UbU 1979/80:3

Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:3

med anledning av motion om arbetsledarutbildning
Motionen

1978/79:2116 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1978/
79:2114 - yrkas att riksdagen uttalar sig för en reformering av arbetsledarutbildningen
med inriktning på kunskaper i arbetspsykologi, arbetssociologi,
arbetarskydd och företagshälsovård.

Remissyttranden

Yttranden över motionen har inhämtats från statens arbetsgivarverk,
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), arbetarskyddsstyrelsen,
arbetarskyddsfonden. Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i
Sverige (LO) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). UHÄ har i sin
tur inhämtat yttranden från universiteten i Stockholm och Göteborg, Tekniska
högkolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt högskolan i
Luleå.

UHÄ ser den fortsatta utvecklingen av olika arbetslivsförberedande
moment i utbildningen, bl. a. de som berörs i motionen, som en viktig och
naturlig uppgift för ledningsorganen på alla nivåer inom högskolan. För att
denna uppgift skall kunna genomföras behövs enligt UHÄ:s mening inte
någon sådan utredning som förordas i motionen. UHÄ ifrågasätter också
om det är fruktbart att utgå enbart från arbetsledarfunktionen när förhållandena
inom arbetslivet skall förändras. Många av de tidigare arbetsledaruppgifterna
är numera angelägenheter för kollektiva beslut. Därför bör alla
elever förberedas för att delta i sådana beslut.

UHÄ erinrar om att de utbildningsplaner som UHÄ utfärdar innehåller
föreskrifter om de allmänna utbildningslinjernas syften, huvudsakliga innehåll
och huvudsakliga uppläggning och att det är de lokala linjenämnderna
som fastställer kursplaner med mera preciserade föreskrifter. UHÄ redovisar
de senaste årens utbyggnad av arbetsvetenskapen och anser att det
nu finns bättre förutsättningar för ett lokalt utvecklingsarbete inom området.
Vidare erinrar UHÄ om att företrädare för yrkeslivet numera ingår i
ledningsorgan på högskolestyrelsenivå och linjenivå. Detta bör kunna bidra
till utvecklingsarbetet.

SÖ anser att alla elever behöver kunskaper om och insikter i arbetslivets
villkor och de bedömningar och värderingar som påverkar dessa. Skolans
arbetslivsorientering skall verklighetsförankras i arbetslivet så att eleverna

1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 3

UbU 1979/80:3

blir medvetna om arbetslivets partsförhållanden och de värderingar parterna
företräder. Arbetslivsorienteringens innehåll bör därför utgöra en bra
grund för elevens senare funktion som arbetsledare. Enligt SÖ:s mening är
det effektivare att ge praktik- och pryohandledare fördjupade kunskaper
om lagarbete, arbetsledning, beslutsfattande m. m. än att lägga in nya
kursmoment i ekonomiska och tekniska utbildningar.

Statens arbetsgivarverk erinrar om att verket skall svara för sådan
utbildning som myndigheterna behöver i sin egenskap av arbetsgivare.
Verket är positivt till att i sin utbildning lägga in kursmoment med sådant
innehåll som föreslagits av motionärerna.

Arbetarskyddsstyrelsen instämmer i att det är väsentligt att arbetsledare
på samtliga nivåer får en lämplig utbildning inom arbetsmiljöområdet.
Styrelsen erinrar om att regeringen tillsatt en utbildningsdelegation med
representanter för arbetsmarknadens parter, statens arbetsgivarverk,
verkstadsföreningen, arbetarskyddsstyrelsen, arbetarskyddsfonden m.fl.
Delegationen har kartlagt utbildningsbehovet inom arbetsmiljöområdet för
yrkesverksamma, utarbetat förslag till utbildning för vissa grupper och
planerat en försöksverksamhet under hösten 1979. Försöken skall utvärderas
för att kunna läggas till grund för rekommendationer för utbildningsinsatser
inom området.

Styrelsen för arbetarskyddsfonden anser det angeläget att den grundläggande
yrkesutbildningen inom skolväsendet och den högre utbildningen
skyndsamt anpassas till den snabba utvecklingen på arbetslivsområdet.
Styrelsen har en positiv inställning till de i motionen framförda synpunkterna
men ser inte någon anledning tillstyrka att en särskild utredning
tillsätts.

TCO ser inte något praktiskt behov av en utredning om reformering av
arbetsledarutbildningen i den omfattning och med den inriktning som föreslås
i motionen. ”En närmare analys av önskvärda arbets- och ledningsformer
samt utbildningen för att nå dithän måste bygga på erfarenheter
från fackligt medbestämmande på arbetsplatser av olika slag.” Målet för
en reformering av arbetsledarutbildningen nås bäst om samhället ger sitt
stöd till det arbete som pågår inom de fackliga organisationerna. Samhället
kan också medverka genom att sådana frågor beaktas i grundutbildning av
olika slag.

Enligt SACO/SR bör arbetsledarutbildning, såsom framförs i motionen,
innefatta arbetspsykologi, arbetssociologi, arbetarskydd och företagshälsovård.
Dessutom framhålls behovet av utbildning i arbetsrätt. SACO/SR
anser det viktigt att arbetsledarutbildning ges i sådan yrkesutbildning som
leder till arbetsledarbefattningar. Staten har ansvar för vidare- och fortbildning
av egen arbetsledande personal. Det bör övervägas hur arbetsledarutbildning
utanför den statliga sektorn skall kunna stimuleras. All vidareutbildning
och fortbildning av arbetsledare skall utformas i samverkan
med arbetstagarorganisationerna.

UbU 1979/80:3

LO anser det angeläget att arbetsledare har de kunskaper som nämns i
motionen. LO anför vidare:

Förslaget präglas ändå av en något förlegad syn på arbetsledarnas roll.
Det finns t. ex. i motionen inga krav på kunskaper i och förberedelse för en
ny arbetsledareroll i ett mer demokratiserat arbetsliv. En förändrad arbetsledareutbildning
bör vara anpassad till förändringen i arbetslivet.

SAF redovisar den arbetsledarutbildning som ges genom Arbetsledarinstitutet,
Rådet för personal- och arbetslivsfrågor (tidigare personaladministrativa
rådet) och Institutet för företagsledning.

SAF anför:

Den egentliga arbetsledarutbildningen, alltså gällande vad man brukar
kalla första linjens arbetsledare, anses allmänt vara en typisk vuxenutbildning,
dvs. det krävs en avsevärd yrkeserfarenhet innan befordran till
arbetsledare kan ske och en för denna funktion avpassad utbildning kan
erbjudas. Vidare är det inte fråga enbart om en utbildningskurs eller en
serie därav utan ett till arbetet och företaget nära anslutet utvecklingsprogram
som erfordras.

Av detta skäl torde den i motionen föreslagna åtgärden knappast täcka
ett praktiskt behov. Det är inte på det sättet arbetsledare lämpligen utbildas.
Däremot är det i hög grad önskvärt att redan i den första grundutbildningen
införs moment av sådan art att miljöproblem i allmänhet uppmärksammas
och att bl. a. de psykosociala aspekterna på arbetslivet beaktas.
Därigenom kan en senare insatt direkt arbetsledarutbildning få bättre underlag.

Att på sätt som möjligen avses i motionerna låta utreda den egentliga
arbetsledarutbildningen förefaller ej lämpligt. Det torde alltjämt få ankomma
på berörda parter och företag att anordna och kontrollera sådan utbildning.
En allmän översyn av de offentliga skolornas innehåll i berörda
avseenden kunde kanske anförtros den nu arbetande gymnasieutredningen.

Utskottet

Riksdagen bör enligt motionen 1978/79: 2116 uttala sig för att arbetsledarutbildning
mer än för närvarande blir inriktad på arbetspsykologi, arbetssociologi,
arbetarskydd och företagshälsovård. Motionärernas motivering
till yrkandet återfinns i motionen 1978/79:2114. De menar att en sådan
reformering av arbetsledarutbildningen kommer att främja hälsa, välbefinnande
och personlighetsutveckling hos medarbetarna på arbetsplatsen.
Motionärerna föreslår därför att regeringen i samverkan med arbetsmarknadens
parter, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen
(SÖ), arbetarskyddsstyrelsen, arbetsgivarverket och arbetarskyddsfonden
skall låta utreda frågan om en komplettering och nyorientering av
arbetsledarutbildningen på alla nivåer. Kompletteringen kan enligt motionärernas
mening t. ex. innebära att kursmoment i de föreslagna ämnena
blir obligatoriska i olika ekonomiska och tekniska utbildningar.

UbU 1979/80:3

Som framgår av inledningen till detta betänkande har utbildningsutskottet
inhämtat yttranden från de instanser som nämns i motionen.

Utskottet delar, liksom alla remissinstanser, motionärernas syn på vikten
av att arbetsledarutbildning har den inriktning som betonas i motionen
och att arbetsledare har de kunskaper som nämns. Den snabba utvecklingen
inom arbetslivet återspeglas ännu inte alltid inom utbildningsområdets
alla delar. Det är därför angeläget att de aktuella utbildningarna anpassas
efter bl. a. den nya arbetslivslagstiftning som genomförts och den förändring
som arbetsledarens roll genomgått.

Flera remissinstanser påpekar att arbetslivets förändring kräver att alla
elever redan i skolan får insikter i arbetslivets villkor och i arbetsmiljöfrågor.
SÖ anser vidare att skolans arbetslivsorientering skall verklighetsförankras
i arbetslivet på ett sådant sätt att den kan utgöra en bra grund för
elevens senare funktion som arbetsledare.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att just arbetslivsfrågor är ett
viktigt område som skall betonas när grundskolans nya läroplan utformas
(prop. 1978/79: 180 s. 69). Vid sitt beslut våren 1979 om ny läroplan för
grundskolan strök riksdagen också under arbetslivsfrågomas vikt genom
att uttala sig för en förlängning av den praktiska arbetslivsorienteringen
(UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422).

Den gymnasiala utbildningen utreds för närvarande av en särskild kommitté,
gymnasieutredningen (U 1976: 10). I direktiven sägs bl. a. att pågående
förändringar inom arbetslivet påverkar gymnasieskolans innehåll
och arbetssätt och att den gymnasiala utbildningen därför i ökad utsträckning
måste fä till uppgift att vid sidan av studie- och yrkesförberedelse
även ge arbetslivsförberedelse, dvs. kunskaper om och erfarenheter av
demokrati- och arbetsmiljöfrågor m. m.

För högskolans del ser UHÄ den fortsatta utvecklingen av olika arbetslivsförberedande
moment i de aktuella utbildningarna som en viktig och
naturlig uppgift för ledningsorganen på alla nivåer inom högskolan. Det är
således fråga om en ständigt pågående process, varför det enligt UHÄ:s
mening inte behövs någon särskild utredning om hur denna uppgift skall
genomföras.

Utskottet anser liksom UHÄ och andra remissinstanser att arbetet med
att förändra ifrågavarande högskoleutbildningar - bl. a. att föra in flera
arbetslivsförberedande moment - naturligen ingår i högskolemyndigheternas
ordinarie verksamhet. Utskottet har dock noterat att både UHÄ och
de högskoleenheter som avgivit yttranden har pekat på utbildningsområden
där brister ännu finns och där utbildningen leder till arbetsledande
verksamhet. Utskottet förutsätter att - som UHÄ framhåller - de senaste
årens utbyggnad av arbetsvetenskaperna och det förhållandet att företrädare
för yrkeslivet numera ingår bl. a. i högskolestyrelser och linjenämnder
skall bidra till ett intensifierat utvecklingsarbete.

Flera remissinstanser påpekar att arbetsledarutbildning ofta är en form

UbU 1979/80:3

av vidareutbildning som bygger på yrkeserfarenhet. De anser också att det
är väsentligt att denna utbildning kan bygga vidare på sådana kunskaper
som förmedlats redan i den grundläggande utbildningen inom skolan och
högskolan. De finner inte någon anledning att tillsätta en särskild utredning
om denna arbetsledarutbildning som i de flesta fall sker utanför skolväsendet
och högskolan.

Utskottet anser mot den bakgrund som här redovisats att något uttalande
från riksdagen om en utredning om arbetsledarutbildning inte är påkallat
och att motionen 1978/79:2116 därför inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2116.

Stockholm den 8 november 1979

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m). Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson (s), Rune
Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s),
Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Jörgen
Ullenhag (fp). Gunnel Liljegren (m) och Larz Johansson (c).

Särskilt yttrande

av Sven Johansson, Kerstin Göthberg och Larz Johansson (alla c):

I sina yttranden över motionen 1978/79:2116 påpekar såväl UHÄ som
vissa högskoleenheter att det finns brister i utbildning som leder till arbetsledande
yrkesverksamhet. Detta har också aktualiserats i motionen. Med
hänvisning till vad utskottet redovisat beträffande pågående arbete med att
förbättra arbetsledarutbildningen i den riktning som anges i motionen
avstår vi från att föreslå något annat än utskottet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

■