IJbU 1979/80: 27

Utbildningsutskottets betänkande
1979/80: 27

med anledning av propositionen 1979/80: 100 såvitt gäller anslag
till utbildning för tekniska yrken och utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken jämte motioner

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag beträffande grundläggande
högskoleutbildning som regeringen förelagt riksdagen i propositionen
1979/80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under punkterna D 5
och D 6. Vidare behandlas yrkanden i motionerna 1978/79: 444, 633,
734 och 1930 samt 1979/80:240, 376, 378, 517, 520, 521, 523, 762,
882, 884, 896, 1278, 1280, 1285, 1295, 1307, 1309, 1326, 1709 och
1931.

1. Utbildning för tekniska yrken. Regeringen har under punkten D 5

(s. 405—419) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje benämnd
tcxtilingenjörslinjen och omfattande 80 poäng,

2. besluta om försöksverksamhet med utbildning i arbctsmiljöutformning
vid högskolan i Luleå i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

4. bemyndiga regeringen att besluta om driftteknikerutbildningen enligt
de riktlinjer vilka angetts i propositionen,

5. bemyndiga regeringen att disponera 1 000 000 kr. under anslagsposten
Högskolan i Luleå på det sätt som förordats i propositionen,

6. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1980/81 anvisa
ett reservationsanslag av 460 252 000 kr.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79
1978/79: 444 av Wiggo Komstedt (m) och Bo Lundgren (m) vari,
såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen

1. beslutar att en livsmcdelsteknisk linje inom den yrkestekniska högskolan
lokaliseras till Kristianstad,

2. beslutar att en linje inom den yrkestekniska högskolan, med inriktning
på plastbcarbetning, lokaliseras till Kristianstad.

(Yrkandet 3 behandlades av utskottet i betänkandet 1979/80:11.)

1 Riksdagen 1979/80. 14 sami. Nr 27

Kartong: S. 1, sista raden Står: vid /79 Rättat till: i betänkandet 1979/80:11

S. 2, rad 23-24 Står: 1 och 10 Rättat till: 1 och 4-11

Sj—^ PättQt till- nnrtWon 7

UbU 1979/80: 27

1975!,79: 633 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen uttalar
att yrkesteknisk högskola bör förläggas till Kalmar län inom ämnesområdena
träteknik och glastillverkning.

1978/79: 734 av Hilding Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att yrkesteknisk högskoleutbildning startar i Trollhättan
med början läsåret 1980/81 ined inriktning på verkstad.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1979/80

1979/80: 240 av Ulla Tillander (c) och . ndre vice talmannen Thorsten
Larsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att sjöbcfälsutbildningen
i Malmö skall fortsätta.

1979'80: 376 av Helge Klöver m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att polymertcknisk linje förläggs till högskolan i Jönköping.

1979 80:517 av Hertil Danielsson m. fl. (m, c. fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala sig för att vid högskolan i Kalmar anordna YTHutbildning
inom miljövårdsområdet.

1979/80: 520 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar inrätta en allmän utbildningslinje benämnd
textil- och konlektionsindustrilinjcn och omfattande 60 poäng vid högskolan
i Borås,

3. alt riksdagen beslutar att till Utbildning för tekniska yrken för
budgetaret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
532 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 460 784 000 kr.

(Yrkandena 1 och 4-11 behandlar utskottet i andra betänkanden.)

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

16. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om tillkallande av en utredning om den
högre tekniska utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

(Yrkandena 1 —13, 15 och 17—20 behandlar utskottet i andra betänkanden.
Yrkandet 14 har överlämnats till finansutskottet.)

1979/80: 523 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning för träindustri till Hultsfred.

1979/80: 762 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen uttalar
att utbildningen som är inriktad på samhällsplanering kompletteras
i enlighet med vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade
motionen 1979/80: 761.

(Motionen behandlas även under punkten 2 i detta betänkande.)

1979/80: 882 av Stina liliasson (c) och Eivor Nilsson (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag beträffande

UbU 1979/80: 27

förutsättningarna och formerna för en utbildningslinje i praktisk ekologi
vid högskolan i Östersund i enlighet med motionens förslag.

1979/80: 884 av Helge Hagberg m. fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att yrkesteknisk högskoleutbildning
bör förläggas till högskolan i Örebro.

1979/80: 896 av Sten Svensson m. fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av yrkesteknisk högskoleutbildning för livsmedelsindustrin
i Skaraborgs län.

1979/80: 1278 av Olle Aulin m. fl. (m, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen anhåller att regeringen låter utarbeta förslag till ny
utbildningsorganisation för sjöbefäl m. m. att föreläggas riksdagen,

2. att riksdagen i avvaktan på sådant förslag beslutar uttala att sjöbefälsutbildningen
i Malmö skall bestå.

1979/80: 1285 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar anhålla att regeringen vid överväganden om inrättande
av polymerteknisk högskoleutbildning i landet förlägger sådan utbildning
i första hand till högskolan i Jönköping.

1979/80: 1295 av Kurt Ove Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
anhåller om att regeringen vid den framtida medelstilldelningen
till de tekniska högskolorna beaktar den brist på resurser som hämmar
verksamheten vid Lunds tekniska högskola och i övrigt ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen.

1979/80: 1326 av Bengt Wiklund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller att universitets- och högskoleämbetet ges uppdrag
att förlägga radiotelegrafistutbildningen till sjöbefälsskolan i Härnösand.

1979/80: 1709 av Eric Jönsson m. fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om lokalisering och dimensionering av utbildningen av sjöbefäl
samt drift- och underhållsteknisk personal i högskolan m. m.

1979/80: 1931 av Roland Brännström (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om att förlägga viss del av planerad civilingenjörsutbildning i träteknik
vid högskolan i Luleå som en decentraliserad utbildning i Skellefteå.

TJtskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för tekniska yrken vid
de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksam tl

Riksdagen 1979/80. 14 sami. Nr 27

UbU 1979/80: 27

hetsområde. Under anslaget beräknas för nästa budgetår dels medel för
allmänna utbildningslinjer inom sektorn, dels för studier enligt äldre studieordning.

Under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning beräknas
medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för
tekniska yrken. Frågor som rör denna utbildnings dimensionering och
innehåll m. m. behandlas dock under förevarande sektorsanslag.

I budgetpropositionen föreslår föredragande statsrådet att en allmän
utbildningslinje benämnd tcxtilingenjörslinjen inrättas. F. n. finns en
särskild tcxtilutbildning vid Chalmers tekniska högskola (CTH). Utbildningen
ingår i Nordisk högskola för hushållsvetenskap. Förslaget innebär
att denna utbildning omvandlas till en allmän utbildningslinje om
80 poäng och anordnas vid CTH fr. o. m. budgetåret 1980/81. Utskottet
tillstyrker förslaget.

Sjöbefälsutbildning, dvs. styrmans- och sjökaptensutbildning samt
maskintekniker- och sjöingenjörsutbildning, enligt den ännu gällande
studieordningen finns f. n. anordnad vid de fem sjöbefälsskolorna i
Stockholm, Kalmar, Malmö, Göteborg och Härnösand. Radiotelegrafistutbildning
anordnas f. n. vid samtliga sjöbcfälsskolor utom den i Malmö.
Sjöbefälsskolorna står under skolöverstyrelsens (SÖ) tillsyn. Driftteknikerutbildning
ges i dag som ettårig driftteknikcrlinjc inom den
kommunala högskolan. Driftingenjörsutbildning ges på platser reserverade
för denna utbildning inom sjöingcnjörsklasserna vid sjöbefälsskolorna.

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte om en reformerad utbildning
av sjöbefäl samt av drift- och underhållsteknisk personal anordnad
som allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom högskolan
med statligt huvudmannaskap och under universitets- och högskoleämbetets
(UHÄ) tillsyn. Riksdagen beslöt också om den framtida dimensioneringen
och lokaliseringen av denna utbildning (prop. 1978/79: 71,
UbU 1978/79: 24, rskr 1978/79: 206).

I sitt av riksdagen sålunda godkända betänkande 1978/79: 24 anförde
utbildningsutskottet i enlighet med föredragande statsrådets mening att
vägande resursmässiga och utbildningspolitiska skäl förelåg för att anordna
sjöbefälsutbildning på färre orter än f. n. Utskottet delade också statsrådets
uppfattning att tillgängliga resurser måste koncentreras för att ge
sjöbefälsutbildningarna en godtagbar internationell standard. Den fortsatta
planeringen borde också utgå från ett lägre antagningstal då efterfrågan
på sjöbefäl med stor sannolikhet skulle komma att minska. Mot
denna bakgrund föreslog utskottet enhälligt att sjöbefälsutbildningarna
i framtiden skall anordnas på tre orter nämligen Kalmar, Sundsvall/
Härnösand och Göteborg. För de två förstnämnda talade enligt utskottets
mening dels att de upptagits som utbyggnadsorter i riksdagens be -

UbU 1979/80: 27

slut om reformering av högskoleutbildningen, dels regionalpolitiska skäl.
För Göteborg talade enligt utskottets mening dels att ett framgångsrikt
samarbete inletts mellan sjöbefälsskolan där och Chalmers tekniska högskola
(CTH), dels den roll Göteborg spelar i svensk sjöfartsnäring. Vid
sitt ställningstagande betonade utskottet att UHÄ i det fortsatta planeringsarbetet
skulle pröva möjligheterna att även i fortsättningen anordna
vissa säkerhetskurser i Malmö. UHÄ borde också enligt utskottets mening
särskilt beakta möjligheterna att förlägga utbildningsplatser för drifttekniker-
och driftingenjörsutbildning — utan minskning av kapaciteten
i Örebro och Västerås —- till de orter där sjöbefälsutbildningen läggs ner,
dvs. till Stockholm och Malmö.

Med utgångspunkt i riksdagens beslut förra året har UHÄ på regeringens
uppdrag gjort en samlad bedömning av utbildningskapaciteten
för sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal. Föredragande
statsrådet föreslår i årets budgetproposition att UHÄ:s förslag i stort
sett bör följas. Statsrådet räknar dock, efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet, med ett något lägre antagningstal för
sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna. Statsrådet påpekar att det
finns ett stort antal obesatta nybörjarplatser i sjöbefälsutbildningarna.

Föredragande statsrådet förordar att en successiv övergång skall ske
till den reformerade sjöbefälsutbildningen samt utbildningen av driftoch
underhållsteknisk personal med början budgetåret 1980/81. Nuvarande
utbildningar skall anordnas övergångsvis t. o. m. budgetåret 1981/
82. En förutsättning för den fortsatta planeringen skall vara att antagning
till sjöbefälsutbildning i Stockholm och Malmö sker sista gången
till utbildning som börjar läsåret 1980/81. I avvaktan på resultat av
UHÄ:s översyn av radiotelegrafistutbildningen räknar statsrådet inte med
någon antagning till denna utbildning nästa läsår.

Riksdagen skall enligt motionen 1979/80: 1278 anhålla att regeringen
utarbetar förslag till en ny utbildningsorganisation för sjöbefälsutbildningen
(yrkandet 1). I avvaktan på detta förslag skall sjöbefälsutbildningen
finnas kvar i Malmö (yrkandet 2). Motionärerna motiverar sina
yrkanden med att förslag senare under året från regeringen med anledning
av sjöfartspolitiska utredningens betänkande (SOU 1979: 67) eventuellt
kan innebära en utökad sjöbefälsutbildning.

Enligt motionen 1979/80: 240 präglades riksdagens lokaliseringsbeslut
förra året av regionalpolitiska hänsynstaganden. Motionärerna föreslår
att Malmö av rättviseskäl måste få ha kvar sjöbefälsutbildningen.
Även de anser att hänsyn måste tas till senare förslag från regeringen
grundade på sjöfartspolitiska utredningens förslag.

I motionen 1979/80: 1709 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till
känna vad som anförts i motionen om lokalisering och dimensionering
av utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal. I
motionen hävdas att behovet av sjöbefäl är oförändrat och att utbild -

UbU 1979/80: 27

ningskapaciteten därför inte bör minskas. En oförändrad utbildningskapacitet
skulle bl. a. behövas för att ersätta nuvarande obehörigt befäl
inom den svenska handelsflottan och för att Sverige skall kunna utbilda
sjöbefäl åt vissa länder vilka saknar sjöbefälsutbildning. Riktlinjerna för
den fortsatta sjöbefälsutbildningen skall därför enligt motionärerna utgå
från att de nuvarande fem sjöbefälsskolorna skall behållas och dimensioneras
även för sjöbefälsutbildning åt vissa andra länder. Vidare skall
maskinteknisk och drift- och underhållsteknisk utbildning i allt väsentligt
samordnas.

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att frångå sitt beslut
förra året om sjöbefälsutbildningens organisation och lokalisering. De
skäl som då talade för en minskad dimensionering och för lokalisering
till endast tre orter, nämligen Kalmar, Göteborg och Sundsvall/Härnösand,
kvarstår. Utskottet vill med anledning av motionerna särskilt påpeka
att en stor del av nybörjarplatserna inte har kunnat besättas innevarande
år. Även detta talar för en koncentration av resurserna. Utskottet
finner inte heller att något nytt skäl anförts som skulle kunna föranleda
ett ändrat ställningstagande från riksdagen beträffande riktlinjerna för
lokaliseringen av drift- och underhållsteknisk utbildning. Regeringen har
också i propositionen 1979/80: 166 (remitterad till trafikutskottet) om
sjöfartspolitiken funnit att riksdagens beslut förra året inte bör omprövas.
Regeringen framhåller därvid att effekterna av beslutet från rekryteringssynpunkt
måste följas fortlöpande. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandena i motionerna 1979/80:
240, 1979/80: 1278 och 1979/80: 1709 om ändrade riktlinjer, i förhållande
till förra årets riksdagsbeslut, för organisation, dimensionering och
lokalisering av utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk
personal.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om hur övergången
till den nya studieordningen skall ske. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed
och med avslag på motionerna 1979/80: 240, 1979/80: 1278 och
1979/80: 1709 i motsvarande delar de i budgetpropositionen föreslagna
planeringsramarna för dessa utbildningar nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker också att regeringen bemyndigas att besluta om
kommunalt huvudmannaskap under budgetåret 1980/81 för driftteknikerutbildningen,
om pågående förhandlingar om statligt övertagande av
denna utbildning inte hinner slutföras i tid.

Radiotelegrafistutbildningen ses f. n. över av UHÄ. I årets budgetproposition
uttalar föredragande statsrådet att denna utbildning enligt
hans mening bör förläggas till endast en ort i framtiden och att UHÄ
bör föreslå lämplig ort.

I motionen 1979/80: 1326 yrkas att riksdagen redan nu skall uttala
sig för att radiotelegrafistutbildningen skall förläggas till sjöbefälsskolan

UbU 1979/80: 27

i Härnösand. Motionärerna anser att denna utbildning av tekniska skäl
måste förläggas till antingen Kalmar eller Härnösand och att det av
samma skäl inte går att förlägga den till Göteborg. Eftersom fortbildningskurser
är förlagda till Göteborg och Kalmar och då Härnösand
inte kan räkna med fortbildning i motsvarande omfattning, bör Härnösand
i stället få radiotelegrafistutbildningen.

Utskottet anser att riksdagen, med hänvisning till pågående översyn
inom UHÄ, bör avslå motionen 1979/80: 1326. Till frågan om var den
framtida radiotelegrafistutbildningen skall förläggas får riksdagen tillfälle
att återkomma när UHÄ:s översyn är avslutad.

UHÄ har på regeringens uppdrag utrett frågan om att till högskolan
också förlägga utbildning och forskning inom området arbetsmiljöutformning.
UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81
föreslagit att grundläggande utbildning i arbetsmiljöutformning skall anordnas
vid högskolan i Luleå fr. o. m. budgetåret 1981/82. I budgetpropositionen
anför föredragande statsrådet att han f. n. inte är beredd att
förorda att en allmän utbildningslinje med den aktuella inriktningen
skall inrättas. Ett sådant beslut bör kunna grundas på en försöksverksamhet
med utbildningen. Mot den bakgrunden föreslår statsrådet att
utbildning i arbetsmiljöutformning försöksvis får anordnas vid högskolan
i Luleå fr. o. m. budgetåret 1981/82 inom ramen för de resurser som
högskolan i Luleå disponerar för grundläggande högskoleutbildning. Utskottet
tillstyrker förslaget.

I förra årets budgetproposition föreslogs att riksdagen skulle bemyndiga
regeringen att disponera 1 000 000 kr. för träteknisk utbildning vid
högskolan i Luleå. Utskottet uttalade därvid att utskottet var ense med
regeringen om att ett trätekniskt utbildningsalternativ vid högskolan i
Luleå borde prövas. Utskottet ville inte motsätta sig att denna utbildning
planeras på så sätt att en del av utbildningen kan komma att anordnas
i Skellefteå. Riksdagen biföll förslaget (UbU 1978/79: 32, rskr 1978/79:
272).

Regeringen har sedermera uppdragit åt högskolan i Luleå att i detta
syfte planera en särskild träteknisk inriktning inom maskintekniklinjen.
Med hänsyn till att uppdraget inte var fullgjort när budgetpropositionen
avlämnades hemställer föredragande statsrådet att regeringen ges samma
bemyndigande för budgetåret 1980/81.

Högskolan i Luleå har i mars 1980 till regeringen redovisat sitt förslag
med anledning av uppdraget. Förslaget är f. n. under beredning i regeringskansliet.

I propositionen 1979/80: 110 (remitterad till näringsutskottet) föreslås
att en träteknisk forsknings- och utvecklingsenhet byggs upp i Skellefteå.
Enhetens verksamhet skall samordnas med bl. a. övrig träteknisk
forskning och viss träteknisk utbildning. I motionen 1979/80: 1931, som

Kartong: S. 14, rad 7 Står: punkten 2 Rättat till: punkten I

UbU 1979/80: 27

väckts med anledning av propositionen och som av näringsutskottet
överlämnats till utbildningsutskottet, hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
förlägga viss del av planerad civilingenjörsutbildning i träteknik vid
högskolan i Luleå som en decentraliserad utbildning i Skellefteå. I motionen
hävdas att ett fullständigt utnyttjande av de möjligheter som den
trätekniska utvecklingsenheten ger endast erhålls om man kombinerar
enheten med övrig träteknisk utbildning, gärna i form av en avslutande
civilingenjörsutbildning.

Utskottet uttalade vid sin behandling av propositionen 1978/79: 100
och motionen 1978/79: 1910 (UbU 1978/79: 32 s. 5) att utskottet var
ense med regeringen om att ett trätekniskt utbildningsalternativ vid
högskolan i Luleå borde prövas och att man inte ville motsätta sig att
denna utbildning planeras på så sätt att en del av utbildningen kan
komma att anordnas i Skellefteå. Då beredningen av ärendet inte bör
föregripas anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen 1979/80:
1931. Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera
1 000 000 kr. under anslagsposten högskolan i Luleå för trätcknisk
utbildning.

UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 föreslagit
att en allmän linje, benämnd textil- och konfektionsindustrilinjen, om 60
poäng skall inrättas.

Med hänsyn till det ekonomiska läget är föredragande statsrådet inte
beredd att föreslå inrättandet av en sådan linje.

I motionen 1979/80: 520 föreslås att riksdagen beslutar inrätta en
allmän utbildningslinje med angiven benämning och omfattning (yrkandet
2) samt att riksdagen anvisar medel, 532 000 kr., för ändamålet (yrkandet
3). Utbildningen bör enligt motionärerna anordnas vid högskolan
i Borås. I motionen framhålls vikten av att textil- och konfektionsindustrins
konkurrenskraft stärks genom att den tillförs yrkesutbildad arbetskraft
också på den nivå som ifrågavarande utbildning ger.

Utskottet finner den nu aktuella utbildningen angelägen men anser
med hänsyn till det statsfinansiella läget att riksdagen bör godta regeringens
ställningstagande i frågan. Utskottet föreslår således att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 520 yrkandet 2 och till följd därav i samband
med medelsanvisningen avslår även yrkandet 3 i motionen.

I ett flertal motioner som väckts dels under den allmänna motionstiden
1979, dels vid motsvarande tidpunkt under innevarande riksmöte,
behandlas frågan om lokalisering av yrkesteknisk högskoleutbildning
(YTH) samt om inrättande av vissa allmänna utbildningslinjer med yrkesteknisk
inriktning.

I motionen 1978/79: 444 yrkandena 1 och 2 föreslås sålunda inrättan -

UbU 1979/80: 27

det av dels en livsmedelsteknisk linje, dels en linje med inriktning på
plastbearbetning, båda lokaliserade till Kristianstad. Motionerna 1979/
80: 376 och 1285 avser förslag om en polymerteknisk (plastbearbetning)
linje vid högskolan i Jönköping. I motionen 1979/80: 523 föreslås att
riksdagen beslutar förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning för träindustri
till Hultsfred. Förslag framförs i motionen 1978/79: 633 om yrkesteknisk
högskoleutbildning i Kalmar län inom träteknik och glastillverkning.
Utbildning med verkstadsteknisk inriktning föreslås i motionen
1978/79: 734 bli lokaliserad till Trollhättan. Förslag om inrättandet
av en utbildningslinje med inriktning mot miljövård vid högskolan
i Kalmar föreslås i motionen 1979/80: 517. I motionen 1979/80: 884
föreslås yrkesteknisk högskoleutbildning förläggas till högskolan i Örebro
och i motionen 1979/80: 896 föreslås livsmedelsteknisk utbildning
bli förlagd till Skaraborgs län.

Utskottet vill erinra om att det i betänkandet 1979/80: 11 har behandlat
vissa motioner rörande yrkesteknisk högskoleutbildning. Utskottet
konstaterade därvid att formerna för planeringen av utbyggnaden
av de yrkestekniska utbildningarna bör vara desamma som för övrig
högskoleutbildning. Förslag om inrättande av nya utbildningslinjer
eller lokalisering av yrkesteknisk högskoleutbildning bör alltså föras
fram i första hand på lokal och regional nivå. När ett fullständigt planeringsunderlag
föreligger som bl. a. innefattar vederbörande centrala
och regionala planeringsorgans bedömningar är utskottet berett att pröva
frågan om bl. a. lokalisering av yrkesteknisk högskoleutbildning till
nya orter. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet
motionen 1978/79: 444 yrkandena 1 och 2, motionerna 1978/79: 633
och 734 samt motionerna 1979/80: 376, 517, 523, 884, 896 och 1285.

Förslaget i budgetpropositionen med avseende på planeringsramar för
de allmänna utbildningslinjerna utöver de i det föregående behandlade
utbildningarna för sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal
innebär 15 nybörjarplatser på den nya textillinjen vid CTH. Vidare
föreslås en utökning av utbildningskapaciteten med 30 nybörjarplatser
på byggnadsindustrilinjen vid tekniska högskolan i Stockholm. Vissa
besparingar föreslås även. Antagningskapaciteten föreslås minska med
sammanlagt 220 platser vid arkitekt-, geoteknologi-, kemist-, kemiteknik-,
maskinteknik-, teknisk fysik- och elektronik- samt väg- och vattenbyggnadslinjerna.
Utskottet tillstyrker de föreslagna planeringsramarna.

Utskottet vill först erinra om att betydelsefulla insatser under de se -

UbU 1979/80: 27

naste åren gjorts för att förbättra möjligheterna att inom högskolan bedriva
forskning rörande alkoholens skadeverkningar. Riksdagens ställningstagande
med anledning av propositionen 1976/77: 108 (UbU 1976/
77: 24, rskr 1976/77: 292) innebar bl. a. att tre tjänster som professor
med inriktning mot alkoholforskning skulle inrättas. Riksdagen har sedermera
beslutat om tjänsternas närmare inriktning och placering (prop.
1977/78: 182, UbU 1977/78: 29, rskr 1977/78: 381).

Utskottet vill beträffande yrkandet i förevarande motion framhålla
att det närmare innehållet i den grundläggande högskoleutbildningen
främst är en angelägenhet för de lokala organen inom högskolan. Således
skall enligt riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975:
17, rskr 1975:179) den lokalt ansvariga linjenämnden i en kursplan fastställa
det huvudsakliga innehållet i varje kurs som ingår i en allmän utbildningslinje.
Utbildningsinnehållet fastställs med utgångspunkt i bl. a.
de krav den framtida yrkesverksamheten kan förväntas ställa på de studerande
vid ifrågavarande linje.

Enligt utskottets mening bör inslag av den art motionären berör ingå
i en utbildning i den utsträckning som inriktningen av vederbörande utbildning
motiverar det. Detta följer av redan fastlagda allmänna riktlinjer
för utbildningsplanering m. m. Utskottet finner mot den bakgrunden
inte någon åtgärd från riksdagens sida vara påkallad och föreslår därför
att riksdagen avslår motionen 1979/80: 762.

I motionen 1979/80: 882 hemställs att riksdagen hos regeringen skall
begära utredning och förslag beträffande förutsättningarna och formerna
för en utbildningslinje i praktisk ekologi vid högskolan i östersund.
Riksdagen avslog vid riksmötet 1978/79 i enlighet med utskottets förslag
(UbU 1978/79: 32) ett likalydande yrkande i motionen 1978/79:
1391. Avslaget motiverades med att allmänna utbildningslinjer skall inrättas
på grundval av beredningsarbete på lokal, regional och central
nivå. Utskottet framhöll att utbildningen i fråga kan anordnas som lokal
linje inom ramen för de medel som står till förfogande för ändamålet
om vederbörande beslutsorgan finner detta lämpligt. Utskottet finner
inte någon anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande och avstyrker
därför motionen 1979/80: 882.

I motionen 1979/80: 521 yrkandet 16 framförs förslag om tillkallande
av en utredning om den högre tekniska utbildningen. Motionärerna
anger två huvudområden för den föreslagna översynen av utbildningen.
Det ena avser de nuvarande utbildningslinjernas längd och innehåll,
med särskilt avseende på möjligheterna att knyta an den tekniska utbildningen
till andra områden, t. ex. arbetsvetenskap, ekonomi, juridik
och språk. Det andra gäller vilka åtgärder som kan erfordras för att
skapa specialistutbildningar inom teknisk fakultet.

Högskolereformen innebär en decentralisering av ansvaret för planering
och utveckling av utbildningen till lokal och regional nivå i hög -

UbU 1979/80: 27

skolan. På UHÄ har lagts ansvaret att på nationell nivå utarbeta planeringsunderlag
och bereda de övergripande riktlinjerna för högskolans
utveckling, bl. a. uppgiften att ta initiativ till utveckling av nya och befintliga
allmänna utbildningslinjer. Utskottet finner det mot den bakgrunden
naturligt att visa återhållsamhet med initiativ till särskilda utredningar
av nu aktualiserat slag. Vad sedan gäller de mer specifika önskemål
som framförs i motionen om inriktning m. m. av den begärda
översynen framgår det av UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret
1980/81 att det pågår ett omfattande lokalt utvecklingsarbete rörande
den grundläggande tekniska utbildningen. Vidare pågår inom UHÄ utrednings-
och översynsarbete som på flera punkter anknyter till önskemålen
i motionen. Så t. ex. gör en särskild arbetsgrupp en översyn av
samhällsplanerarutbildningen inom berörda civilingenjörslinjer (VAoch
L-linjema). I andra grupper pågår eller beräknas inom kort starta
utredningsarbete rörande behovet av förändringar i utbildningen i datavetenskap
respektive energiplanering.

Utskottet vill vidare framhålla att det pågående arbetet inom gymnasieutredningen
rörande utbildningen på gymnasial nivå — vilket bl. a.
kan påverka gymnasieelevernas avgångskompetens — innebär att en av
de nödvändiga utgångspunkterna för generella överväganden rörande
den grundläggande högskoleutbildningens längd bl. a. inom nu aktuellt
område är osäker.

I fråga om kravet på åtgärder i syfte att skapa specialistutbildningar
inom det tekniska området vill utskottet först erinra om att teknisk
specialistutbildning sedan 1978 bedrivs vid tekniska högskolan i Stockholm.
Frågan om sådana utbildningar kan även förväntas bli föremål
för överväganden inom UHÄ. Regeringen har nämligen med anledning
av riksdagens ställningstagande i frågan om etappavgång inom forskarutbildningen
(prop. 1978/79: 119 s. 49, UbU 1978/79: 44 s. 50, rskr
1978/79: 391) givit UHÄ i uppdrag att utreda i vilka fall sådana etappavgångar
är lämpliga med hänsyn till bl. a. arbetsmarknadens behov
och hur erforderliga anordningar skall utformas. Frågan om specialistutbildningen
inom det tekniska området har samband med detta utredningsarbete.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att syftet med motionen
i huvudsak är tillgodosett, varför riksdagen bör avslå motionen 1979/80:
521 yrkandet 16.

I motionen 1979/80: 1295 föreslås riksdagen anhålla att regeringen
vid den framtida medelstilldelningen till de tekniska högskolorna beaktar
den brist på resurser som enligt motionärerna hämmar verksamheten
vid Lunds tekniska högskola. Motionärerna pekar bl. a. på den roll högskolan
kan spela för att förbättra den ur näringspolitisk synvinkel bekymmersamma
situationen i Malmöhus län.

Utskottet hyser förståelse för den oro som motionärerna ger uttryck

UbU 1979/80: 27

för. I likhet med vad utskottet anförde i sitt betänkande över motionen
1978/79: 1374 (UbU 1978/79: 32 s. 5) i vilken motsvarande yrkande
framfördes måste dock utskottet konstatera att situationen med avseende
på resurser för högre teknisk utbildning och forskning i stort sett
är likartad för samtliga berörda högskoleenheter. Utskottet finner det
därför inte lämpligt att i sammanhanget särskilt peka ut verksamheten
i Lund. Utskottet avstyrker därmed motionen 1979/80: 1295.

Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens medelsberäkningar under
anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beslutar om inrättandet av en allmän utbildningslinje
om 80 poäng benämnd textilingenjörslinjen,

2. att riksdagen beträffande begäran om förslag till ny utbildningsorganisation
för sjöbefälsutbildningen avslår motionen
1979/80: 1278 yrkandet 1,

3. att riksdagen beträffande ändrade riktlinjer, i förhållande till
förra årets riksdagsbeslut, för organisation och dimensionering
av sjöbefälsutbildning samt drift- och underhållsteknisk utbildning
avslår motionen 1979/80: 1709 i denna del,

4. att riksdagen beträffande sjöbefälsutbildning i Malmö med
avslag på motionerna 1979/80: 240, 1979/80: 1278 yrkandet 2
och 1979/80: 1709, samtliga motionsyrkanden i denna del,
godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

5. att riksdagen beträffande sjöbefälsutbildning i Stockholm med
avslag på motionen 1979/80: 1709 i denna del godkänner vad
som förordats i propositionen 1979/80: 100,

6. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 240, 1979/
80: 1278 yrkandet 2 och 1979/80: 1709, samtliga motionsyrkanden
i denna del, fastställer planeringsramar för sjöbefälsutbildning
samt drift- och underhållsteknisk utbildning i enlighet
med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om driftteknikerutbildningen
enligt de riktlinjer som angetts i propositionen
1979/80: 100,

8. att riksdagen beträffande lokaliseringen av radiotelegrafistutbildningen
avslår motionen 1979/80: 1326,

9. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med utbildning i
arbetsmiljöutformning vid högskolan i Luleå beslutar i enlighet
med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

10. att riksdagen beträffande träteknisk utbildning i Skellefteå avslår
motionen 1979/80: 1931,

11. att riksdagen beträffande träteknisk utbildning bemyndigar regeringen
att disponera 1 000 000 kr. under anslagsposten Hög -

UbU 1979/80: 27

skolan i Luleå i enlighet med vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,

12. att riksdagen beträffande inrättandet av en allmän utbildningslinje
benämnd textil- och konfektionsindustrilinjcn avslår motionen
1979/80: 520 yrkandet 2,

13. att riksdagen beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning avslår
motionerna 1978/79: 444 yrkandena 1 och 2, 1978/79:
633, 1978/79:734, 1979/80:376, 1979/80:517, 1979/80:523,
1979/80: 884, 1979/80: 896 och 1979/80: 1285,

14. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt för sektorn
för utbildning för tekniska yrken i enlighet med vad som förordats
i propositionen 1979/80: 100,

15. att riksdagen beträffande utbildning för samhällsplanerande
uppgifter avslår motionen 1979/80: 762 i denna del,

16. att riksdagen beträffande en utbildningslinje i praktisk ekologi
avslår motionen 1979/80: 882,

17. att riksdagen beträffande utredning om den högre tekniska utbildningen
avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 16,

18. att riksdagen beträffande resurser till Lunds tekniska högskola
avslår motionen 1979/80: 1295,

19. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1980/81 med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionen 1979/80: 520 yrkandet 3 anvisar ett reservationsanslag
av 460 252 000 kr.

2. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Regeringen
har under punkten D 6 (s. 419—430) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av påbyggnadslinjer i kostadministration
resp. kostterapi om vardera 20 poäng samt psykologutbildning efter
grundutbildningen om 80 poäng,

2. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

3. till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 206 995 000 kr.

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79

1978/79: 1930 av Evert Svensson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av statsbidraget till den sociala utbildningen
vid Stora Sköndal med syfte att uppnå en fast beräkningsgrund enligt
de riktlinjer som anförts i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1979/80
1979/80: 378 av Catarina Rönnung m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

UbU 1979/80: 27

beslutar att grundläggande rättsutbildning med intagning av 30 studerande
årligen inrättas vid högskolan i Jönköping.

1979/80: 762 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen uttalar
att utbildningen som är inriktad på samhällsplanering kompletteras
i enlighet med vad som anförs i den till kulturutskottet remitterade
motionen 1979/80: 761.

(Motionen behandlas även under punkten 1 i detta betänkande.)

1979/80: 1280 av Torsten Bengtson m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar anhålla att regeringen vid kommande utökning av
antalet utbildningsplatser för grundläggande rättsutbildning anordnar
dessa vid högskolan i Jönköping.

1979/80: 1307 av Christina Rogestam (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av reglerna för och storleken på statsbidraget
till Svenska diakonsällskapets sociala linje.

1979/80: 1309 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sitt principiella avståndstagande till lokalisering
av högskoleutbildning som innebär ett uttunnande av dagens begränsade
resurser,

2. att riksdagen beslutar att den grundläggande rättsutbildningen, i
avvaktan på universitets- och högskoleämbetets utvärdering av ifrågavarande
utbildning, ej anordnas vid Umeå och Göteborgs universitet.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Under anslaget beräknas
för budgetåret 1980/81 medel dels för allmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer inom sektorn, dels för studier enligt äldre studieordning.
Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag till Svenska diakonsällskapets
sociala utbildningsverksamhet. Medel för kommunal högskoleutbildning
inom sektorn beräknas under anslaget Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m. m.

I budgetpropositionen föreslår föredragande statsrådet att påbyggnadslinjer
i kostadministration, 20 poäng, och kostterapi, 20 poäng, inrättas
samt anordnas vid universiteten i Uppsala och Göteborg fr. o. m.
budgetåret 1980/81. Utbildningen vid de båda linjerna skall bygga på
den kost- och näringsekonomiska linjen. Utskottet tillstyrker förslaget.

Den s. k. PEG-utbildningens (psykologutbildning efter grundutbildning)
status berördes i propositionen 1978/79: 119 om vissa frågor rörande
forskning och forskarutbildning (UbU 1978/79: 44, rskr 1978/

UbU 1979/80: 27

79: 391). Föredragande statsrådet anförde därvid att de i propositionen
föreslagna principerna för påbyggnadslinjer bl. a. innebar att den hittillsvarande
PEG-utbildningen borde bli en påbyggnadslinje. Utskottet
tillstyrkte i sitt betänkande de i propositionen 1978/79: 119 förordade
riktlinjerna för påbyggnadslinjer inom högskoleutbildningen. I årets
budgetproposition föreslås nu att en påbyggnadslinje om 80 poäng med
benämningen psykologutbildning efter grundutbildning inrättas. Genom
en minskning av grundutbildningen på psykologlinjen frigörs resurser
för en ökning av påbyggnadsutbildningen.

Utskottet tillstyrker även det nu framförda förslaget om att psykologutbildningen
efter grundutbildning skall anordnas i form av en påbyggnadslinje
om 80 poäng.

Föredragande statsrådet föreslår i budgetpropositionen att den beteendevetenskapliga
linjen skall få anordnas vid universitetet i Uppsala
fr. o. m. budgetåret 1980/81. Utskottet har inget att erinra häremot.

Grundläggande rättsutbildning om 80 poäng bedrivs som ett utbildningsprogram
inom juristlinjen och anordnas f. n. vid universiteten i
Uppsala, Lund och Stockholm. I budgetpropositionen föreslås att utbildningen
fr. o. m. budgetåret 1980/81 även skall få anordnas vid universiteten
i Göteborg och Umeå. Föredragande statsrådet konstaterar att
han delar universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) i anslagsframställningen
för budgetåret 1980/81 framförda uppfattning att det ännu inte
föreligger förutsättningar att anordna utbildningen i Jönköping.

I motionen 1979/80: 1309 hemställs att riksdagen uttalar sitt principiella
avståndstagande till sådan lokalisering av högskoleutbildning som
innebär ett uttunnande av dagens begränsade resurser (yrkandet 1) samt
att riksdagen beslutar att den grundläggande rättsutbildningen i avvaktan
på UHÄ:s utvärdering av ifrågavarande utbildning ej anordnas vid
universiteten i Göteborg och Umeå (yrkandet 2).

Utskottet vill först framhålla att reformarbetet inom högskolan bl. a.
syftat till att öka högskoleutbildningens tillgänglighet genom en viss decentralisering
av utbildningsutbudet. I motionen anförs inga skäl för att
juridisk utbildning skall utgöra ett undantag i detta avseende. Vad sedan
gäller kostnaderna för anordnandet av nu aktuell utbildning i Göteborg
och Umeå avses dessa enligt propositionen täckas delvis inom ramen
för befintliga medel, till en del genom en överföring till förevarande
sektorsanslag av medel från anslaget Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser. För Göteborgs del innebär förslaget att den grundläggande
rättsutbildningen ersätter de två första åren på den lokala företags-
och förvaltningsjuridiska linjen. Utskottet konstaterar att det vid
universitetet i Umeå redan i dag finns vissa resurser för juridisk utbildning
och forskning, bl. a. en professur i rättsvetenskap. Utskottet erinrar
om att juristlinjen sedan budgetåret 1977/78 har tillförts betydande re -

UbU 1979/80: 27

surser i samband med att utbildningen reformerats. Utskottet finner
mot bakgrund av det nu anförda att riksdagen bör bifalla förslaget i
propositionen 1979/80: 100 om anordnande av grundläggande rättsutbildning
i Göteborg och Umeå och avslå motionen 1979/80: 1309.

I motionen 1979/80: 378 yrkas att riksdagen skall besluta att grundläggande
rättsutbildning med årlig antagning av 30 studerande anordnas
vid högskolan i Jönköping. Motionärerna pekar på att förutsättningarna
för anordnandet av den grundläggande rättsutbildningen är gynnsamma
i Jönköping eftersom det finns god tillgång på praktiskt yrkesverksamma
jurister och goda biblioteksresurser. I motionen 1979/80: 1280 hemställer
motionärerna att riksdagen beslutar anhålla att regeringen vid
kommande utökning av antalet utbildningsplatser för grundläggande
rättsutbildning anordnar dessa vid högskolan i Jönköping. I båda de nu
nämnda motionerna anförs som motiv för förslaget en betydande efterfrågan
i Jönköpingsregionen på utbildning av nu aktuellt slag.

Utskottet erinrar om att grundläggande rättsutbildning anordnats under
så kort tid att de första studerande som följt utbildningsprogrammet
i dess helhet torde vara färdiga med utbildningen först under innevarande
budgetår. Den grundläggande rättsutbildningen har hittills
anordnats vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm, i anslutning
till där befintlig, fullt utbyggd organisation för juridisk utbildning och
forskning. Den i det föregående av utskottet tillstyrkta lokaliseringen till
Göteborg och Umeå innebär att grundläggande rättsutbildning nu får
anordnas under delvis andra organisatoriska förutsättningar än hittills.
Enligt utskottets mening är såväl den i förevarande motioner påtalade
efterfrågan på juridisk utbildning i Jönköpingsregionen som den ansenliga
koncentrationen av rättsvårdande myndigheter och kvalificerade jurister
till Jönköping argument som talar till förmån för en förläggning
av grundläggande rättsutbildning även till denna ort. Utskottet anser
mot bakgrund härav att en ytterligare utbyggnad av kapaciteten för
grundläggande rättsutbildning bör lokaliseras till Jönköping. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:
378 och 1979/80: 1280 som sin mening ge regeringen till känna.

Statsbidrag utgår under förevarande anslag till Svenska diakonsällskapets
sociala utbildningsverksamhet. Utbildningen motsvarar i huvudsak
den sociala linjen inom högskolan. I motionen 1978/79: 1930 yrkas att
riksdagen hos regeringen skall begära en översyn av statsbidraget till
Diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet. Motionären anser att
översynen bör syfta till en fast beräkningsgrund enligt vilken bidrag
skall utgå med ett belopp motsvarande 90 % av elevkostnaden för motsvarande
utbildning inom den statliga högskolan. I motionen 1979/80:
1307 hemställs med hänvisning bl. a. till att statsbidraget enligt motionären
inte följt med kostnadsutvecklingen att riksdagen hos regeringen

UbU 1979/80: 27

skall begära en översyn av reglerna för och storleken på statsbidraget
till Svenska diakonsällskapets sociala linje.

Utskottet anser att en översyn av beräkningsgrunderna för statens bidrag
till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet bör
komma till stånd. En sådan översyn bör syfta till att skapa normer för
beräkningen av bidraget. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 1978/79: 1930 och 1979/80: 1307 som sin mening
ge regeringen till känna.

I motionen 1979/80: 762 yrkas — med hänvisning till vad som anförts
i motionen 1979/80: 761 — att utbildning för samhällsplanerande
uppgifter skall kompletteras med inslag som främjar en samhällsplanering
med syfte att motverka alkoholmissbruk. Med hänvisning till vad
utskottet anfört i sitt yttrande över motionen under punkten 2 Utbildning
för tekniska yrken föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1979/80: 762 i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkningar under anslaget och
föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken enligt vad som
förordats i propositionen 1979/80: 100 samt anvisar ett reservationsanslag
av 206 995 000 kr. till utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken.

Under åberoende av det ovan anförda hemställer utskottet

1.att riksdagen beslutar om inrättande av påbyggnadslinjer i
kostadministration om 20 poäng och kostterapi om 20 poäng,

2. att riksdagen beslutar om inrättande av en påbyggnadslinje
om 80 poäng benämnd psykologutbildning efter grundutbildningen,

3. att riksdagen beträffande grundläggande rättsutbildning i Göteborg
och Umeå avslår motionen 1979/80: 1309,

4. att riksdagen beträffande grundläggande rättsutbildning i Jönköping
med anledning av motionerna 1979/80: 378 och 1979/80:
1280 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. att riksdagen beträffande statsbidrag till Svenska diakonsällskapets
sociala utbildningsverksamhet med anledning av motionerna
1978/79:1930 och 1979/80:1307 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. att riksdagen beträffande utbildning för samhällsplanerande
uppgifter avslår motionen 1979/80: 762 i denna del,

7. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken i enlighet med vad
som förordats i propositionen 1979/80: 100,

UbU 1979/80: 27

8. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 206 995 000 kr.

Stockholm den 22 april 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Rune
Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s).
Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Jörgen
Ullenhag (fp), Larz Johansson (c) och Iris Mårtensson (s).

Reservation

vid punkten 1 (Utbildning för tekniska yrken) av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Karl-Erik
Häll och Iris Mårtensson (samtliga s) som anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna att i frågavarande utbildning
bör komma till stånd i enlighet med UHÄ:s förslag. Utskottet föreslår
därför att riksdagen bifaller motionen 1979/80: 520 yrkandet 2 och
till följd därav i samband med medelsanvisningen bifaller även yrkandet
3 i motionen.

dels att utskottets hemställan under 12 och 19 bort ha följande lydelse: 12.

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 520 yrkandet 2
beslutar om inrättandet av en allmän utbildningslinje om 60
poäng benämnd textil- och konfektionsindustrilinjen,

19. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100
och med bifall till motionen 1979/80: 520 yrkandet 3 till Utbildning
för tekniska yrken för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 460 784 000 kr.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1*10