UbU 1979/80: 25

Utbildningsutskottets betänkande
1979/80: 25

med anledning av propositionen 1979/80:82 om ledning och administration
av sameskolorna m. m. jämte motion

NIONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Sedan regeringen i propositionen 1979/80: 100 bilaga 12 under punkten
C 14 (s. 274) beräknat medel för nedannämnda ändamål har regeringen i
propositionen 1979/80:82 (utbildningsdepartementet)

1. föreslagit riksdagen att godkänna vad som i propositionen förordats
om ledning och administration av sameskolorna.

2. berett riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad som i propositionen
anförts om samiska utbildningsråd,

3. föreslagit riksdagen att till Sameskolor för budgetåret 1980/81 anvisa
ett förslagsanslag av 9990000 kr.

I propositionen föreslås att en särskild sameskolstyrelse inrättas. Denna
skall vara styrelse för alla sameskolor i landet. Till styrelsen skall knytas
ett kansli som förestås av en skolchef. En tjänst som sameskolkonsulent
skall inrättas för att biträda skolchefen med handläggningen av pedagogiska
frågor. Vid sameskolans högstadium i Gällivare skall finnas en arvodestjänst
som studierektor och vid övriga sameskolenheter arvodestjänster
som tillsynslärare.

I propositionen behandlas också frågan om s. k. samiska utbildningsråd.
Det föreslås att kommunerna själva skall få avgöra om man försöksvis vill
inrätta sådana utbildningsråd.

Vidare föreslås att samarbetsnämnder skall finnas vid varje sameskolenhet.

De nya reglerna föreslås gälla fr. o. m. den I juli 1980.

Motionen

1979/80: 1910 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande föräldrainflytandet i sameskolan.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samhället/
staten fortsättningsvis genom anslag garanterar föräldrainflytande i sameskolan
enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen uttalar att kansliet för sameskolan bör förläggas till
Gällivare,

1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 25

UbU 1979/80:25

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande integrering av icke-samiska elever i sameskolan.

Utskottet

Riksdagen anslöt sig år 1977 till riktlinjerna för samisk utbildning i
propositionen 1976/77: 80 om insatser för samerna (KrU 1976/77:43. UbU
1976/77:1 y, rskr 1976/77:289). Därefter bildades en arbetsgrupp (U
1977: 10) inom utbildningsdepartementet för att lägga fram förslag om den
administrativa och pedagogiska ledningen av en samisk utbildningsväg. 1
gruppen fanns företrädare för departementet, skolöverstyrelsen (SÖ), utredningen
(U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK.) och
samernas organisationer. Arbetsgruppen avlämnade år 1978 betänkandet
(Ds U 1978: 5) Administration och ledning av en samisk utbildningsväg.

Regeringen föreslår nu i propositionen 1979/80:82 att riksdagen skall
godkänna vad som anförts om ledning och administration av sameskolorna.
Riksdagen bereds också tillfälle att yttra sig över vad som anförts
om samiska utbildningsråd. Slutligen beräknas medel för budgetåret 1980/
81 för sameskolorna.

Föredragande statsrådet konstaterar att barn till samer enligt sameskolförordningen
(1 §) har rätt att fullgöra skolplikt i den statliga sameskolan i
stället för i den kommunala grundskolan. Som samer anses i detta sammanhang
alla som uppger sig vara samer.

Enligt motionen 1979/80: 1910 (yrkandet 4) skall riksdagen ge regeringen
till känna att vissa icke-samiska barn skall få integreras i sameskolorna där
detta är lämpligt från geografiska och sociala synpunkter. Enligt motionärerna
kan det för vissa icke-samiska elever som kommer från det huvudsakliga
samiska bosättningsområdet vara mera praktiskt att välja sameskola,
särskilt om de ändå måste bo inackorderade på skolorten. Sådana
icke-samiska elever skall enligt motionen i stället för de helt samiska
inslagen i undervisningen garanteras sådant lärostoff som de skulle fått i
den kommunala grundskolan. En sådan integrering skulle enligt motionärerna
något bredda underlaget för sameskolorna. samtidigt som den skulle
vara en bra lösning på vissa, fåtaliga icke-samiska elevers problem med
skolgången. Enligt motionen skall staten stå för de huvudsakliga kostnaderna
och kommunerna betala kostnader motsvarande interkommunala
elevavgifter.

Utskottet vill först erinra om att målet för den samiska utbildningsvägen
och därmed också för sameskolan är att skapa möjligheter för de samiska
eleverna att ta del av och utveckla det samiska språket och andra samiska
kulturinslag. Sameskolan har skapats för samernas barn. Utskottet har
dock vid sina överväganden med anledning av det nu aktuella motionsyrkandet
funnit att det i vissa fall kan vara motiverat att också icke-samiska

UbU 1979/80:25

barn har möjlighet att gå i sameskola. Som exempel kan nämnas ett ickesamiskt
barn från en ort med sameskola men utan kommunal grundskola
som tvingas att åka till annan ort med kommunal grundskola. I annat fall
kan det vara mera praktiskt för ett barn från en extrem glesbygd att gå i
sameskola och bo inackorderad på sameskolans elevhem än att gå i kommunal
grundskola. Utskottet anser således att en möjlighet bör finnas för
icke-samiskt barn att gå i sameskola. Utskottet vill emellertid betona att
det måste röra sig om ett fåtal fall så att sameskolans inriktning och
målsättning inte påverkas. En överenskommelse mellan berörd kommun
och sameskolstyrelsen bör kunna ligga till grund för en sådan anordning.
För ett icke-samiskt barn i sameskola bör de helt samiska inslagen i
undervisningen kunna bytas ut mot annan undervisning. Enligt utskottets
uppfattning är det dock inte möjligt att, som motionärerna föreslår, garantera
ett icke-samiskt barn i sameskola undervisning i allt det lärostoff som
erbjuds i den kommunala grundskolan och som i sameskolan byts ut mot
helt samiska inslag. Vad utskottet här anfört om icke-samiskt barn i sameskola
bör riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 1910 yrkandet 4
som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringen föreslår att en särskild same skolstyrelse med samisk majoritet
skall inrättas fr. o. m. den I juli 1980. Den skall vara styrelse för alla
sameskolor i landet och överta de uppgifter, huvudsakligen motsvarande
dem som tillkommer skolstyrelse för den kommunala grundskolan, som
hittills åvilat länsskolnämnden i Norrbottens län. Sameskoiorna skall som
hittills vara statliga. Länsskolnämnden i Norrbottens län och länsskolnämnder
i övriga län med sameskolor skall ha samma tillsynsansvar för
sameskoiorna inom resp. län som de har för det obligatoriska skolväsendet.
Till sameskolstyrelsen skall knytas ett kansli med en skolchef (skoldirektör)
som chef. Vid kansliet skall vidare finnas en tjänst som sameskolkonsulent
för pedagogiska frågor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om inrättande av en sameskolstyrelse
och om ett kansli knutet till styrelsen.

Enligt propositionen 1979/80:82 bör det ankomma på regeringen att
besluta om lokaliseringen av sameskolstyrelsen och dess kansli efter förslag
av arbetsgruppen för samefrågor.

1 motionen 1979/80: 1910 (yrkandet 3) föreslås riksdagen uttala att sameskolstyrelsens
kansli skall lokaliseras till Gällivare. Motionärerna hänvisar
till att det i Gällivare finns både en fullständig låg- och mellanstadieenhet
av sameskolan och ett sameskolhögstadium. Genom att det ordinarie
skolväsendet i kommunen är väl utbyggt kommer den i propositionen
förordade kontakten mellan sameskolstyrelsen och det allmänna skolväsendet
att bli väl tillgodosedd där.

Utskottet anser att riksdagen inte bör fatta beslut om lokaliseringen av
sameskolstyrelsens kansli. Denna fråga bör. som förordas i propositionen.

Ubll 1979/80: 25

avgöras av regeringen efter hörande av arbetsgruppen för samefrågor.
Riksdagen bör således avslå yrkandet 3 i motionen 1979/80: 1910.

Regeringen föreslår vidare att det vid sameskolans högstadium i Gällivare
skall finnas en arvodestjänst som studierektor och vid övriga sameskolenheter
arvodestjänster som tillsynslärare. Utskottet har inget att erinra
mot förslaget och föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i
propositionen om sameskolans ledning och administration i övrigt.

Nya former för lokalt samiskt inflytande över skolan bör enligt propositionen
kunna utvecklas och prövas. 1 kommuner med sameskola eller
kommuner utan sameskola men med talrik samisk befolkning skall lokala
samiska utbildningsråd kunna inrättas. De skall syssla med frågor om
sameskolor där sådana finns samt vara rådgivande organ till kommunernas
skolstyrelser. Det bör ankomma på varje kommun att ta ställning till om
sådana råd skall inrättas och till rådens sammansättning och uppgifter.
Verksamheten skall bedrivas försöksvis och följas av SÖ, som vid behov
skall föreslå regeringen lämpliga åtgärder. Några särskilda bestämmelser
för rådens verksamhet föreslås inte f. n.

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna försöksverksamheten
med lokala samiska utbildningsråd. Detta bör riksdagen med anledning
av propositionen 1979/80: 82 som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt föredragande statsrådet bör samarbetsnämnder inrättas vid sameskolorna.
De skall vara fora för samverkan vid de lokala skolenheterna
och tillgodose föräldrarnas och elevernas behov av inflytande. Samarbetsnämnderna
skall ersätta de nuvarande rådgivande sameskolfullmäktige vid
varje sameskola.

I motionen 1979/80: 1910 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till
känna att föräldrainflytandet i sameskolan inte får försämras i och med att
det hittillsvarande samrådsorganet för föräldrarna, nämligen sameskolfullmäktige.
skall upphöra (yrkandet I). Samhället måste därför ekonomiskt
garantera att föräldrainflytandet blir lika stort som förut och helst större
(yrkandet 2).

Utskottet erinrar om att en av anledningarna till att samarbetsnämnder
vid sameskolor skall inrättas är att tillgodose föräldrarnas och elevernas
behov av inflytande. Till deltagare i de nuvarande sameskolfullmäktige har
utgått vissa arvoden och ersättning för resor vid sameskolfullmäktiges
sammanträden. Utskottet förutsätter att motsvarande kostnader för föräldrars
deltagande i de nya samarbetsnämnderna skall bestridas från anslaget
utan att riksdagen gör något särskilt uttalande härom. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandena I och 2 i
motionen 1979/80: 1910.

Föredragande statsrådets medelsberäkning under förslagsanslaget Sameskolor
innebär en ökning med sammanlagt 1336000 kr. En del av

UbU 1979/80: 25

ökningen avser kostnader för sameskolstyrelsen och dess kansli samt
kostnader för expertis och för tillsynslärartjänster vid sameskolorna. Vidare
beräknas ökat medelsbehov i vad gäller reseersättningar, lokalkostnader
och expenser.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande icke-samiskt barn i sameskola med
anledning av motionen 1979/80: 1910 yrkandet 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande inrättande av sameskolstyrelse med
kansli knutet till styrelsen godkänner vad som förordats i propositionen
1979/80:82,

3. att riksdagen beträffande lokaliseringen av sameskolstyrelsen
och dess kansli avslår motionen 1979/80: 1910 yrkandet 3,

4. att riksdagen beträffande sameskolans ledning och administration
i övrigt godkänner vad som förordats i propositionen 1979/
80: 82,

5. att riksdagen beträffande lokala samiska utbildningsråd med anledning
av propositionen 1979/80:82 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

6. att riksdagen beträffande samarbetsnämnder vid sameskolorna
avslår motionen 1979/80: 1910 yrkandena 1 och 2,

7. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 9990000 kr.

Stockholm den 17 april 1980

På utbildningsutskottets vägnar
CLAES ELMSTEDT

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Claes Elmstedt (c). Hans Nyhage
(m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m). Helge
Hagberg (s). Lennart Bladh (s). Kerstin Göthberg (c). Karl-Erik Häll (s),
Gunnel Liljegren (m), Torsten Karlsson (s), Larz Johansson (c), Marianne
Wahlberg (fp). Göran Persson (s) och Olle Grahn (fp).

Reservationer

1. beträffande lokaliseringen av sameskolstyrelsen och dess kansli av
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, KarlErik
Häll, Torsten Karlsson och Göran Persson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "Utskottet
anser” och på s. 4 slutar ”motionen 1979/80: 1910” bort ha följande lydelse: -

UbU 1979/80:25

Utskottet anser att riksdagen bör ta ställning till frågan om lokaliseringen
av sameskolstyrelsen och dess kansli. Enligt utskottets uppfattning bör
regeringen besluta att förlägga sameskolstyrelsen och dess kansli till Gällivare
där det finns en sameskolenhet med låg- och mellanstadium och ett
sameskolhögstadium. Vad utskottet här anfört om lokalisering till Gällivare
av sameskolstyrelsen och dess kansli bör riksdagen med bifall till
motionen 1979/80: I910yrkandet 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande lokaliseringen av sameskolstyrelsen
och dess kansli med bifall till motionen 1979/80: 1910 yrkandet 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande samarbetsnämnder vid sameskolorna av Bengt Wiklund,
Lars Gustafsson, Helge Hagberg. Lennart Bladh. Karl-Erik Häll. Torsten
Karlsson och Göran Persson (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”motionen 1979/80: 1910” bort ha följande lydelse:

Utskottet är ense med motionärerna om att föräldrainflytandet i sameskolan
inte får försämras i och med att sameskolfullmäktige ersätts med
samarbetsnämnder. Snarare bör föräldrarnas inflytande förstärkas. Detta
inflytande bör ekonomiskt garanteras genom att föräldrarepresenlanterna
får arvoden och reseersättningar när de deltar i samarbetsnämndernas
sammanträden. Detta bör riksdagen med bifall till yrkandena I och 2 i
motionen 1979/80: 1910 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande samarbetsnämnder vid sameskolorna
med bifall till motionen 1979/80: 1910 yrkandena I och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980