UbU 1979/80: 23

Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:23

med anledning av propositionen 1979/80: 100 såvitt gäller anslag till
vuxenutbildning jämte motioner

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen i propositionen
1979/80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under
avsnittet Vuxenutbildning (punkterna E 2—E 13) samt yrkanden i motionerna
1978/79: 1360. 1979/80: 405. 426. 522. 670. 873. 886, 1168. 1320, 1323.
1324. 1535, 1691. 1694. 1699. 1716 och 1717.

Punkten E 1 Sveriges Utbildningsradio aktiebolag har remitterats till
kulturutskottet.

I. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader. Statliga skolor för
vuxna: Undervisningsmateriel m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna E 2 och E 3 (s. 582—586) och hemställer

1. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader
förbudgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 9450000 kr.,

2. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel
m.m. förbudgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
5 251 000 kr.

2. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. Regeringen har under
punkten E 4 (s. 586—597) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
— öka antalet undervisningstimmar för yrkesinriktade gymnasieskolkurseroch
särskilda yrkesinriktade kurser.

2. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till tekniska
stödåtgärder för handikappade elever inom grundutbildning för
vuxna,

3. till Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m. för budgetåret 1980/
81 anvisa ett förslagsanslag av 558 439 000 kr.

Motionerna

1979/80: 670 av Lars Werner m. 11. (vpk) vari yrkas

I. att riksdagen uttalar sig för en inriktning av den kommunala vuxenutbildningen
som innebär

a) att elevernas rätt till en bra ekonomi garanteras och studielön införs
från 16 år,

I Riksdagen 1979180. 14 sand. Nr 23

UbU 1979/80: 23

b) att studiesociala åtgärder i form av fria läromedel och fri kost införs
och hälso- och sjukvård för de vuxenstuderande förbättras,

c) att betygen avskaffas,

2. att riksdagen beslutar

a) att antalet undervisningskurser på grundskole- och gymnasienivå får
öka med 10% under budgetåret 1980/81 jämfört med innevarande år.

b) att ingen begränsning för tillträde skall finnas för vuxna som behöver
genomgå grundutbildning för vuxna.

1979/80: 1691 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om en begränsning av
grundskolekurser i kommunal vuxenutbildning budgetåret 1980/81,

2. att riksdagen beslutar att till anslaget Bidrag till kommunal vuxenutbildning
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 6300000 kr. förhöjt förslagsanslag av 564 739000 kr. i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Kommunal vuxenutbildning var under budgetåret 1978/79 anordnad i
268 kommuner och 18 landstingskommuner. Särskilda skolenheter för
kommunal vuxenutbildning fanns i juni 1979 inrättade i 62 kommuner och
det fanns då 74 sådana enheter.

Regeringen föreslår för nästa budgetår beträffande såväl grundskolkurser
som gymnasieskolkurser att medel skall anvisas för högst det antal
undervisningstimmar som ifrågavarande kurser omfattar under innevarande
budgetår.

Riksdagen skall enligt motionen 1979/80: 1691 avslå regeringens förslag
om begränsning av grundskolkurserna (yrkandet I). Motionärerna kan inte
acceptera en begränsning som försvårar för korttidsutbildade vuxna att
skaffa sig en kompletterande utbildning på samma nivå som den utbildning
dagens ungdomar får. I enlighet med skolöverstyrelsens (SÖ) beräkningar
av behovet av grundskolkurser föreslår motionärerna att anslaget till den
kommunala vuxenutbildningen skall ökas med 6300000 kr. i förhållande
till regeringens förslag (yrkandet 2).

I motionen 1979/80: 670 yrkas bl. a. att grundskolkurserna i den kommunala
vuxenutbildningen skall få öka med 10 % nästa budgetår jämfört med
innevarande budgetår (yrkandet 2 a delvis).

Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte biträda förslagen i motionerna
om en ökad volym för grundskolkurser inom den kommunala vuxenutbildningen
och föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 1979/80:670
yrkandet 2 a i denna del och 1979/80: 1691 yrkandet I.

I motionen 1979/80: 670 yrkas också att gymnasieskolknrserna inom den
kommunala vuxenutbildningen skall få öka med 10 % jämfört med inneva -

UbU 1979/80: 23

rande budgetår (yrkandet 2 a delvis). Motionärerna hänvisar till att elever
på grund av den begränsning som gällt ett par år inte kunnat fullfölja sina
studier kontinuerligt och till att begränsningen, när den infördes, angavs
vara tillfällig.

Utskottet måste av statsfmansiella skäl avstyrka en sådan generell ökning
av gymnasieskolkurserna och föreslår att riksdagen avslår motionen
1979/80: 670 yrkandet 2 a i denna del.

Utskottet har däremot inte funnit något att erinra mot att regeringen
bemyndigas att, i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar, öka undervisningstimmarna
för yrkesinriktade gymnasie skol kurser och särskilda yrkesinriktade
kurser.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som förordats under
förevarande anslagsrubrik om statsbidrag till tekniska stödåtgärder för
handikappade elever inom grundutbildning för vuxna.

Utskottet föreslår beträffande medelsanvisningen att riksdagen med avslag
på motionerna 1979/80: 670 yrkandet 2 a i denna del och 1979/80: 1691
yrkandet 2 anvisar det av regeringen föreslagna beloppet av 558439000 kr.
till kommunal vuxenutbildning m. m. budgetåret 1980/81.

Riksdagen beslöt år 1977 om grundutbildning för vuxna (prop. 1976/
77: 100, UbU 1976/77: 19, rskr 1976/77: 176). Svensktalande har rätt att tas
in i grundutbildning för vuxna det kalenderår han fyller 16 år om hans
kunskaper i läsning, skrivning eller matematik bedöms ligga under medelnivån
för elever som gått igenom grundskolans årskurs 4. Icke-svensktalande
har samma rätt om han inte kan läsa eller skriva på sitt hemspråk
eller har kortare grundutbildning än vad som motsvarar omkring fyra års
heltidsstudier i Sverige eller saknar motsvarande kunskaper i matematik
eller i läsning och skrivning på sitt hemspråk.

Enligt motionen 1979/80:670 skall riksdagen besluta att ingen begränsning
för tillträde skall finnas för den som behöver genomgå grundutbildning
för vuxna (yrkandet 2 b). Motionärerna anser att regeln om kunskaper
motsvarande årskurs fyra omedelbart bör tas bort och att den som är
funktionell analfabet skall ha tillträde till grundutbildningen.

Utskottet erinrar om att en särskild utredning ( U 1978: 04) tillkallats för
översyn av den kommunala vuxenutbildningen. I översynen ingår även
grundutbildningen för vuxna. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionen 1979/80:670 yrkandet 2 b.

I motionen 1979/80:670 föreslås slutligen att riksdagen skall uttala sig för
en inriktning av den kommunala vuxenutbildningen som innebär att eleverna
garanteras bra ekonomi och studielön (yrkandet I a), att studiesociala
åtgärder i form av fria läromedel och fri kost införs och att hälso- och
sjukvården för de vuxenstuderande förbättras (yrkandet I b) samt att
betygen avskaffas (yrkandet 1 c).

UbU 1979/80: 23

Med hänvisning till pågående arbete inom utredningen om den kommunala
vuxenutbildningen (U 1978:04) och studiestödsutredningen (U
1975: 16) föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80:670 yrkandet
I.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande begränsning av grundskolkurserna
inom den kommunala vuxenutbildningen med avslag på motionerna
1979/80:670 yrkandet 2 a i denna del och 1979/80: 1691
yrkandet I godkänner vad som förordats i propositionen 1979/
80:100.

2. att riksdagen beträffande begränsning av gymnasieskolkurserna
inom den kommunala vuxenutbildningen med avslag på motionen
1979/80:670 yrkandet 2 a i denna del godkänner vad som
förordats i propositionen 1979/80: KM).

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - öka antalet undervisningstimmar för yrkesinriktade
gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade
kurser.

4. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen 1979/
80: 100 om statsbidrag till tekniska stödåtgärder för handikappade
elever inom grundutbildning för vuxna,

5. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till propositionen
1979/80: 100 samt med avslag på motionerna 1979/
80: 670 yrkandet 2 a i denna del och 1979/80: 1691 yrkandet 2 till
Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. för budgetåret 1980/
81 anvisar ett förslagsanslag av 558 439000 kr.,

6. att riksdagen beträffande grundutbildning för vuxna avslår motionen
1979/80: 670 yrkandet 2 b,

7. att riksdagen beträffande inriktning av den kommunala vuxenutbildningen
avslår motionen 1979/80:670 yrkandet I.

3. Bidrag till studieförbund. Regeringen har under punkten E 5 (s. 598-611) föreslagit riksdagen att

1. till Bidrag till studieförbund förbudgetåret 1980/81 anvisa ett anslag
av 37 893000 kr.,

2. godkänna att medel från vuxenutbildningsavgiften inte längre tillförs
anslaget.

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1978179

1978/79: 1360 av Helge Klöver m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att medelstilldelning till projekt skall ske genom de regionala vuxenutbildningsnämnderna.

UbU 1979/80: 23

Motioner väckta ander allmänna motionstiden vid riksmötet 1979180

1979/80: 522 av Olof Palme m. fl (s) vari. såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen beslutar att till Bidrag till studieförbund för budgetåret
1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 500000 kr.
(1000000+1 500000) förhöjt anslag av 40493000 kr. i enlighet med vad
som anförts i motionen.

(Yrkandena 1-4 behandlar utskottet under punkten 4.)

1979/80: 873 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen anhåller att
regeringen genomför föreslagen utbildning av tolkar för döva. dövblinda,
taltolkar samt tolkutbildare.

1979/80: 1323 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att för utbildning av dövblindtolkar anslå ett i förhållande till regeringens
förslag med 2092000 kr. förhöjt belopp.

1979/80: 1699 av Nils Carlshamre (m) och Inger Lindquist (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om omedelbara åtgärder för utbildning
av teckenspråkstolkar och tolkutbildare enligt av skolöverstyrelsen
avlämnat förslag.

Utskottet

Till de av skolöverstyrelsen (SÖ) godkända studieförbunden utgår bidrag
till organisationskostnader, pedagogisk verksamhet, produktion av
studiemateriel m. m., försök med uppsökande verksamhet i bostadsområden
samt utbildning av tolkar för döva.

För budgetåret 1979/80 har 6,7 milj. kr. tillförts anslaget av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de inflytande
skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att förevarande anslag skall
föras upp med 37 893 000 kr., vilket innebär en ökning med 9013000 kr. i
förhållande till innevarande budgetår. Av ökningen avser bl. a. 6,7 milj. kr.
avlyft av inkomster från vuxenutbildningsavgiften och drygt 1,8 milj. kr.
en ökning av bidraget till studieförbundens organisationskostnader och
pedagogiska verksamhet.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner att medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften inte längre tillförs anslaget.

I motionen 1979/80:522 (yrkandet 5 delvis) yrkas att i förhållande till
förslaget i budgetpropositionen ytterligare I milj. kr. skall anvisas som
bidrag till studieförbundens organisationskostnader och pedagogiska
verksamhet som kompensation för prisförändringarna. Uppräkningen skall
delas lika mellan organisationskostnader och pedagogisk verksamhet.

Utskottet anser att riksdagen med hänsyn till det statsfinansiella läget
bör ansluta sig till den av regeringen föreslagna ökningen av medlen till

tl Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 23

UbU 1979/80:23

studieförbundens organisationskostnader och pedagogiska verksamhet
och därför avslå motionen 1979/80: 522 yrkandet 5 om ytterligare medelstilldelning
för detta ändamål.

I budgetpropositionen redovisas en av SÖ till regeringen överlämnad
plan för utbildning av teckenspråkstolkar, tolkar för dövblinda samt tolkar
för vuxendöva. Enligt SÖ bör ifrågavarande utbildning byggas ut under en
period av tre år. SÖ:s förslag har remissbehandlats och i stort fått stöd från
de flesta remissinstanser. Föredragande statsrådet är emellertid med hänsyn
till det statsfinansiella läget inte nu beredd föreslå en utökning av
denna tolkutbildning enligt SÖ:s förslag.

I motionen 1979/80:522 (yrkandet 5 delvis) samt motionerna 1979/
80:873, 1979/80: 1323 och 1979/80: 1699 framförs förslag om att riksdagen
skall besluta att den av SÖ föreslagna verksamheten skall komma till stånd
från och med nästa budgetår. I motionen 1979/80: 522 begär motionärerna
med hänvisning till vad som i motionen 1979/80: 873 anförs om tolkutbildningen
att riksdagen skall anvisa 1,5 milj. kr. så att den av SÖ föreslagna
utbildningen skall kunna anordnas. I motionen 1979/80: 1323 yrkas att
riksdagen skall anvisa 2092000 kr. för samma ändamål. I det senare
beloppet ingår även — förutom kurskostnader - medel för utvecklingsarbete,
produktion av studiemateriel. informationsinsatser m.m. i enlighet
med SÖ:s anslagsframställning. I motionen 1979/80: 1699 slutligen hemställer
motionärerna att riksdagen skall anhålla hos regeringen om omedelbara
åtgärder för utbildning av teckenspråkstolkar och tolkutbildare enligt
av SÖ avlämnat förslag.

Enligt utskottets mening är en utbyggnad av utbildningen för teckenspråkstolkar,
tolkar för dövblinda och tolkar för vuxendöva så angelägen
att den bör påbörjas nästa budgetår. Utskottet föreslår därför att riksdagen
med bifall till motionen 1979/80:522 yrkandet 5 i denna del samt med
anledning av motionerna 1979/80: 873, 1979/80: 1323 och 1979/80: 1699 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt anvisar 1,5
milj. kr. för ändamålet.

Med hänvisning till utskottets ställningstaganden i det föregående föreslår
utskottet att riksdagen beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
studieförbund för nästa budgetår anvisar 39 393 000 kr.

Under förevarande anslag anvisas sedan budgetåret 1975/76 medel för
försök med uppsökande verksamhet i bostadsområden för rekrytering till
vuxenutbildning. Försöksverksamheten anordnas av studieförbunden som
erhåller medel för ändamålet genom SÖ.

I motionen 1978/79: 1360 yrkas att tilldelningen av medel för ifrågavarande
verksamhet skall ske genom vuxenutbildningsnämnderna i stället för
genom SÖ.

UbU 1979/80:23

Frågan om ansvaret för olika former av uppsökande verksamhet, tillsynsmyndighet
för sådan verksamhet m. m. behandlas i folkbildningsutredningens
betänkande (SOU 1979:85) Folkbildning för 80-talet, som
f. n. remissbehandlas. Den fråga som aktualiserats i förevarande motion
bör enligt utskottets mening prövas i anslutning till beredningen av
folkbildningsutredningens förslag. Med anledning härav föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1360.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner att medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften inte längre tillförs anslaget Bidrag
till studieförbund,

2. att riksdagen beträffande studieförbundens organisationskostnader
och pedagogiska verksamhet avslår motionen 1979/80:522
yrkandet 5 i denna del såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beträffande utbildning av teckenspråkstolkar, tolkar
för dövblinda och tolkar för vuxendöva med bifall till motionen
1979/80:873 samt med anledning av motionerna 1979/80:
1323 och 1979/80: 1699. motionsyrkandena såvitt nu är i fråga,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1979/80: 100 samt — såvitt avser studieförbundens
organisationskostnader och pedagogiska verksamhet - med avslag
på motionen 1979/80: 522 yrkandet 5 i denna del ävensom -såvitt avser utbildning av teckenspråkstolkar, tolkar för dövblinda
och tolkar för vuxendöva - med bifall till motionen 1979/
80: 522 yrkandet 5 i denna del och med anledning av motionerna
1979/80:873, 1979/80: 1323 och 1979/80: 1699, motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till studieförbund för budgetåret
1980/81 anvisar ett anslag av 39 393 000 kr.,

5. att riksdagen beträffande uppsökande verksamhet i bostadsområden
avslår motionen 1978/79: 1360.

4. Bidrag till studiecirkelverksamhet. Regeringen har under punkten E 6 (s.
611 -614) föreslagit riksdagen att

1. till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisa
ett förslagsanslag av 809 388000 kr.,

2. godkänna att medel från vuxenutbildningsavgiften inte längre tillförs
anslaget.

Motionerna

1979/80: 522 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om begränsning av
studiecirkelverksamheten,

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget för allmänna studiecirklar

UbU 1979/80:23

skall höjas från 50:50 kr. till 54:50 kr. per studietimme fr. o. m. budgetåret
1980/81,

3. att riksdagen till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret
1980/81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 23000(HK) kr.
förhöjt förslagsanslag av 832 388(XX) kr.,

4. att riksdagen godkänner att 23 0000(X) kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1980/81 tillförs anslaget
Bidrag till studiecirkelverksamhet.

(Yrkandet 5 behandlar utskottet under punkten 3.)

1979/80: 886 av Evert Hedberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att inget tak skall sättas på antalet studietimmar i studiecirkelverksamheten.

1979/80: 1324 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen under Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret
1980/81 anvisar ett med 39568000 kr. förhöjt förslagsanslag av 848 876000
kr.,

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget per studietimme i allmänna
cirklar höjs med 4 kr.,

3. att riksdagen beslutar att statsbidragsandelen av kostnaderna för
resor och traktamenten för ledare i studiecirklar inom det allmänna stödområdet
höjs från 75% till 100%,

4. att riksdagen beslutar att bidraget för fackmannamedverkan ökas
med 10 kr. per studietimme.

Utskottet

Med hänvisning till det ansträngda budgetläget föreslås i budgetpropositionen
en begränsning av volymökningen i studiecirkelverksamheten för
budgetåret 1980/81. Enligt föredragande statsrådet bör det sålunda ankomma
på skolöverstyrelsen (SÖ) att för 1980/81 tilldela studieförbunden lika
många studietimmar som de kommer att redovisa för innevarande budgetår.

I motionerna 1979/80:522 yrkandet I och 1979/80:886 hemställs att
riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om begränsning av studiecirkelverksamheten.
Som skäl anförs i motionerna bl. a. det administrativa
merarbete och det tvång till myndighetsutövning som för studieförbundens
del skulle bli följden om propositionens förslag genomförs.

Utskottet erinrar om att frågan om en begränsning av studiecirkelverksamhetens
expansionsmöjligheter aktualiserades våren 1978 genom ett
förslag i propositionen 1977/78: 1 (X) (bil. 12. p. E 6) att det totala antalet
studietimmar för budgetåret 1978/79 skulle få öka med högst 2% jämfört
med närmast föregående budgetår. Vid sin prövning av förslaget fann
utskottet då att regeringens förslag var förenat med sådana administrativa

UbU 1979/80:23

och andra komplikationer att man inte ansåg sig kunna biträda förslaget.
För att ändå med hänsyn till det rådande ekonomiska läget kunna uppnå en
viss begränsning av statens kostnader för studiecirkelverksamheten förordade
utskottet i stället en mer begränsad ökning av bidragsnivån än den
regeringen hade föreslagit. Riksdagen följde utskottet (UbU 1977/78: 15 p.
3, rskr 1977/78: 180).

Frågan om statens bidrag till studiecirkelverksamheten kommer sannolikt
att under budgetåret 1980/81 prövas i ett större sammanhang på grundval
av folkbildningsutredningens förslag. Det statsfinansiella läget gör det
emellertid enligt utskottets mening nödvändigt att för nästa budgetår visa
stor återhållsamhet vad gäller statens kostnader även för studiecirkelverksamheten.
Utskottet finner det nu inte längre vara möjligt att undvika en
tillfällig begränsning av verksamhetens omfattning. En sådan begränsning
bör emellertid ske i former som skapar minsta möjliga administrativa
problem för studieförbunden. Utskottet anser att en väg att åstadkomma
detta är att förbättra studieförbundens möjligheter att planera verksamheten
på längre sikt. Av det skälet bör den i budgetpropositionen föreslagna
begränsningen utformas så att den avser en period av två budgetår. För
den sammanlagda studiecirkelverksamheten under budgetåren 1980/81 och
1981/82 bör sålunda få disponeras dubbelt så många studietimmar som
studieförbunden kommer att redovisa för innevarande budgetår.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att studieförbunden vid flera
tillfällen medverkat i av staten initierade kampanjer med olika inriktning.
Som exempel kan nämnas studiekampanjen i samband med omläggningen
till högertrafik, grundlagsförändringarna inför valet 1970 samt energistudierna
1974/75. Gemensamt för dessa kampanjer är att staten bidragit med
stöd i form av bl. a. extra anslag till studieförbunden och genom att medge
avvikelser från eljest gällande bestämmelser för studiecirkelverksamheten.

Under den period de nu föreslagna begränsningarna avses gälla kan
studieförbundens medverkan komma att påkallas för liknande verksamhet.
Enligt utskottets mening fordrar en begränsning av verksamheten som den
utskottet nu förordat att extra anordningar för studieförbundens medverkan
kommer till stånd i sådana fall.

Vad utskottet här anfört rörande formerna för en begränsning av studiecirkelverksamhetens
omfattning m. m. bör riksdagen med anledning av
propositionen 1979/80:100 samt med avslag på motionerna 1979/80:522
yrkandet I och 1979/80: 886 som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringen föreslår att anslaget till bidrag till studiecirkelverksamhet
skall föras upp med 809 388000 kr. nästa budgetår, vilket innebär en
ökning med 77 069000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Av denna
ökning avser 58.3 milj. kr. skattemedel som skall ersätta de medel från
vuxenutbildningsavgiften som tillförs anslaget under innevarande budgetår.
Huvuddelen av ökningen i övrigt, nämligen drygt 23 milj. kr., föranleds

UbU 1979/80:23

av förslag om en höjning av statsbidraget till allmänna studiecirklar med 2
kr. från 50:50 kr. till 52:50 kr. per studietimme.

I motionerna 1979/80:522 (yrkandet 2) och 1979/80: 1324 (yrkandet 2)
föreslås att bidraget till allmänna studiecirklar skall höjas med 4 kr. per
studietimme till 54:50 kr., dvs. med 2 kr. mer än enligt regeringens förslag.
För ändamålet yrkas i båda motionerna. 1979/80: 522 yrkandet 3 och 1979/
80: 1324 yrkandet I i denna del. att riksdagen skall anvisa medel härför, i
motionen 1979/80: 522 beräknade till 23 milj. kr.

I motionen 1979/80: 522 yrkas att den i motionen föreslagna höjningen av
bidraget till allmänna studiecirklar skall bekostas genom att 23 milj. kr. av
de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften skall
finansiera motsvarande del av bidraget till studiecirkelverksamheten (yrkandet
4).

Riksdagen har den 27 mars i år bifallit regeringens förslag om hur de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften skall fördelas
(prop. 1979/80: 100. SfU 1979/80: 12. rskr 1979/80: 199). I enlighet
härmed föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionen 1979/
80: 522 yrkandet 4 godkänner regeringens förslag att medel från vuxenutbildningsavgiften
skall avlyftas förevarande anslag.

Utskottet erinrar om att statsbidraget till allmänna studiecirklar förra
året höjdes med 3:50 kr. per studietimme. Utskottet kan av statsfinansiella
skäl inte tillstyrka att bidraget nu höjs med 2 kr. per studietimme utöver
regeringens förslag, för vilket skulle krävas en ökning av anslaget med
ytterligare 23 milj. kr. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1979/80: 522
yrkandet 2 och 1979/80: 1324 yrkandet 2.

I motionen 1979/80: 1324 (yrkandet 3) föreslås att statsbidraget till resor
och traktamenten för ledare i studiecirklar inom det allmänna stödområdet
höjs från att täcka 75 % av kostnaden till att täcka hela kostnaden. 1 samma
motion (yrkandet 4) föreslås även att statsbidraget för fackmannamedverkan
i studiecirkel ökas med 10 kr. per studietimme. I motionens yrkande I
yrkas medel för ändamålen. Enligt de beräkningar som redovisas i skolöverstyrelsens
(SÖ) anslagsframställning skulle kostnaden för de i motionen
1979/80: 1324 föreslagna nu aktuella reformerna uppgå till sammanlagt
ca 3 milj. kr.

Utskottet kan med hänvisning till vad som ovan sagts om bidragsbeloppet
för allmänna studiecirklar inte biträda motionen 1979/80: 1324 yrkandena
3 och 4 och föreslår att riksdagen avslår desamma.

Utskottet har således inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning
under förevarande anslag och föreslår att riksdagen med avslag
på motionerna 1979/80:522 yrkandet 3 och 1979/80: 1324 yrkandet 1 anvisar
det av regeringen begärda beloppet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande begränsning av volymökningen i studiecirkelverksamheten
med anledning av propositionen 1979/

UbU 1979/80:23

80: 100 och med avslag på motionerna 1979/80:522 yrkandet I
och 1979/80:886 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionen 1979/80: 522 yrkandet 4 godkänner att medel
från vuxenutbildningsavgiften inte längre tillförs anslaget,

3. att riksdagen beträffande statsbidraget till allmänna studiecirklar
med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionerna
1979/80:522 yrkandet 2 och 1979/80: 1324 yrkandet 2
godkänner en höjning med 2 kr. per studietimme till 52:50 kr. per
studietimme,

4. att riksdagen beträffande bidrag till resor och traktamenten för
cirkelledare inom det allmänna stödområdet avslår motionen
1979/80: 1324 yrkandet 3,

5. att riksdagen beträffande bidrag för fackmannamedverkan avslår
motionen 1979/80: 1324 yrkandet 4.

6. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till propositionen
1979/80: 100 samt med avslag på motionerna 1979/
80:522 yrkandet 3 och 1979/80: 1324 yrkandet I till Bidrag till
studiecirkelverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 809 388 000 kr.

5. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. Regeringen har
under punkten E 7 (s. 615-620) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats angående utbetalning av
statsbidrag till lönebikostnader.

2. till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret
1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 110241 000 kr.

Motionen

1979/80: 426 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att det totala antalet studietimmar för undervisning
för invandrare i svenska språket bör utökas till I 050 000,

2. att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
beslutar anslå ett med 24 759 000 kr. förhöjt belopp av 135 (HK) (HK) kr.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för bl. a. grundläggande undervisning i
svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare samt kostnader
för cirkelledarutbildning, pedagogiskt utvecklingsarbete och administration.
Föredragande statsrådet har för nästa budgetår räknat med ett
oförändrat utbildningsbehov, dvs. 850 000 studietimmar. Han beräknar att
400000 studietimmar skall användas till undervisning som ges enligt 1972
års lag om undervisning av anställda invandrare och att 450000 studietim -

UbU 1979/80:23

mar skall användas till undervisning av icke anställda invandrare. Ramen
för undervisning enligt 1972 års lag föreslås vid behov få ändras av regeringen.

I motionen 1979/80:426 yrkas att det totala antalet studietimmar skall
utökas till 1 050000 (yrkandet I). Motionärerna hävdar att svenskundervisningen
för invandrare inte fungerar bra och att de i motionen 1979/80: 443,
vilken remitterats till arbetsmarknadsutskottet, föreslagit sådana ändringar
i 1972 års lag att en ökning av antalet undervisningstimmar kommer att bli
motiverad. För den förordade ökningen beräknas i motionen en höjning av
anslaget med 24 759000 kr. (yrkandet 2).

Utskottet erinrar om att en särskild utredning - den s. k. SFl-kommittén
(A 1978:07) — sedan 1978 utreder frågor rörande inriktning, organisation,
huvudmannaskap och finansiering av svenskundervisningen för invandrare.
Med hänvisning härtill och till det statsfinansiella läget finnér utskottet
att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:426 bör anvisa det av
regeringen föreslagna beloppet för undervisning för invandrare i svenska
språket m. m.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag i övrigt och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100
förordats angående utbetalning av statsbidrag till lönebikostnader,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionen 1979/80: 426 till Undervisning för invandrare
i svenska språket m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 110 241 (XX) kr.

6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Regeringen har under punkten
E 8 (s. 620-628) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
— anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor,

2. godkänna vad som i propositionen förordats angående nya självständiga
folkhögskolor,

3. till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1980/81
anvisa ett förslagsanslag av 321 731 000 kr.

Motionerna

1979/80: 1168 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om att den i budgetpropositionen aviserade översynen
av statsbidragsbestämmelserna för folkhögskolorna bedrivs så att den av
riksdagen beslutade dagstudiestödsverksamheten kan genomföras under
1980/81 utan att berörda folkhögskolor ekonomiskt missgynnas.

1979/80: 1320 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

I. att riksdagen uttalar att landets folkhögskoleelever bör beredas försäkringsskydd
vid personskada eller sjukdom genom att folkhögskolornas

UbU 1979/80: 23

styrelser åläggs teckna försäkringar för eleverna och hemställer hos regeringen
om förslag härom,

2. att riksdagen med ändring i propositionen 1979/80: 100 Bidrag till
driften av folkhögskolor m. m. anvisar ett med 1 400000 kr. höjt förslagsanslag.

1979/80: 1535 av Eva Winther (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att möjligheter för anordnande av utbildning för turist- och servicepersonal
undersöks.

(Yrkandet I behandlar utskottet i annat betänkande.)

1979/80: 1716 av Karl-Eric Norrby (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av folkhögskoleförordningen enligt vad som i
motionen anförts.

Utskottet

1 propositionen 1979/80: 100 beräknas att verksamheten vid folkhögskolorna
budgetåret 1980/81 kommer att öka med 15 000 elevveckor jämfört
med beräknat antal elevveckor innevarande år.

Regeringen föreslås erhålla ett bemyndigande, att i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar anordna särskilda kurser för arbetslös ungdom även
under budgetåret 1980/81. Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda
bemyndigandet.

Regeringen föreslår att filialfolkhögskolorna i Gävle och Örebro samt
folkhögskoleverksamheten i Kristinehamn fr. o. m. budgetåret 1980/81
skall bli självständiga folkhögskolor. Likaledes föreslås att statsbidrag
skall utgå till en vid Sånga-Säby förlagd folkhögskola med Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) som huvudman. Regeringens förslag överensstämmer
med riksdagens uttalande vid riksmötet 1978/79 (UbU 1978/79:21. rskr
1978/79: 175).

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen
förordats om nya, självständiga folkhögskolor.

I budgetpropositionen anmäler föredragande statsrådet att vissa förändringar
i nu gällande bidragsregler som bygger på riksdagens beslut med
anledning av propositionen 1976/77:55 (UbU 1976/77:30. rskr 1976/
77: 318) kan bli aktuella.

I motionen 1979/80: 1168 yrkas på en översyn av statsbidragshestäinmelserna
för folkhögskolorna i syfte att underlätta anordnandet av s. k. dagstudiestödskurser
på folkhögskola. Motionärerna anför bl. a. att de i motionen
påkallade förändringarna brådskar, eftersom det f. n. finns ett utbildningsbehov
som inte kan tillgodoses på grund av de nuvarande bidragsbestämmelsernas
utformning. Enligt bestämmelserna utgår ett lägre bidrag
för den del av skolornas verksamhet som överskrider ett angivet antal

UbU 1979/80:23

elevveckor/år. Många folkhögskolor har redan så stort antal elevveckor att
de närmar sig eller redan har överskridit denna övre gräns. Detta skapar
enligt motionärerna svårigheter, särskilt inom vissa delar av landet, att
finna tillräckligt många skolor att samverka med för att det nu aktuella
utbildningsbehovet skall kunna täckas.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom regeringskansliet numera en
översyn av gällande bidragsregler. Den av motionärerna aktualiserade
frågan ingår i denna översyn. Utskottet anser det angeläget att de behov av
förändringar av bidragsbestämmelserna som kan föreligga blir föremål för
en, så långt möjligt, samlad bedömning. Någon särskild översyn av en del
av bestämmelserna bör således inte göras. Med hänvisning härtill bör
riksdagen avslå motionen 1979/80: 1168.

I motionen 1979/80: 1716 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
översyn av folkhögskoleförordningens bestämmelser om Uirartjänsteorganisation
och behörighet för rektorstjänst vid folkhögskola i syfte att dels
skapa en enhetlig lärarkategori, dels möjliggöra en med avseende på sökandes
utbildningsbakgrund friare rekrytering till rektorstjänst än f. n.

Enligt folkhögskoleförordningens föreskrifter om lärare finns dels tjänst
som ämneslärare (55—58 §§), dels tjänst som lärare i ett eller flera av
ämnena teckning, musik, gymnastik, trä- och metallslöjd, textilslöjd, hemkunskap
och barnkunskap eller ämne som är jämförbart med de nu angivna
(59-60 §§). Förordningens föreskrifter om behörighet till sådan lärartjänst
som avses i 59-60 §§ ansluter till skolförordningens föreskrifter för lärare i
motsvarande ämnen inom ungdomsskolan.

Utskottet erinrar om att folkhögskoleutredningen i sitt betänkande
(SOU 1976: 16) Folkhögskolan kritiserade den rådande ordningen med en
uppdelning av tjänsteorganisationen i tjänster för lärare i teoretiska ämnen
och tjänster för lärare i s. k. övningsämnen. Utredningen pekade bl. a. på
likheten i arbetsformer mellan teoretiska ämnen och övningsämnen och att
folkhögskoleutbildningen ofta bedrivs i sådana former att olika ämnen
integreras. Utredningen drog av bl. a. de nu berörda förhållandena slutsatsen
att det för framtiden vore lämpligt med en mer enhetlig organisation i
vilken alla lärare benämndes folkhögskolelärare och hade samma status. I
samband med reformeringen av folkhögskolan år 1977 uttalade föredragande
statsrådet i propositionen 1976/77:30 sympati för utredningens tankegångar
men var inte beredd att då föreslå några åtgärder i frågan.

Utskottet anser att det är väsentligt att det råder god överensstämmelse
mellan verksamhetens behov och tjänsteorganisationens utformning. Enligt
utskottets bedömning är det tveksamt om så är fallet vid folkhögskolorna.
Den likhet i regleringen som nu föreligger mellan lärartjänsterna inom
folkhögskolan och ungdomsskolan och som kommer till uttryck bl. a.
genom den nu berörda kategoriklyvningen av lärarna kan t. ex. ifrågasättas
med hänsyn till olikheterna i verksamhetsformer mellan de båda skolfor -

UbU 1979/80:23

merna. Det är vidare väsentligt att reglerna om behörighet för tjänst som
rektor ger möjlighet att rekrytera den som med hänsyn till verksamhetens
karaktär är bäst lämpad för tjänsten. Utskottet anser sålunda att en översyn
av folkhögskoleförordningens bestämmelser om lärartjänster och
tjänst som rektor bör komma till stånd för att säkerställa en god överensstämmelse
mellan å ena sidan folkhögskolans inriktning och verksamhetsformer
och å andra sidan tjänsteorganisationen. Vad utskottet nu har
anfört bör riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 1716 som sin
mening ge regeringen till känna.

I motionen 1979/80: 1320 föreslås att landets folkhögskoleelever skall
beredas försäkringsskydd vid personskada eller sjukdom genom att folkhögskolornas
styrelser åläggs teckna försäkringar för folkhögskoleeleverna
(yrkandet 1) samt att riksdagen för detta ändamål anvisar 1.4 milj. kr.
(yrkandet 2).

Utskottet konstaterar först att alla studeranden oavsett skolform torde
omfattas av lagen om allmän arbetsskadeförsäkring i den utsträckning
deras utbildning omfattar moment då eleven utför arbete som stämmer
överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete.
Vad sedan gäller försäkring mot olycksfall har utskottet inhämtat
att förhållandena är något olika beroende på skolform. För elever inom det
allmänna skolväsendet förekommer det i relativt stor utsträckning att den
kommunala skolhuvudmannen tecknar en kollektiv olycksfallsförsäkring.
För studerande inom den statliga högskolan erbjuds möjlighet för den
enskilde att teckna gruppolycksfallsförsäkring genom resp. studentkårs
förmedling. Vid folkhögskolorna tillämpas f. n. en liknande ordning. Utskottet
vill framhålla att staten såvitt gäller olycksfallsförsäkring inte i
förhållande till någon studerandekategori har iklätt sig åtaganden av det
slag som påyrkas i motionen för folkhögskoleeleverna. Enligt utskottets
uppfattning anförs ingenting i motionen som bör föranleda en förändring
härutinnan. Utskottet avstyrker därför motionen 1979/80: 1320.

Utskottet har således inte något att erinra mot regeringens medelsberäkningar
under förevarande anslag.

Enligt motionen 1979/80: 1535 yrkandet 2 bör riksdagen besluta att möjligheterna
för anordnande av utbildning för turist- och servicepersonal
undersöks. Motionären anför att en sådan utbildning bör kunna inrättas vid
Malmfältens folkhögskola.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att det ankommer på styrelsen
för respektive folkhögskola att ta initiativ till eller besluta om
utbildningsutbudet vid skolan. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå
motionen 1979/80: 1535 yrkandet 2.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att — i den mån arbetsmark -

UbU 1979/80:23

nadsskäl så påkallar — på folkhögskolor anordna vissa kurser för
arbetslös ungdom,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100
förordats om nya, självständiga folkhögskolor,

3. att riksdagen beträffande översyn av statsbidragsbestämmelserna
för folkhögskolorna avslår motionen 1979/80: 1168,

4. att riksdagen beträffande översyn av folkhögskoleförordningens
bestämmelser om lärartjänsteorganisation och behörighet för
tjänst som rektor med anledning av motionen 1979/80: 1716 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. att riksdagen beträffande försäkringsskydd för folkhögskoleeleverna
avslår motionen 1979/80: 1320 yrkandet I.

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionen 1979/80: 1320 yrkandet 2 till Bidrag till driften
av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 321 731 000 kr.,

7. att riksdagen beträffande utbildning för turist- och servicepersonal
avslår motionen 1979/80: 1535 yrkandet 2.

7. Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. Bidrag till löntagarorganisationernas
centrala kursverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna E 9 och E 10 (s. 628—631) och hemställer

1. att riksdagen till Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till löntagarorganisationernas centrala
kursverksamhet förbudgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 28 945 000 kr.

8. Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet. Regeringen
har under punkten E 11 (s. 631—632) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
vissa organisationers centrala kursverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisa
ett förslagsanslag av 850000 kr.

Motionen

1979/80: 1694 av Hans Alsén m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
anhålla att regeringen framlägger förslag om statsbidrag till de konsumentkooperativa
organisationernas kursverksamhet.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår statsbidrag till central kursverksamhet
inom Lantbrukarnas riksförbund. Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges
hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen.

Regeringen föreslår vissa höjningar av bidragsbeloppen. Med hänsyn till
att anslaget tidigare varit överbudgeterat räknar dock föredragande stats -

UbU 1979/80:23

rådet inte med att bidragsändringarna behöver föranleda någon höjning av
anslaget nästa budgetår.

1 motionen 1979/80: 1694 hemställs att riksdagen beslutar anhålla att
regeringen framlägger förslag om statsbidrag till de konsument-kooperativa
organisationernas kursverksamhet.

Utskottet erinrar om att största återhållsamhet måste iakttas i fråga om
nya statsfinansiella åtaganden. En utvidgning av kretsen bidragsberättigade
organisationer torde komma att medföra anspråk på ytterligare medel
under förevarande anslag. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 1694.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning nästa budgetår.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande bidrag till de konsumentkooperativa
organisationernas kursverksamhet avslår motionen 1979/
80: 1694.

2. att riksdagen till Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
850 000 kr.

9. Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten E 12 (s. 632-633) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till särskilda vu.xenutbildningsåtgärder för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 349000 kr.

10. Bidrag till kontakttolkutbildning. Regeringen har under punkten E 13
(s. 633-636) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kontakttolkutbildning
för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 7542000 kr.

Motionerna

1979/80:405 av Gunnel Liljegren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala att tolkutbildningen utformas som yrkesutbildning med
inriktning på kommerskollegiets godkännandeprov.

1979/80: 1717 av Arne Nygren m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen inför den
utvärdering av det s. k. kontakttolkutbildningsstödet som redovisas i budgetpropositionen
och inför förslag därav som planeras, som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen om riktlinjer för framtida
utbildningsstöd.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för kontakttolkutbildning, som anordnas
inom fem huvudområden: socialtolkning, sjukvårdstolkning. arbetsmarknadstolkning,
arbetsplatstolkning och rättstolkning. Regeringen före -

UbU 1979/80:23

slår att anslaget skall ökas med 370000 kr. till 7542000 kr. Utskottet
tillstyrker regeringens medelsberäkningar under förevarande anslag.

I motionen 1979/80:405 hemställs att riksdagen beslutar uttala att tolkuthildningen
bör utformas som yrkesutbildning med inriktning på kommerskollegiets
godkännandeprov. Motionärerna hänvisar till en bristande tillgång
på godkända tolkar.

Utskottet har inhämtat att regeringen den 31 januari 1980 har uppdragit
åt skolöverstyrelsen (SÖ) att utvärdera den hittills genomförda kontakttolkutbildningen
samt att utreda det fortsatta behovet av sådan utbildning.
Uppdraget skall senast den 1 september 1980 redovisas till regeringen. Ett
utredningsarbete som kan ge underlag för en prövning av kontakttolkutbildningens
nuvarande utformning pågår således. Utskottet fmner mot den
bakgrunden ej anledning för riksdagen att göra det av motionärerna begärda
uttalandet. Utskottet avstyrker därför motionen 1979/80: 405.

För deltagare i kontakttolkutbildning utgår ersättning för rese- och inackorderingskostnader
samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt
särskilda föreskrifter.

I motionen 1979/80: 1717 hemställer motionärerna att riksdagen ger regeringen
till känna att det framtida utbildningsstödet för kontakttolkutbildningen
bör utformas så att de studiesocialti förmånerna höjs till samma
nivå som vuxenstudiestödets tim- och dagstudiestöd och att bidragsförmånen
administrativt utbetalas efter samma rutiner som vuxenstudiestödet.
dvs. via försäkringskassan. Utvärdering och förslag från SÖ och
regeringen bör. enligt motionärerna, arbetas fram med största skyndsamhet.

Utskottet har inhämtat att den i det föregående berörda översynen av
kontakttolkutbildningen även omfattar utformningen av de studiesociala
förmånerna. Mot bakgrund av att uppdraget till SÖ avser en utvärdering av
den hittillsvarande verksamheten och en utredning av det framtida behovet
av den nuvarande kontakttolkutbildningen anser sig utskottet inte kunna
tillstyrka att riksdagen binder sig för en viss utformning av de studiesociala
förmånerna. Motionen 1979/80: 1717 bör därför avslås av riksdagen.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 7 542000 kr..

2. att riksdagen beträffande tolkutbildning som yrkesutbildning
avslår motionen 1979/80:405,

3. att riksdagen beträffande utformningen av de studiesociala förmånerna
avslår motionen 1979/80: 1717.

Stockholm den 10 april 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1979/80: 23

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Claes Elmstedt
(c). Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s). Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson
(s). Helge Hagberg (s). Sven Johansson (c). Lennart Bladh (s).
Birgitta Rydle (m). Lena Hjelm-Wallén (s), Karl-Erik Häll (s). Jörgen
Ullenhag (fp). Gunnel Liljegren (m) och Larz Johansson (c).

Reservationer

1. vid punkten 2 (Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m.) av Stig
Alemyr, Bengt Wiklund. Lars Gustafsson. Helge Hagberg, Lennart Bladh,
Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar "Utskottet
kan" och slutar "yrkandet I” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den i budgetpropositionen föreslagna begränsningen
av grundskolkurserna inom kommunal vuxenutbildning försämrar vuxnas
möjligheter till utbildning på ett oacceptabelt sätt. Riksdagen bör därför
med bifall till motionen 1979/80: 1691 yrkandet I och med anledning av
motionen 1979/80:670 yrkandet 2 a i denna del avslå regeringens förslag
om en sådan begränsning av grundskolkurserna. Utbyggnaden av dessa
kurser bör enligt utskottets uppfattning således fortsätta även nästa budgetår.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "Utskottet
föreslår” och slutar "budgetåret 1980/81" bort ha följande lydelse:

Utskottet har nyss tillstyrkt förslaget i motionen 1979/80: 1691 att utbyggnaden
av grundskolkurserna nästa budgetår inte skall begränsas. I
enlighet härmed föreslår utskottet nu att riksdagen beträffande medelsanvisningen
med bifall till motionen 1979/80: 1691 yrkandet 2 och med anledning
av motionen 1979/80:670 yrkandet 2 a i denna del anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 6,3 milj. kr. förhöjt anslag av
564 739000 kr. till kommunal vuxenutbildning budgetåret 1980/81.

dels att utskottets hemställan under 1 och 5 bort ha följande lydelse:

I. att riksdagen beträffande begränsning av grundskolkurserna
inom den kommunala vuxenutbildningen med avslag på propositionen
1979/80: 100. med bifall till motionen 1979/80: 1691 yrkandet
I och med anledning av motionen 1979/80:670 yrkandet 2 a i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1979/80: 100 samt med bifall till motionen 1979/
80: 1691 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1979/80:670
yrkandet 2 a i denna del till Bidrag till kommunal vuxenutbildning
m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
564 739000 kr..

UbU 1979/80:23

2. vid punkten 3 (Bidrag tili studieförbund) av Stig Alemyr. Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh. Lena HjelmWallén
och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 6 slutar ”detta ändamål” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste studieförbunden få kompensation för
prisförändringarna. Statsbidraget till studieförbundens organisationskostnader
och pedagogiska verksamhet bör därför, som föreslås i motionen
1979/80:522 yrkandet 5, räknas upp med I milj. kr. utöver regeringens
förslag.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Med hänvisning”
och slutar "anvisar 39393000 kr." bort ha följande lydelse:

dels att utskottets hemställan under 2 och 4 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande studieförbundens organisationskostnaderoch
pedagogiska verksamhet med bifall till motionen 1979/
80: 522 yrkandet 5 i denna del såvitt nu är i fråga beslutar att för
detta ändamål skall anvisas 1 000 000 kr. mer än som föreslagits i
propositionen 1979/80: 100.

4. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1979/80: 100 samt — såvitt avser studieförbundens
organisationskostnader och pedagogiska verksamhet — med bifall
till motionen 1979/80: 522 yrkandet 5 i denna del. ävensom -såvitt avser utbildning av teckenspråkstolkar. tolkar för dövblinda
och tolkar för vuxendöva - med bifall till motionen 1979/
80:522 yrkandet 5 i denna del och med anledning av motionerna
1979/80:873, 1979/80: 1323 och 1979/80: 1699. motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till studieförbund för budgetåret
1980/81 anvisar ett anslag av 40 393 000 kr.,

vid punkten 4 (Bidrag till studiecirkelverksamhet)

3. beträffande begränsning av volymökningen i studiecirkelverksamheten
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh. Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Frågan om”
och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Frågan om statens bidrag till studiecirkelverksamheten kommer sannolikt
att under budgetåret 1980/81 prövas i ett större sammanhang, på
grundval av folkbildningsutredningens förslag. Enligt utskottets uppfatt -

UbU 1979/80: 23

ning är det principiellt tveksamt att lägga förslag om "tak” på studiecirkelverksamheten,
när folkbildningsutredningens förslag som berör dessa frågor
f. n. remissbehandlas och ett förslag med anledning av detta kan väntas
inom kort. Tidigare praxis har varit att avvakta utredningsförslag och den
remissbehandling som pågår innan några principiellt viktiga förändringar
föreslås.

Utskottet har också erfarit att ökningen av studiecirkelverksamhetens
omfattning under innevarande budgetår jämfört med det närmast föregående
kan väntas bli mycket liten. Samma utveckling under budgetåret 1980/
81 torde med hänsyn till kostnadsutvecklingen vara sannolik. Därför finner
utskottet det inte vara rimligt att frånträda sin vid riksmötet 1977/78 redovisade
uppfattning om det olämpliga med begränsningar i studiecirkelverksamhetens
omfattning av det slag som förordas i budgetpropositionen.
De invändningar av principiell och praktisk natur som då anfördes har
samma aktualitet i dag. Utskottet anser att den nödvändiga återhållsamheten
i vad gäller statens kostnader för studiecirkelverksamheten kan
uppnås på grundval av det frivilliga åtagande om restriktivitet från
studieförbundens sida som de förklarat sig vilja iaktta. Utskottet vill vidare
anföra att av staten initierade särskilda åtgärder som fordrar studieförbundens
medverkan förutsätter att särskilda resurser anvisas.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör med
avslag på propositionen 1979/80: 100 och med bifall till motionerna 1979/
80: 522 yrkandet 1 och 1979/80:886 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

I. att riksdagen beträffande begränsning av volymökningen i studiecirkelverksamheten
med avslag på propositionen 1979/80: 100
och med bifall till motionerna 1979/80:522 yrkandet 1 och 1979/
80: 886 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande statsbidraget till allmänna studiecirklar av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh. Lena
Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Utskottet
erinrar” och slutar "yrkandet 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att studieförbunden liksom andra utbildningsanordnare
måste få kompensation för kostnadsökningarna. 1 likhet med motionärerna
anser utskottet att riksdagen med avslag på propositionen 1979/80: 100
samt med bifall till motionerna 1979/80:522 yrkandet 2 och 1979/80: 1324
yrkandet 2 godkänner att bidraget till allmänna studiecirklar höjs med 4 kr.
per studietimme till 54:50 kr. per studietimme. Medelsbehovet under anslaget
beräknas härigenom öka med 23 milj. kr.

UbU 1979/80:23

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstaganden i det föregående föreslår
utskottet att riksdagen beträffande medelsanvisningen till studiecirkelverksamhet
för nästa budgetår med anledning av propositionen 1979/
80: 100 och med bifall till motionen 1979/80: 522 yrkandet 3 samt med
anledning av motionen 1979/80: 1324 yrkandet 1 anvisar ett förslagsanslag
av 832 388000 kr.

dels att utskottets hemställan under 3 och 6 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande statsbidraget till allmänna studiecirklar
med anledning av propositionen 1979/80: 100 samt med bifall till
motionerna 1979/80: 522 yrkandet 2 och 1979/80: 1324 yrkandet 2
godkänner en höjning med 4 kr. per studietimme till 54:50 kr. per
studietimme,

6. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1979/80: 100, med bifall till motionen 1979/80:522
yrkandet 3 samt med anledning av motionen 1979/80: 1324 yrkandet
1 till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1980/
81 anvisar ett förslagsanslag av 832 388000 kr.

5. vid punkten 6 (Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.) av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh,
Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Enligt vad”
och slutar "motionen 1979/80: 1168” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att de i motionen berörda kurserna snarast
får en omfattning som motsvarar utbildningsbehovet. De fördetta ändamål
nödvändiga förändringarna av statsbidragsbestämmelserna bör därför
snabbt vidtas. Enligt vad utskottet erfarit pågår en översyn inom regeringskansliet
av gällande bidragsregler. Vid denna översyn måste den nu aktualiserade
frågan skyndsamt behandlas så att de nya reglerna kan tillämpas
redan under budgetåret 1980/81. Riksdagen bör med bifall till motionen
1979/80: 1168 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet nu
anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande översyn av statsbidragsbestämmelserna
för folkhögskolorna med bifall till motionen 1979/80: 1168
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. vid punkten 8 (Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet)
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg,
Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som
anser

UbU 1979/80:23

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "Utskottet
erinrar" och slutar "motionen 1979/80: 1694” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att även den konsumentkooperativa
kursverksamheten skall få bidrag enligt samma regler som de
hittillsvarande bidragsberättigade organisationerna. Detta bör enligt utskottets
mening gälla redan fr. o. m. budgetåret 1980/81. Vad utskottet här
anfört om en utvidgning av kretsen bidragsberättigade organisationer bör
riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 1694 som sin mening ge
regeringen till känna. Denna utvidgade bidragsgivning bör enligt utskottets
mening rymmas inom det av regeringen för nästa budgetår föreslagna
anslaget.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

I. att riksdagen beträffande bidrag till de konsumentkooperativa
organisationerna med anledning av motionen 1979/80: 1694 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980