UbU 1979/80:26
Utbildningsutskottets betänkande
1979/80: 26
med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till
driften av grundskolor m. m. jämte motioner
NIONDE HUVUDTITELN
1 detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
propositionen 1979/80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Skolväsendet rubriken Det obligatoriska skolväsendet m. m. (punkterna
C 11-C 13 och C 15—C 17) jämte yrkanden i motionerna 1979/
80: 293, 425, 454, 526, 663, 1305, 1315, 1316, 1533 och 1718.
Punkten C 14. Sameskolor behandlar utskottet i betänkandet 1979/
80: 25.
Det obligatoriska skolväsendet m. m.
I. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Regeringen har under punkten C
11 (s. 259—269) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag för kommunernas
vikariekostnader vid vård av adoptivbarn,
2. godkänna de riktlinjer för inrättande av tjänst som skoldirektör i
kommun som förordats i propositionen,
3. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till förberedande
dansarundervisning i grundskolan,
4. godkänna de riktlinjer beträffande behörighet till ordinarie rektorsoch
studierektorstjänster som förordats i propositionen,
5. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1980/81
anvisa ett förslagsanslag av 11 737000000 kr.
Motionerna
1979/80: 293 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 102 000000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 11 839 000000 kr. att fördelas i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1979/80:425 i v Lars Werner m. fl. (vpk), vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
I. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1980/81 anslå 50 000 000 kr. till
den kommunala musikundervisningen.
(Yrkandet 2 behandlar utskottet i annat betänkande.)
1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 26
UbU 1979/80:26
2
1979/80:454 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att staten successivt bör överta kostnaderna för
den kommunala skolverksamheten,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om ytterligare
medel till kommunerna för att förverkliga SIA-skolan, att upptas på
tilläggsbudget till 1980/81 års statsbudget,
3. att riksdagen uttalar att statsbidrag bör utgå för skolkuratorer och
skolpsykologer, varvid delningstalet 1 000 elever per tjänst skall gälla.
1979/80:526 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. c) att riksdagen uttalar att åtgärder snarast måste vidtas för att
utjämna de materiella villkoren för grundskolans undervisning och hemställer
hos regeringen om förslag härom.
(Övriga yrkanden behandlar utskottet i betänkandet 1979/80: 21.)
1979/80: 663 av Rune Rydén (m) och Per Stenmarck (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring av
skolförordningens 12 kap. 6§ så att lärarkategorierna 20-23 blir behöriga
till tjänst som extra ordinarie resp. ordinarie lärare vid skolform som ingår
i rektors arbetsområde.
1979/80: 1305 av Göran Persson m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om hemspråkslärares behörighet till tjänst som skolledare.
(Yrkandena 1—5 behandlar utskottet i annat betänkande.)
1979/80: 1315 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna att en särskild rektorstjänst
för skolchef fr. o. m. den 1 juli 1980 får finnas i alla kommuner under
130 skolpoäng.
1979/80: 1316 av Åke Svensson (c) och Olle Eriksson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om att de mindre kommunernas problem skall beaktas vid prövningen
av framställningar för inrättande av skolledartjänster.
Utskottet
Föredragande statsrådet erinrar inledningsvis om vad hon anfört under
avsnittet Vissa gemensamma frågor inom skolväsendet (prop. 1979/80: 100
bilaga 12, s. 213-226) samt om tidigare riksdagsbeslut beträffande nytt
statsbidragssystem (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260)
och ny läroplan förgrundskolan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr
1978/79:422). De resurstillskott som dessa beslut inneburit har enligt statsrådet
skapat ett tämligen gynnsamt utgångsläge för en fortsatt utveckling
av grundskolan mot de mål som riksdagen fastställt genom beslutet om en
UbU 1979/80:26
3
reformering av skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30,
rskr 1975/76: 367) och beslutet om ny läroplan.
Föredragandens medelsberäkningar under förslagsanslaget Bidrag till
driften av grundskolor m. m. grundar sig på löneläget våren 1979 med en
viss uppräkning för de kostnadsökningar som kan förväntas. Totalt beräknas
medelsbehovet under förevarande anslag uppgå till 11 737 000000 kr.
I motionen 1979/80:454 hemställs att riksdagen uttalar att staten successivt
bör överta kostnaderna för den kommunala skolverksamheten (yrkandet
1).
Utskottet avstyrkte förra året ett liknande motionsyrkande (mot. 1978/
79: 1900 yrkandet 1) i sitt yttrande till finansutskottet över vissa delar av
propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin (UbU 1978/79: 1
y). Vidare erinras om att riksdagen våren 1978 vid sitt beslut om ett nytt
statsbidragssystem för grundskolan (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21,
rskr 1977/78: 260) också tog ställning till hur kostnaderna för grundskolan
skulle fördelas mellan stat och kommun. Utskottet föreslår därför att
riksdagen avslår motionen 1979/80:454 yrkandet 1.
I motionen 1979/80:454 begärs förslag om ytterligare medel till kommunerna,
att upptas på tilläggsbudget för budgetåret 1980/81, för att de skall
kunna förverkliga beslutet om en reformering av skolans inre arbete (yrkandet
2). Motionärerna anser att statsbidraget är helt otillräckligt och att
bidragsfördelningen måste ske med hänsyn till olika kommuners förutsättningar
att bl. a. genomföra den samlade skoldagen.
Flera undersökningar under de senaste åren har enligt motionen 1979/
80: 526 pekat på stora ekonomiska och sociala skillnader mellan och inom
kommuner vilket får effekter bl. a. på utbildningsområdet. Med hänvisning
till dessa rapporter yrkas att riksdagen uttalar att åtgärder snarast vidtas
, för att utjämna de materiella villkoren för grundskolans undervisning och
hos regeringen begär förslag härom (yrkandet 1 c).
Utskottet erinrar om att den s. k. förstärkningsresursen skall fördelas
dels inom länet av länsskolnämnden efter kommunernas behov, dels inom
kommunen av skolstyrelsen efter skolenheternas behov. Det finns alltså
möjlighet att vid medelsfördelningen ta hänsyn till olika lokala behov. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/
80: 526 yrkandet 1 c. Eftersom utskottet inte heller är berett biträda förslaget
att riksdagen skall begära medel på tilläggsbudget för budgetåret 1980/
81 för att lättare förverkliga SIA-skolan, föreslår utskottet att riksdagen
också avslår motionen 1979/80:454 yrkandet 2.
I motionen 1979/80: 454 föreslås att statsbidrag bör utgå till tjänster som
skolkurator och skolpsykolog och att delningstalet för dessa tjänster inte
får överstiga 1 000 elever per tjänst (yrkandet 3).
I sitt yttrande över vissa delar av propositionen 1978/79:95 om den
kommunala ekonomin avstyrkte utskottet förra året ett likalydande mo
-
UbU 1979/80:26
4
tionsyrkande (mot. 1978/79:805 yrkandet 3) med hänvisning till att nya
specialdestinerade statsbidrag inte bör införas (UbU 1978/79:1 y, s. 2, FiU
1978/79:35, rskr 1978/79:335). Utskottet erinrar också om att skolans
förebyggande och stödjande verksamhet för elever f. n. utreds av elevvårdskommittén
(U 1978:06). Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att motionen 1979/80:454 yrkandet 3 avslås av riksdagen.
1 motionen 1979/80: 293 föreslås en höjning av anslaget Bidrag till driften
av grundskolor m. m. med 102 milj. kr. för att förbättra arbetsmiljön i
skolan. Medlen skall enligt motionärerna tillföras den del av förstärkningsresursen
som länsskolnämnd fördelar. De skall användas för att öka personaltätheten
i skolan och därigenom ge ytterligare stöd och stimulans åt
elever med behov härav samt skapa ökad omsorg under skoldagen, stimulera
till nya arbetsformer m.m. Cirka två tredjedelar av resurstillskottet
skall disponeras för undervisningsinsatser och cirka en tredjedel till andra
insatser och fördelas mellan kommunerna utifrån deras resursbehov.
Utskottet avstyrkte föregående år ett motsvarande motionsyrkande
(mot. 1978/79:629 yrkandet 1) med hänvisning till möjligheterna att flexibelt
använda tillgängliga resurser och till det statsfinansiella läget (UbU
1978/79: 28, s. 2-3). Inte heller nu finner utskottet med tanke på det
statsfinansiella läget anledning att biträda förslaget om ytterligare statsbidrag
till verksamheten i grundskolan och föreslår att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 293.
I motionen 1979/80:425 yrkas att riksdagen anslår 50 milj. kr. till den
kommunala musikundervisningen. Motionärerna anser att ett speciellt
statsbidrag bör utgå till den kommunala musikskolan för att garantera
utbyggnad till en hög och jämn standard över hela landet (yrkandet 1).
Utskottet har tidigare med hänvisning till det statsfinansiella läget avstyrkt
likalydande motioner, senast i samband med behandlingen av det
nya statsbidragssystemet för grundskolan. Riksdagen anslöt sig till utskottets
bedömning (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21 s. 14, rskr 1977/
78:260). Med samma motivering föreslår utskottet nu att motionen 1979/
80: 425 yrkandet 1 avslås av riksdagen.
Enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för
grundskolan m.m. utgår genom det s. k. tilläggsbidraget bidrag bl. a. till
kommunernas kostnad för vikarie för rektor, studierektor eller lärare som
är tjänstledig med högst B-avdrag med anledning av barns födelse. Enligt
föredragande statsrådets mening bör i underlaget för beräkning av procentsatsen
för tilläggsbidraget ingå vikariekostnader även i det fall tjänstledigheten
avser vård av sådant adoptivbarn eller i adoptionssyfte mottaget
fosterbarn som inte har fyllt tio år. Utskottet har inget att erinra mot detta
förslag.
I riksdagsbeslutet år 1978 om den förberedande dansarundervisningen
UbU 1979/80:26
5
(prop. 1977/78:100, UbU 1977/78:16, rskr 1977/78:181) förutsattes att statsbidrag
skulle utgå enbart för det antal timmar då eleverna i stället för vanlig
grundskolundervisning fick undervisning i dans. Bidraget avsågs utgå med
samma belopp som skulle ha utgått för den vanliga grundskolundervisningen.
Genom att undervisningen i dans sker i små grupper överstiger emellertid
antalet lärarveckotimmar elevveckotimmarna och merkostnaderna för
detta m. m. faller helt på kommunerna. På kommunerna faller även kostnaden
för den del av den förberedande dansarundervisningen, som ligger
utanför de veckotimtal, som gäller för den obligatoriska grundskolundervisningen.
Försökskommunerna Stockholm. Göteborg och Malmö har
bl. a. av ekonomiska skäl haft vissa svårigheter att inleda verksamheten.
Föredragande statsrådet förordar därför att det statliga bidraget till den
förberedande dansarundervisningen ökas. Ökningen bör motsvara 33,3
lärarveckotimmar per klass för mellanstadiet och 40,2 lärarveckotimmar
per klass för högstadiet. Därvid har föredraganden även beaktat kostnader
för ackompanjatörer. Förändringen bör enligt statsrådet gälla fr. o. m. budgetåret
1980/81. Bidraget bör omfattas av förskotts- och slutregleringsförfarande.
Någon kostnad för staten uppstår därför inte förrän budgetåret
1981/82, för vilket år kostnaden beräknas till ca 600000 kr. Vid fullt
utbyggd organisation i de tre kommunerna kan kostnaden för förslaget
beräknas till 2,6 milj. kr. Utskottet har inte heller något att erinra mot detta
förslag.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om medelsanvisning
under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.
Under förevarande anslag föreslår föredragande statsrådet att poänggränsen
(1 kap. 7 § Skolförordningen) för inrättande av tjänst som skoldirektör
sänks så att sådan tjänst finns i kommuner vars skolväsende omfattar
lägst 130 poäng. Efter medgivande av SÖ bör tjänst som skoldirektör
kunna inrättas ned till 110 poäng och, om synnerliga skäl föreligger och
regeringen medger det, även vid lägre poängtal. Dessutom anmäler statsrådet
att hon — för att förbättra situationen också för kommuner som inte
heller med de föreslagna ändringarna får inrätta skoldirektörstjänst -avser föreslå extra nedsättning av undervisningsskyldigheten för dessa
kommuners skolledare. För de kommuner vars skolväsende omfattar lägst
110 poäng bör nedsättning kunna medges med det antal undervisningstimmar
som beräknas för en rektor eller studierektor, f. n. 210 undervisningstimmar
per läsår. För de kommuner vars skolväsende omfattar mindre än
110 poäng bör nedsättning kunna medges med hälften av detta antal undervisningstimmar.
I motionen 1979/80:1315 yrkas att riksdagen ger regeringen till känna att
en särskild rektorstjänst för skolchef bör få finnas fr. o. m. den I juli 1980 i
alla kommuner under 130 poäng. Motionärerna framhåller att 97 kommuner
trots de i budgetpropositionen föreslagna förändringarna tvingas
UbU 1979/80:26
6
bibehålla kombinationstjänsterna förste rektor och rektor tillika skolchef
om inte SÖ eller regeringen medger dispens från gränsen 130 poäng. Dessa
kombinationstjänster är enligt motionärerna alltför arbetskrävande med
tanke på de ökningar av arbetsuppgifterna som senare års förändringar på
skolområdet, arbetsrättslagstiftningen m. m. fört med sig. I motionen 1979/
80:1316 yrkas att de mindre kommunernas problem skall beaktas vid
prövning av framställningar om inrättande av skolchefstjänster. Även dessa
motionärer anser att skolchefsarbetet tar huvudparten av arbetstiden för
de befattningshavare som är förste rektor eller rektor tillika skolchef. Den
extra nedsättning av undervisningsskyldigheten med 210 eller 105 undervisningstimmar
som föreslagits i budgetpropositionen anser motionärerna
inte vara någon reell förstärkning varför den bör ersättas av ökade möjligheter
att inrätta fristående skolchefstjänster även i de mindre kommunerna.
Utskottet anser det angeläget med en förstärkning av skolledningen i de
mindre kommunerna. Föredragande statsrådets förslag innebär förutom
den generellt sänkta poänggränsen för inrättande av skoldirektörstjänst
också att SÖ och regeringen har möjlighet att pröva framställningar om
dispens från denna gräns. Utskottet inser att behov i många fall föreligger
även för mindre kommuner att få inrätta fristående skolchefstjänster. Det
statsfinansiella läget medger emellertid inte enligt utskottets mening ytterligare
förstärkning av skolchefsfunktionen utöver vad föredragande statsrådet
förordat, varför riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:1315
och 1316 bör godkänna de riktlinjer för inrättande av tjänst som skoldirektör
i kommun som förordats i propositionen 1979/80:100.
Riksdagen beslutade våren 1966 om behörighet till ordinarie tjänst som
rektor eller studierektor i grundskolan (prop. 1966:74, SU 1966:90, rskr
1966: 205). Sådan behörighet har den som är behörig till ordinarie tjänst
som lärare vid skolform som ingår i rektors arbetsområde. Behörig till
ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid skolenhet med gymnasieskola
är enligt riksdagsbeslut år 1970 den som är behörig till ordinarie
tjänst som lärare vid skolform som ingår i skolenheten (prop. 1970:159, SU
1970: 222, rskr 1970:437). Sedermera har beslut om nya slag av lärartjänster
fattats. En del av dessa lärartjänster får inte inrättas som ordinarie
tjänster utan endast som extra ordinarie eller extra tjänster. Detta gäller
exempelvis lärarkategorierna 20-23 i grundskolan (lärare i maskinskrivning
och hemspråk samt vissa s. k. kombinationstjänster). Föredraganden
förordar nu att behörighet till ordinarie rektors- och studierektorstjänst
medges även för den som är behörig till extra ordinarie lärartjänst om
ordinarie tjänst av samma slag inte finns (prop. 1979/80:100 bilaga 12, s.
268 -269).
1 motionen 1979/80: 1305 yrkas att hemspråkslärare skall bli behöriga till
skolledartjänster (yrkandet 6). I motionen 1979/80:663 yrkas att lärarkate
-
UbU 1979/80:26
7
gorierna 20—23 skall vara behöriga till ordinarie lärartjänst så att de därmed
också blir behöriga till ordinarie skolledartjänst.
Orsaken till att vissa lärartjänster endast finns som extra ordinarie eller
extra tjänster är att tjänsterna grundas på försöksverksamhet inom lärarutbildningen
eller att underlaget för tjänsterna inte är så stabilt att det
bedömts lämpligt att inrätta dem även som ordinarie tjänster (prop. 1979/
80: 100 bilaga 12, s. 269).
Mot denna bakgrund kan utskottet inte tillstyrka att ordinarie tjänster
inrättas för lärare 20—23, varför motionen 1979/80: 663 bör avslås i denna
del. Utskottet tillstyrker de i budgetpropositionen förordade riktlinjerna
för behörighet till ordinarie rektors- och studierektorstjänster. Genom
dessa nya riktlinjer tillgodoses motionen 1979/80: 663 i denna del och
motionen 1979/80:1305 yrkandet 6, varför dessa motionsyrkanden inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande statens övertagande av kostnaderna för
den kommunala skolverksamheten avslår motionen 1979/80:454
yrkandet 1,
2. att riksdagen beträffande åtgärder för att utjämna de materiella
villkoren för grundskolans undervisning avslår motionen 1979/
80: 526 yrkandet 1 c,
3. att riksdagen beträffande begäran om medel på tilläggsbudget för
budgetåret 1980/81 avslår motionen 1979/80:454 yrkandet 2,
4. att riksdagen beträffande statsbidrag för skolkuratorer och
skolpsykologer avslår motionen 1979/80:454 yrkandet 3,
5. att riksdagen beträffande åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i
skolan avslår motionen 1979/80: 293 i denna del,
6. att riksdagen beträffande statsbidrag till den kommunala musikskolan
avslår motionen 1979/80:425 yrkandet 1 i denna del,
7. att riksdagen beträffande statsbidrag för kommunernas vikariekostnader
vid vård av adoptivbarn godkänner vad som förordats
i propositionen 1979/80: 100,
8. att riksdagen beträffande statsbidrag till förberedande dansarundervisning
i grundskolan godkänner vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,
9. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till propositionen
1979/80: 100 och med avslag på motionerna 1979/
80:293 i denna del och 1979/80:425 yrkandet 1 i denna del till
Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 11 737000000 kr.,
10. att riksdagen beträffande riktlinjer för inrättande av tjänst som
skoldirektör i kommun med avslag på motionerna 1979/80: 1315
och 1979/80: 1316 godkänner vad som förordats i propositionen
1979/80:100,
UbU 1979/80:26
8
11. att riksdagen beträffande vissa lärarkategoriers behörighet till
ordinarie lärartjänst avslår motionen 1979/80: 663 i denna del,
12. att riksdagen beträffande behörighet till ordinarie rektors- och
studierektorstjänst med avslag på motionen 1979/80:663 i denna
del och motionen 1979/80: 1305 yrkandet 6 godkänner de riktlinjer
som förordats i propositionen 1979/80: 100.
2. Information om läroplan för grundskolan. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten C 12 (s. 269—270) och hemställer
att riksdagen till Information om läroplan för grundskolan för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 5600000 kr.
3. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. Regeringen har under
punkten C 13 (s. 270-273) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som förordats i propositionen träffa överenskommelse med norska resp.
finska staten om samarbete på utlandsundervisningens område,
2. till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret
1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 17 649000 kr.
Motionerna
1979/80: 1533 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om hur den kompletterande undervisningen för
svenska barn i utlandet skall organiseras för att täcka också barn i förskoleåldern.
1979/80: 1718 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag rörande inrättande av en skolledarresurs
vid de svenska utlandsskolor som omfattar grundskolans samtliga stadier.
Utskottet
Efter förhandlingar mellan företrädare för den svenska staten och den
norska staten har en preliminär överenskommelse träffats om samverkan
mellan länderna vad gäller utlandsundervisningen. Föredragande statsrådet
anför att överläggningar från svensk sida bör kunna bedrivas med syfte
att uppnå samma former för samverkan med Finland som enligt den
preliminära överenskommelsen med Norge och hemställer om riksdagens
bemyndigande att träffa överenskommelse med norska resp. finska staten
om samarbete på utlandsundervisningens område.
Utskottet har inget att erinra mot förslaget och föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att träffa överenskommelser i enlighet med vad
som förordats i propositionen 1979/80: 100.
Enligt uppgifter från skolöverstyrelsen (SÖ) undervisas innevarande år
cirka 1 350 barn i svenska utlandsskolor. Ungefär lika många svenska barn
UbU 1979/80: 26
9
i utländska eller internationella skolor åtnjuter kompletterande undervisning
i svenska språket och om svenska förhållanden. Dessutom anordnas
handledd korrespondensundervisning på högstadiet och gymnasieskolstadiet
för några hundratal elever. Sammanlagt deltar ca 3000 skolpliktiga
svenska barn i utlandet i undervisning som till viss del finansieras genom
bidrag från svenska staten.
I motionen 1979/80: 1533 yrkas att riksdagen skall begära förslag om hur
kompletterande undervisning i svenska skall organiseras för att kunna
erbjudas också barn i förskoleåldern. Motionärerna påpekar att svenska
barn i utlandet inte har den rätt att få hemspråksträning i förskoleåldern
som invandrarbarn i vårt land har.
Utskottet har inhämtat att svensk förskola har organiserats på 18 orter
där också svensk utlandsskola finns. Cirka 250 svenska barn går i dessa
förskolor, där givetvis svenska är det helt dominerande samtalsspråket.
Enligt utskottets mening bör inte någon kompletterande undervisning i
svenska erfordras i dessa förskolor. Utskottet anser att det rådande statsfinansiella
läget inte medger statsbidrag till kompletterande undervisning i
svenska före skolpliktsåldern för de svenska barn, som är bosatta i länder
och på orter där svensk förskola inte finns. Motionen 1979/80: 1533 bör
alltså avslås av riksdagen.
I motionen 1979/80: 1718 hemställs om förslag rörande inrättande av en
särskild skolledarresurs vid de svenska utlandsskolor som omfattar grundskolans
samtliga stadier. Motionärerna anser att det är otillfredsställande
att svensk grundskola i utlandet inte får särskilt bidrag till avlöning av
skolledare, vilket grundskola i Sverige får.
De sex utlandsskolor som omfattar grundskolans samtliga stadier har
enligt SÖ innevarande läsår elevantal som varierar mellan 29 och 111
elever per skola. Endast en av skolorna (London) har över 100 elever.
Regering och riksdag beslöt år 1978 med anledning av utlandsskoleutredningens
förslag (SOU 1977:21, s. 157) att det särskilda driftbidraget till
utlandsskolor skall utgöra ersättning för del av de kostnader som inte avser
lärarlöner och lokalkostnader, dvs. kostnader för bl. a. skolledning och
administration (prop. 1977/78:100, UbU 1977/78:18, rskr 1977/78:205).
Detta bidrag är enligt inhämtade uppgifter i genomsnitt mer än dubbelt så
stort för högstadieelev som för låg- och mellanstadieelever. Utskottet
föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motionen 1979/
80:1718.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning
under förevarande anslag.
Med åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förordats i propositionen 1979/80: 100
träffa överenskommelse med norska resp. finska staten om samarbete
på utlandsundervisningens område.
UbU 1979/80:26
10
2. att riksdagen beträffande kompletterande undervisning i svenska
för svenska barn i utlandet i förskoleåldern avslår motionen
1979/80:1533,
3. att riksdagen beträffande skolledarresurs vid svenska utlandsskolor
som omfattar grundskolans samtliga stadier avslår motionen
1979/80: 1718,
4. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
förbudgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 17649000 kr.
4. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna C 15-C 17 (s. 274-289) och
hemställer
1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100
förordats om inrättande av ett specialpedagogiskt centrum för
synskadade elever vid Tomtebodaskolan,
2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100
förordats om studie- och yrkesorientering i specialskolan,
3. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 119891 000 kr.,
4. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 2629000 kr.,
5. att riksdagen till Specialskolan m.m.: Resor för elever jämte
ledsagare för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
8 377000 kr.
Stockholm den 17 april 1980
På utbildningsutskottets vägnar
CLAES ELMSTEDT
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Claes Elmstedt (c). Hans Nyhage
(m). Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m). Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s),
Gunnel Liljegren (m), Torsten Karlsson (s), Larz Johansson (c). Marianne
Wahlberg (fp), Göran Persson (s) och Olle Grahn (fp).
Reservation
vid punkten 1 (Bidrag till driften av grundskolor m. m.) beträffande arbetsmiljön
i skolan och medelsanvisningen av Bengt Wiklund, Lars Gustafsson,
Helge Hagberg, Lennart Bladh, Karl-Erik Häll, Torsten Karlsson och
Göran Persson (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet
avstyrkte” och slutar ”motionen 1979/80: 293” bort ha följande lydelse:
UbU 1979/80:26
11
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att nu gå vidare såsom
föreslås i motionen 1979/80: 293 och ytterligare stimulera reformarbetet för
en bättre skola, som med en lugn och trygg arbetsmiljö kan grundlägga
goda kunskaper och färdigheter samt åstadkomma en social utveckling hos
alla elever. Både skolpersonal, elever och föräldrar framför ofta önskemålet
om ökad personaltäthet i undervisningen. Utskottet instämmer i önskemålen
om ökad personaltäthet där arbetsmiljön är särskilt besvärlig och
föreslår en personalförstärkning i grundskolan i enlighet med vad som
framförs i motionen 1979/80:293. Detta innebär att den behovsinriktade
resursfördelningen förstärks och att man kan ta ökad hänsyn till att skolproblemen
varierar från region till region, mellan olika kommuner inom
samma region och även mellan skilda kommundelar och skolor. Utskottet
förordar att riksdagen bifaller motionen 1979/80:293 och att anslaget Bidrag
till driften av grundskolor m. m. räknas upp med 102 milj. kr. utöver
vad regeringen föreslagit.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”grundskolor m. m.” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstaganden i det föregående föreslår
utskottet att riksdagen beträffande medelsanvisningen anvisar ett med
102 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 11839000000 kr. till Bidrag till
driften av grundskolor m. m.
dels att utskottets hemställan under 5 och 9 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen beträffande åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i
skolan med bifall till motionen 1979/80: 293 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1979/80: 100 och med bifall till motionen 1979/
80:293 i denna del samt med avslag på motionen 1979/80:425
yrkandet 1 i denna del till Bidrag till driften av grundskolor m. m.
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
11 839000000 kr.,
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980