UbU 1979/80:28

Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:28

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller vissa
gemensamma frågor för grundläggande högskoleutbildning samt
anslag till lokala och individuella linjer och enstaka kurser, m. m.,
jämte motioner

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag beträffande grundläggande högskoleutbildning
som regeringen förelagt riksdagen i propositionen 1979/
80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet D. Högskola
och forskning, rubriken Vissa gemensamma frågor samt punkterna D 10
och D 36.

Vidare behandlas yrkanden i motionerna 1979/80: 520, 527, 657, 662,
894, 1274, 1277 och 1697.

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 360—375 och 386—399) bl. a. behandlat frågor om
grundläggande högskoleutbildning av allmän karaktär samt föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande finansiering
av reformer inom grundläggande högskoleutbildning genom omprioriteringar
av redan befintlig verksamhet,

2. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande tillämpningen
av studieorganisationen,

3. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande planering av
enstaka kurser i syfte att bättre kunna tillgodose behovet av fortbildning
och vidareutbildning,

4. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande planering av
utbildningsutbud och takt för utbyggnad på olika högskoleorter,

6. godkänna vad som i propositionen anförts beträffande riktlinjer
för den fortsatta höjningen av resursstandarden inom det tidigare utbildningsområdet
med fritt tillträde i högskolan,

7. bemyndiga regeringen att besluta om omföringar mellan anslag för
högskolan m. m. i enlighet med vad som förordats i propositionen.

(Yrkandet 5 behandlar utskottet i betänkandet 1979/80: 20.)

Motionerna

1979/80: 520 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen

1 Riksdagen 1979/80.14 sami. Nr 28

Kartong: S. 2, raderna 6-7 Står: 2 och 4-10 Rättat till: 2-10

S. 3, rad 24 Står: punkten 4 Rättat till: punkten 2
S^17^ratn7 Tillkommer: för budgetåret 1980/81

UbU 1979/80: 28

anförts om planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen under
1980-talet,

11. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om resurstillskott budgetåren 1981/82 och 1982/
83 till anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

(Yrkandena 2-10 behandlar utskottet i andra betänkanden.)

1979/80: 527 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att de målsättningar som anges i motionen
skall utgöra grundvalen för den högre utbildningens utformning och
inriktning,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att påtagligt
förbättra prognosinstrumenten för arbetskraftsbehovet i vad gäller
utbildningsyrkena inom högskoleområdet liksom resurserna för yrkesvägledning.

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag

a) om åtgärder som syftar till att bredda möjligheterna att delta i särskilda
kurser inom högskoleområdet,

c) att förbättra invandrarnas möjligheter till högskolestudier bl. a. genom
att införa kurser på de stora invandrarspråken,

d) om avskaffande av betygen inom högskolan,

e) innebärande att alla styrelser inom högskolan — under regionstyrelsenivå
— skall utses av dem som är verksamma inom högskolan i en
gemensam valkorporation enligt principen en människa—en röst,

f) om upphävandet av lagen om elektorsförsamlingar och att dessa ersätts
med allmänna direkta val i en valkorporation till linjenämnder,

g) om avskaffande av kårobligatoriet i enlighet med vad som anförs i
motionen.

(Yrkandena 3 b, 4, 5 och 6 behandlar utskottet i annat betänkande.)

1979/80: 657 av Olle Aulin m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild
högskoleenhet i Malmö.

1979/80: 662 av Yngve Nyquist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om effekterna av riksdagens beslut att
prioritera nya högskolor och förslag om hur prioriteringen skall preciseras
och genomföras de närmaste åren.

1979/80: 894 av Marianne Stålberg m. fl. (s, c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam redovisning av
konsekvenserna av socialhögskolans utlokalisering till östersund samt utfallet
av den decentraliserade högskoleutbildningen vid skolan,

2. att riksdagen anhåller att regeringen ser över bestämmelserna för

UbU 1979/80: 28

anslagsfördelning till små högskolor utifrån de högre driftkostnader
som dessa skolor har,

3. att riksdagen anhåller att regeringen prövar anslagsfördelning,
tjänster, forskningsanknytningsmedel, m. m. ur regionalpolitiska aspekter
vid högskolor belägna inom stödområden.

1979/80: 1274 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om planeringen av
högskoleutbildningen på utbyggnadsortema,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att förelägga riksdagen en redogörelse för i vilken
utsträckning riksdagens beslut från 1975 om utbyggnaden av högskoleutbildningen
har uppfyllts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förslag rörande den fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen.

1979/80: 1277 av Sven Aspling m. fl (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i den till näringsutskottet remitterade
motionen 1979/80: 1400 anförts om allmänna utbildningspolitiska
insatser i Värmland.

1979/80: 1697 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att anslaget D 10 för budgetåret
1980/81 fördelas på högskoleregioner i enlighet med UHÄ:s förslag
med anledning av det fria områdets avskaffande.

(Motionen behandlas även under punkten 2 i detta betänkande.)

Utskottet

1. Vissa allmänna frågor

Riksdagen har genom flera skilda beslut under de senaste åren lagt
grunden för ett fortsatt reformarbete för den grundläggande utbildningen
inom högskolan. Föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen
att erfarenheter av reformen fortlöpande redovisats genom universitets-
och högskoleämbetets (UHÄ) uppföljningsarbete. De rapporter
som hittills lagts fram har, menar statsrådet, i stor utsträckning haft
karaktären av preliminära studier, vilka inte utan vidare kan läggas till
grund för beslut om ändringar i högskolereformen. En kommitté
(U 1979: 03) har tillkallats för att ta del av UHÄ:s uppföljning och
bedöma i vad mån den nya högskolan infriar de förhoppningar som
knutits till reformen.

I motionen 1979/80: 527 återkommer vänsterpartiet kommunisterna
till sin syn på högskolans organisation och uppgifter så som den redovisades
i samband med högskolereformen. Motionärerna upprepar bl. a.
ett vid föregående riksmöte framställt motionsyrkande om att riksdagen

tl Riksdagen 1979/80.14 sami. Nr 28

UbU 1979/80: 28

skall uttala sig för att i motionen angivna målsättningar skall utgöra
grundvalen för den högre ubildningens utformning och inriktning (yrkandet
1).

Utskottet noterade i sitt betänkande 1978/79: 25 (s. 4) att den då
aktuella motionen tog upp frågor varom rådde stor enighet vid högskolereformens
genomförande och att utskottet därför inte ansåg det
erforderligt att riksdagen gjorde något förnyat uttalande i dessa frågor.
Till andra målsättningar och uttalanden kunde utskottet däremot inte
ansluta sig. Utskottet har nu ingen annan uppfattning än den som redovisades
i betänkandet och föreslår med hänvisning härtill och till den
uppföljning av högskolereformen som pågår att riksdagen avslår motionen
1979/80: 527 yrkandet 1.

I samma motion föreslås vidare att riksdagen hos regeringen hemställer
om förslag om upphävande av lagen om elektorsförsamling vid
högskoleenhet (yrkandet 3 f) och om sådana ändringar av gällande föreskrifter
att alla styrelser inom högskolan skall utses av dem som är
verksamma inom högskolan i en gemensam valkorporation enligt principen
en människa — en röst (yrkandet 3 e).

Med erinran om riksdagens tidigare ställningstaganden till motsvarande
motionsyrkanden, senast förra året (UbU 1978/79: 25), avstyrker
utskottet motionen 1979/80: 527 yrkandena 3 f och 3 e.

Frågan om kårobligatoriet tas upp i samma motion. Motionärerna
kräver att arbetet med att avveckla kårobligatoriet återupptas så att det
kan avskaffas år 1981 (yrkandet 3 g).

Utskottet erinrar om sitt ställningstagande till kårobligatoriet vid behandlingen
av föregående års budgetproposition (UbU 1978/79: 25 s. 9).
Utskottet konstaterade då med beklagande att det trots ett omfattande
utredningsarbete inte visat sig möjligt att nå en ur olika synvinklar
acceptabel lösning på de problem som är förknippade med ett avskaffande
av kårobligatoriet. Utskottet ansåg vidare att riksdagen med ändring
av sitt tidigare principbeslut borde ansluta sig till föredragande
statsrådets förslag att det obligatoriska medlemskapet i studcrandesammanslutningar
tills vidare skulle bibehållas.

Då några nya omständigheter inte inträffat som kan föranleda ett
ändrat ställningstagande från riksdagens sida, föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 g.

I samma motion anförs dessutom att ”det är principiellt riktigt med
en dimensionering av den högre utbildningen”. Till frågan om dimensioneringen
hör enligt motionärernas mening frågan om utökade möjligheter
att delta i "särskilda kurser”. Motionärerna hemställer om åtgärder
varigenom dessa möjligheter breddas (yrkandet 3 a).

Föredragande statsrådet behandlade i föregående års budgetpropo -

UbU 1979/80: 28

sition relativt ingående frågor om kursutbudet inom högskolan. I årets
budgetproposition erinrar föredragande statsrådet om detta och anför
att högskolestyrelser och regionstyrelser bör intensifiera sin gemensamma
planering av utbudet av enstaka kurser bl. a. i syfte att bättre kunna
tillgodose behovet av fortbildning och vidareutbildning. Utskottet
erinrar om att ett viktigt syfte med högskolereformen är att åstadkomma
ett breddat utbildningsutbud som kan vara attraktivt för nya grupper
högskolestuderande. Utskottet anser sig kunna konstatera att en
sådan breddning blivit en realitet, bl. a. genom ett rikt varierat kursutbud,
och finner det inte påkallat att riksdagen gör något uttalande med
anledning av yrkandet 3 a i motionen 1979/80: 527.

I nyssnämnda motion yrkas vidare att riksdagen skall hemställa om
åtgärder som gör det möjligt att bedriva högskolestudier på i första hand
de stora invandrarspråken (yrkandet 3 c).

I sitt yttrande över motsvarande motionsyrkande vid föregående
riksmöte uttalade utskottet att stora ekonomiska insatser görs för att på
olika sätt tillgodose invandrarnas önskemål och behov, allt i syfte att
underlätta för dem att finna sig till rätta i det nya hemlandet, men att
ytterligare insatser är motiverade, bl. a. i fråga om enstaka kurser på
främmande språk (UbU 1978/79: 25 s. 5). Under överskådlig tid finns
det emellertid enligt utskottets mening varken ekonomiska eller praktiska
möjligheter att på de ”stora” invandrarspråken här i landet meddela
undervisning inom de drygt 100 allmänna utbildningslinjerna. Utskottet
avstyrker därför motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 c.

I motionen föreslås vidare att betygen skall avskaffas inom högskolan
(yrkandet 3 d). Vid föregående riksmöte förklarade sig utskottet inte
berett att ansluta sig till ett sådant krav (UbU 1978/79: 25 s. 5), vilket
riksdagen godkände. Utskottet avstyrker även nu detta förslag och föreslår
att yrkandet 3 d i motionen 1979/80: 527 avslås av riksdagen.

Åtgärder för att påtagligt förbättra prognosinstrumenten för arbetskraftsbehovet
i vad gäller utbildningsyrkena yrkas vidare i motionen
1979/80: 527 (yrkandet 2 delvis).

Utredningen (U 1975: 14) om studiedokumentation och statistik för
högskolan (STUDOK) avlämnade under hösten 1979 ett betänkande
(SOU 1979: 80) Prognoser och arbetsmarknadsstatistik för högskolan.
Betänkandet innehåller förslag till förbättringar av det statistiska underlaget
för att bl. a. kunna systematisera detta för utbildningsplaneringens
behov samt göra prognoser för enskilda utbildnings- och yrkesgrupper.
Betänkandet remissbehandlas f. n. I avvaktan på ställningstagande till
utredningens förslag föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1979/80: 527 yrkandet 2 i denna del.

UbU 1979/80: 28

Enligt motionen 1979/80: 527 (yrkandet 2 delvis) måste staten ta ansvaret
för att de studerande får arbete inom det yrke de utbildar sig
för. Riksdagen bör därför hos regeringen kräva åtgärder som påtagligt
förbättrar resurserna för yrkesvägledning.

Det är enligt utskottets uppfattning av statsfinansiella skäl inte nu möjligt
att anvisa de ytterligare resurser som motionärerna kräver, varför
riksdagen bör avslå motionen 1979/80: 527 yrkandet 2 även i denna del.

2. Studieorganisatoriska frågor

I budgetpropositionen tar föredragande statsrådet upp tillämpningen
av studieorganisationen i högskolan. Statsrådet erinrar om att allmänna
utbildningslinjer, lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka
kurser har skilda syften och att förändringar i formerna för utbildningsutbudet
måste prövas mot intentionerna för studieorganisationen.
Han erinrar vidare om att denna organisation utformats också i syfte
att skapa klarhet och överblick över ett utomordentligt rikt och varierat
utbildningsutbud. Studieorganisationen skall bidra till att ge de studerande
och arbetsmarknaden lättillgänglig information om utbildningen i
högskolan. Den skall också underlätta förnyelsen av utbildningsutbudet
och utvecklingen av innehåll och undervisningsformer. Den skall slutligen
ge de beslutande instanserna ett mera gripbart underlag för dimensionering
och lokalisering av utbildningen samt för anvisning av medel.
Förslag om förändringar i formerna för utbildningsutbudet måste enligt
föredragande statsrådet prövas mot samtliga nu angivna mål.

I budgetpropositionen poängteras vidare vikten av att samverkan
mellan organ för olika sektorer och för olika linjer eller grupper av
linjer underlättas till gagn för bl. a. utvecklingen av utbildningsutbudet.
Föredragande statsrådet erinrar om att det i första hand är högskolestyrelserna
som har ansvaret för att en sådan samverkan sker.

Statsrådet påtalar också en tilltagande benägenhet hos de lokala högskolemyndigheterna
att vilja spjälka upp de nuvarande allmänna utbildningslinjerna
i ytterligare sådana. Han framhåller därför att det är viktigt
att högskolemyndigheterna när de utformar förslag till allmänna utbildningslinjer
beaktar kravet på att linjerna dels bör ha en viss bredd
och medge möjlighet till fördjupning, dels täcker ett mera permanent utbildningsbehov
som inte redan är tillgodosett. I allmänhet finns, menar
statsrådet, en betydande lokal frihet att variera utbildningen på en linje
inom ramen för de utbildningsplaner som fastlagts centralt. Mot denna
bakgrund anser statsrådet det angeläget att undvika att splittra redan
befintliga allmänna utbildningslinjer.

I budgetpropositionen tas också upp möjligheterna att inrätta individuella
utbildningslinjer, vilka tillkommit för att tillgodose de studerandes
önskemål att följa ptt längre studieprogram som inte kan tillgodoses
genom allmänna eller lokala utbildningslinjer. I en totaldimensionerad

UbU 1979/80: 28

högskola är det enligt föredragande statsrådet nödvändigt att en sådan
möjlighet erbjuds de studerande även om antalet individuella utbildningslinjer
måste bli förhållandevis begränsat.

Utskottet har ingen erinran mot vad som sålunda förordats om tilllämpningen
av studieorganisationen.

Föredragande statsrådet erinrar i budgetpropositionen om att återkommande
utbildning skall utgöra ett övergripande mål för planeringen
av all utbildning och att högskoleutbildningen därför skall planeras så
att återkommande utbildning främjas. Den återkommande utbildningen
utvecklas i huvudsak enligt två modeller. Den ena är utbildningslinjer
med etappavgångar, den andra är enstaka kurser för fortbildning och
vidareutbildning. Föredraganden anser att det är angeläget att utforma
fler utbildningslinjer med etappavgångar. Det fordras emellertid en omsorgsfull
prövning av vilka utbildningar som kan vara lämpliga härför.
På kort sikt måste därför fortbildning och vidareutbildning i form av
enstaka kurser vara den vanligast förekommande modellen för återkommande
utbildning. Högskolestyrelser och regionstyrelser bör därför, menar
statsrådet, intensifiera sin gemensamma planering av utbudet av
enstaka kurser bl. a. i syfte att tillgodose behovet av fortbildning och
vidareutbildning.

Utskottet delar den uppfattning föredragande statsrådet framfört om
vikten av att planering av utbudet av enstaka kurser sker bl. a. i nu angivna
syfte och föreslår därför att riksdagen godkänner vad som förordats
i budgetpropositionen.

3. Riktlinjer för resursplaneringen

I budgetpropositionen framhåller föredragande statsrådet att han anser
det angeläget att i det fortsatta förnyelsearbetet i fråga om grundläggande
högskoleutbildning utgå från i huvudsak oförändrade budgetramar.
Reformer under de närmaste åren måste därför, menar statsrådet,
såvitt gäller denna del av högskolan i allt väsentligt finansieras
genom omprövning av befintlig verksamhet. Besparingsförslagen bör
i första hand utgå från en hårdare prövning av bl. a. möjligheterna att
göra kapacitetsminskningar genom nedläggning av en hel linje på en
eller några orter. Givetvis måste enligt statsrådets uppfattning i detta
sammanhang göras en noggrann prövning av efterfrågan på utbildning
från såväl arbetsmarknaden som de studerande. I synnerhet för kvantitativt
små utbildningar bör ett alternativ till nedskärning av utbildningskapaciteten
kunna vara att koncentrera vissa utbildningslinjer till färre
högskoleenheter.

Enligt motionen 1979/80: 520 är det inte möjligt att lägga ett kortsiktigt
budgetperspektiv på högskolan. Dimensioneringen av den grundläggande
högskoleutbildningen skall ske efter de studerandes efterfrågan

UbU 1979/80: 28

och arbetsmarknadens behov. Återhållsamhet med statsutgifterna måste
självklart också prägla planeringen av högskoleutbildningen, men det är
nödvändigt att behandla högskolans verksamhet i ett längre perspektiv.
Den framtida dimensioneringen av högskolan kan, menar motionärerna,
inte läggas fast nu. Mot detta talar nämligen dels osäkerheten i arbetskraftsprognoserna,
dels det förhållandet att efterfrågan på högskoleutbildning
kommer att öka inom några år då de stora ungdomskullarna
i gymnasieskolan kommer upp i den ålder då högskolestudier är aktuella.
Då kan resurser från gymnasieskolan överföras till högskolan
i takt med förändringen av ungdomskullarna. Motionärerna kan därför
inte ställa sig bakom föredragande statsrådets uttalande i budgetpropositionen
utan föreslår att de riktlinjer som anges i motionen skall gälla
för planeringen under 1980-talet (yrkandet 1).

Utskottet vill först konstatera att utbildningen i högskolan skall planeras
med hänsyn till samhällets behov av utbildade och individernas behov
och önskemål. Dessa båda faktorer kan dock inte ensamt vara avgörande
utan de totalt tillgängliga resurserna för högskoleutbildning
måste dessutom ytterst bli bestämmande för utbildningskapacitetens omfattning.
Genom högskolereformen har dessa grundregler för planeringen
av den grundläggande högskoleutbildningen lagts fast.

Det kärva statsfinansiella läget kräver enligt utskottets uppfattning
restriktivitet också vid planeringen av utbildningen inom högskolan.
Föredragande statsrådet har i budgetpropositionen angett vissa riktlinjer
för hur en omprövning av befintliga resurser skall ske. Möjligheterna
att lägga ner linjer på en eller flera orter måste prövas för att skapa
utrymme för reformer, såsom t. ex. för att starta en helt ny linje eller
för att öka kapaciteten på en linje totalt inom landet. Utrymme för reformer
måste enligt utskottets mening skapas såväl på detta sätt som
genom rationaliseringar i övrigt inom högskolan. En utgångspunkt för
planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen måste alltså
vara att reformer såvitt avser sådan utbildning i allt väsentligt måste
finansieras genom omprövning av befintlig verksamhet.

Detta innebär enligt utskottets mening givetvis inte att förändringar
i det totala behovet av utbildning, sett från arbetsmarknadens eller de
studerandes synpunkt, inte skall tillåtas påverka den framtida dimensioneringen
av utbildningen. Utskottet vill i detta sammanhang peka på
föredragande statsrådets uttalande i budgetpropositionen om vikten av
att UHÄ i sin långsiktiga planering analyserar frågan hur den s. k.
16-årspuckeln kan påverka efterfrågan på utbildning i högskolan. Resultatet
av en sådan analys kommer därmed att ingå i underlaget vid
prövningen av den framtida dimensioneringen. Utskottet vill vidare,
liksom motionärerna i motionen 1979/80 520, peka på att faktorer som
t. ex. minskad yrkesbenägenhet och ökad ortsbundenhet kan påverka
dimensioneringen och göra det nödvändigt med en viss överkapacitet i

UbU 1979/80: 28

relation till prognostiserade behov. Även en analys av dessa förhållanden
måste enligt utskottets mening ingå i underlaget vid den prövning av
den framtida dimensioneringen som UHÄ gör. Resursbehovet för högskolan
kan efter nämnda analyser behöva prövas från nya utgångspunkter.
Med det anförda anser utskottet att syftet med yrkandet 1 i motionen
1979/80: 520 i huvudsak är tillgodosett, varför utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionen i 1979/80 520 yrkandet 1 och godkänner vad
som förordats i budgetpropositionen i denna fråga.

Riksdagen fattade våren 1975 i samband med högskolereformen beslut
om vissa principer för utbyggnaden av högskoleutbildningen (prop.
1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Dessa innebär bl. a. att vissa
orter eller par av orter angavs som utbyggnadsorter, nämligen Borås,
Eskilstuna/Västerås, Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken, Halmstad, Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping/Norrköping, Luleå,
Skövde, Sundsvall/Härnösand, Växjö, Örebro och östersund. På dessa
orter skulle den permanenta högskoleutbildningen byggas ut under den
period som då kunde överblickas.

Samtidigt utpekades fyra orter eller par av orter som närmast aktuella
för en utbyggnad av utbildningsutbudet, nämligen Falun/Borlänge, Jönköping,
Kalmar och Sundsvall/Härnösand. För dessa sistnämnda orter
skulle ett konkret utrednings- och planeringsarbete påbörjas redan i
samband med arbetet i organisationskommittéerna.

Vidare anfördes att en förnyelse av utbildningsutbudet var särskilt
angelägen i Umeå för att öka studerandeantalet där och ta till vara de
investeringar av skilda slag som gjorts. I ett inledningsskede var dessutom
förnyelse och utveckling av utbildningsutbudet i Linköping, Karlstad,
Växjö och Örebro en viktig uppgift för regionstyrelserna.

I årets budgetproposition erinrar föredragande statsrådet om att han i
föregående års budgetproposition anförde att det ankom på regionstyrelserna
att svara för den regionala planeringen av utbildningsutbudet
och åstadkomma en viss tidsordning vid utbyggnad av detta utbud på
utbyggnadsorterna. Statsrådet anför nu att regionstyrelserna i denna
planering inte längre bör känna sig bundna av uttalandet i propositionen
1975: 9 om vilka av utbyggnadsorterna som i ett inledningsskede
skall vara närmast aktuella för utbyggnad.

I motionen 1979/80: 1274 anförs att en redogörelse bör föreläggas
riksdagen för i vilken utsträckning riksdagens beslut från 1975 i angivna
fråga uppfyllts (yrkandet 2). Innan en sådan redogörelse förelagts riksdagen,
bör riksdagens tidigare beslut gälla (yrkandet 1). Samma riksdagsbeslut
bör vidare enligt motionärerna gälla såväl för den regionala
som för den centrala planeringen om inte planeringsarbetet helt skall
äventyras. Sedan en redogörelse lämnats för hur riksdagsbeslutet upp -

UbU 1979/80: 28

fyllts bör förslag avlämnas till riksdagen hur den fortsatta utbyggnaden
av högskoleutbildningen skall komma till stånd på utbyggnadsorterna
(yrkandet 3).

En utredning av effekterna av riksdagens beslut om utbyggnadsorter
och förslag om hur denna utbyggnad skall genomföras yrkas också i
motionen 1979/80: 662. Motionärerna framhåller vikten av att få till
stånd en aktiv politik för utbyggnad av de prioriterade högskolorna i
Falun/Borlänge, Jönköping, Kalmar och Sundsvall/Härnösand. Speciellt
i regioner vars näringsliv drabbats av strukturförändringar har en högskola
en viktig uppgift att fylla för att underlätta en ny inriktning av
näringsliv och sysselsättning och för att ge människorna ökade kunskaper
och kompetens för nya uppgifter.

Utskottet har inhämtat att regionstyrelserna vid fördelning av medel
under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser prioriterat
de utbyggnadsorter som i 1975 års riksdagsbeslut angavs som närmast
aktuella för utbyggnad. Detta har skapat utrymme bl. a. för inrättande
av lokala utbildningslinjer på orterna. Utbyggnaden när det
gäller allmänna utbildningslinjer har däremot varit mera blygsam. Utskottet
har också kunnat konstatera att en viss förnyelse och utveckling
av utbildningsutbudet skett på de tidigare filialorterna och i Linköping
och Umeå.

Syftet med yrkandet 2 i motionen 1979/80: 1274 samt med motionen
1979/80: 662, såvitt avser en utredning om utbyggnadsorterna, får därmed
anses uppnått.

Regionstyrelsema arbetar nu med fortsatta planer för utbyggnad av
utbildningen inom sina resp. regioner, en uppgift som markerades i föregående
års budgetproposition. Syftet med dessa planer är bl. a. att åstadkomma
en viss tidsordning vid utbyggnaden så att verksamheten vid
högskoleenheterna kan konsolideras.

Då viss oklarhet uppenbarligen kan uppstå om i vilken utsträckning
riksdagens tidigare beslut om utbyggnadsorter skall gälla vill utskottet
först konstatera att riksdagens tidigare beslut om vilka orter som är utbyggnadsorter
står fast.

Enligt utskottets uppfattning bör regionstyrelserna i sitt fortsatta arbete
stå fria att bedöma den lämpliga utbyggnadstakten mellan utbyggnadsortema.
Regionstyrelsema skall således inte vara bundna av det uttalande
som gjordes vid 1975 års riksmöte om att Falun/Borlänge, Jönköping,
Kalmar och Sundsvall/Härnösand skall vara närmast aktuella
för en utbyggnad. Regionstyrelsema skall inte heller vara bundna av
de uttalanden som gjordes om förnyelse och utveckling av utbildningsutbudet
i Umeå, Linköping, Karlstad, Växjö och örebro. Utskottet vill
emellertid betona att nu gjorda uttalanden från utskottets sida natur -

UbU 1979/80: 28

ligtvis inte utesluter att regionstyrelserna vid sin bedömning kan komma
fram till att den utbyggnadsordning som riksdagen uttalade sig för
1975 alltjämt i något avseende skall tillämpas.

Utskottet erinrar om att riksdagen har att fatta beslut om dimensionering
och lokalisering av allmän utbildningslinje och att därför frågan
om utbyggnad på en ort av sådan utbildning under alla förhållanden
kommer att föreläggas riksdagen. Utskottet förutsätter att riksdagen i
sådana sammanhang presenteras ett underlag av vilket framgår de grunder
för avvägningen mellan utbyggnadsortema i regionen som tillämpats
och vilken utbyggnadsgrad de olika orterna nått. Därmed kommer
riksdagen att i detta avseende få ta ställning till den fortsatta utbyggnaden
av högskoleutbildningen på utbyggnadsorterna. Motionerna 1979/
80: 1274 (yrkandet 3) och 1979/80: 662 (delvis) får därmed anses tillgodosedda.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av propositionen
1979/80: 100 som sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen
bör dessutom med hänvisning till det anförda avslå motionerna 1979/80:
662 och 1979/80: 1274.

4. Anslagsfrågor m. m.

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att det dittillsvarande fria
tillträdet till vissa utbildningar i högskolan skulle upphöra att gälla den
1 juli 1979 (prop. 1978/79: 25, UbU 1978/79: 18, rskr 1978/79: 124).

Ett av motiven för riksdagens beslut att slopa det fria tillträdet var att
formerna för medelsanvisningen till de utbildningar som berördes därav
inneburit en urholkning av utbildningens kvalitet, eftersom anslagen per
årsstudieplats successivt minskat. Utbildningsutskottet anförde att det
med hänsyn till det statsfinansiella läget inte var möjligt att hämta in
denna nivåsänkning under ett enda budgetår. En ökning av medelsanvisningen
borde emellertid göras under de närmaste budgetåren för att
successivt återställa utbildningens kvalitet. Utskottet bedömde det samtidigt
vara nödvändigt att — i förhållande till läget budgetåret 1978/79
— minska det totala antalet årsstudieplatser inom det dittillsvarande
fria området.

Riksdagen beslöt senare under föregående riksmöte att dels sänka
planeringsramen för ekonomlinjen, dels minska antalet årsstudieplatser
för enstaka kurser, dels anvisa ytterligare 1 milj. kr., allt i syfte att höja
standarden inom det tidigare fria området (prop. 1978/79: 93, UbU
1978/79: 31, rskr 1978/79: 271).

I årets budgetproposition framhåller föredragande statsrådet att standarden
per årsstudieplats i fortsättningen bör höjas genom resurspåslag
och inte genom sänkning av planeringsramarna. Statsrådet föreslår därför
att höjningen av resursstandarden bör genomföras successivt under

UbU 1979/80: 28

budgetåren 1980/81, 1981/82 och 1982/83 och att sammanlagt 18 milj.
kr. skall tillföras det tidigare fria området. Resurstillskottet föreslås bli
fördelat på följande sätt:

Universitet	1980/81	1981/82	1982/83	Totalt
Stockholm	1 916 000	1 917 000	1 917 000	5 750 000
Uppsala	1 167 000	1 166 000	1 167 000	3 500 000
Lund	3 167 000	167 000	167 000	3 500 000
Göteborg	1750 000	1 750 000	1 750 000	5 250 000
Summa	8 000 000	5 000 000	5 000 000	18 000 000 kr.

Föredragande statsrådet framhåller emellertid att UHÄ i fortsättningen
noga bör följa och i sina anslagsframställningar redovisa hur
efterfrågan på utbildning utvecklas inom området. En eventuell efterfrågeminskning
under perioden medför enligt föredraganden ett mindre
resursbehov. Riksdagen föreslås godkänna nu anförda riktlinjer för den
fortsatta höjningen av resursstandarden inom det tidigare fria området.

I motionen 1979/80: 520 framhåller motionärerna att förslaget om
att fördela ifrågavarande resurspåslag mellan de fyra stora universiteten
avviker från riksdagens tidigare beslut om att en fortsatt utbyggnad
främst skall avse utbyggnadsorterna. Med hänsyn till behovet av att
återställa kvaliteten i utbildningen kan förslaget accepteras såvitt det
avser budgetåret 1980/81. För de därefter följande två budgetåren bör
regeringen återkomma med förslag till fördelning av medel, varvid även
utbyggnadsorternas behov av medel bör tillgodoses (yrkandet 11). Kvalitetsfrågor
vid universiteten behöver nämligen studeras och antalet studerande
enligt äldre studieordning kartläggas innan förslag läggs fram.

I motionen 1979/80: 1697 yrkas att resurspåslaget för budgetåret
1980/81 fördelas till regionstyrelserna i enlighet med UHÄ:s förslag.
Detta förslag tillgodoser nämligen enligt motionärerna bättre Linköpingoch
Umeåregionernas behov av utbyggnad av utbildningsutbudet och
ligger därmed i linje med de av riksdagen fastställda riktlinjerna för
regionalpolitiken. UHÄ:s förslag innebär att det påslag om 7 milj. kr.
som UHÄ beräknat för budgetåret 1980/81 fördelas enligt följande:

Stockholms högskoleregion 210 000

Uppsala högskoleregion 1 640 000

Linköpings högskoleregion 1 100 000

Lund/Malmö högskoleregion 1 640 000

Göteborgs högskoleregion 770 000

Umeå högskoleregion 1 640 000

Summa 7 000 000 kr.

Utskottet erinrar om att det fria tillträdet enligt utskottets tidigare
uttalande inneburit en urholkning av utbildningens kvalitet och att en

UbU 1979/80: 28

ökning av medelsanvisningen skall ske med anledning härav. Utskottet
tillstyrker därför att kvaliteten nu höjs genom ett påslag av den storleksordning
som anges i propositionen. Eftersom kvalitetsförsämringen
enligt hittills enstämmiga uppgifter i huvudsak drabbat de fyra stora
universiteten bör enligt utskottets uppfattning medelstillskottet för budgetåret
1980/81 fördelas enligt förslaget i budgetpropositionen och motionen
1979/80: 1697 i denna del avslås av riksdagen. Av samma anledning
bör enligt utskottets mening medelstillskottet för de närmast
därefter följande två budgetåren fördelas enligt de riktlinjer som anges
i budgetpropositionen. Utskottet föreslår därför att motionen 1979/
80: 520 yrkandet 11 avslås av riksdagen.

Utskottet tillstyrker förslaget om att regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar övergångsvis får medge överföringar mellan anslag
i statsbudgeten och mellan anslagsposter som har underställts riksdagen.
Bemyndigandet bör avse budgetåret 1980/81.

5. Vissa särskilda frågor

I detta sammanhang behandlar utskottet några motioner som rör
den grundläggande högskoleutbildningen på vissa orter.

I motionen 1979/80: 657 framhålls att det finns starka skäl för att
undersöka om det bör ske en uppdelning av universitetet i Lund så att
utbildningarna i Malmö med pedagogisk och kulturell inriktning bildar
en särskild högskoleenhet. Motionärerna menar att det snart finns tre
års erfarenheter av den gällande organisationen och att en utvärdering
av den nu bör påbörjas i syfte att ompröva högskoleorganisationen i
Lund/Malmö-området.

Utskottet har tidigare — senast i sitt betänkande 1978/79: 25 (s. 9) —
haft att ta ställning till liknande motionsyrkanden. Utskottet anförde i
nyssnämnda betänkande att ytterligare några års erfarenheter borde
finnas för att frågan om en högskoleenhet i Malmö skulle kunna omprövas
på ett meningsfullt sätt. Utskottet anser fortfarande att ytterligare
erfarenheter bör avvaktas och föreslår därför att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 657.

Situationen för högskolan i Östersund behandlas i motionen 1979/80:
894. Motionärerna önskar en redovisning av konsekvenserna av inrättande
av en högskola i Östersund i syfte att utröna i vilken utsträckning
av riksdagen fattade principiella beslut i samband med högskolereformen
omsatts i praktiken (yrkandet 1). Vidare föreslår motionärerna att
man ser över anslagstilldelningen till de små högskoleenheterna och
därvid speciellt beaktar de höga driftkostnader som dessa har på grund
av sin lokalisering (yrkandet 2). Motionärerna föreslår slutligen att regionalpolitiska
aspekter beaktas vid prövning av anslagstilldelningen
m. m. till högskoleenheter inom stödområden (yrkandet 3).

UbU 1979/80: 28

Utskottet berörde inledningsvis i detta betänkande det uppföljningsarbete
beträffande högskolereformen som bedrivs av UHÄ och som
följs av en av regeringen tillkallad kommitté. Inom UHÄ pågår också
ett projekt som syftar till att utveckla metoder för att jämförande beräkna
kostnaderna för olika utbildningar och att kartlägga orsakerna
till att kostnaderna för en och samma utbildning kan variera bl. a. mellan
olika högskoleenheter (det s. k. per capita-projektet). Med hänvisning
till att nu redovisade arbeten pågår anser utskottet att riksdagen
inte bör göra något särskilt uttalande såvitt rör situationen för högskolan
i östersund eller anslagstilldelningen för vissa högskoleenheter. Yrkandena
1 och 2 i motionen 1979/80: 894 bör därför avslås av riksdagen.

Vad därefter angår frågan att de regionalpolitiska aspekterna skall
beaktas när det gäller högskoleenheter inom stödområden, vill utskottet
erinra om att stödområdesindelning är en metod för fördelning av medel
till regionalpolitiska åtgärder och att anslagen till högskoleenheterna
inte bör fördelas på sådana grunder. När behovet av ny eller utökad
statlig verksamhet prövas skall enligt riksdagens beslut (prop. 1978/79:
112, AU 1978/79: 23, rskr 1978/79: 435) även regionalpolitiska aspekter
vägas in. Regeringen har nyligen tillsatt en delegation som skall verka
för en sådan decentralisering och lokalisering som riksdagen uttalat sig
för. Med hänvisning till vad nu anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 894 yrkandet 3.

I motionen 1979/80: 1277 yrkas i enlighet med vad som framgår av
motionen 1979/80: 1400 att allmänna utbildningspolitiska insatser bör
komma till stånd i Värmland. Således bör enligt motionärerna högskolan
i Karlstad byggas ut och förstärkas, lärarutbildningens betydelse
därvid betonas och en förstärkning av den yrkestekniska högskoleutbildningen
genomföras.

Utskottet hänvisar i denna fråga till att såväl högskolan i Karlstad
som regionstyrelsen i Göteborgs högskoleregion i sin långsiktiga planering
har att beakta behovet av utbildningspolitiska insatser i Värmland
och lägga fram förslag med anledning därav. Utskottet anser att
riksdagen inte nu bör göra något uttalande med anledning av vad som
anförs i motionen. Motionen 1979/80: 1277 bör därför avslås av riksdagen.

6. Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande den högre utbildningens utformning
och inriktning avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande upphävande av lagen om elektorsförsamling
avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 f,

UbU 1979/80: 28

3. att riksdagen beträffande gemensam valkorporation avslår motionen
1979/80: 527 yrkandet 3 e,

4. att riksdagen beträffande kårobligatoriet avslår motionen
1979/80: 527 yrkandet 3 g,

5. att riksdagen beträffande särskilda kurser avslår motionen
1979/80: 527 yrkandet 3 a,

6. att riksdagen beträffande högskolestudier på invandrarspråken
avslår motionen 1979/80: 527 yrkandet 3 c,

7. att riksdagen beträffande betygen avslår motionen 1979/80:
527 yrkandet 3 d,

8. att riksdagen beträffande prognosinstrumenten avslår motionen
1979/80: 527 yrkandet 2 i denna del,

9. att riksdagen beträffande resurserna för yrkesvägledning avslår
motionen 1979/80: 527 yrkandet 2 i denna del,

10. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100
förordats om tillämpningen av studieorganisationen,

11. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100
förordats om planering av enstaka kurser i syfte att tillgodose
behovet av fortbildning och vidareutbildning,

12. att riksdagen beträffande finansiering av reformer genom omprioritering
av befintlig verksamhet med avslag på motionen
1979/80: 520 yrkandet 1 godkänner vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,

13. att riksdagen beträffande planering av utbildningsutbud och
takt för utbyggnad med anledning av propositionen 1979/80:
100 samt med avslag på motionerna 1979/80: 662 och 1979/80:
1274 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

14. att riksdagen beträffande riktlinjer för den fortsatta höjningen
av resursstandarden inom det tidigare utbildningsområdet med
fritt tillträde med avslag på motionen 1979/80: 520 yrkandet
11 och motionen 1979/80: 1697 i denna del godkänner de riktlinjer
som förordats i propositionen 1979/80: 100,

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om omföringar
mellan anslag i enlighet med vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,

16. att riksdagen beträffande en särskild högskoleenhet i Malmö
avslår motionen 1979/80: 657,

17. att riksdagen beträffande situationen för högskolan i östersund
och anslagstilldelning till små högskolor avslår motionen
1979/80: 894 yrkandena 1 och 2,

18. att riksdagen beträffande anslagstilldelning m. m. till högskolor
inom stödområden avslår motionen 1979/80: 894 yrkandet
3,

UbU 1979/80: 28

19. att riksdagen beträffande allmänna utbildningspolitiska insatser
i Värmland avslår motionen 1979/80: 1277.

2. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Regeringen har under
punkten D 10 (s. 482—486) föreslagit riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

2. till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 283 896 000 kr.

Motionen

1979/80: 1697 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att anslaget D 10 för budgetåret
1980/81 fördelas på högskoleregioner i enlighet med universitetsoch
högskoleämbetets förslag med anledning av det fria områdets avskaffande.

(Motionen behandlas även under punkten 1 i detta betänkande.)
Utskottet

Detta anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildningslinjer
samt enstaka kurser inom den statliga delen av högskolan inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde och inom kommunal
högskoleutbildning. För sådan kommunal högskoleutbildning utgår
statsbidrag från anslaget. Från anslaget utgår även statsbidrag till Socialpedagogiska
institutet i Stockholm.

I budgetpropositionen föreslås en besparing av sammanlagt 1 566 000
kr. och en förstärkning med 4 000 000 kr. Följande fördelning föreslås.

Besparing Förstärkning

Stockholms högskoleregion	396	270	000
Uppsala högskoleregion	338	770	000
Linköpings högskoleregion	64	530	000
Lund/Malmö högskoleregion	279	770	000
Göteborgs högskoleregion	308	770	000
Umeå högskoleregion	177	890	000
Till regeringens disposition	4		—

Summa 1 566 000 kr. 4 000 000 kr.

Under punkten 1 Vissa gemensamma frågor har utskottet redogjort
för de förslag som lämnats i budgetpropositionen för att återställa utbildningens
kvalitet inom det tidigare området med fritt tillträde. Föredragande
statsrådet föreslår följande fördelning av tillskottet för budgetåret
1980/81 såvitt avser förevarande anslag.

Universitetet i Stockholm 1 916 000

Universitetet i Uppsala 1 167 000

Universitetet i Lund 1167 000

Universitetet i Göteborg 1 750 000

Summa 6 000 000 kr.

UbU 1979/80: 28

I motionen 1979/80: 1697 föreslås att fördelningen av anslaget budgetåret
1980/81 på högskoleregioner sker i enlighet med universitetsoch
högskoleämbetets förslag med anledning av det fria områdets avskaffande.

Utskottet har tidigare under punkten 1 redogjort för sitt ställningstagande
till frågan om fördelning av medel till följd av det fria områdets
avskaffande. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 1697 i denna del.

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna planeringsramarna
eller mot den medelsberäkning och anslagsfördelning i övrigt som gjorts
under anslaget.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som förordats
i propositionen 1979/80: 100,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och
med avslag på motionen 1979/80: 1697 i denna del till Lokala
och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 283 896000 kr.

3. Extra medel för dlmensioneringsåtgärder i högskolan. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 36 (s. 550—551) och hemställer att

riksdagen till Extra medel för dimensioneringsåtgärder i högskolan
för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 6 256 000
kr.

Stockholm den 24 april 1980

På utbildningsutskottets vägnar
CLAES ELMSTEDT

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Claes Elmstedt (c), Hans Nyhage
(m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s),
Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle
(m), Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp), Gunnel Liljegren (m),
Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s) och Margot Wallström (s).

Reservation

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor) av Bengt Wiklund, Lars Gustafsson,
Helge Hagberg, Lennart Bladh, Iris Mårtensson, Lars Svensson
och Margot Wallström (samtliga s) som anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet
erinrar” och på s. 13 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

UbU 1979/80: 28

Utskottet erinrar om att det fria tillträdet enligt utskottets tidigare uttalande
inneburit en urholkning av utbildningens kvalitet och att en ökning
av medelsanvisningen därför bör ske. Utskottet kan emellertid inte
dela föredragande statsrådets uppfattning att resurspåslagen för budgetåren
1981/82 och 1982/83 skall fördelas enbart till de fyra stora universiteten.

Ett avgörande skäl för att avskaffa det fria området var att studerandetillströmningen
till de stora universiteten motverkade satsningarna
på utbyggnadsorterna. Genom att resurstillskottet nu uteslutande går
till universiteten minskas utbyggnadsorternas möjligheter att få ytterligare
resurser under tre budgetår framöver. Detta strider mot riksdagens
tidigare fattade beslut om att en fortsatt utbyggnad av högskolan främst
skall avse utbyggnadsorter.

Utskottet anser därför att regeringen vad avser resurstillskott för budgetåren
efter 1980/81 med anledning av det tidigare utbildningsområdet
med fritt tillträde i enlighet med motionärernas förslag bör återkomma
till riksdagen med förslag, varvid även utbyggnadsortemas behov av
medel bör tillgodoses. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande riktlinjer för den fortsatta höjningen
av resursstandarden inom det tidigare utbildningsområdet
med fritt tillträde med avslag på propositionen 1979/80:
100 samt motionen 1979/80: 1697 i denna del och med bifall
till motionen 1979/80: S20 yrkandet 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

400054 NORSTEDTS TRTCKERI STOCKHOLM