UbU 1979/80:29
Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:29
med anledning av propositionen 1979/80:104 om vissa högskoleadministrativa
frågor samt propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag
till Kungl, biblioteket och till vissa särskilda utgifter inom högskolan
m. m. jämte motioner
NIONDE HUVUDTITELN
I betänkandet behandlas förslag som regeringen (utbildningsdepartementet)
förelagt riksdagen dels i propositionen 1979/80:104 om vissa högskoleadministrativa
frågor, dels i propositionen 1979/80:100 bilaga 12 under
punkterna D 25 och D 35.
Med anledning av propositionen 1979/80:104 har väckts motionerna
1979/80:1928, 1929 och 1930.
I betänkandet behandlas vidare yrkanden som framställts i de under
allmänna motionstiden 1980 väckta motionerna 1979/80:521 och 1979/
80:1313.
Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande
över yrkandena 1 och 2 i motionen 1979/80:1313. Näringsutskottets yttrande
(NU 1979/80:4 y) är som bilaga fogat till detta betänkande.
1. Befogenhetsfördelningen inom högskolan
Propositionen 1979/80:104
Regeringen har (s. 17) föreslagit riksdagen att
1. godkänna den ändrade sammansättning av regionstyrelserna som
föreslagits i propositionen,
2. godkänna den förändrade ordning för justering av planeringsramar som
förordats i propositionen.
Motionerna
1979/80:1928 av Stig Alemyr (s) m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ändring av regionstyrelsernas
sammansättning.
1979/80:1930 av Ingrid Sundberg (m) och Olle Aulin (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att regionstyrelserna skall avvecklas.
1 Riksdagen 1979180. 14 sami Nr 29
UbU 1979/80:29
2
Utskottet
I samband med högskolereformen 1977 (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr
1975:179, prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:246) genomfördes
stora förändringar av administrationen av högskolan i syfte att föra ned
besluten på en nivå så nära den berörda verksamheten som möjligt. En
omfattande decentralisering genomfördes och regionala organ inrättades.
De nya beslutande organen fick en sammansättning som var avvägd med
hänsyn till bl. a. högskolans samhälleliga betydelse och uppgifter. Statsmakternas
beslut om den nya högskoleorganisationen baserades på ett omfattande
utredningsarbete och remissförfarande.
Våren 1977 tillsatte regeringen en arbetsgrupp, decentraliseringsgruppen,
för att göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan centrala, regionala och
lokala myndigheter inom högskolan, bl. a. för att söka åstadkomma en
ytterligare decentralisering. Decentraliseringsgruppen avgav i januari 1979
rapporten (Ds U 1979:1) En decentraliserad högskola. Rapporten har
remissbehandlats.
I propositionen 1979/80:104 redovisar regeringen sina ställningstaganden
till decentraliseringsgruppens förslag och föreslår därvid en ändrad sammansättning
av regionstyrelserna och en ändrad handläggningsordning vid beslut
om större justeringar av planeringsramarna.
Decentraliseringsgruppen har övervägt tre modeller för beslutsnivåerna
inom högskolan. Modell 1 skulle innebära en organisation utan universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ), modell 2 en organisation utan regionstyrelser
och modell 3 den nuvarande organisationen med tre beslutsnivåer, en lokal,
en regional och en central nivå. Decentraliseringsgruppen har funnit att såväl
UHÄ som regionstyrelserna bör finnas kvar i den framtida högskolan med i
stort sett oförändrad befogenhetsfördelning sinsemellan. Vissa remissinstanser
anser att regionstyrelserna är en onödig mellaninstans och att de därför
bör avvecklas.
Föredragande statsrådet anför att han finner det naturligt att åsikterna kan
gå isär i fråga om regionstyrelserna och deras arbetsuppgifter med hänsyn till
den korta tid som de har varit i funktion. Åsikterna om regionstyrelserna var
också delade vid tillkomsten av den nya högskoleorganisationen. Han
ansluter sig därför till den bedömning som decentraliseringsgruppen har
gjort att det fortfarande bör finnas tre nivåer för planerings- och beslutsbefogenheterna
inom högskoleorganisationen. Tiden är enligt hans mening
ännu inte mogen att göra en mer slutgiltig bedömning av den nuvarande
beslutshierarkin inom högskoleorganisationen.
I motionen 1979/80:1930 yrkas att regionstyrelserna avvecklas, eftersom
det är svårt att finna några sakliga skäl för att denna nya beslutsinstans i
högskolan skall bibehållas. Inte minst av ekonomiska skäl är det nödvändigt,
menar motionärerna, att begränsa högskolebyråkratin. Innevarande år
uppgår kostnaderna för regionstyrelserna till drygt 10 milj. kr., och om några
UbU 1979/80:29
3
år kommer de samlade resurserna till regionstyrelserna att uppgå till
betydande belopp.
Utskottet delar föredragande statsrådets redovisade uppfattning i frågan
och föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80:1930.
Riksdagen anslöt sig vid beslutet 1975 om högskolereformen (prop.
1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) i fråga om regionstyrelsernas sammansättning
till föredragande statsrådets uttalande att omkring 2/3 av regionstyrelsens
ledamöter bör vara företrädare för allmänna intressen och att
omkring 1/3 av ledamöterna bör hämtas inom högskolan.
Regionstyrelserna har f. n. 21 ledamöter, varav 14 företräder allmänintressena,
två verksamheten inom högskolan, tre de anställda och två de
studerande. Mot bakgrund av en viss kritik mot det stora antalet ledamöter i
regionstyrelserna föreslog decentraliseringsgruppen att antalet ledamöter
minskas från 21 till 18 genom att antalet företrädare för allmänna intressen
blir elva i stället för fjorton.
Föredragande statsrådet anför att det är angeläget att en fortsatt
diskussion förs om regionstyrelsernas nuvarande utformning från främst två
utgångspunkter. Den ena är att antalet ledamöter i regionstyrelserna är så
stort att det kan ifrågasättas om deras funktion som styrelser blir
tillfredsställande. Den andra är att trots styrelsernas storlek endast två av
ledamöterna företräder verksamheten inom högskoleenheterna. Föredraganden
anser att det bör vara möjligt att med bibehållande av de
grundläggande principerna för regionstyrelsernas utformning ge dem en för
styrelseuppgifter mera ändamålsenlig storlek. Löntagarorganisationerna
ingår för närvarande i styrelserna dels i egenskap av företrädare för allmänna
intressen, dels som representanter för de anställda inom högskolan. Den
sistnämnda formen av representation i regionstyrelserna anser föredraganden
vara tillräcklig, och regionstyrelserna bör därför minskas genom att
löntagarorganisationernas dubbla representation utgår.
I motionen 1979/80:1928 (yrkandet 1) yrkas avslag på regeringens förslag i
detta avseende eftersom en längre tids erfarenhet än den som hittills finns bör
ligga till grund för förändringar i regionstyrelsernas sammansättning.
Motionärerna anser också att den föreslagna förändringen rubbar den balans
mellan olika intressen som fastslogs i samband med högskolereformen och
som gällde sammansättningen av högskolestyrelser och regionstyrelser. I
högskolestyrelsen skulle allmänintressena vara företrädda till en tredjedel, i
regionstyrelserna till två tredjedelar. Motionärerna anser dessutom att
löntagarnas representation inte kan räknas som dubbel, eftersom de i det ena
fallet företräder de anställda inom högskolan, i det andra ett övergripande
samhällsintresse som arbetsmarknadens parter, arbetsgivare såväl som
arbetstagare, har. En minskning av regionstyrelserna bör dessutom enligt
motionärernas uppfattning vara större för att någon effekt skall kunna nås.
I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att löntagarorganisa -
UbU 1979/80:29
4
tionernas dubbla representation skall minskas till hälften. Regeringen bör
dock ånyo pröva om representationen bör ske genom att de anställda inom
högskolan nominerar företrädare eller genom att löntagarorganisationerna
ges utrymme inom gruppen av företrädare för de allmänna intressena. Skulle
regeringen vid denna prövning finna att representationen förde anställda bör
utgå och att löntagarorganisationernas allmänrepresentation skall kvarstå
bör ett lagförslag föreläggas riksdagen under hösten 1980. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:104 och med
avslag på motionen 1979/80:1928 yrkandet 1 som sin mening ge regeringen till
känna.
Riksdagen beslutar om lokalisering och dimensionering av allmänna
utbildningslinjer. Utbildningsutskottet uttalade vid behandlingen av beslutsordningen
i denna del (UbU 1976/77:20. s. 78 ff.) att beträffande linjer där
riksdagen efter förslag i budgetpropositionen anger det antal utbildningsplatser
inom vilket den faktiska antagningen vid varje högskoleenhet i stort
bör hållas det bör vara möjligt för styrelsen för varje högskoleenhet att
besluta om smärre justeringar av planeringsramarna uppåt eller nedåt
alltefter de lokala förutsättningarna.
Utskottet uttalade vidare:
I fråga om övriga allmänna utbildningslinjer bör det ankomma på styrelsen
för högskoleenheten att med utgångspunkt i av riksdagen per sektor och
högskoleenhet angiven resursram och planeringsram bestämma antalet
antagningsplatser på den eller de linjer som högskolestyrelsen beslutar skall
anordnas vid högskoleenheten. Självklart föreligger en allmän skyldighet för
högskolestyrelse att inte åsidosätta de intentioner som kommit till uttryck
genom riksdagens beslut om medelsanvisning. Därest högskolestyrelse
finner anledning att frångå det förslag på vilket riksdagens beslut om
resursram och planeringsram grundar sig genom att inställa en tidigare högt
prioriterad allmän utbildningslinje, anordna en tidigare lågt prioriterad
sådan linje eller göra större justeringar i antagningstalet mellan linjer bör
beslut om detta tas först efter samråd med UHÄ.
Med anledning av förslag från decentraliseringsgruppen om att nu nämnda
samrådsskyldighet med UHÄ skall utgå föreslår regeringen i propositionen
1979/80:104 att fråga om större justeringar av planeringsramarna under ett
budgetår skall underställas regeringen eller den myndighet regeringen
utser.
Som anförts inledningsvis beslutar riksdagen i allmänhet i samband med
sina ställningstaganden till förslagen i budgetpropositionen om lokalisering
och dimensionering av allmänna utbildningslinjer.
1 budgetpropositionen anges för vissa allmänna utbildningslinjer, s. k.
a)-linjer, planeringsram per linje och högskoleenhet. För sådana linjer bör
det i enlighet med utskottets tidigare uttalande (UbU 1976/77:20 s. 78) vara
möjligt för styrelsen för högskoleenhet att besluta om smärre justeringar
uppåt eller nedåt alltefter de lokala förutsättningarna. Större förändringar
bör alltjämt inte göras utan riksdagens godkännande.
UbU 1979/80:29
5
För övriga allmänna utbildningslinjer, s. k. b)-linjer, anges i budgetpropositionen
planeringsram per sektor och högskoleenhet tillsammans med ett
beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet.
Riksdagen tar i detta sammanhang ställning till lokaliseringen av de
allmänna utbildningslinjerna. Om högskolestyrelse för ett budgetår finner
anledning frångå riksdagens beslut beträffande lokalisering av sådan allmän
utbildningslinje som nu är i fråga eller finner anledning göra större
justeringar i planeringsramen för en sektor vid högskoleenheten bör i
fortsättningen beslut härom, såsom föredragande statsrådet föreslagit,
underställas regeringen eller den myndighet regeringen utser.
Med det anförda godkänner utskottet den i propositionen 1979/80:104
föreslagna förändrade ordningen för justering av planeringsramarna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande avveckling av regionstyrelserna avslår
motionen 1979/80:1930,
2. att riksdagen beträffande sammansättningen av regionstyrelserna
med anledning av propositionen 1979/80:104 och med
avslag på motionen 1979/80:1928 yrkandet 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. att riksdagen beträffande ordning för justering av planeringsramar
godkänner vad som förordats i propositionen 1979/
80:104.
2. Dokumentation och statistik om högskoleutbildning
Propositionen 1979/80:104
Regeringen har (s. 31) föreslagit riksdagen att
3. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande den lokala
studiedokumentationen som underlag för den löpande statistiken,
4. besluta att ett centralt studeranderegister skall finnas vid statistiska
centralbyrån i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i
propositionen,
5. godkänna de principer beträffande den lokala statistikproduktionens
roll som förordats i propositionen,
6. bemyndiga regeringen att besluta i frågan om registrering av uppgifter
om gäststuderande m. fl.,
7. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande ansvarsfrågor i
samband med studiedokumentation och statistik.
Motionerna
1979/80:1928 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
1* Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 29
UbU 1979/80:29
6
motionen anförts om säkerställande av kompletterande statistikinformation
på högskoleområdet.
1979/80:1929 av Kurt Hugosson (s) och Arne Gadd (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att det centrala högskoleregistret hos SCB
utformas i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Statistik om den högre utbildningen har i någon form funnits sedan
riksdagen i slutet på 1930-talet fattade principiellt beslut om att inrätta en
universitetsstatistik. Vid 1956 års riksdag beslöts att universitetsstatistiken
skulle omfatta alla utbildningar för vilka studentexamen i princip utgjorde
inträdeskrav.
Det högskoleregister som nu förs vid statistiska centralbyrån (SCB)
omfattar i princip alla personer som under senare tid inskrivits för utbildning
vid svenska universitet och högskolor. Registret innehåller personuppgifter
som på olika sätt har att göra med personens egenskap av studerande.
Sålunda finns uppgifter om inskrivning, närvaro och examina, vissa
studieresultat, forskarutbildning, ansökning och antagning till spärrad
utbildning, utbildnings- och yrkesplaner vid examenstillfället, arbetsmarknadssituationen
viss tid efter examen m. m. Registret började föras som
ADB-register i början av 1960-talet. Även uppgifter som tidigare insamlats i
SCB:s manuella högskoleregister (fr. o. m. 1937) har överförts till nuvarande
högskoleregister om personen varit aktiv som studerande efter ca 1964. I
enlighet med olika beslut av riksdag och regering under 1960-talet utvidgades
successivt mängden av uppgifter som insamlades för varje studerande.
Högskoleregistret innehåller därför generellt sett mer information om dem
som varit studieaktiva under de senaste åren.
Högskolereformen aktualiserade behovet av statistik och studiedokumentation
i den nya högskolan, och en utredning om studiedokumentation och
statistik för högskolan tillsattes därför. Utredningens huvuduppgift blev att
lägga fram förslag om innehåll i högskolestatistiken samt om underlag och
organisation för den. Utredningen lade i juni 1979 fram sina förslag i
betänkandet (SOU 1979:47) Dokumentation och statistik om högskoleutbildning.
Betänkandet har remissbehandlats.
I propositionen 1979/80:104 föreslås att statistiken beträffande studerande
och studieresultat för högskolan skall organiseras på ett enhetligt sätt som
svarar mot den högskoleorganisation som infördes den 1 juli 1977. Förslag till
riktlinjer läggs fram, vilka bl. a. innebär att statistik skall kunna tas fram
både lokalt och centralt vid SCB. Det centrala studeranderegistret vid SCB
föreslås bli minskat i förhållande till nu gällande ordning. Det nya
statistiksystemet för högskolan är avsett att i sin helhet genomföras fr. o. m.
den 1 juli 1981.
UbU 1979/80:29
7
I propositionen konstaterar föredragande statsrådet sammanfattningsvis
att planeringen av den nya högskolans verksamhet förutsätter kommunikation
och samverkan dels mellan organ på olika nivåer inom högskoleområdet,
dels mellan högskolemyndigheter och myndigheter i övrigt samt
arbetsmarknadens organisationer. En slutsats som kan dras av dessa
förhållanden är, menar föredraganden, att en övergripande planering måste
finnas för statistiken i fråga om studerande och studieresultat.
Mot bakgrund av högskoleorganisationens uppbyggnad anger föredraganden
hur han rent allmänt anser att statistikproduktionen för högskolan bör
organiseras. En vägledande princip bör vara att de statistikbehov som följer
av högskolans decentraliserade beslutsstruktur bör tillgodoses i första hand.
Det gäller således att se till att de lokala och regionala organen snabbt får
tillgång till sådan statistik som de behöver för att planera, genomföra och
utvärdera utbildningen. De centrala organens behov av statistik är också
väsentliga, men tyngdpunkten i statistikproduktionen bör enligt föredraganden
förläggas till de lokala enheterna.
En annan huvudprincip bör enligt föredraganden vara att den helhetssyn
på högskoleutbildningen som kännetecknar högskolereformen skall styra
utformningen av grunderna för högskolestatistiken. Man bör således vid
uppbyggnaden av statistiksystemen förutsätta att alla utbildningsområden
skall kunna ges en likvärdig statistisk belysning. Föredraganden ansluter sig
således till utredningens ståndpunkt att den skillnad i fråga om statistisk
belysning som tidigare rått mellan olika utbildningar måste upphöra även om
detta med hänsyn till de resurser som står till förfogande måste innebära en
sänkt ambitionsnivå för den statistiska belysningen av vissa utbildningar.
Med begreppet studiedokumentation avses den lokala bokföringen av
uppgifter om de studerande och deras studieresultat. Enligt utredningen
motiveras den lokala studiedokumentationen framför allt av behovet att
kunna planera och administrera utbildningen lokalt och att kunna dokumentera
enskilda studerandes studieresultat. Till den administrativa verksamhet
som kräver studiedokumentation hör främst personalplaneringen och
dispositionen av läroanstaltens lokaler och ekonomiska resurser för olika
utbildningslinjer och kurser. Hit hör också löpande uppföljning av studieresultat.
Studerande som godkänts i kurs eller annat utbildningsmoment har
vidare rätt att få utbildningsbevis, vilket kräver att läroanstalten fortlöpande
dokumenterar studieresultaten.
Den lokala studiedokumentationen skall enligt utredningen innehålla en
obligatorisk gemensam kärna för all grundläggande högskoleutbildning. Den
behövs för rikstäckande statistik samt för regional och central planering.
Föredragande statsrådet anför att det ankommer på regeringen att meddela
närmare föreskrifter om den lokala studiedokumentationens innehåll i denna
del. Varje läroanstalt har möjlighet att därutöver dokumentera ytterligare
uppgifter om detta motiveras av lokala behov.
UbU 1979/80:29
8
Den lokala studiedokumentationen skall enligt utredningens förslag ligga
till grund både för läroanstalternas egen statistikproduktion och för
inrapportering av uppgifter till ett centralt högskoleregister vid SCB.
Föredraganden ansluter sig till principen att den lokala studiedokumentationen
skall utgöra grundvalen för den löpande statistiken.
Utskottet tillstyrker vad som nu förordats.
Föredragande statsrådet anser att ett centralt studeranderegister är nödvändigt
även fortsättningsvis. Det är enligt föredraganden mycket viktigt att det
finns ett tillräckligt faktaunderlag för att man skall kunna bedöma hur
högskolan i verkligheten fungerar i förhållande till intentionerna. Ett sådant
faktaunderlag kan inte framställas enbart genom sammanställningar av
lokalt producerad statistik. Statistiken måste nämligen kunna belysa vad
olika grupper gör under en lång följd av år och vid olika utbildningsanstalter.
Några andra praktiska möjligheter att tillgodose dessa behov än med ett
centralt studeranderegister av den typ utredningen föreslagit finns enligt
föredragandens mening inte. Det är nödvändigt att registret är individbaserat,
eftersom uppgifter om en och samma individ från skilda läroanstalter och
olika tidpunkter måste kunna sammanföras.
Frågan om vilka uppgifter som skall ingå i det centrala registret har enligt
föredragande statsrådet övervägts noga. Han ansluter sig till utredningens
förslag att registret skall innehålla namn och personnummer på den
studerande samt år och termin för första registrering och uppgift om
läroanstalt. Vidare skall ingå uppgifter om närvaro vid början av en termin
eller en kursperiod på linje (eller i förekommande fall centralt fastställd gren,
variant etc. av linje) eller på grupp av enstaka kurser samt uppgift om slutförd
utbildning på viss linje eller om slutförda enstaka kurser om sammanlagt
minst 60 poäng.
Registreringen skall enligt förslaget i propositionen avse studerande såväl
på linjer som på enstaka kurser. De centrala statistikuppgifterna för
studerande på enstaka kurser skall innefatta uppgift om kursernas omfattning
med användning av intervallen 1-20 poäng. 21-40 poäng och mer än 40
poäng. Uppgifterna skall vidare bygga på en klassificering av kurserna.
I högskoleregistret skall dessutom enligt förslaget i propositionen ingå
grund för allmän behörighet, inbegripet uppgift om vilken linje i gymnasieskolan
den studerande har genomgått.
Det centrala högskoleregistret kan bilda en urvalsram för särskilda
undersökningar. Ur registret kan grupper av studerande väljas ut. från vilka
ytterligare uppgifter kan samlas in genom enkäter. Det kan gälla uppgifter
om tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet och social bakgrund. Föredraganden
anser att dessa enkäter kan genomföras med treårsintervall som
riktpunkt men att frekvensen kan variera med hänsyn till behov och
ekonomiska möjligheter.
Sammantaget innebär det föreliggande förslaget enligt föredraganden att
det centrala högskoleregistret kommer att innehålla ett väsentligt mindre
UbU 1979/80:29
9
antal uppgifter än tidigare. Detta är motiverat av integritetsskäl samt av de
praktiska och ekonomiska möjligheterna att hålla registeruppgifterna riktiga
och aktuella. Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att ett centralt
studeranderegister skall finnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad
föredraganden anfört.
Enligt motionen 1979/80:1929 är den metod för redovisning av social
bakgrund som anvisats i propositionen otillräcklig. SCB och UHÄ bör därför
få i uppdrag att ytterligare utreda de ekonomiska och administrativa
konsekvenserna av att inhämta uppgifter i detta avseende från samtliga
sökande och antagna till högskoleutbildning. Först genom en sådan metod
blir det enligt motionärerna möjligt att få fullständig information om
huruvida en jämnare social rekrytering till högskolan uppnåtts. Motionärerna
föreslår vidare att även uppgift om slutförda kurser om 20 resp. 40 poäng
skall ingå i det centrala högskoleregistret. Riksdagen bör därför enligt
motionärerna hos regeringen begära att det centrala högskoleregistret
utformas i enlighet härmed.
I motionen 1979/80:1928 yrkas att regeringen återkommer till riksdagen
med en mera preciserad plan för hur kompletterande statistikinformation i
form av longitudinella undersökningar och tvärsnittsundersökningar skall
säkras och finansieras (yrkandet 2). Detta är enligt motionärerna en
förutsättning för att ett centralt högskoleregister med den begränsade
omfattning som föreslås skall kunna godtas.
Utskottet ansluter sig till föredragandens bedömning att en begränsning av
det centrala registret är nödvändig av integritetsskäl och att de praktiska och
ekonomiska möjligheterna att hålla innehållet i registret riktigt och aktuellt
bör beaktas när omfattningen av registret bestäms. Utskottet kan därför inte
ansluta sig till förslaget i motionen 1979/80:1929 om en utvidgning av det
centrala registret så att det omfattar även uppgifter om slutförda kurser om
20 resp. 40 poäng. Sådana uppgifter kan vid behov tas fram lokalt ur den
lokala studiedokumentationen.
De studerandes sociala bakgrund m. m. måste enligt utskottets uppfattning
kunna studeras närmare än som är möjligt med tillgång enbart till de
uppgifter som ingår i högskoleregistret. Utredningen har i sitt betänkande
påvisat behov av information som också utskottet anser nödvändiga för att
bl. a. kunna följa effekterna av högskolereformen.
Vad angår den metod för redovisning av social bakgrund m. m. som
anvisats i propositionen, nämligen att högskoleregistret bildar en urvalsram
för enkätundersökningar, vill utskottet understryka att förslaget i denna del
grundar sig på överväganden av utredningen och gjorda provundersökningar.
Någon ytterligare utredning i denna fråga anser utskottet inte motiverad.
Frågan om frekvens och omfattning av föreslagna enkätundersökningar
måste avgöras genom en avvägning mellan behov och kostnader. Föredragande
statsrådet har i propositionen uttalat att verksamheten med högskolestatistik
vid SCB kan täckas inom ramen för nuvarande medelstilldelning
UbU 1979/80:29
10
genom lämpliga avvägningar och prioriteringar. Det måste enligt utskottets
uppfattning bli en uppgift för SCB att efter samråd med högskolemyndigheter
och andra intressenter lägga fram förslag i det årliga budgetarbetet om
medelsanvisning för verksamheten som grund för regeringens och riksdagens
ställningstaganden. Utskottet kan därför inte ansluta sig till kravet i
motionen 1979/80:1928 yrkandet 2 om att en mera preciserad plan nu
behöver läggas fram för hur ifrågavarande kompletterande statistikinformation
skall säkras och finansieras. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1979/80:1929 och 1979/80:1928
yrkandet 2. Riksdagen bör därför ansluta sig till förslaget i propositionen
1979/80:104 om ett centralt studeranderegister vid SCB i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som förordats i propositionen.
Med det begränsade innehåll som högskoleregistret nu förutsätts få vad
gäller framför allt uppgifter om studieresultat och om studiernas omfattning
under terminerna måste visst statistikbehov tillgodoses genom lokal statistikproduktion.
Det gäller bl. a. den statistik om antal utnyttjade årsstudieplatser
som behövs även för den centrala resursplaneringen och den statistik
som behövs för det studiesociala området. Föredragande statsrådet föreslår
att riksdagen godkänner att den lokala statistikproduktionen skall tillgodose
statisti k be hov som är av betydelse för den centrala planeringen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner förslaget i denna del.
Föredragande statsrådet framhåller att det finns behov av statistik rörande
gäststuderande som bl. a. kan grundas på uppgifter om medborgarskap och
status i Sverige men att det är uppenbart att det i dessa sammanhang finns
speciella integritetsproblem. Eftersom det centrala registret vid SCB är
sekretesskyddat bör en registrering av uppgifter om medborgarskap och
status i Sverige där kunna komma i fråga. Gäststuderandekommitténs
(U1978:03) förslag i detta avseende bör emellertid avvaktas, och i
propositionen föreslås därför att det bör ankomma på regeringen att besluta i
dessa frågor sedan gäststuderandekommittén avgivit sina förslag. Föredraganden
föreslår att riksdagen ger regeringen ett sådant bemyndigande.
Utskottet har inget att erinra och föreslår därför att riksdagen bemyndigar
regeringen att besluta i frågan.
Beträffande ansvarsfrågorna föreslås i propositionen att UHÄ skall ha
ansvaret för den fortsatta utvecklingen av de datorbaserade lokala studiedokumentationssystemen.
Ansvaret för den centrala statistikproduktionen
föreslås även i fortsättningen ligga hos SCB. Högskolestyrelserna skall
liksom nu primärt ha ansvaret för integritetsfrågorna.
Utskottet tillstyrker förslagen i denna del.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande den lokala studiedokumentationen
som underlag för den löpande statistiken godkänner vad som
UbU 1979/80:29
11
förordats i propositionen 1979/80:104.
2. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:1928 yrkandet
2 och motionen 1979/80:1929 beslutar att ett centralt högskoleregister
skall finnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som förordats i propositionen 1979/80:104,
3. att riksdagen beträffande den lokala statistikproduktionens roll
godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80:104,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta i frågan om
registrering av uppgifter om gäststuderande m. fl.,
5. att riksdagen beträffande ansvarsfrågor i samband med studiedokumentation
och statistik godkänner vad som förordats i
propositionen 1979/80:104.
3. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.
Propositionerna 1979180:100 och 1979180:104
Regeringen har under punkten D 35 i propositionen 1979/80:100 bilaga 12
(s. 547-550) föreslagit riksdagen att till Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av
25 734 000 kr.
Sedermera har regeringen i propositionen 1979/80:104 (s. 31) föreslagit att
nämnda reservationsanslag förs upp med 26 134 000 kr. (yrkandet 8 i
hemställan).
Motionerna
1979/80:521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
12. att riksdagen beslutar att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag (i
budgetpropositionen) med 5 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av
30 734 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.
(Övriga yrkanden behandlar utskottet i andra sammanhang.)
1979/80:1313 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1979/80:1443 -såvitt nu är i fråga yrkas
1. att riksdagen beslutar inleda försöksverksamhet med intensifierat
informationsutbyte mellan tekniska högskolan i Luleå och länets företag
enligt riktlinjer som angivits i sistnämnda motion,
2. att riksdagen beslutar att, utöver regeringens förslag i budgetpropositionen
1980, anvisa ytterligare 3 milj. kr. under anslaget D 35. Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m. m. för det under yrkandet 1 upptagna ändamålet.
(Yrkandena 3 och 4 behandlar utskottet i betänkandet 1979/80:20.)
UbU 1979/80:29
12
Utskottet
Från anslaget föreslås bestridas bl. a. kostnader för internationell kontaktverksamhet
inom högskolan, utveckling av lokala system för studiedokumentation,
statistik och antagning, försöksverksamhet med kontaktforskare,
utveckling och försöksvis drift av överbryggande kurser och påbyggnadsutbildning
samt kostnader för universitetslektorers m. fl. tjänstledighet för
forskning. I propositionen 1979/80:100 (bilaga 12) har regeringen föreslagit
att anslaget förs upp med 25 734 000 kr.
Föredragande statsrådet räknar i budgetpropositionen med en resursförstärkning
om 500 000 kr. för internationalisering av utbildningen inom
högskolan. Vidare föreslås i propositionen att medlen för finansiering av
universitetslektorers m. fl. tjänstledighet för forskning ökas med 5 000 000
kr.
I motionen 1979/80:521 föreslås att utöver budgetpropositionens förslag
ytterligare 5 000 000 kr. anvisas för sistnämnda ändamål och fördelas med
utgångspunkt i forskningens behov (yrkandet 12).
Utskottet konstaterar att det genom förslaget i årets budgetproposition
kommer att finnas sammanlagt 12 500 000 kr. till förfogande för finansiering
av universitetslektorers m. fl. tjänstledighet för forskning. Lärartjänstutredningen
har i sitt nyligen avgivna betänkande (SOU 1980:3) Lärare i
högskolan behandlat frågan om forskningsmöjligheter för bl. a. denna
kategori lärare och lagt fram förslag i anslutning därtill. Betänkandet är nu
föremål för remissbehandling.
Med hänvisning härtill och till det statsfinansiella läget föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del och
godkänner den av regeringen föreslagna medelsanvisningen för finansiering
av universitetslektorers m. fl. tjänstledighet för forskning.
I motionen 1979/80:1313 yrkandena 1 och 2 (med motivering i motionen
1979/80:1443) föreslås att en försöksverksamhet startas i Norrbotten för att
stimulera små och medelstora företag där att anställa civilingenjörer
utexaminerade från högskolan i Luleå. Verksamheten föreslås omfatta 25
civilingenjörer per år och bekostas av högskolan, varför ytterligare 3 milj. kr.
bör anvisas under förevarande anslag. Försöksverksamheten, som föreslås
pågå under tre år, skall bidra till att lösa sysselsättningsproblemen för de
nyexaminerade civilingenjörerna och samtidigt stödja företagens utvecklingssträvanden.
Genom beslut den 5 februari 1980 har utbildningsutskottet berett
näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över motionsyrkandena. Näringsutskottets
yttrande 1979/80:4 y är fogat som bilaga till detta betänkande.
Utbildningsutskottet ansluter sig till vad näringsutskottet anfört i sitt
yttrande och föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motionen
1979/80:1313 yrkandet 1 och därmed även yrkandet 2 i motionen.
UbU 1979/80:29
13
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen 1979/80:104 om ytterligare
400 000 kr. för budgetåret 1980/81 för den fortsatta utvecklingen av de lokala
studiedokumentationssystemen.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen i övrigt under
anslaget.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande finansiering av universitetslektorers
m. fl. tjänstledighet för forskning avslår motionen 1979/80:521
yrkandet 12 i denna del,
2. att riksdagen beträffande försöksverksamhet vid högskolan i
Luleå avslår motionen 1979/80:1313 yrkandet 1,
3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1979/80:100 och med bifall till propositionen
1979/80:104 samt med avslag på motionen 1979/80:521 yrkandet
12 i denna del och motionen 1979/80:1313 yrkandet 2 till Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservations anslag av 26 134 000 kr.
4. Organisation m. m. för statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Propositionen 1979180:104
Regeringen har (s. 35) föreslagit riksdagen att
9. godkänna vad som i propositionen förordats om statens psykologiskpedagogiska
biblioteks ställning, organisation och styrelse,
10. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek under nionde huvudtiteln
för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 2 034 000 kr.
Utskottet
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är ett specialbibliotek
inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med ett nationellt ansvar för
referens- och beståndsservicen inom dessa områden. SPPB är f. n. ett
fristående bibliotek som leds av en bibliotekschef och en styrelse utsedd av
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Frågan om
SPPB:s organisatoriska ställning har behandlats i en rad utredningar.
Regeringen förelägger nu riksdagen förslag om SPPB:s ställning, organisation
och styrelse. Förslaget grundar sig på ett under hösten 1979 framlagt
och remissbehandlat betänkande. Utredning och förslag rörande statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek. Regeringen lägger också fram förslag om
medelsanvisning för biblioteket.
Föredragande statsrådet anför att det av utredningen och yttrandena
framgår att SPPB är ett väl fungerande bibliotek som under lång tid har spelat
UbU 1979/80:29
14
en viktig roll för den psykologisk-pedagogiska utbildningen och forskningen i
vårt land. Detta förhållande samt det faktum att flertalet remissinstanser
uttalar sig för att biblioteket bör bibehålla sin fristående ställning föranleder
statsrådet att förorda att SPPB förblir en självständig myndighet direkt
underställd regeringen.
SPPB:s styrelse består f. n. av ordförande och ytterligare två ledamöter,
alla utsedda av HSFR. De båda styrelseledamöterna vid sidan om
ordföranden representerar f. n. psykologisk och pedagogisk forskning.
Föredraganden delar den uppfattning som flertalet av de remissinstanser
som vill bibehålla SPPB som ett fristående bibliotek fört fram. nämligen att
den nuvarande styrelsen bör breddas. Styrelsens sammansättning bör
framför allt spegla SPPB:s karaktär av specialbibliotek på sitt område och
därmed också ge inflytande åt större anslagsgivare och centrala myndigheter
med ansvar för bl. a. beteendevetenskaplig forskning. Även universitetet
och högskolan för lärarutbildning i Stockholm bör enligt föredraganden vara
företrädda i styrelsen. I likhet med utredningen anser föredraganden vidare
att SPPB:s föreståndare bör ingå i styrelsen.
Utskottet tillstyrker att SPPB förblir en självständig myndighet, direkt
underställd regeringen, och att dess styrelse breddas. Det bör ankomma på
regeringen att närmare bestämma styrelsens sammansättning.
SPPB erhåller under innevarande budgetår medel under reservationsanslaget
Kungl, biblioteket. Regeringen föreslår att medelsanvisningen för
nästa budgetår sker över ett särskilt reservationsanslag, benämnt Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek, och att anvisningen uppgår till 2 034 000
kr. I detta belopp ingår en allmän förstärkning av bibliotekets resurser med
350 000 kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80:104
förordats om statens psykologisk-pedagogiska biblioteks ställning,
organisation och styrelse,
2. att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
under nionde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 2 034 000 kr.
5. Kungl, biblioteket
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 25 i propositionen
1979/80:100 bilaga 12 (s. 535-538) och hemställer
att riksdagen till Kungl, biblioteket för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag av 28 218 000 kr.
UbU 1979/80:29 15
Stockholm den 30 april 1980
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt (c),
Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson
(s), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Birgitta Rydle (m), Lena
Hjelm-Wallén (s), Karl-Erik Häll (s). Jörgen Ullenhag (fp). Gunnel
Liljegren (m), Lars Johansson (c) och Iris Mårtensson (s).
Reservationer
1. vid punkten 1 (Befogenhetsfördelningen inom högskolan) beträffande
regionstyrelsernas sammansättning av Stig Alemyr, Bengt Wiklund. Lars
Gustafsson, Helge Hagberg, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Iris
Mårtensson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "I likhet” och på
s. 4 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att för kort tid förflutit sedan
regionstyrelsernas tillkomst för att tillräckliga erfarenheter kan ha vunnits
för en förändring av styrelsernas sammansättning. En minskning med tre
ledamöter gör dessutom enligt utskottets uppfattning styrelsen inte mera
ändamålsenlig för sina uppgifter än det antal ledamöter som finns i dag.
Förslaget i propositionen motiveras med att löntagarorganisationerna har
en dubbel representation. Detta påstående är riktigt bara i mycket formell
mening. Reellt kan inte löntagarnas representation räknas som dubbel. När
denna representation tillkom var det en klart uttalad avsikt att dels de inom
högskolan anställda, dels arbetsmarknadens parter, arbetstagare lika väl som
arbetsgivare, skulle bli företrädda i styrelsen. Det specifika löntagarintresset
från de anställdas sida skulle således kompletteras med det övergripande
samhällsintresse som arbetsmarknadens parter företräder. Den föreslagna
förändringen rubbar dessutom den balans mellan "externa" och "interna"
intressen som åstadkoms genom sammansättningen av såväl regionstyrelser
som högskolestyrelser. Nu behandlas regionstyrelsernas sammansättning
helt skilt från högskolestyrelsernas trots att det vid tillkomsten var fråga om
en sammanvägning av olika intressen. Utskottet anser att regionstyrelserna
tills vidare skall ha oförändrad sammansättning, varför utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1928 yrkandet 1 avslår propositionen
1979/80:104.
UbU 1979/80:29
16
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande sammansättningen av regionstyrelserna
med bifall till motionen 1979/80:1928 yrkandet 1 avslår
propositionen 1979/80:104,
2. vid punkten 2 (Dokumentation och statistik för högskolan) beträffande ett
centralt högskoleregister av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson,
Helge Hagberg, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Iris Mårtensson
(samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Utskottet
ansluter” och på s, 10 slutar "i propositionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en begränsning av det centrala registret är önskvärd och
att de praktiska och ekonomiska möjligheterna att hålla innehållet i registret
korrekt och aktuellt bör beaktas, när omfattningen av registret bestäms.
De studerandes sociala bakgrund m. m. måste enligt utskottets uppfattning
kunna studeras närmare än vad som är möjligt med tillgång enbart till de
uppgifter som ingår i det föreslagna högskoleregistret. Utredningen har i sitt
betänkande påvisat behov av information som också utskottet anser
nödvändig för att bl. a. kunna följa effekterna av högskolereformen.
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen 1979/80:1928 att
det är nödvändigt att en garanti ges för att longitudinella undersökningar och
tvärsnittsundersökningar kan göras. Utskottet anser inte att tillräckliga
garantier ges för att sådana undersökningar kan komma till stånd i framtiden
om medelsbehovet skall täckas inom ramen för den nuvarande årliga
medelsanvisningen till SCB. Regeringen bör i stället presentera en plan för
verksamhetens fortsatta finansiering, som garanterar att undersökningarna
kommer till stånd. I denna plan bör också redovisas kostnader för alternativa
urvalsstorlekar. Vidare bör, mot bakgrund av departmentschefens uttalande
om likvärdig belysning av linje-utbildning och enstaka kurs-utbildning,
redovisas kostnader för en dokumentation av resultat även på enstaka kurser
i enlighet med motionen 1979/80:1929.1 planen bör slutligen ingå förslag om
ansvarsfördelning och kostnader för longitudinella databaser.
Utskottet bör därför ansluta sig till förslaget i propositionen 1979/80:104
om ett centralt högskoleregister vid SCB i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förordats i propositionen men samtidigt begära att den
kompletterande statistikinformationen säkerställs.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av propositionen
1979/80:104 samt med bifall till motionen 1979/80:1928 yrkandet 2 och med
anledning av motionen 1979/80:1929 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beslutar att ett centralt högskoleregister skall
finnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i
UbU 1979/80:29
17
propositionen 1979/80:104 samt med bifall till motionen 1979/
80:1928 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1979/
80:1929 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om säkerställande av kompletterande statistikinformation,
vid punkten 3 (Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. in.)
3. beträffande finansiering av universitetslektorers tjänstledighet för forskning
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson. Helge Hagberg. Lena
Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Iris Mårtensson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Med
hänvisning” och slutar "för forskning" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det emellertid nödvändigt att i avvaktan på förslag på
grundval av lärartjänstutredningens betänkande ytterligare medel anvisas
för att bereda universitetslektorer m. fl. möjlighet att forska.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:521
yrkandet 12 i denna del anvisar ytterligare 5 000 000 kr. för ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande finansiering av universitetslektorers
m. fl. tjänstledighet för forskning med bifall till motionen
1979/80:521 yrkandet 12 i denna del beslutar anvisa ytterligare
5 000 000 kr.,
4. beträffande försöksverksamhet vid högskolan i Luleå av Stig Alemyr.
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson. Helge Hagberg, Lena Hjelm-Wallén.
Karl-Erik Häll och Iris Mårtensson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Utbildningsutskottet
ansluter” och slutar "i motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att högskolan i Luleå får större möjligheter
att arbeta i samklang med den kringliggande regionen. Ett sätt är att
underlätta för de nyexaminerade civilingenjörerna från högskolan att få
anställning vid företagen i regionen och därigenom bl. a. utgöra en
informationskanal mellan högskolan och företagen. Detta kan bidra till
utvecklingen av näringslivet och till sysselsättningen för blivande civilingenjörer
inom regionen. Utskottet vill understryka att det inte är fråga om någcn
permanent verksamhet utan försök under en övergångsperiod för nu angivna
syften. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motionen
1979/80:1313 yrkandena 1 och 2 ger regeringen till känna att en sådan
försöksverksamhet skall inledas och anvisar 3 000 000 kr. för ändamålet.
UbU 1979/80:29
18
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande försökverksamhet vid högskolan i
Luleå med bifall till motionen 1979/80:1313 yrkandet 1 som sin
meni ig ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande medelsanvisningen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars
Gustafsson, Helge Hagberg, Lena Hjelm-Wallén, Karl-Erik Häll och Iris
Mårtensson (samtliga s) som - vid bifall till någon av eller båda reservationerna
3 och 4 - anser
dels - vid bifall till reservationen 3 och vid avslag på reservationen 4 - att
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionerna 1979/80:100 och 1979/80:104 samt med bifall
till motionen 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del och med
avslag på motionen 1979/80:1313 yrkandet 2 till Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag av 31 134 000 kr.
dels - vid bifall till reservationen 4 och med avslag på reservationen 3 - att
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionerna 1979/80:100 och 1979/80:104 samt med bifall
till motionen 1979/80:1313 yrkandet 2 och med avslag på
motionen 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del till Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 29 134 000 kr.
dels - med bifall till både reservationen 3 och reservationen 4 - att
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionerna 1979/80: UK) och 1979/80:104 samt med bifall
till motionerna 1979/80:521 yrkandet 12 i denna del och
1979/80:1313 yrkandet 2 till Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 34 134 000 kr.
UbU 1979/80:29
19
Näringsutskottets yttrande Bilaga
1979/80:4 y
över motion om högskolan i Luleå m. m.
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande
över motionen 1979/80:1313 av Ingvar Svanberg m.fl. (s) i vad avser
hemställan att riksdagen
1. beslutar inleda försöksverksamhet med intensifierat informationsutbyte
mellan tekniska högskolan i Luleå och länets företag enligt riktlinjer
som angivits i motionen 1979/80: 1443,
2. utöver regeringens förslag i budgetpropositionen anvisar ytterligare 3
milj. kr. under anslaget D 35, Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.,
för det under punkten 1 upptagna ändamålet.
Motionen
De åberopade riktlinjerna i motionen 1979/80: 1443 finns i avsnittet 6.2
(s. 15), där följande föreslås. 25 civilingenjörer per år anställs av högskolan
i Luleå för insatser i norrbottniska företag. Varje civilingenjör knyts för
viss tid till ett och samma företag. Försöksverksamheten skall fortgå i
minst tre år och sedan utvärderas.
l ill motivering av detta förslag anför motionärerna bl. a. följande. De
små och medelstora företagen i Norrbotten saknar i mycket stor utsträckning
erfarenhet av vilket värde det kan ha för företaget att ha en civilingenjör
anställd. Detta leder till att många av de civilingenjörer som examineras
vid högskolan i Luleå tvingas välja mellan arbetslöshet eller att flytta
söderut. Deras kompetens blir därför inte utnyttjad för länets utveckling.
En försöksverksamhet av föreslagen art skulle öka företagens benägenhet
att anställa civilingenjörer.
Tidigare behandling av liknande förslag
Ett liknande förslag framfördes i en motion år 1978. Det avslogs av
riksdagen på förslag av näringsutskottet (NU 1977/78: 75). Utskottet hänvisade
(s. 16) till olika initiativ som hade tagits i syfte att få till stånd ett
närmare samarbete mellan högskoleforskning och näringslivet. Särskilt
framhölls att utbildningsutskottet hade tillstyrkt att en försöksverksamhet
med näringslivskontakt för forskare skulle inledas under budgetåret 1978/
79. Syftet skulle vara att finna lämpliga former för en kontakt mellan
UbU 1979/80:29 20
Bilaga
forskare, medelstora och små företag samt myndigheter. Resultatet av
denna försöksverksamhet borde avvaktas, anförde näringsutskottet.
Viss försöksverksamhet
Sådan försöksverksamhet med kontaktforskare som berörs i föregående
avsnitt har kommit till stånd under ledning av forskningssamverkanskommittén
(U 1978:01) (Fosam). Denna verksamhet har inriktats på fyra
försöksområden, ett för var och en av fyra högskoleregioner. För varje
område finns en arbetsgrupp för ändamålet. Fosam har lämnat en redogörelse
för försöksverksamheten i en skrivelse till regeringen (utbildningsdepartementet)
i maj 1979. Denna redogörelse omfattar tolv projekt, varav
tre i Västerbottens och Norrbottens län. Inget projekt omfattade mer än
tolv manmånader. Ytterligare tio projekt - varav ett i Norrbottens län -hade godkänts av Fosam. I skrivelsen angav Fosam vidare en plan för
fortsatt försöksverksamhet under budgetåret 1979/80 enlig! i huvudsak
oförändrade riktlinjer. Fosam sade sig avse att pröva om man med en
systematisk uppsökande verksamhet kan få till stånd projekt som ingår
som ett led i en mer långsiktig plan för utveckling inom ett företag.
Kostnader för försöksverksamheten bestrids från det anslag under
nionde huvudtiteln (utbildningsdepartementet). Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m.. som berörs i motionen 1979/80: 1313. Den största
kostnadsposten avser vikariat för de berörda forskarna. Principen för
kostnadsfördelningen mellan Fosam och företagen är att Fosam betalar
lönekostnaderna för forskaren medan företaget står för övriga kostnader
(för biträdeshjälp. laboratorieresurser m. m.).
Fosam räknar med att kunna preliminärt redovisa erfarenheterna av de
tio-femton första projekten i kommitténs huvudbetänkande, som är aviserat
att komma under år 1980. Försöksverksamheten med kontaktforskare
avses fortsätta även därefter.
Sedan hösten 1978 har i Norrbottens län bedrivits en försöksverksamhet
med beredskapsarbeten vid mindre företag för civilingenjörer som utexaminerats
från högskolan i Luleå. Kontakt- och forskningssekretariatet vid
högskolan har lämnat en kortfattad redogörelse för försöksverksamheten i
en promemoria i januari 1980.
Till grund för försöksverksamheten låg överläggningar mellan högskolan.
företag och länsarbetsnämnden i Norrbottens län. Av ca 300 civilingenjörer
som intill dess hade utexaminerats från högskolan arbetade endast
några få i mindre och medelstora företag i regionen. En del var
anställda i storföretag där. men huvuddelen hade flyttat söderut. Syftet
med försöksverksamheten var att ge möjlighet för Iler civilingenjörer att
stanna i regionen och därigenom stimulera regionens näringsliv. Den
breddning av kompetensen i mindre och medelstora företag som därige
-
UbU 1979/80:29 21
Bilaga
nom skulle erhållas bedömdes komma att på sikt leda till ett mer differentierat
näringsliv i regionen och ett ökat antal sysselsatta.
Anställningar av detta slag har förekommit vid 14 företag, varav tio
mekaniska verkstäder, tre elektronikföretag och en ingenjörsbyrå. I några
läll har anställningen varat blott en kortare tid. Bortsett från sex anställningar
som sträcker sig in på våren 1980 har den längsta anställningstiden
varit 15 månader. Erfarenheterna av försöksverksamheten summeras i
redogörelsen på följande sätt:
Huvuddelen av tiden har beredskapsarbetarna fått arbeta med utvecklingsuppdrag,
dvs. satsningar för framtiden.
Erfarenheterna hittills är mycket positiva. Företagen får en chans att
accelerera utvecklingsarbetet och civilingenjörerna har upplevts som ett
mycket positivt tillskott. Företagen skulle själva ha svårt att på en gång
bära hela kostnaden för en civilingenjör (inkörningsperioden är ju lång),
men via beredskapsarbetet får man en mycket smidig inkörningsperiod.
Arbetet har också lett till framtagning av ett antal nya eller modifierade
produkter.
För högskolans del har arbetet inneburit ökade kontakter med företagen
och möjligheter till ökat samarbete inför framtiden.
Näringsutskottet
Det förslag i motionen 1979/80: 1313 som näringsutskottet har fått tillfälle
att yttra sig över går ut på att årligen 25 civilingenjörer skall anställas vid
högskolan i Luleå för att - under överinseende av forskare vid högskolan
- arbeta i mindre och medelstora företag i Norrbottens län. Syftet är att
företagen härigenom skall tillföras teknisk kompetens, som kan befordra
deras utveckling, och att de skall stimuleras att själva anställa civilingenjörer.
Kostnaderna skall enligt motionen täckas med medel från anslaget
Vissa utgifter inom högskolan m. m.. för ändamålet höjt med 3 milj. kr.
När ett liknande förslag framlades år 1978 hänvisade näringsutskottet
(NU 1977/78:75) till att en försöksverksamhet med näringslivskontakt för
forskare skulle inledas, bekostad med medel från det nyssnämnda anslaget.
Denna försöksverksamhet pågår. En preliminär utvärdering av ett
antal projekt inom den är under år 1980 att vänta från forskningssamverkanskommittén
(U 1978:01). Försöksverksamheten har hittills endast till
ringa del berört Norrbottens län. Den torde dessutom ha en något mera
avancerad inriktning än den verksamhet som föreslås i de nu aktuella
motionsyrkandena. När det gäller att ta ställning till dessa vill näringsutskottet
därför inte i första hand hänvisa till försöksverksamheten med
näringslivskontakt för forskare.
Som framgår av redogörelsen i det föregående förekommer sedan hösten
1978 en försöksverksamhet med beredskapsarbetande civilingenjörer för
samarbete mellan högskolan i Luleå och mindre företag i Norrbottens län.
Erfarenheterna redovisas vara mycket positiva. Utskottet har emellertid
UbU 1979/80:29 22
Bilaga
erfarit att arbetsmarknadsverket inte räknar med att kunna ställa beredskapsarbeten
av detta slag till förfogande efter detta budgetårs slut.
Det är enligt näringsutskottets mening önskvärt att ett samarbete mellan
högskolan i Luleå och företag i regionen kan pågå även framgent. Såvitt
utskottet kan bedöma kan det emellertid knappast vara rimligt att en sådan
verksamhet som det nu gäller finansieras med medel från ett anslag som
avser utgifter inom högskoleväsendet. Dess syfte är ju väsentligen att
främja den tekniska utvecklingen i mindre företag och därigenom sysselsättningen,
direkt av civilingenjörer och indirekt också av annan personal.
Således är utskottet inte berett att tillstyrka motionen 1979/80: 1313 i
berörd del. Utskottet förutsätter emellertid att intressenterna i den nuvarande
försöksverksamheten noga prövar möjligheterna att åstadkomma en
fortsättning av den med finansiering ur andra källor.
Stockholm den 25 mars 1980
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s). Nils Erik Wååg (s). Birgitta Hambraeus (c). Lilly
Hansson (s). Tage Adolfsson (m). Thage Peterson (s). Bengt Sjönell (c).
Lennart Pettersson (s). Carl Tham (fp). Karl Björzén (m). Rune Jonsson (s)
och Christer Eirefelt (fp).
Avvikande mening
Ingvar Svanberg. Hugo Bengtsson. Nils Erik Wååg. Lilly Hansson.
Thage Peterson. Lennart Pettersson och Rune Jonsson (alla s) anser att
sista stycket i yttrandet bort ha följande lydelse:
Det är enligt näringsutskottets mening angeläget att en verksamhet av
här angiven art kan pågå även framgent. Utskottet har emellertid förståelse
för att medel för beredskapsarbeten inte varaktigt kan utnyttjas för detta
ändamål. Då ett väsentligt syfte med försöksverksamheten är att åstadkomma
fastare hand mellan högskolan i Luleå och företagen i den kringliggande
regionen synes en sådan finansiering som motionärerna förordar
vara motiverad. Näringsutskottet vill därför rekommendera utbildningsutskottet
att föreslå riksdagen ett beslut enligt motionärernas intentioner.
GOTAB 65077 Slockholm 1980