UbU 1979/80: 22

Utbildningsutskottets betänkande
1979/80: 22

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till
utbildning för kultur- och informationsyrken, m. m., jämte motioner
samt propositionen 1979/80:69 om utbildningen av skådespelare och
musikdramatiska artister

NIONDE HUVUDTITELN

1 detta betänkande behandlas förslag som regeringen i propositionen
1979/80:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under
punkterna D 9, D 12 och D 23 jämte yrkanden i motionerna 1979/80: 877,
1319 och 1328.

Vidare behandlas i betänkandet (se punkt 1) propositionen 1979/80:69
om utbildningen av skådespelare och musikdramatiska artister.

1. Utbildning för kultur- och informationsyrken. Regeringen har under
punkten D 9 (s. 473-481) föreslagit riksdagen att

1. besluta om att inrätta följande allmänna utbildningslinjer, nämligen
mimlinjen omfattande 120 poäng, linjen för bild och miljö omfattande 200
poäng samt linjen för grafisk formgivning/illustration, linjen för industridesign,
linjen för inredningsarkitektur, linjen för textil formgivning och linjen
för tredimensionell gestaltning, samtliga omfattande 170 poäng,

2. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

3. till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1980/
81 anvisa ett reservationsanslag av 134 520000 kr.

1 propositionen 1979/80:69 har regeringen föreslagit riksdagen att besluta
att

1. de allmänna utbildningslinjerna, musikdramatiska linjen och skådespelarlinjen,
skall omfatta 140 poäng,

2. kompletteringsutbildning och praktik skall anordnas vid de sceniska
utbildningarna i enlighet med vad som förordats i propositionen.

Motionerna

1979/80:877 av Bonnie Bernström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
medelstilldelningen till journalistutbildningen i Stockholm.

1979/80:1328 av Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära en utredning om möjligheterna att till Umeå universitet
lokalisera en avdelning för högskoleutbildning av journalister samt för
utbildning av pressfotografer.

1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 22

UbU 1979/80:22

Utskottet

I samband med förslagen i budgetpropositionen under anslaget Utbildning
för kultur- och informationsyrken behandlar utskottet också propositionen
1979/80:69 om ändringar i utbildningen av skådespelare och musikdramatiska
artister.

Under anslaget till utbildning för kultur- och informationsyrken vid de
statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
beräknas för nästa budgetår medel dels för allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer inom sektorn samt för fortbildning av journalister
m.fl., dels för studier enligt äldre studieordning. Vidare beräknas
medel för stöd till vissa fria samfunds teologiska seminarier.

Sektorn för kultur- och informationsyrken innefattar innevarande budgetår
17 allmänna utbildningslinjer och tre påbyggnadslinjer. I budgetpropositionen
föreslår föredragande statsrådet att en ny allmän utbildningslinje.
mimlinjen, om 120 poäng skall inrättas för att ersätta nuvarande
försöksverksamhet med treårig utbildning vid danshögskolan av mimartister.
Vidare föreslås att sex allmänna utbildningslinjer skall inrättas,
vilka avses anordnas vid konstfackskolan i Stockholm, nämligen
linjen för bild och miljö om 200 poäng samt linjerna för grafisk formgivning/
illustration, för industridesign, för inredningsarkitektur, för textil formgivning
och för tredimensionell gestaltning, alla om 170 poäng. Förslaget
innebär en förlängning av utbildningen med omkring 10 poäng. Slutligen
föreslås en motsvarande förlängning med 10 poäng till 170 poäng av designlinjen
och konsthantverkslinjen, vilka anordnas vid universitetet
i Göteborg.

Utskottet tillstyrker att de föreslagna nya allmänna utbildningslinjerna
inrättas och att design- och konsthantverkslinjerna förlängs på föreslaget
sätt.

I propositionen 1979/80: 69 föreslås att de allmänna utbildningslinjerna
musikdramatiska linjen och skådespelarlinjen skall förlängas
med 20 poäng till 140 poäng. Genom förlängningen skall behovet av
praktik tillgodoses. Denna skall omfatta studiebesök, kortare perioder av
miljöpraktik och en termins handledd praktik. Praktiken kan ges varierad
utformning varvid behovet av kvalitet skall beaktas. Föredragande statsrådet
framhåller projektsamarbete med institutionsteatrar och fria grupper
som en väg att genomföra praktiken. Statsrådet förutsätter att man genom
överläggningar skall kunna åstadkomma en modell för avtal som reglerar
de allmänna förutsättningarna för praktiken.

Utskottet tillstyrker den föreslagna förlängningen av skådespelarlinjen
och musikdramatiska linjen. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner
vad som förordats i propositionen 1979/80:69 om anordnande av
praktik i dessa utbildningar. Enligt utskottets uppfattning behöver praktikterminen
inte läggas sist i den förlängda utbildningen, om detta inte anses

UbU 1979/80:22

önskvärt av pedagogiska eller andra skäl. Förlängningen av utbildningen
med en termin innebär att utbildningen - eftersom den f. n. börjar med en
hösttermin - avslutas med en hösttermin. Många teatrar engagerar skådespelare
inför ett nytt spelår som börjar på hösten. Därför kan det enligt vad
utskottet erfarit bli svårt för en del av eleverna att få arbete det första
halvåret efter avslutad utbildning. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter
uppmärksammar denna fråga och överväger om en ändrad antagning
- så att utbildningen avslutas med en vårtermin - kan vara en lämplig
åtgärd.

I propositionen 1979/80:69 behandlas också kompletterande utbildning
för skådespelare och musikdramatiska artister som har bristfällig utbildning.
Föredragande statsrådet anser det angeläget att sådan utbildning
kommer till stånd. Utbildningen bör enligt statsrådet främst kunna anordnas
som särskilda kurser men även grundutbildningens kurser bör kunna
utnyttjas.

Utskottet tillstyrker att kompletteringsutbildning anordnas vid de sceniska
utbildningarna i enlighet med vad som förordats i propositionen 1979/
80: 69.

Utskottet tillstyrker de föreslagna planeringsramarna avseende utbildning
för kultur- och informationsyrken, vilket bl. a. innebär tolv nybörjarplatser
på den nya mimlinjen.

I budgetpropositionen under avsnittet Vissa gemensamma frågor inom
skolväsendet (s. 221-223) har statsrådet Mogård förordat en särskild
utbildning inom högskolan om fem poäng för lärare i grundskolan med
skolbibliotekarieuppgifter. Mot bakgrund bl. a. av uttalanden i samband
med besluten om skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39 s. 302) om lärares
uppgifter i samband med skolbiblioteken m. m. delar statsrådet skolöverstyrelsens
bedömning att ett betydande antal av de omkring 3000 lärare
som i dag har uppgifter i skolbiblioteken även i framtiden kommer att ha
sådana uppgifter. Statsrådet understryker dock att det ankommer på varje
kommun att själv avgöra vilka personalkategorier som skall anställas.
Också verksamhetens omfattning avgörs av kommunerna. Hon framhåller
dock det angelägna i att det i varje kommun finns åtminstone en fackbibliotekarie
som svarar för kontakt med skolbiblioteksverksamheten. Skolbiblioteken
behöver enligt hennes mening det stöd som en fackutbildad bibliotekarie
kan ge.

I enlighet med vad statsrådet Mogård anfört förordar chefen för utbildningsdepartementet
under det nu aktuella anslaget att den särskilda utbildningen
för lärare i grundskolan med skolbibliotekarieuppgifter skall genomföras
inom ramen för befintliga resurser. Högskolan i Borås skall vara
ansvarig för utbildningen som skall kunna bedrivas i flera högskoleregioner.
Utskottet har inget att erinra mot vad statsråden anfört i denna
fråga.

UbU 1979/80:22

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som förordats i propositionen
1979/80: 69 om resursförstärkning för de sceniska utbildningarna
eller mot medelsberäkningen i övrigt under anslaget till kultur- och informationsyrken
och tillstyrker att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar
134520000 kr. i enlighet med regeringens förslag.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även två motioner om journalistutbildningen
och om pressfotografutbildning.

I motionen 1979/80:877 yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som anförts i motionen om journalistutbildningen
i Stockholm. Motionären hävdar att standarden på journalistutbildningen i
Stockholm successivt har sjunkit sedan journalisthögskolan år 1977 blev
en del av universitetet i Stockholm. Motionären hänvisar till att linjenämnden
för utbildningen beräknat ett behov av närmare 400000 kr. för att
återställa standarden och till att det behövs initiativ från riksdagen för att
styrelsen för universitetet skall ge utbildningen de medel som behövs.

Utskottet konstaterar att det numera ankommer på styrelsen för en
högskoleenhet att fördela de medel som högskoleenheten tilldelats under
ett sektorsanslag. Riksdagen bör med hänvisning härtill avslå motionen
1979/80:877.

Enligt motionen 1979/80:1328 skall riksdagen hos regeringen begära en
utredning om möjligheterna att till universitetet i Umeå lokalisera en
avdelning för högskoleutbildning av journalister samt för utbildning av
pressfotografer. Motionären hänvisar till att en mycket liten del av de
studerande inom journalistutbildningen åren 1968-1975 kom från Norrland
och till att bristen på utbildningsmöjligheter för pressfotografer är stor
i hela landet och i synnerhet i Umeå högskoleregion.

1 samband med behandlingen av regeringens förslag år 1977 (prop. 1976/
77:59) om förändringar av journalistutbildningen avslog riksdagen ett motionsyrkande
angående utredning om journalistutbildning i Umeå. Utskottet
anslöt sig till föredragande statsrådets uppfattning att journalistutbildningen
inte borde splittras på flera orter och att existerande utbildning inte
borde flyttas till andra orter. Detta uteslöt enligt utskottets mening emellertid
inte att närliggande utbildningar inom informationsområdet på lokala
och regionala initiativ kunde anordnas på andra orter (UbU 1976/77: 20 s.
120). Då det gäller utbildning för pressfotografer vill utskottet framhålla att
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) på regeringens uppdrag nyligen
utrett frågan om utbildning av fotografer (UHÄ-rapport 1979:11). Utskottet
har inhämtat att UHÄ avser att återkomma till frågan i kommande
anslagsframställningar. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1238.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beslutar om inrättande av följande allmänna utbildningslinjer,
nämligen mimlinjen omfattande 120 poäng, linjen för

UbU 1979/80:22

bild och miljö omfattande 200 poäng samt linjen för grafisk
formgivning/illustration, linjen för industridesign, linjen för inredningsarkitektur,
linjen för textil formgivning och linjen för
tredimensionell gestaltning, samtliga omfattande 170 poäng,

2. att riksdagen beslutar att de allmänna utbildningslinjerna designlinjen
och konsthantverkslinjen skall omfatta 170 poäng,

3. att riksdagen beslutar att de allmänna utbildningslinjerna musikdramatiska
linjen och skådespelarlinjen skall omfatta 140 poäng,

4. att riksdagen beträffande praktik i de sceniska utbildningarna
godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 69,

5. att riksdagen beträffande kompletterande utbildning vid de sceniska
utbildningarna godkänner vad som förordats i propositionen
1979/80:69,

6. att riksdagen fastställer planeringsramar för sektorn för utbildning
för kultur- och informationsyrken i enlighet med vad som
förordats i propositionen 1979/80:100,

7. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 134 520000
kr.,

8. att riksdagen beträffande medel till journalistutbildningen vid
universitetet i Stockholm avslår motionen 1979/80:877,

9. att riksdagen beträffande utredning om journalistutbildning och
pressfotografutbildning i Umeå avslår motionen 1979/80:1328.

2. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten D 12 (s. 490—492) och hemställer

att riksdagen till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 11 200000 kr.

3. Vissa kurser för utländska studerande. Regeringen har under punkten D

23 (s. 533—534) föreslagit riksdagen att till Vissa kurser för utländska
studerande för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 3 172000 kr.

Motionen

1979/80:1319 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag för att täcka merkostnaderna
för ytterligare 8 tjänster för lärare i svenska för icke svensktalande studerande,

2. uttalar att det vid universitetet i Göteborg bör inrättas tjänster för
lärare i svenska för icke svensktalande studerande.

UbU 1979/80:22

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnader för kurser i svenska språket för icke
svensktalande studerande m. fl. Utbildningen står under universitets- och
högskoleämbetets (UHÄ) överinseende och meddelas vid universiteten.
Ubildningen anordnas av ett kurskollegium underställt resp. högskolestyrelse.
Universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Linköping får
uppdra åt studieförbund att under resp. kurskollegium handha undervisningen.
Universitetet i Stockholm får lämna motsvarande uppdrag åt the
Stockholm University Institute for English-Speaking Students (IES).

Anslaget föreslås i budgetpropositionen föras upp med 3 172000 kr.
Föredragande statsrådet har vid medelsberäkningen beaktat kostnaderna
för de tio och en halv lärartjänster som under år 1979 inrättats vid IES i
Stockholm.

Enligt motionen 1979/80:1319 skall riksdagen uttala att det vid universitetet
i Göteborg — så som skett i Stockholm - bör inrättas tjänster för
lärare i svenska för icke svensktalande studerande (yrkandet 2). Vidare
skall riksdagen hos regeringen begära förslag om medel för att täcka
kostnaderna för tre tjänster i Göteborg samt fem tjänster i Stockholm
utöver de tjänster som redan har inrättats där (yrkandet I). Motionärerna
hänvisar till att det vid MBL-förhandlingar i Stockholm har nåtts enighet
om att undervisningsvolymen motsvarar femton och en halv tjänst. De
anser också att universitetet i Göteborg skall ha samma arbetsgivaransvar
för svensklärarna som universitetet i Stockholm har för lärarna där och att
svenskundervisningen i Göteborg således inte bör anordnas av Kursverksamheten.

Utskottet erinrar om att en särskild kommitté, gäststuderandekommittén
(U 1978:03), tillkallats för att se över förutbildningen för utländska
studerande samt vissa frågor rörande de gäststuderandes situation. Kommittén
skall bl. a. pröva om det är motiverat att fastställa en övre gräns för
det antal gäststuderande från utomnordiska länder som varje år får antas
till högskolan.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår f. n. en översyn vid universitetet i
Göteborg av svenskundervisningens organisation.

Med hänvisning till pågående utrednings- och översynsarbete föreslår
utskottet att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:1319 anvisar de av
regeringen föreslagna medlen under anslaget Vissa kurser för utländska
studerande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande inrättande av tjänster vid universitetet i
Göteborg för lärare i svenska för gäststuderande m. fl. avslår
motionen 1979/80:1319 yrkandet 2,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 och med
avslag på motionen 1979/80:1319 yrkandet 1 till Vissa kurser för
utländska studerande för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 3 172000 kr.

UbU 1979/80:22

Stockhom den 10 april 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson
(s), Helge Hagberg (s). Sven Johansson (c). Lennart Bladh (s),
Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Karl-Erik Häll (s). Jörgen
Ullenhag (fp), Gunnel Liljegren (m) och Larz Johansson (c).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980