligheterna bör prövas att anordna hemspråkslärarutbildning för
den assyriska, makedoniska och eventuellt också den slovenska språkgruppen.

Regeringen föreslår riksdagen att den skall bemyndiga regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer att göra omfördelningar mellan
högskoleenheter i vad gäller antagningsplatser på hemspråkslärarlinjen och
att besluta för vilka språkgrupper utbildning skall anordnas. Utskottet
tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet.

I budgetpropositionen redovisas ett behov av utbildningskapacitet på
hemspråkslärarlinjen som är åtskilligt större än vad man tidigare har räknat
med. Antalet lärare som skulle behöva utbildas under den närmaste
femårsperioden anges vara ungefär fem gånger så stort som nuvarande
utbildningskapacitet. Om ambitionerna inriktas mot att uppnå balans mellan
tillgång och behov efter en tioårsperiod är kravet på ökad utbildningskapacitet
inte fullt så stort men uppgår fortfarande till två å tre gånger det antal
lärare som nu årligen utbildas. I budgetpropositionen föreslås att planeringsramen
för linjen höjs med 24 platser.

I motionen 1979/80:520 (yrkandet 6) förslås att antagningskapaciteten vid
linjen ökas med 24 platser utöver regeringens förslag. Motionärerna anser att
det finns starka skäl att öka hemspråkslärarutbildningen så att allt fler
invandrarbarn kan få undervisning i och på sitt modersmål.

Utskottet erinrar om att det i budgetpropositionen redovisas planer på
utbildningsinsatser utöver utbildningen vid hemspråkslärarlinjen, vilka
syftar till att tillgodose behovet av hemspråkslärare. Det av utskottet
tillstyrkta bemyndigandet för regeringen att omfördela utbildningsplatser
mellan högskoleenheter syftar dessutom till ett effektivare resursutnyttjande.
Utskottet finner mot bakgrund härav att riksdagen med hänsyn till det
statsfinansiella läget bör följa regeringens förslag till dimensionering av
hemspråkslärarlinjen. Riksdagen bör därför med avslag på motionen
1979/80:520 yrkandet 6 i denna del fastställa planeringsramen för hemspråkslärarlinjen
enligt vad som förordas i budgetpropositionen.

UbU 1979/80:33

Enligt budgetpropositionen är behovet av utbildningskapacitet på industrioch
hantverkslärarlinjen betydligt större än vad man hittills räknat med. Av
det skälet föreslås en höjning av planeringsramen med 74 platser.

I motionen 1979/80:520 (yrkandet 6) yrkas på en ökning med 48 platser
utöver regeringens förslag. Motionärerna anser att regeringens förslag är
klart otillräckligt och hänvisar till att det för kvaliteten i yrkesutbildningen är
lika viktigt som inom andra sektorer av utbildningsväsendet att det finns
utbildade lärare att tillgå. Regeringen bör enligt motionen fördela det ökade
platsantalet på orter. Därvid bör särskilt prövas möjligheten att förlägga ett
visst antal platser till högskolan i Sundsvall/Härnösand.

Utskottet finner regeringens förslag om ökning av planeringsramen för
industri- och hantverkslärarlinjen vara väl avvägd med hänsyn till det
statsfinansiella läget. Riksdagen bör således med bifall till propositionen
1979/80:100 avslå motionen 1979/80:520 yrkande 6 såvitt avser en ytterligare
ökning av planeringsramen för industri- och hantverkslärarlinjen.

Föredragande statsrådet anför beträffande lågstadielärarlinjen att SÖ:s
bedömningar av lärarutbildningsbehovet ger vid handen att behovet av
lärare på fem års sikt relativt väl svarar mot nuvarande antagningskapacitet
vid linjen. Av lågstadielärarlinjens 288 platser avser 24 utbildning för
sökande med finska som modersmål. Denna anordnas i Göteborg även under
budgetåret 1980/81.

I motionerna 1979/80:377 och 1979/80:880 hemställs att riksdagen beslutar
uttala att intagning till lågstadielärarutbildning skall återupptas med 24
platser årligen vid högskolan i Kristianstad. I båda motionerna föreslås en
minskning av förskollärarutbildningen i Kristianstad för att frigöra resurser
för en återupptagen lågstadielärarutbildning. I motionen 1979/80:377 anförs
bl. a. att det för framtiden skulle vara en fördel för lärarsituationen i
Kristianstadsregionen med en mera flexibel utbildning av såväl lågstadielärare
som förskollärare. En sådan utbildning har enligt dessa motionärer
planerats vid högskolan i Kristianstad.

Vad först gäller lågstadielärarutbildningen i Kristianstad behandlade
utskottet vid riksmötet 1978/79 motioner med krav att riksdagen skulle
besluta att antagningen till lågstadielärarutbildningen vid högskolan i
Kristianstad skulle återupptas från och med budgetåret 1979/80 (UbU
1978/79:33, rskr 1978/79:273). I ;tskottet uttalade därvid dels att utvärderingen
av den till Härnösand förlagda försöksverksamheten med samordnad
utbildning av lågstadielärare samt förskollärare och fritidspedagoger borde
avvaktas innan utbildning av lågstadielärare förläggs till ytterligare en ort
utan annan klasslärarutbildning, dels att en eventuell utökning av lågstadielärarutbildningen
under budgetåret 1980/81 borde ske genom en lokalisering
till Kristianstad.

Den i det föregående nämnda utvärderingen av försöksverksamheten i
Härnösand torde enligt vad utskottet inhämtat föreligga först under 1981. De
erfarenheter som hittills föreligger är enligt vad utskottet erfarit i huvudsak

UbU 1979/80:33

9

positiva. Utskottet finner mot bakgrund av bl. a. vad som i motionerna
anförs om bristen på lågstadielärare i Kristianstadsregionen samt de
praktiska och ekonomiska möjligheterna att vid högskolan anordna sådan
utbildning att ett beslut om återupptagande av lågstadielärarutbildningen vid
högskolan i Kristianstad inte bör uppskjutas. Utbildning på lågstadielärarlinjen
bör sålunda anordnas med 24 platser vid högskolan i Kristianstad från
och med budgetåret 1981/82. Utskottets ställningstagande i detta avseende
bör inte påverka dimensioneringen av lågstadielärarutbildningen på övriga
utbildningsorter. Vad utskottet här har anfört om lågstadielärarutbildning i
Kristianstad budgetåret 1981/82 bör riksdagen med anledning av motionerna
1979/80:377 och 1979/80:880 som sin mening ge regeringen till känna. Till
motionärernas förslag om förskollärarutbildningen i Kristianstad återkommer
utskottet i det följande.

Den särskilda utbildningen av lågstadielärare med finska som modersmål
bör enligt motionen 1979/80:520 utökas med 24 platser, förlagda till
högskolan i Gävle/Sandviken (yrkandet 6). Enligt motionärerna är det
nödvändigt att vidta åtgärder så att invandrarbarnens modersmålsundervisning
inte eftersätts.

Utskottet vill först erinra om att en ökning av antalet platser vid
hemspråkslärarlinjen har tillstyrkts i det föregående. Utskottet kan av
statsfinansiella skäl inte tillstyrka den ytterligare ökning av planeringsramen
för lågstadielärarlinjen som ett bifall till motionen 1979/80:520 skulle
innebära. Riksdagen bör därför avslå dess yrkande 6 i denna del.

Utskottet har således inget att erinra mot förslaget i budgetpropositionen
om planeringsramen för lågstadielärarlinjen under budgetåret 1980/81 och
föreslår att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna
del fastställer planeringsramen för linjen enligt vad som förordats i
propositionen 1979/80:100.

Planeringsramen för förskollärarlinjen är f. n. 4 758 platser och den bör
enligt budgetpropositionen t. v. vara oförändrad. Föredragande statsrådet är
nämligen inte beredd att förorda någon ändring förrän de av regeringen
under hösten 1979 inledda överläggningarna med Svenska kommunförbundet
med syfte att säkerställa en utbyggnad av barntillsynen enligt den år 1975
träffade överenskommelsen mellan staten och kommunerna lett fram till en
överenskommelse.

I motionerna 1979/80:377 och 880 hemställs, som utskottet nyss redovisat,
beträffande förskollärarutbildningen vid högskolan i Kristianstad att antagningskapaciteten
till denna skall minskas med 30 platser fr. o. m. läsåret
1980/81 för att i stället skapa utrymme för utbildning av lågstadielärare
där.

Enligt motionen 1979/80:520 (yrkandet 6) bör planeringsramen för
förskollärarlinjen höjas med 96 platser. En höjning av utbildningskapaciteten
på förevarande linje krävs även i motionen 1979/80:1318, vari yrkas dels

1* Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 33

UbU 1979/80:33

10

att intagningen till förskollärarutbildningen skall ökas med 650 elever
(yrkandet 1), dels att riksdagen hos regeringen skall begära förslag
innebärande att utbildningskapaciteten i vad gäller förskollärare under de
följande fem åren bör uppgå till ett genomsnitt av 10 000 elever (yrkandet 2
a).

I budgetpropositionen redovisas en prognos från socialstyrelsen på
behovet av förskollärare. Beräkningen förutsätter bl. a. att antalet daghemsplatser
t. o. m. utgången av 1981 ökar i enlighet med den överenskommelse
som staten och kommunerna träffade år 1975. Den av socialstyrelsen i
februari 1980 reviderade prognosen, som bl. a. utgår från kommunernas
aktuella planer på utbyggnad av barnomsorgen, visar på ett i förhållande till
den ursprungliga prognosen sjunkande behov.

I propositionen 1979/80:150 (kompletteringspropositionen) berörs i
avsnittet 1.6 Riktlinjer för den kommunala ekonomin frågan om den
fortsatta utbyggnaden av den kommunala barntillsynen. På grundval av en
rapport från arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA) konstateras
att den av kommunerna planerade utbyggnaden av barnomsorgen t. o. m. år
1983 innebär en kraftig inteckning av det samhällsekonomiska utrymmet för
ökning i kommunernas konsumtionsvolym. Föredragande statsrådet understryker
i det sammanhanget att regeringen inte avser att vidta åtgärder för att
ytterligare stimulera utbyggnaden under dessa år. Statsrådet anser det vidare
angeläget att resurserna inom barnomsorgen inte utökas genom en fortsatt
personalförtätning.

Utskottet ansluter sig mot den bakgrunden till föredragande statsrådets
uppfattning att utbildningskapaciteten på förskollärarlinjen t. v. bör hållas
oförändrad. Riksdagen bör således enligt utskottets uppfattning avslå
motionerna 1979/80:377 och 880 såvitt avser en minskning av antagningen till
förskollärarutbildningen vid högskolan i Kristianstad nästa budgetår samt
motionerna 1979/80:520 yrkandet 6 och 1979/80:1318 yrkandet 1 såvitt avser
ökning av förskollärarlinjens dimensionering och fastställa planeringsramen
för förskollärarlinjen budgetåret 1980/81 enligt vad som förordats i
propositionen 1979/80:100.

Utskottet finner vidare mot den redovisade bakgrunden ingen anledning
för riksdagen att bifalla yrkandet 2 a i motionen 1979/80:1318.

Budgetpropositionen innebär såvitt avser slöjdlärarlinjen en oförändrad
dimensionering.

I motionen 1979/80:1282 hemställs att riksdagen beslutar att planeringsramen
för slöjdlärarlinjen ökas med 48 platser budgetåret 1980/81. Motionärerna
hänvisar till en betydande brist på utbildade lärare i trä- och
metallslöjd.

Utskottet har inhämtat att en prognos på behovet av slöjdlärare visar att
linjen f. n. är något för lågt dimensionerad, men att balans mellan tillgång
och efterfrågan kommer att uppnås på tio års sikt. Utskottet föreslår mot den
bakgrunden och med hänvisning till det statsfinansiella läget att riksdagen

UbU 1979/80:33

11

bifaller propositionen 1979/80:100 och avslår motionen 1979/80:1282 i vad
gäller slöjdlärarlinjens dimensionering.

Enligt en i budgetpropositionen redovisad bedömning kommer det att
råda brist på personal för studie- och yrkesorientering ännu ett par år in på
1980-talet. Utbildningsbehovet på såväl fem som tio års sikt är dock lägre än
det antal syo-konsulenter som med nuvarande dimensionering a v studie- och
yrkesorienteringslinjen, syo-linjen, kommer att genomgå utbildningen.
Föredragande statsrådet framhåller att den nuvarande syo-organisationen är
en försöksverksamhet och att de av SÖ nyligen redovisade erfarenheterna av
denna kan föranleda förändringar i organisationen. Mot den bakgrunden
anser statsrådet att syo-linjens dimensionering bör vara oförändrad nästa
budgetår.

I motionen 1979/80:520 föreslås att planeringsramen för syo-linjen ökas
med 40 platser per år (yrkandet 6). Enligt motionärernas mening är
tillgången på syo-konsulenter av avgörande betydelse för den uppsökande
verksamheten bland ungdomar i 16-19-årsåldern.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av utbildningsbehovet på
syo-linjen och föreslår att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100
avslår motionen 1979/80:520 yrkandet 6 såvitt avser planeringsram för studieoch
yrkesorienteringslinjen.

Enligt budgetpropositionen bör planeringsramen för vårdlärarlinjen ökas
med 24 platser, vilka enligt förslaget bör förläggas till Lund/Malmö. Vidare
bör vårdlärarutbildning under budgetåret 1980/81 etableras i Uppsala med 24
platser, vilket kan ske inom en oförändrad totalram eftersom någon
antagning till den extra vårdlärarutbildningen i Örebro inte skall äga rum
nästa budgetår. Utbildningskapaciteten i Uppsala bör enligt propositionen
kunna komma hela Uppsala högskoleregion till del genom att Uppsala
fungerar som centralort för distansundervisning. Slutligen föreslås i budgetpropositionen
att 24 platser i vårdlärarutbildningen förs över från Stockholm
till Linköping. I propositionen 1979/80:116 bilaga 2 föreslås en ökning av
antalet utbildningsplatser på vårdlärarlinjen i förhållande till förslagen i
budgetpropositionen med 48 platser. Av dessa bör enligt propositionen
1979/80:116 24 platser förläggas till Linköping, varigenom den i propositionen
1979/80:100 föreslagna överföringen av platser från Stockholm till
Linköping inte behöver göras. De övriga 24 platserna bör förläggas till
Uppsala och Umeå med 12 platser till vardera orten.

I motionen 1979/80:520 föreslås en höjning av planeringsramen för
vårdlärarlinjen med 24 platser. I motionen hänvisas bl. a. till de av
utbildningsutskottet nyligen gjorda erinringarna om kravet på en fullgod
planering av vårdlärarlinjens dimensionering och lokalisering (UbU 1979/
80:7 s. 20-21). Enligt motionen 1979/80:1296 bör riksdagen ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om behovet av fler platser inom
vårdlärarutbildningen. Motionären hänvisar dels till en framtida ökning av

UbU 1979/80:33

12

antalet elever i vårdutbildningen inom gymnasieskola och högskola, dels till
att riksdagens nyligen fattade beslut om vårdutbildning inom högskolan
innebär att flera vårdyrkesutbildningar kommer att förlängas. I motionen
1979/80:1705 hemställs att riksdagen med avslag på regeringens förslag om
utbildning av vårdlärare i Uppsala beslutar att reguljär utbildning av
vårdlärare skall äga rum vid högskolan i Örebro från och med höstterminen

1981.

Utskottet finner att yrkandet i motionen 1979/80:520 om höjd planeringsram
för vårdlärarlinjen liksom yrkandet i motionen 1979/80:1296 rörande
behovet av fler platser inom vårdlärarutbildningen tillgodoses genom
förslagen i den efter den allmänna motionstidens slut framlagda propositionen
1979/80:116 varför motionerna inte behöver föranleda någon riksdagens
åtgärd. Yrkandet i motionen 1979/80:1705 om avslag på budgetpropositionens
förslag om vårdlärarutbildning i Uppsala kan utskottet inte tillstyrka.
Enligt utskottets mening bör således riksdagen fastställa den i förhållande till
budgetpropositionen ökade planeringsram som föreslås i propositionen
1979/80:116.

I motionen 1979/80:885 yrkandet 3 och, som nyss nämnts, motionen
1979/80:1705 framförs yrkanden om en permanent lokalisering av vårdlärarutbildning
till högskolan i Örebro. Som skäl anförs bl. a. rådande brist på
lärare i Örebroområdet.

Utskottet har vid riksmötena 1977/78 och 1978/79 tillstyrkt en fortsättning
av den temporära verksamheten i Örebro. Denna verksamhet har enligt vad
utskottet har inhämtat bedrivits med mycket tillfredsställande resultat.
Utskottet vill dock understryka att utskottet i sitt betänkande 1977/78:22 (s.
56) framhöll att ett beslut om ännu en kurs inte fick uppfattas som ett löfte om
en framtida permanent utbildning. Även när utskottet år 1979 behandlade
frågan om en förlängning av verksamheten med ännu en kurs framhölls att
utbildningen i Örebro liksom dittills borde ha tillfällig karaktär (UbU
1978/79:33).

Det framgår av budgetpropositionen att den i det föregående av utskottet
tillstyrkta förläggningen av nya platser inom vårdlärarutbildningen till bl. a.
Uppsala syftar till att genom distansundervisning och tillfällig decentralisering
av utbildningen göra denna mera tillgänglig för sökanden från områden
inom högskoleregionen där bristen på vårdlärare är som störst. Utbildningen
i Uppsala bör således ses som en regional resurs. Örebro hör även i framtiden
till de orter i regionen som bör kunna komma i fråga för en decentraliserad
vårdlärarutbildning av tillfällig karaktär. Utskottet anser vidare det väsentligt
att man inom ramen för de givna resurserna så långt möjligt tillgodoser
utbildningsbehov inom olika delar av regionen och kan därför inte tillstyrka
en permanent lokalisering av vårdlärarutbildning till Örebro. Riksdagen bör
därför avslå motionerna 1979/80:885 yrkandet 3 och 1979/80:1705.

Antalet lärare som skulle behöva utbildas på ämneslärarlinjerna är enligt
budgetpropositionen ungefär dubbelt så stort som nuvarande utbildnings -

UbU 1979/80:33

13

kapacitet medger. Även i ett tioårsperspektiv torde kapaciteten vara för låg.
Den praktisk-pedagogiska ämneslärarutbildningen som omfattar 40 poäng är
öppen för två olika studerandegrupper, dels för studerande som följt den
studieordning som infördes år 1977, dels för studerande som följt den äldre
studieordningen. Under budgetåret 1980/81 når den första kull studerande
som följt den nya studieordningen sitt avslutande praktisk-pedagogiska år.
Då studerande ur såväl ny som äldre studieordning skall genomgå denna del
av utbildningen samtidigt kan en större tillströmning än normalt väntas till
utbildningen. Mot den bakgrunden föreslår föredragande statsrådet att
antalet platser inom den praktisk-pedagogiska utbildningen skall ökas med
50. Vidare har statsrådet beräknat medel som en engångsanvisning för att
skapa ytterligare 20-25 platser inom utbildningen under budgetåret 1980/
81.

I budgetpropositionen redovisas även förslag till vissa utbildningsåtgärder
som bör vidtas under en begränsad tidsperiod med syfte att minska bristen pä
behöriga lärare i teoretiska ämnen. Sålunda föreslås en särskild 20-poängsutbildning för studerande med fullständig ämnesteoretisk utbildning,
vilka dels har tjänstgjort minst sju terminer som lärare på minst halvtid, dels
innehar minst halvtidstjänst. Föredragande statsrådet föreslår att denna
utbildning skall omfatta 90 platser. Ett andra förslag innebär en praktiskpedagogisk
utbildning om 40 poäng samt i vissa fall också kompletterande
ämnesteoretisk utbildning, s. k. riktad ämneslärarutbildning, avsedd för
lärare som har tjänstgjort på minst halvtid under minst två år. Denna
utbildning föreslås anordnad enligt två olika modeller. Viss försöksverksamhet
pågår f. n. Enligt budgetpropositionen bör utbildningen anordnas med 48
platser enligt vardera modellen, dvs. sammanlagt 96 platser.

I motionen 1979/80:520 (yrkandena 6 och 9) föreslås tre olika insatser för
att öka utbildningskapaciteten för ämneslärare. Motionärerna föreslår att
kapaciteten hos den i budgetpropositionen föreslagna särskilda 20-poängsutbildningen
för icke behöriga ämneslärare skall ökas med 90 platser utöver
de av regeringen föreslagna. Vidare föreslås att antalet platser i den s. k.
riktade ämneslärarutbildningen skall ökas med 36 platser i vardera utbildningsmodellen,
utöver regeringens förslag, dvs. sammanlagt en ökning med
72 platser (yrkandet 6). Slutligen föreslår motionärerna att regeringen skall
bemyndigas att öka utbildningskapaciteten i den avslutande praktiskpedagogiska
ämneslärarutbildningen om det vid antagningen under hösten
1980 eller våren 1981 skulle visa sig att ett större antal studerande än normalt
vill gå till det avslutande praktisk-pedagogiska året (yrkandet 9).

I motionen 1979/80:885 (yrkandet 4) yrkas såvitt gäller budgetåret 1980/81
att antalet platser för ämnesteoretisk utbildning i Örebro ökas med 16, från
20 till 36, med lokalisering till Örebro. Som skäl anförs dels att antagningskapaciteten
vid linjerna i fråga generellt sett är för låg, dels att en ökad
ämneslärarutbildning vid högskolan i Örebro har stor betydelse som medel
att skapa ett stabilt underlag för högskolans utbud av såväl naturvetenskap -

UbU 1979/80:33

14

liga som språkvetenskapliga kurser.

I samma motion (yrkandet 5) föreslås att även den praktisk-pedagogiska
delen av utbildningen skall äga rum i Örebro. Som stöd för detta yrkande
anförs att såväl pedagogiska som studiesociala nackdelar är förknippade med
en ordning där de ämnesteoretiska studierna fullgörs på en ort och de
praktisk-pedagogiska på en annan ort.

Sedan hösten 1977 pågår vid högskolan i Örebro försöksutbildning i
gymnastik och annat ämne s. k. tvåämnesutbildning. I motionen 1979/80:885
framhålls att de studerande som deltar i denna utbildning enligt nuvarande
ordning måste fullgöra den praktisk-pedagogiska utbildningen i Uppsala. I
motionens yrkande 5 föreslås även i fråga om denna utbildning att den skall
förläggas till Örebro.

Även i motionen 1979/80:1290 hemställs med hänvisning till såväl
pedagogiska som studiesociala skäl att riksdagen beslutar anhålla att
regeringen utlokaliserar erforderligt antal platser av den avslutande praktiskpedagogiska
utbildningen inom tvåämnesutbildningen från universitetet i
Uppsala till högskolan i Örebro.

Vad gäller ämneslärarlinjernas dimensionering erinrar utskottet om vad
som inledningsvis i detta betänkande anförts om avvägningen mellan ökad
dimensionering av utbildningslinjerna respektive särskilda utbildningsinsatsre
av annat slag.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets ställningstagande
därvidlag, vilket innebär att tyngdpunkten i insatserna för att häva bristen på
behöriga lärare i teoretiska ämnen läggs på särskilda utbildningsåtgärder.
Utskottet finner regeringens dimensioneringsförslag vara rimligt, med
hänsyn tagen dels till lärarutbildningsbehovet, dels till det statsfinansiella
läget. Utskottet kan därför inte biträda motionen 1979/80:885 yrkandet 4
såvitt avser antalet platser på ämneslärarlinjerna under budgetåret 1980/81.
Utskottet finner inte heller det i motionen 1979/80:520 yrkandet 9 föreslagna
bemyndigandet för regeringen att vid behov få ändra planeringsramen
erforderligt. Vad sedan gäller de särskilda utbildningsåtgärderna med syfte
att minska bristen på behöriga lärare i teoretiska ämnen anser utskottet att
riksdagen bör bifalla regeringens förslag och av statsfinansiella skäl avslå
motionen 1979/80:520 yrkandet 6 såvitt gäller utökade sådana utbildningsåtgärder.

Beträffande frågan om lokaliseringen av den praktisk-pedagogiska utbildningen
inom dels ämneslärarlinjerna vid högskolan i Örebro dels tvåämnesutbildningen
vid samma högskoleenhet vill utskottet anföra följande.
Lokaliseringen av väsentliga delar av lärarutbildningen torde inom en
relativt nära framtid komma att prövas på grundval av förslagen från 1974 års
lärarutbildningsutredning, LUT 74. Utskottet anser det mot den bakgrunden
naturligt att iaktta återhållsamhet med beslut om förändrad lokalisering av
utbildning som direkt eller indirekt kan påverkas av ovannämnda reform.
Vad gäller den praktisk-pedagogiska delen av tvåämnesutbildningen har

UbU 1979/80:33

15

utskottet erfarit att medel för detta ändamål har beräknats under förevarande
anslag, anslagsposten Högskolan i Örebro. Det ankommer således på
styrelsen för denna högskoleenhet att besluta om hur ifrågavarande
utbildning skall anordnas. Med hänvisning till vad som här anförts anser
utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1979/80:885 yrkandet 5 och
1979/80:1290.

I budgetpropositionen föreslås även förändringar av planeringsramarna
förvissa andra linjer. Beträffande folkhögskollärarlinjen föreslås en höjning
med fem till 65 platser. För handels- och kontorslärarlinjens del föreslår
föredragande statsrådet en minskning av planeringsramen med 24 till 120
platser. Hushållslärarlinjen föreslås få planeringsramen höjd med 12 till 132
platser. Utskottet har inget att erinra mot dessa förslag och tillstyrker även de
i propositionen 1979/80:100 föreslagna planeringsramarna i övrigt.

Medelsanvisning

I budgetpropositionen föreslås med avseende på medelsanvisning för
sektorn för utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1980/81 att
riksdagen skall anvisa ett reservationsanslag av 542 102 000 kr. Detta innebär
bl. a. att besparingar inom sektorn har beräknats till ca 12,5 milj. kr. I
propositionen 1979/80:116 bilaga 2 föreslås att riksdagen till utbildning för
undervisningsyrken för budgetåret 1980/81 utöver vad regeringen föreslagit i
propositionen 1979/80:100 anvisar ytterligare 901 000 kr.

I motionen 1979/80:520 (yrkandet 7) framförs i enlighet med yrkandena i
motionen om ökad dimensionering av vissa utbildningar följande yrkanden
om i förhållande till regeringens förslag i propositionen 1979/80:100 höjd
medelsanvisning: Förskollärarlinjen + 1 296 000 kr., Hemspråkslärarlinjen
+ 648 000 kr.. Industri- och hantverkslärarlinjen + 648 000 kr., Lågstadielärarlinjen
+ 506 000 kr.. Studie- och yrkesorienteringslinjen + 154 000 kr.,
Vårdlärarlinjen + 276 000 kr., Ämneslärarlinjen + 2 900 000 kr. (särskild
20-poängsutbildning) samt + 954 000 kr. (riktad ämneslärarutbildning).
Totalt + 7 382 000 kr.

I motionen 1979/80:1318 yrkas att riksdagen med ändring i propositionen
1979/80:100 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 12 000 000
kr. förhöjt belopp i syfte att öka antagningen till förskollärarutbildningen
med 650 elever och till fritidspedagogutbildningen med 350 elever (yrkandet
1).

Utskottet föreslår med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden till
planeringsramar och dimensionering i övrigt av sektorn för utbildning för
undervisningsyrken att riksdagen med anledning av propositionen 1979/
80:100 och med bifall till propositionen 1979/80:116 såvitt avser anslaget
Utbildning för undervisningsyrken samt med avslag på motionerna 1979/
80:520 yrkandet 7 och motionen 1979/80:1318 yrkandet 1 anvisar ett
reservationsanslag av 543 003 000 kr.

UbU 1979/80:33

16

Vissa övriga frågor

Enligt motionen 1979/80:520 yrkandet 10 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att reaktivera olika icke
yrkesverksamma grupper lärare.

Motionärerna framhåller att lärarbristen bl. a. beror på att lärarkåren
generellt sett är ung och att ledighet för havandeskap och vård av
minderåriga barn därför är vanlig. Enligt motionärerna bör samhället hjälpa
lärarna att efter viss tids ledighet komma tillbaka till skolan genom att
anordna reaktiveringskurser. I motionen konstateras att det i budgetpropositionen
föreslagits 1,4 milj. kr. för reaktiveringsåtgärder, bl. a. i form av
kurser. Motionärerna vill att ytterligare sådan verksamhet skall komma till
stånd för olika grupper av lärare. Denna bör bekostas med medel som står till
arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för arbetsmarknadspolitiska insatser.

Genom beslut den 27 mars 1980 har utbildningsutskottet berett arbetsmarknadsutskottet
tillfälle att avge yttrande över motionsyrkandet. Arbetsmarknadsutskottets
yttrande 1979/80:2 y är fogat som bilaga till detta
betänkande.

Utskottet har i annat sammanhang (UbU 1979/80:21) tillstyrkt en
medelsanvisning om 1,4 milj. kr. för reaktiveringsåtgärder för lärare inom
skolväsendet, bl. a. i form av kurser. De i motionen föreslagna åtgärderna är
av samma slag. Enligt utskottets mening är det f. n. mindre ändamålsenligt
att anordna två typer av kurser som till uppläggning och syfte är lika, men i
fråga om administration och finansiering skiljer sig från varandra. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1979/80:520
yrkandet 10.

Enligt motionen 1979/80:1299 bör riksdagen hos regeringen begära att
åtgärder vidtas för att anpassa lärarutbildningen för jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsskötsel till behovet och att möjligheten prövas att organisera
utbildningen som distansundervisning.

I propositionen 1978/79:100 (bil. 12 s. 515) anmälde föredragande
statsrådet att UHÄ och SÖ i samråd skulle få i uppdrag att undersöka vilka
åtgärder som kan vidtas för att öka dels efterfrågan på utbildning inom
lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel, dels lärarbenägenheten
hos dem som genomgått denna utbildning. Ett sådant uppdrag har
sedermera lämnats. Enligt vad utskottet erfarit har dock undersökningen
ännu inte kunnat slutföras. Utskottet utgår ifrån att frågan om åtgärder i syfte
att minska bristen på lärare för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel
kommer att bli föremål för beredning inom regeringskansliet, i anslutning till
övervägandena om åtgärder inom övriga bristområden. Beträffande möjligheten
att anordna utbildningen som distansundervisning vill utskottet erinra
om att de berörda högskoleenheterna själva i samråd med regionstyrelserna

UbU 1979/80:33

17

kan besluta anordna sådan undervisning. Med hänvisning till vad som nu
anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80:1299.

I motionen 1979/80:1695 hemställs att riksdagen beslutar anhålla att
regeringen i tilläggsbudget hösten 1980 lägger fram ett samlat åtgärdsprogram
för att minska bristen på musiklärare i grundskolan i enlighet med vad
som anförts i motionen. Motionärerna anser att man bör överväga att öka
planeringsramen för musiklärarlinjen. Vidare bör regeringen enligt motionen
bl. a. få i uppdrag att överväga en behörighetsgrundande musiklärarutbildning
som är annorlunda upplagd.

Utskottet redovisade inledningsvis i detta betänkande sin syn på utbildningsbehovet
inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken. Behöriga
lärare saknas på en rad områden inom ungdomsskolan. Bristen på behöriga
musiklärare inom grundskolan är i flera avseenden problematisk. Möjligheterna
att fullfölja intentionerna såvitt avser musikämnet i den nya läroplanen
för grundskolan begränsas härigenom. Detta är självfallet betänkligt. Till
detta kommer emellertid även att samhällets kulturliv utanför skolan kan
komma att påverkas negativt av bristande tillgång på välutbildade musiklärare.
Det är därför angeläget att man vid planeringen av ytterligare
utbildningsåtgärder i syfte att täcka bristen på behöriga lärare av olika
kategorier strävar efter att finna nya former för att tillgodose behovet av
behöriga musiklärare i grundskolan. Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen med anledning av motionen 1979/80:1695 som sin mening ge
regeringen till känna.

I ett antal motioner framställs yrkanden om att riksdagen skall göra
ställningstaganden rörande den framtida lokaliseringen av viss lärarutbildning.

Sålunda yrkas i motionen 1979/80:885 att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna att utbildning av mellanstadielärare och speciallärare
bör äga rum vid högskolan i Örebro från och med höstterminen 1981
(yrkandena 1 och 2).

I motionen 1979/80:891 hemställs att riksdagen som sin mening uttalar dels
att högskolan i Karlstad bör få behålla lärarutbildningen för grundskolans
högre och lägre stadier, gymnasieskola och vuxenutbildning i minst samma
omfattning som f. n. (yrkandet 1), dels att det av LUT 74 föreslagna
specialiseringsalternativet musik 60 poäng inom klasslärarutbildningens ram
skall lokaliseras till Karlstad/Arvika (yrkandet 2). Motionärerna hänvisar till
vissa resonemang och beräkningar i betänkandet från LUT 74, av vilka det
enligt motionärerna framgår att viss lärarutbildning kan koncentreras till ett
färre antal platser än f. n. Motionärerna hävdar att en sådan utveckling skulle
strida mot gängse decentraliseringssträvanden och hårt kunna drabba
högskolan i Karlstad.

Enligt motionen 1979/80:1317 bör riksdagen besluta att speciallärarlinjens
gren 3:2 förläggs till Karlstad som utlokaliserad utbildning från Göteborgs

UbU 1979/80:33

18

universitet. Motionärerna anför som skäl en stor brist på behöriga
speciallärare i Värmlands län och angränsande kommuner i grannlänen.

Utbildningen av mellanstadielärare och speciallärare omfattas av det
utredningsarbete som utförts av LUT 74. Kommitténs förslag berör bl. a.
lokaliseringsfrågorna. Såväl dessa som frågan om den studieorganisatoriska
modell - specialiseringsalternativet om 60 poäng - som åsyftas i motionen
1979/80:891 yrkandet 2 är f. n. föremål för beredning inom regeringskansliet.
Denna beredning bör enligt utskottets uppfattning inte föregripas genom
beslut av riksdagen. Motionerna 1979/80:885 yrkandena 1 och 2,1979/80:891
samt 1979/80:1317 bör därför avslås av riksdagen.

I motionen 1979/80:661 (yrkandet 2) hemställs att riksdagen beslutar som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
lärarutbildning för bl. a. skötare och undersköterskor. Motionärerna anför
att de kunskaper och erfarenheter som lång yrkesverksamhet ger bör tas
tillvara inom vårdlärarutbildningen. En försöksvis anordnad utbildning som
riktar sig till skötare och undersköterskor skulle vara ett medel i denna
strävan. Bristen på vårdlärare är enligt motionärerna ännu ett argument för
en utbildning av nu aktuellt slag.

Utskottet behandlade i betänkandet 1979/80:7 med anledning av propositionen
1978/79:197 om vårdutbildning inom högskolan två motioner -1979/80:27 och 1979/80:34 - som rörde lärarutbildning för skötare och
undersköterskor. Utskottet hänvisade därvid till den planerade översynen av
den befintliga vårdlärarutbildningen. Utskottet anförde bl. a. att man ansåg
att frågan om en ev. utbildning av två sorters vårdlärare var av sådan
betydelse att utskottet utgick ifrån att berörda myndigheter i sin översyn
måste behandla den med förtur. Enligt utskottets mening finns det med
hänsyn till vad utskottet så sent som hösten 1979 anförde i ärendet f. n. inte
anledning för riksdagen att vidta någon ytterligare åtgärd. Riksdagen bör
därför avslå motionen 1979/80:661 yrkandet 2.

Enligt motionen 1979/80:667 yrkandet 2 bör riksdagen hos regeringen
begära en utredning om möjligheterna att genomföra behörighetsgivande
kurser för lärare med utländsk utbildning. Motionärerna hävdar att allt fler
obehöriga lärare utan vare sig pedagogisk eller ämnesteoretisk utbildning
måste anställas, samtidigt som det f. n. finns ett stort antal lärare i Sverige
med utländsk lärarutbildning som inte är behöriga till lärartjänst. Möjligheterna
att arrangera behörighetsgivande kurser för dessa lärare bör därför
utredas.

Regeringen har den 24 januari 1980 givit UHÄ i uppdrag att inför
anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 undersöka förutsättningarna
för och möjligheterna till temporära utbildningsåtgärder för grupper av
lärare som länge har tjänstgjort inom skolväsendet men som saknar
föreskriven utbildning och för vilka arbetsmarknadsläget och nuvarande
lärarutbildningskapacitet är sådan att detta är befogat. Utskottet utgår ifrån

UbU 1979/80:33

19

att den av motionärerna väckta frågan prövas i detta sammanhang. Någon
särskild riksdagens åtgärd med anledning av förevarande motion är inte
motiverad. Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80:667 yrkandet 2.

Grundutbildning för vuxna, GRUNDVUX, omfattar grundläggande
utbildning i läsning, skrivning och matematik på en nivå som motsvarar
utbildning enligt högst årskurs 6 i grundskolan. I utbildningen skall också
ingå samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. Enligt uppgift är
lärarkåren inom GRUNDVUX huvudsakligen svensk. Lärare från Turkiet
och Finland utgör andra, relativt stora grupper inom kåren. I viss
utsträckning handhas undervisningen av lärare med utbildning för låg- eller
mellanstadiet. Någon reguljär utbildning för GRUNDVUX-lärare finns inte.
Vid skolöverstyrelsens fortbildningsavdelning i Linköping har under läsåren
1977/78 och 1978/79 bedrivits viss utbildning med inriktning på den aktuella
lärargruppen.

I motionen 1979/80:887 anförs bl. a. att det finns ett stort behov av en
reguljär lärarutbildning för GRUNDVUX om lägst 120 poäng. Inrättandet
av en sådan utbildning bör enligt motionären samordnas med LUT 74. I
avvaktan på att beslut med anledning av LUT 74:s förslag kan fattas av
statsmakterna bör utbildning för GRUNDVUX-lärare anordnas som
försöksverksamhet. Motionären föreslår därför att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående lärarutbildning
för GRUNDVUX.

Enligt utskottets mening är den i motionen väckta frågan om lärarutbildning
för GRUNDVUX väsentlig. Utskottet är inte övertygat om det
ändamålsenliga i att utbildning av vuxna elever i nu aktuellt sammanhang
sköts av lärare med utbildning för låg- och mellanstadiet i ungdomsskolan.
Behov av en särskild lärarutbildning framhålls också i SÖ:s handlingsprogram
för invandrarfrågor. Frågan om en reguljär utbildning för lärare inom
GRUNDVUX bör prövas i anslutning till beredningen av LUT 74:s
betänkande. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av
motionen 1979/80:887 som sin mening ge regeringen till känna. Vad sedan
gäller den i motionen förordade försöksverksamheten erinrar utskottet om
att utbildning kan anordnas i form av t. ex. enstaka kurs eller lokal linje inom
ramen för de medel som disponeras för detta ändamål. Något riksdagens
ställningstagande till motionen i denna del är därför inte erforderligt.

Motionerna 1979/80:666, 1279 och 1528 rör undervisning i alkohol-,
narkotika- och tobaksfrågor inom lärarutbildningen. Motionärerna hänvisar
till det oroväckande missbruket av alkohol, narkotika och tobak bland
skolungdom. I samtliga tre motioner hemställs att riksdagen uttalar sig för en
obligatorisk undervisning i sådana frågor inom lärarutbildningen.

Av högskoleförordningen framgår att utbildningsplan för allmän utbildningslinje
och påbyggnadslinje fastställs centralt och att lokal plan för linjen i
fråga samt kursplaner fastställs lokalt. Ansvaret för den närmare planeringen

UbU 1979/80:33

20

och genomförandet av utbildningen åvilar således de lokala högskolemyndigheterna
som därvid skall ta sin utgångspunkt i den centralt fastställda
utbildningsplanen. I utbildningsplanerna för samtliga allmänna utbildningslinjer
inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken anges att
människans situation och livsvillkor som individ och som samhällsmedlem
skall uppmärksammas, samt att utbildningen skall nära knyta an till
verkligheten i skola och samhälle. Utskottet finner därmed skäl att anta att
de blivande lärarna redan med nuvarande ordning får utbildning i alkohol-,
narkotika- och tobaksfrågor i en omfattning som speglar missbruksproblemens
betydelse bland skolungdomen. Ett ställningstagande av den art som
motionärerna yrkar på skulle avvika från den princip om lokalt ansvarstagande
som tillämpats sedan högskolereformen trädde i kraft i fråga om
högskoleutbildningens närmare innehåll. Utskottet erinrar vidare om att
frågan om lärarutbildningens organisation och innehåll kommer att behandlas
vid beredningen och besluten med anledning av LUT 74:s förslag. Med
hänvisning till det nu anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1979/80:666, 1279 och 1528.

I motionen 1979/80:1318, yrkandena 2 c-e, framställs krav på förlängd
utbildningstid för förskollärare och fritidspedagoger till fyra år med varvad
praktik och teori, på skyldighet för kommunerna att ge personalen årlig
fortbildning under 30 timmar, varvid statsbidrag bör utgå samt på kompetensgivande
utbildning med lön under utbildningstiden för dem som
tjänstgör inom undervisningsyrken utan formell behörighet.

Utskottet behandlade vid riksmötet 1978/79 motionen 1978/79:1934
yrkandet 2 c-e (UbU 1978/79:33 s. 10). Dessa yrkanden överensstämmer
med förevarande yrkanden. Med hänvisning till vad som anfördes i
betänkandet 1978/79:33 avstyrker utskottet motionen 1979/80:1318 yrkandena
2 c-e.

I motionen 1979/80:1892 (yrkandet 3) föreslås att riksdagen skall besluta
uttala vad som i motionen 1979/80:1891 (remitterad till kulturutskottet)
anförts om utbildningen vid gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och hos
regeringen begära åtgärder i anledning härav. Enligt motionen 1979/80:1891
bör GIH vara öppen för duktiga idrottare som är intresserade av att bli
tränare eller ledare, även om deras teoretiska betyg är låga. Vidare bör enligt
motionärerna GIH:s utbildning omformas så att det blir möjligt att
kombinera studier vid GIH med kvalificerad elitidrottsträning. Slutligen
anser motionärerna att GIH:s lokaler bör byggas ut för forskning,
försöksverksamhet, träning osv.

Utskottet har inhämtat att utbildningen vid gymnastiklärarlinjen anordnas
med en alternativ studiegång för bl. a. idrottslärare som syftar till att
tillgodose idrottsrörelsens behov av utbildning för ledare och tränare inom
olika grenar. Såväl planeringen av en utbildning som antagningen av
studerande sker i samarbete mellan högskolans och idrottsrörelsens organ.

UbU 1979/80:33

21

Vid urval av sökande till utbildningen skall särskild hänsyn tas till
framstående idrottslig verksamhet, erfarenhet som ungdomsledare e. d.
Utskottet vill vidare erinra om att GIH i Stockholm nyligen kunnat ta nya
lokaler i anspråk. Utskottet finner mot bakgrund av vad som nu anförts ingen
anledning att tillstyrka motionen 1979/80:1892. Riksdagen bör därför avslå
densamma.

Ersättning till vissa lärarkandidater

Under förevarande anslag beräknas medel för nästa budgetår för
utbildningsarvoden m. m. till studerande inom vissa lärarutbildningar.
Kostnaderna under anslaget beräknas med hänsyn till dimensioneringen av
berörda lärarutbildningslinjer. Anslaget har för innevarande budgetår förts
upp med ca 48 milj. kr. För budgetåret 1980/81 föreslås i propositionen
1979/80:100 ett anslag på ca 55 milj. kr. I propositionen 1979/80:116 föreslås
med hänvisning till den däri föreslagna ökningen av planeringsramen för
vårdlärarlinjen en höjning av förevarande anslag i förhållande till förslaget i
budgetpropositionen med 1 566 000 kr.

I motionen 1979/80:520 (yrkandet 8) hemställs att riksdagen för budgetåret
1980/81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen
med 2 086 000 kr. förhöjt anslag. Förslaget motiveras i motionen med
framförda yrkanden om ökning av planeringsramen för industri- och
hantverkslärarlinjen (+ 1 565 000 kr.) resp. vårdlärarlinjen (+ 521 000 kr.).
Under förevarande anslag bör enligt motionärerna en motsvarande justering
av medelsanvisningen göras för att möjliggöra utbildningsarvoden i överensstämmelse
med det i motionen föreslagna antalet nybörjarplatser vid
linjerna.

Utskottet har under rubriken Utbildning för undervisningsyrken i detta
betänkande behandlat bl. a. frågan om utbildningskapaciteten vid i motionen
berörda utbildningslinjer. Såvitt avser vårdlärarlinjens kapacitet och
utbildningsarvoden till de studerande på denna linje har motionärernas
önskemål blivit tillgodosedda genom förslagen i propositionen 1979/80:116
varför motionen i denna del inte behöver föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande rörande planeringsram för
industri- och hantverkslärarlinjen föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1979/80:520 yrkandet 8 även i denna del. Riksdagen bör således
anvisa det av regeringen sammantaget i de båda propositionerna begärda
beloppet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om huvudmannaskap
för fritidspedagogutbildningen,

UbU 1979/80:33

22

2. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:1318 yrkandet 1 i
denna del fastställer planeringsram för fritidspedagoglinjen
enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

3. att riksdagen beträffande dimensioneringen av fritidspedagoglinjen
åren 1981/82-1985/86 avslår motionen 1979/80:1318
yrkandet 2 b,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att göra omfördelningar i vad gäller
antagningsplatser på hemspråkslärarlinjen och bestämma för
vilka språkgrupper utbildningen skall kunna anordnas enligt
vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

5. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i
denna del fastställer planeringsram för hemspråkslärarlinjen
enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

6. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i
denna del fastställer planeringsram för industri- och hantverkslärarlinjen
enligt vad som förordats i propositionen 1979/
80:100,

7. att riksdagen beträffande lågstadielärarutbildning i Kristianstad
budgetåret 1981/82 med anledning av motionerna 1979/
80:377 och 1979/80:880, båda motionerna i denna del, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. att riksdagen beträffande den särskilda utbildningen av lågstadielärare
med finska som modersmål med avslag på motionen
1979/80:520 yrkandet 6 i denna del godkänner vad som
förordats i propositionen 1979/80:100,

9. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i
denna del fastställer planeringsram för lågstadielärarlinjen
enligt vad som förordats i propositionen 1979/80:100,

10. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:377, 1979/
80:520 yrkandet 6, 1979/80:880 och 1979/80:1318 yrkandet 1,
samtliga motioner i denna del, fastställer planeringsram för
förskollärarlinjen enligt vad som förordats i propositionen
1979/80:100,

11. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarlinjen
åren 1981/82 - 1985/86 avslår motionen 1979/80:1318
yrkandet 2 a,

12. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:1282 fastställer
planeringsram för slöjdlärarlinjen enligt vad som förordats i
propositionen 1979/80:100,

13. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i
denna del fastställer planeringsram för studie- och yrkesorienteringslinjen
enligt vad som förordats i propositionen 1979/
80:100,

UbU 1979/80:33

23

14. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:520 yrkandet 6
i denna del, 1979/80:1296 och 1979/80:1705 i denna del samt
med anledning av propositionen 1979/80:100 fastställer planeringsram
för vårdlärarlinjen enligt vad som förordats i propositionen
1979/80:116,

15. att riksdagen beträffande permanent vårdlärarutbildning i
Örebro avslår motionerna 1979/80:885 yrkandet 3 och 1979/
80:1705 i denna del,

16. att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:885 yrkandet 4
fastställer planeringsramar för ämneslärarlinjerna enligt vad
som förordats i propositionen 1979/80:100,

17. att riksdagen beträffande bemyndigande för regeringen att
ändra dimensioneringen av antagningskapaciteten för den
praktisk-pedagogiska utbildningen inom ämneslärarlinjerna
avslår motionen 1979/80:520 yrkandet 9,

18. att riksdagen beträffande vissa utbildningsåtgärder för att
minska bristen på behöriga lärare i teoretiska ämnen med
avslag på motionen 1979/80:520 yrkandet 6 godkänner vad som
förordats i propositionen 1979/80:100,

19. att riksdagen beträffande praktisk-pedagogisk utbildning avslår
motionerna 1979/80:885 yrkandet 5 och 1979/80:1290,

20. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt enligt vad som
förordats i propositionen 1979/80:100,

21. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och
med bifall till propositionen 1979/80:116 samt med avslag på
motionerna 1979/80:520 yrkandet 7 och 1979/80:1318 yrkandet
1 i denna del till Utbildning för undervisningsyrken för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
543 003 000 kr.,

22. att riksdagen beträffande reaktiveringsåtgärder för lärare
avslår motionen 1979/80:520 yrkandet 10,

23. att riksdagen beträffande bristen på lärare för jordbruk,
skogsbruk och trädgårdsskötsel avslår motionen 1979/
80:1299,

24. att riksdagen beträffande bristen på behöriga musiklärare i
grundskolan med anledning av motionen 1979/80:1695 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. att riksdagen beträffande framtida lokalisering av utbildning av
mellanstadielärare och speciallärare till Örebro avslår motionen
1979/80:885 yrkandena 1 och 2,

26. att riksdagen beträffande framtida lokalisering av viss lärarutbildning
i Karlstad m. m. avslår motionerna 1979/80:891 och
1979/80:1317,

27. att riksdagen beträffande vårdlärarutbildning för skötare och

UbU 1979/80:33

24

undersköterskor avslår motionen 1979/80:661 yrkandet 2,

28. att riksdagen beträffande behörighetsgivande kurser för lärare
med utländsk utbildning avslår motionen 1979/80:667 yrkandet
2,

29. att riksdagen beträffande lärarutbildning för GRUNDVUX
med anledning av motionen 1979/80:887 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. att riksdagen beträffande undervisning i alkohol-, narkotikaoch
tobaksfrågor inom lärarutbildningen avslår motionerna
1979/80:666, 1979/80:1279 och 1979/80:1528,

31. att riksdagen beträffande utbildningstid för förskollärare och
fritidspedagoger m. m. avslår motionen 1979/80:1318 yrkandena
2 c-e,

32. att riksdagen beträffande utbildningen vid gymnastik- och
idrottshögskolan avslår motionen 1979/80:1892,

33. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och
med bifall till propositionen 1979/80:116 samt med avslag på
motionen 1979/80:520 yrkandet 8 till Ersättning till vissa
lärarkandidater för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 56 615 000 kr.

Stockholm den 8 maj 1980

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Claes Elmstedt (c),
Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s). Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson
(s), Rune Rydén (m), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle
(m), Lena Hjelm-Wallén (s), Karl-Erik Häll (s). Jörgen Ullenhag (fp), Larz
Johansson (c) och Lars Svensson (s).

Reservationer

1. beträffande hemspråkslärarlinjen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars
Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars
Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det väsentligt att den stora skillnaden mellan behov av och
tillgång på hemspråkslärare minskas så långt möjligt. Riksdagen bör därför
med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del höja planerings -

UbU 1979/80:33

25

ramen för hemspråkslärarlinjen i förhållande till regeringens förslag med 24
platser. Dessa tillkommande platser bör förläggas till Stockholm.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka planeringsramen
för hemspråkslärarlinjen anvisa 648 000 kr. mer än vad som beräknats i
budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och
med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del
fastställer planeringsram för hemspråkslärarlinjen enligt vad
utskottet förordat,

2. beträffande industri- och hantverkslärarlinjen av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik
Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som pås. 8 börjar ”Utskottet finner”
och slutar ”och hantverkslärarlinjen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att regeringens förslag om ökning av planeringsramen
för industri- och hantverkslärarlinjen är rätt avvägd mot det redovisade
behovet av lärare med denna utbildning. Riksdagen bör därför med bifall till
motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del höja planeringsramen för
industri- och hantverkslärarlinjen i förhållande till regeringens förslag med
48 platser.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka planeringsramen
för industri- och hantverkslärarlinjen anvisa 648 000 kr. mer än vad som
beräknats i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och
med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del
fastställer planeringsram för industri- och hantverkslärarlinjen
enligt vad utskottet förordat,

3. beträffande utbildning av lågstadielärare med finska som modersmål av
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”propositionen 1979/80:100” bort ha följande lydelse:

Utskottet har nyss tillstyrkt en ökning av dimensioneringen av hemspråkslärarlinjen.
Utskottet anser emellertid att även den nu aktuella utbildningen
bör ges en ökad omfattning med hänsyn till invandrarbarnens behov.
Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna
del höja planeringsramen för lågstadielärarlinjen i förhållande till regering -

UbU 1979/80:33

26

ens förslag med 24 platser avsedda för studerande med finska som
modersmål.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka planeringsramen
för lågstadielärarlinjen anvisa 506 000 kr. mer än vad som beräknats i
budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 8 och 9 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande den särskilda utbildningen av lågstadielärare
med finska som modersmål med anledning av
propositionen 1979/80:100 och med bifall till motionen 1979/
80:520 yrkandet 6 i denna del godkänner vad utskottet
förordat,

9. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och
med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del
fastställer planeringsram för lågstadielärarlinjen enligt vad
utskottet förordat,

4. beträffande förskollärarlinjen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars
Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars
Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”propositionen 1979/80:100” bort ha följande lydelse: Utskottet,

som dock utgår från en fortsatt hög utbyggnadstakt av
barnomsorgen, finner därför att en ökad utbildningskapacitet är nödvändig.
Riksdagen bör således enligt utskottets mening avslå motionerna 1979/
80:377 och 1979/80:880 såvitt avser en minskning av antagningen till
förskollärarutbildningen i Kristianstad. Riksdagen bör vidare med bifall till
motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del höja planeringsramen för
förskollärarlinjen i förhållande till regeringens förslag med 96 platser.
Utskottet finner mot den redovisade bakgrunden ingen anledning för
riksdagen att bifalla motionen 1979/80:1318 yrkandet 1.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka planeringsramen
för förskollärarlinjen anvisa 1 296 000 kr. mer än vad som beräknats i
budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och
med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del samt
med avslag på motionerna 1979/80:377, 1979/80:880 och
1979/80:1318 yrkandet 1, samtliga motioner i denna del,
fastställer planeringsram för förskollärarlinjen enligt vad
utskottet förordat,

UbU 1979/80:33

27

5. beträffande studie- och yrkesorienteringslinjen av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik
Häll och Lars Svensson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”studie- och yrkesorienteringslinjen” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets bedömning har regeringen i sitt förslag till planeringsram
för syo-linjen underskattat utbildningsbehovet. Riksdagen bör därför med
anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till motionen
1979/80:520 yrkandet 6 i denna del höja planeringsramen för syo-linjen i
förhållande till regeringens förslag med 40 platser.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka planeringsramen
för studie- och yrkesorienteringslinjen anvisa 154 000 kr. mer än vad som
beräknats i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:100 och
med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del
fastställer planeringsram för studie- och yrkesorienteringslinjen
enligt vad utskottet förordat,

6. beträffande ämneslärarlinjerna och vissa utbildningsåtgärder för att minska
bristen på behöriga lärare av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson,
Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson
(samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”sådana utbildningsåtgärder” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att det finns en risk för att den av regeringen föreslagna
planeringsramen för ämneslärarlinjerna visar sig alltför knappt tilltagen med
hänsyn till att under nästa budgetår studerande enligt såväl äldre som ny
studieordning samtidigt kommer att ställa anspråk på resurserna för den
avslutande praktisk-pedagogiska utbildningen. Regeringen bör därför
bemyndigas att - om det vid antagningen under hösten 1980 eller våren 1981
skulle visa sig att ett större antal studerande än normalt vill gå till det
avslutande praktisk-pedagogiska året - öka utbildningskapaciteten för detta
ändamål. Vid behov bör därvid ytterligare medel kunna anvisas på
tilläggsstat. Riksdagen bör av nu anförda skäl bifalla motionen 1979/80:520
yrkandet 9. Vad sedan gäller de särskilda utbildningsåtgärderna med syfte att
minska bristen på behöriga lärare i teoretiska ämnen är de av regeringen
föreslagna åtgärderna enligt utskottets bedömning otillräckliga. Riksdagen
bör därför med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del besluta
dels att kapaciteten i den särskilda 20-poängsutbildningen för icke behöriga

UbU 1979/80:33

28

ämneslärare skall ökas med 90 platser utöver de av regeringen föreslagna,
dels att antalet platser i den s. k. riktade lärarutbildningen skall ökas med 36
platser i vardera utbildningsmodellen utöver regeringens förslag.

Riksdagen bör i enlighet med utskottets förslag att öka kapaciteten för de
särskilda utbildningsåtgärderna för icke behöriga lärare anvisa 3 854 000 kr.
mer än vad som beräknats i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 17 och 18 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:520 yrkandet 9
bemyndigar regeringen att ändra dimensioneringen av antagni
ngskapaciteten för den praktisk-pedagogiska utbildningen
inom ämneslärarlinjerna enligt vad utskottet förordat,

18. att riksdagen beträffande vissa utbildningsåtgärder för att
minska bristen på behöriga lärare i teoretiska ämnen med
anledning av propositionen 1979/80:100 och med bifall till
motionen 1979/80:520 yrkandet 6 i denna del godkänner vad
utskottet förordat,

7. beträffande medelsanvisningen till Utbildning för undervisningsyrken av
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som-vid bifall
till reservationerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 eller en eller flera av dem - anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”543 003 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel till utbildning för undervisningsyrken
med de ändringar av regeringens förslag som föranleds av
utskottets ställningstaganden i det föregående till planeringsramar för de
olika linjerna inom sektorn.

dels att utskottet under 21 bort hemställa att riksdagen till utbildning för
undervisningsyrken för budgetåret 1980/81 anvisar det av utskottet förordade
reservationsanslaget med den ändring som föranleds av riksdagens
beslut med anledning av nämnda reservationer.

8. beträffande medelsanvisningen till Ersättning till vissa lärarkandidater av
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Lars Svensson (samtliga s) som - vid bifall
till reservationen 2 - anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående till
ändring av planeringsramen för industri- och hantverkslärarlinjen föreslår
utskottet att riksdagen med anledning av propositionerna 1979/80:100 och
1979/80:116 samt motionen 1979/80:520 yrkandet 8 anvisar ett förslagsanslag
av 58 180 000 kr. till Ersättning till vissa lärarkandidater.

UbU 1979/80:33

29

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. att riksdagen med anledning av propositionerna 1979/80:100
och 1979/80:116 samt motionen 1979/80:520 yrkandet 8 till
Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 58 180 000 kr.

Särskilt yttrande

beträffande lärarutbildningens dimensionering i stort av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik
Häll och Lars Svensson (samtliga s):

Av formella skäl har det inte varit möjligt för oss att reservera oss för
övergripande synpunkter på lärarutbildningens dimensionering. Vi har
därför valt att genom ett särskilt yttrande framföra vår mening.

Vi vill erinra om osäkerheten i prognoserna på arbetskraftsbehovet inom
skolan. Mycket tyder på att bl. a. minskad yrkesbenägenhet och ökad
ortsbundenhet generellt leder till en underskattning av utbildningsbehoven,
trots att skolorganisationen jämfört med andra delar av arbetsmarknaden är
relativt stabil. Enligt vår mening bör man därför sträva efter att ha en viss
överkapacitet i utbildningen i förhållande till det prognostiserade behovet av
lärare. Av den redovisning av lärarutbildningsbehovet som lämnas i årets
budgetproposition framgår att behovet av lärare kommer att vara betydligt
större under första hälften av 1980-talet än under den senare hälften.
Förändringar i dimensioneringen av de allmänna utbildningslinjerna skapar
bättre tillgång på lärare först på relativt lång sikt. Vi anser därför att den nu
rådande och för framtiden förutsebara bristsituationen bör mötas genom
åtgärder som omfattar dels en ökning av dimensioneringen av vissa
utbildningslinjer, dels behörighetsgivande utbildning av olika kategorier
redan yrkesverksamma, icke behöriga lärare.

UbU 1979/80:33

30

Arbetsmarknadsutskottets yttrande Bilaga

1979/80: 2 y

över motionen 1979/80: 520, yrkandet 10, om reaktiveringsåtgärder
för icke yrkesverksamma lärare

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra
sig över motionen 1979/80:520, yrkandet 10, av Olof Palme m.fl. (s).
Motionen behandlar i den aktuella delen frågan om bristen på lärare i
skolan. Denna brist hänger bl. a. samman med att lärarkåren generellt sett
är ung och att därför ledighet för vård av minderåriga barn är vanlig. För
att underlätta för lärare att efter viss tids ledighet komma tillbaka till
skolan föreslår motionärerna insatser från samhällets sida i form av reaktiveringskurser.

Motionärerna noterar att i budgetpropositionen föreslagits 1.4 milj. kr.
för reaktiveringsåtgärder. bl. a. i form av kurser, för lärare inom skolväsendet.
Motionärerna vill emellertid att ytterligare sådan verksamhet för
olika grupper av lärare skall komma till stånd och att denna skall bekostas
med medel som står till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för arbetsmarknadspolitiska
insatser.

Som motionärerna anfört har i årets budgetproposition, bilaga 12, utbildningsdepartementet,
föreslagits vissa temporära åtgärder för att stimulera
icke yrkesverksamma, behöriga lärare att gå tillbaka till skolan. Som en
åtgärd i län med särskild brist på behöriga lärare förordas särskilda reaktiveringskurser.
Avsikten är att skolöverstyrelsen på försök skall bedriva
sådana kurser och vidta andra åtgärder för att stimulera rekryteringen av
lärare. Kostnaderna härför beräknas till 1.4 milj. kr. och föreslås bli täckta
av reservationsmedel på nionde huvudtitelns anslag C 8. Fortbildning
m. m.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att huvudfrågan i ärendet är omfattningen
av de planerade reaktiveringsåtgärderna för lärare som inte är
yrkesverksamma. Utskottet anser sig inte ha anledning att gå in på den
frågan utan tar endast ställning till motionärernas förslag om att en utvidgad
kursverksamhet bör bekostas av medel som disponeras av arbetsmarknadsverket.
Detta förslag innebär i praktiken att man vid sidan av den av
regeringen föreslagna kursverksamheten startar motsvarande kurser inom
arbetsmarknadsutbildningen.

Om motionärernas förslag genomförs kommer sålunda att anordnas två
typer av kurser som till uppläggning och syfte är likartade. Kurserna
kommer emellertid att administreras och finansieras på olika sätt. i båda
fallen dock med statliga medel. Det ter sig föga rationellt med en sådan
uppläggning. För den händelse ytterligare resurser bedöms erforderliga för

UbU 1979/80:33

31

reaktiveringskurser förefaller det iner ändamålsenlig: ali lioja anslaget (ill
den försöksverksamhet sorn föreslås av regeringen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet det aktuella yrkandet
i motionen 520.

Stockholm den 15 april 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp). Arne Fransson (c). Elik Johansson (s).
Bernt Nilsson (s). Sten Svensson (ni). Frida Berglund (s). Pär Granstedt
(c). Anders Högmark (ni). Margit Odelsparr (c). Marianne Stälberg (si
Sune Johansson (s). Lahja Exner (s). Nils-Olof Grönhagen (s). Sonja
Rembo (m) och Marianne Wahlberg (fp).

GOTAB 65149 Stockholm 1980