UbU 1979/80:21
Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:21
med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till
skolväsendets centrala och regionala myndigheter m. m. jämte motioner
I
detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
propositionen 1979/80:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Skolväsendet, rubrikerna Vissa gemensamma frågor. Centrala och
regionala myndigheter m. m. (punkterna C 1-C 6) samt För skolväsendet
gemensamma frågor (punkterna C 7-C 10) jämte yrkanden i motionerna
1979/80:242, 287, 288, 290, 291, 292, 374, 524, 526, 659, 874, 881, 890,
1300, 1302, 1314, 1693, 1698, 1702, 1712, 1713, 1714, 1715, 1720 och 1892.
Vissa gemensamma frågor
1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 213-226) behandlat skolfrågor av allmän karaktär.
Motionerna
1979/80: 242 av Mårten Werner (m) och Gunnar Oskarson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kristendomsundervisningen i skolan.
1979/80: 287 av Bonnie Bernström (fp) vari yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen utreder möjligheterna för en försöksverksamhet för elever i
grundskolan att ta ett radikalt ökat ansvar för det arbete som utförs inom
skolans ram såsom skisserats i motionen.
1979/80:288 av Anita Bråkenhielm (m) och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att sådana åtgärder vidtas
att kristendomsundervisningen får en självständig plats i den svenska
skolan.
1979/80: 290 av Margot Håkansson (fp) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa en i läroplanen fastställd undervisning i hälsofrågor
inom alla stadier i grundskolan samt i gymnasieskolan.
1979/80: 291 av Sven Johansson (c) och Tore Nilsson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheterna att, i enlighet
med vad som anförts i motionen, ge eleverna i det allmänna skolväsendet
tillgång till andlig vård och vägledning inom skolans ram.
I Riksdagen 1979/80. 14 sami. Nr 21
UbU 1979/80:21
2
1979/80: 292 av Hagar Normark m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala
1. att modern och gammal dans införs som ett obligatoriskt ämne på
skolschemat fr. o. m. grundskolans årskurs 4 och bör ingå i ämnena musik
och gymnastik,
2. att dansundervisningen bör omfatta samtliga elever i grundskolan
t. o. m. årskurs 9.
1979/80:374 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
1. att särskild kurs i engelska, matematik och B-språk även i fortsättningen
bör erbjudas på grundskolans högstadium,
2. att större frihet bör ges att använda tema- och tillvalsresurser i
enlighet med enskilda elevers önskemål och behov,
4. att den samlade skoldagen för glesbygdsbarnens del huvudsakligen
bör utformas i enlighet med vad i motionen anförts.
(Yrkandet 3 behandlar utskottet i annat betänkande.)
1979/80:524 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om att skoldelegationen genom tilläggsdirektiv uppmanas
att under innevarande år ta fram material som belyser tillämpningen
av bestämmelserna om anpassad studiegång.
1979/80:526 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen uttalar
a) att grundskolan helt bör sekulariseras och religionskunskap avskaffas
som särskilt ämne,
b) att momentet ”skola-arbetsliv” bör införas på kursplanen som huvudmoment
inom de olika ämnena på alla stadier och att arbetslivsorientering
därvid bör avskaffas som särskilt ämne,
2. att riksdagen beslutar uttala att betygen helt skall avskaffas inom
grundskolan,
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för överförande
av läromedelsproduktionen i samhällelig ägo,
4. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en särskild, parlamentariskt
sammansatt utredning tillsätts, med uppdrag att föreslå åtgärder för
att förstärka det demokratiska inflytandet över grundskolans innehåll i
enlighet med vad som anförs i motionen.
(Yrkandet 1 c behandlar utskottet i annat betänkande.)
1979/80:659 av Bonnie Bernström (fp) vari yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen tar lämpliga initiativ för att öka undervisningen om ADB och
modern teknik på alla nivåer av det svenska utbildningsväsendet.
1979/80: 881 av Bernt Ekinge (fp) och Margareta Andrén (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag angående förut
-
UbU 1979/80:21
3
sättningarna och möjligheterna att inom skolan förstärka den andliga vården
genom speciella skolpastorer.
1979/80:890 av Arne Lindberg m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att snarast möjligt införa ämnet religionskunskap
som ett särskilt ämne på schemat för såväl högstadie- och gymnasieskolan
som andra motsvarande skolformer samt att undervisningen omfattar
två veckotimmar.
1979/80:1300 av Tore Nilsson m. fl (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att
ämnet kristendomskunskap skall ingå i den nya läroplanen för grundskolan
utan förening med religionskunskap i övrigt och att undervisningen skall
ske enligt Bibeln och trosbekännelsen.
1979/80:1314 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala som önskvärt att överläggningar genomförs mellan skolmyndigheter
och SJ för att åstadkomma största möjliga användning av tåg för transport
av skolelever.
1979/80:1693 av Göran Allmér m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om en samlad utvärdering av huruvida de på skolans
område genomförda förändringarna givit de väntade positiva effekterna.
1979/80:1698 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ämnet
ekologi bör införas i kursplanen under blocket orienteringsämnen på
grundskolans alla stadier,
2. att riksdagen som sin mening uttalar att skolan bör sträva efter att ge
eleverna en ekologisk grundsyn i samtliga ämnen.
1979/80:1702 av Margareta Gard (m) och Mona S:t Cyr (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av det antal veckotimmar inom
grundskolan som disponeras för fysisk träning, i syfte att inom friskvårdens
ram vidga ämnet och dess timtilldelning redan i årskurs 1 för att
därigenom motverka uppkommande ohälsa.
1979/80:1720 av Sten Sture Paterson (m) och Hans Nyhage (m) vari
yrkas att riksdagen anhåller att regeringen i besparingssyfte låter verkställa
en ingående prövning av de samhälleliga kostnaderna för undervisningsmateriel
och läromedel.
1979/80:1892 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1979/80:1891 -såvitt nu är i fråga yrkas
1. att riksdagen beslutar uttala att idrotten bör få ökat utrymme i skolorna
i enlighet med vad i motionen anförts.
(Yrkandena 2 och 3 behandlar utskottet i andra betänkanden.)
UbU 1979/80:21
4
Utskottet
Under de senaste åren har riksdagen fattat flera beslut om grundskolans
verksamhet och utveckling. Vid riksmötet 1975/76 fastställdes riktlinjer för
arbetet i grundskolan med utgångspunkt i propositionen om skolans inre
arbete (SIA) m. m. (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76:367).
Nya statsbidragsregler för grundskolan infördes genom beslut vid riksmötet
1977/78 (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:269) och
böljade gälla den 1 juli 1978. Beslut om ny läroplan för grundskolan (Lgr
80) togs av riksdagen i juni 1979 (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr
1978/79:422). Den skall i tillämpliga delar gälla redan fr. o. m. läsåret 1980/
81. Fullt ut skall Lgr 80 träda i kraft fr. o. m. läsåret 1982/83.
I motionen 1979/80:1693 yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer
om en samlad utvärdering av huruvida de på skolans område genomförda
förändringarna givit de väntade positiva effekterna.
Utskottet erinrar om att utvärderingen av tidigare läroplansreformer
samt central och lokal utvärdering av skolans verksamhet behandlades i
samband med läroplanspropositionen 1978/79:180 (s. 112—113 och 119—
122). Därvid övervägde utskottet frågan om uppföljning av såväl tidigare
SIA-beslut som den kommande läroplanen för grundskolan (Lgr 80) och
tillstyrkte att uppföljningsarbetet borde ske under parlamentarisk medverkan
(UbU 1978/79: 45, s. 69). Med anledning av riksdagens beslut (rskr
1978/79:422) tillkallades i juli 1979 en delegation (U 1979:11) för bättre
skolmiljö och uppföljning av reformbesluten rörande grundskolan. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/
80:1693.
I motionen 1979/80: 526 hemställer motionärerna att en särskild, parlamentariskt
sammansatt utredning tillsätts med uppdrag att föreslå åtgärder
för att förstärka det demokratiska inflytandet över grundskolan (yrkandet
4). Motionärerna pläderar för en decentralisering av det politiska inflytandet
exempelvis genom politiskt direkt valda kommundelsråd.
En ny lag om försöksverksamhet med vissa lokala organ i kommunerna
(SFS 1979:408) gäller fr. o. m. den 1 januari 1980. Lagen, som innebär att
en kommun kan bedriva försöksverksamhet med politiskt sammansatta
lokala organ inom olika förvaltningsgrenar, avsåg från början endast det
kommunallagsreglerade området. Genom ett tillägg som riksdagen tog i
december 1979 gäller lagen även specialreglerad förvaltning, t. ex. skolstyrelserna
i kommunerna (prop. 1979/80:54, KU 1979/80:27, rskr 1979/
80: 96). Försöksverksamhet med politiskt sammansatta lokala organ är
alltså numera möjlig bl. a. inom skolväsendet. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80:526 yrkandet 4.
Större frihet bör enligt motionen 1979/80: 374 ges vid användningen av
tema- och tillvalsresurser för att tillgodose enskilda elevers önskemål och
UbU 1979/80:21
5
behov (yrkandet 2). Motionärerna vill bl. a. att dessa resurser skall kunna
användas för fördjupning, extra träning och tillämpat användande av t. ex.
språk och matematik.
Utskottet framhöll i sitt betänkande över läroplanspropositionen (prop.
1978/79:180) att den nya läroplanen betonar vikten av att arbetssätt och
kursinnehåll blir så avpassade att skolan kan främja varje elevs behov
(UbU 1978/79:45, s. 21). Både vid tillvalsblockets utformning och vid
planeringen av temastudier föreligger enligt den nya läroplanen mycket
stor frihet för den enskilda skolenheten. Tillvalskurser får dock inte utformas
så att de utgör parallell- eller överkurser till de obligatoriska ämnena.
Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att ompröva sitt tidigare
ställningstagande i fråga om tillvalsblockets och temastudiers utformning.
Motionen 1979/80: 374 yrkandet 2 bör alltså avslås av riksdagen.
I samma motion, 1979/80:374, framhålls att särskild omsorg i olika
avseenden bör prägla den samlade skoldagens utformning i glesbygd (yrkandet
4). Motionärerna anser bl. a. att resurserna för fria aktiviteter till
viss del bör användas till hjälp med läxläsning.
Utbildningsutskottet uttalade i sitt betänkande över läroplanspropositionen
(prop. 1978/79:180) följande: ”Om en elev på grund av särskilda
skäl inte kan fullgöra hemuppgifterna bör det enligt utskottets mening ingå
som en naturlig del i skolans planering att i olika former hjälpa elever att
fullgöra uppgifterna i skolan” (UbU 1978/79:45, s. 53). Innehållet i och
verksamheten under den samlade skoldagen är för övrigt en lokal fråga och
skall enligt skolöverstyrelsens (SÖ) anvisningar (Lgr 69 I: Allmän del.
Tillägg och ändringar giltiga från 1 juli 1978, s. 21-23) bygga på de
förutsättningar och behov som finns i den enskilda kommunen. Detta
gäller således också de särskilda förhållandena i en glesbygdskommun.
Motionen 1979/80:374 yrkandet 4 bör med hänvisning härtill avslås av
riksdagen.
I motionen 1979/80:287 framhålls vikten av att skolans elever aktivt
deltar i de sysslor som utförs av i skolan anställd personal. Motionärerna
hemställer därför om utredning av möjligheterna till en försöksverksamhet
där elever i grundskolan får ta ett radikalt ökat ansvar för det arbete som
utförs inom skolan.
Enligt uttalanden av föredragande statsrådet i SIA-propositionen (prop.
1975/76: 39, s. 228) måste skolan ta till vara elevernas vilja att hjälpa till i
skolan i olika avseenden och ta ett eget ansvar för uppgifter i skolmiljön.
Vid sin behandling av propositionen delade utskottet föredragande statsrådets
uppfattning att lokala initiativ är nödvändiga för en konstruktiv elevmedverkan
i skolans arbete (UbU 1975/76: 30, s 57). Utskottet underströk
vidare i sitt betänkande över läroplanspropositionen (UbU 1978/79:45, s.
52) starkt vikten av att eleverna deltar i skolans praktiska arbetsuppgifter.
Möjligheten och önskvärdheten av elevaktiva arbetsformer i grundskolan
framhålls också i den nya läroplanens mål och riktlinjer (SFS 1980: 64).
tl Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 21
UbU 1979/80:21
6
Utskottet anser med denna motivering att motionen 1979/80: 287 bör avslås
av riksdagen.
Skoldelegationen (U 1979:11) föreslås enligt motionen 1979/80:524 genom
tilläggsdirektiv få i uppdrag att under innevarande år ta fram material
som belyser tillämpningen av bestämmelserna om anpassad studiegång.
Motionärerna anser att den anpassade studiegången har kommit att bli ett
sorterings- och utslagningsinstrument samt att allt redan nu talar för att
den anpassade studiegången avskaffas.
Utskottet har inhämtat att SÖ med anledning av ett regeringsuppdrag
(1979-07-19) under våren 1980 går ut med enkäter till skolstyrelserna och
ett urval rektorsområden bl. a. rörande anpassad studiegång. Resultatet av
dessa väntas föreligga under hösten 1980. Dessutom framhålls i direktiven
till skoldelegationen att åtgärder för elever med skolsvårigheter hör till de
reformområden som särskilt bör uppmärksammas av delegationen samt att
förslag successivt bör redovisas för regeringen. Utskottet anser mot denna
bakgrund att motionen 1979/80: 524 inte påkallar någon åtgärd, varför den
bör avslås av riksdagen.
Momentet skola-arbetsliv bör enligt motionen 1979/80:526 införas på
kursplanen som huvudmoment inom de olika ämnena på alla stadier i
skolan. Därvid bör arbetslivsorientering avskaffas som särskilt ämne (yrkandet
I b).
Utbildningsutskottet betonade redan i samband med behandlingen av
propositionen 1978/79:180 (UbU 1978/79:45, s. 44) att framhävandet av
arbetslivet som huvudområde i läroplansförslaget ytterligare markerar den
vikt området bör tillmätas då huvudmomenten utformas i olika ämnen. SÖ,
som för närvarande arbetar med kursplanerna för grundskolan och avser
överlämna dem till regeringen under våren 1980, har dessutom i sina till
regeringen överlämnade bedömningar av och förslag om studie- och yrkesorienteringen
och dess framtida utformning (SÖ 1979-06-27) starkt betonat
dessa integrationsfrågor både vad beträffar grundskolan och gymnasieskolan.
Frågan om förbättrad arbetslivsorientering i gymnasieskolan ingår
enligt direktiven i gymnasieutredningens arbete (U 1976:10). Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/
80: 526 yrkandet 1 b.
1 motionen 1979/80: 374 hemställs att särskild kurs i engelska, matematik
och B-språk även i fortsättningen bör erbjudas på grundskolans högstadium
(yrkandet 1).
Utskottet tog ställning till motsvarande yrkande i samband med sin
behandling av läroplanspropositionen (UbU 1978/79:45, s. 32) och finner
ingen anledning att föreslå riksdagen att frångå sitt tidigare beslut, varför
yrkandet 1 i motionen 1979/80: 374 bör avslås av riksdagen.
Ämnet ekologi bör enligt motionen 1979/80:1698 införas i kursplanen
under blocket orienteringsämnen på grundskolans alla stadier (yrkandet I).
UbU 1979/80:21
7
Dessutom bör skolan enligt motionärerna sträva efter att ge eleverna en
ekologisk grundsyn i samtliga ämnen (yrkandet 2).
Utskottet har i betänkandena 1972:45 (s. 6-7) och 1975/76:15 (s. 11)
avstyrkt liknande yrkanden om ekologi som särskilt ämne och finnér inte
skäl att frångå sina tidigare ställningstaganden, varför motionen 1979/
80:1698 yrkandet 1 bör avslås av riksdagen.
I läroplanspropositionen 1978/79:180 (s. 69) angavs samlevnads- och
överlevnadsfrågorna samt miljövårdsfrågor som huvudområden för skolans
undervisning. Utskottet hade ingehting att erinra häremot och utgick
också vid sin behandling av propositionen från att resurshushållning och
elevernas ansvar för den gemensamma miljön skall få en framträdande
plats i den kommande läroplanen (UbU 1978/79:45, s. 17—18). Med detta
anser utskottet kravet i motionen 1979/80:1698 på ekologisk grundsyn vara
tillgodosett, varför yrkandet 2 i motionen bör avslås av riksdagen.
I motionen 1979/80:1702 hemställs om en översyn av antalet veckotimmar
för fysisk träning i grundskolan i syfte att inom friskvårdens ram vidga
ämnet och dess timtilldelning redan i årskurs 1. Därigenom skall ohälsa hos
eleverna förebyggas. I motionen 1979/80:1892 föreslås att idrotten skall få
ökat utrymme i skolorna (yrkandet 1). Motiven till yrkandet återfinns i
motionen 1979/80:1891 där det framhålls att all idrott för barn under 13 år
bör bedrivas inom skolorna för att undvika alltför tidig idrottsspecialisering
och utslagning.
I läroplanspropositionen 1978/79: 180 (s. 39) var föredragande statsrådet
inte berett att biträda SÖ:s förslag om utökad tid för gymnastik. Utbildningsutskottet
anslöt sig också till förslaget om ett oförändrat antal timmar
för idrott i timplanen till Lgr 80 (UbU 1978/79:45, s. 30). Utskottet finner
inte skäl att nu ändra sitt ställningstagande och föreslår att motionerna
1979/80: 1702 och 1979/80: 1892 yrkandet 1 avslås av riksdagen.
Införande av en i läroplanen fastställd undervisning i hälsofrågor inom
alla stadier i grundskolan samt i gymnasieskolan föreslås i motionen 1979/
80: 290. En sådan förebyggande hälsoupplysning t. ex. om sambandet mellan
kost, hälsa och motion bör enligt motionärerna kunna åstadkomma ett
både fysiskt och psykiskt välbefinnande samt ett avståndstagande från
missbruk av droger och beroendeframkallande medel.
I SÖ:s tidigare framlagda förslag till huvudmoment för orienteringsämnen
i den nya läroplanen (Förslag till förändring av grundskolans läroplan,
SÖ 1978) ingår fysisk och psykisk hälsa samt alkohol, narkotika och tobak.
Bland de föreslagna målen för ämnet gymnastik (idrott) i grundskolan
framhålls att eleverna skall lära sig att förbättra sin kondition, styrka och
allsidiga rörelseförmåga och att sköta sin kropp och hälsa. Även i gymnasieskolans
läroplan (Lgr 70) poängteras att detta är viktiga mål för undervisningen
i gymnastik, ett ämne som är gemensamt för samtliga linjer i
gymnasieskolan.
UbU 1979/80: 21
8
I ämnet hemkunskap i grundskolan har SÖ som huvudmoment bl. a.
föreslagit internationella kostfrågor och näringsriktig kost för olika åldrar.
Föredragande statsrådet anslöt sig i läroplanspropositionen (prop. 1978/
79: 180, s. 69) beträffande stoffurvalet i stort till SÖ:s kursplaneförslag. SÖ
arbetar f. n. med de slutgiltiga kursplanerna, vilka under våren 1980 skall
fastställas av regeringen.
Med hänvisning härtill och till den lokala frihet som finns att anordna
tema- och projektstudier samt att planera särskilda tillvalskurser i exempelvis
friskvård anser utskottet att motionärernas önskemål är tillgodosedda.
Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80: 290.
Obligatorisk undervisning i modern och gammal dans föreslås i motionen
1979/80:292 ingå i musik- och gymnastikundervisningen fr. o.m. årskurs
4 t. o. m. årskurs 9.
Utskottet vill erinra om att redan nu gällande läroplan (Lgr 69) upptar
olika former av dans bland huvudmomenten för musik och gymnastik.
Även i SÖ:s tidigare nämnda förslag till kursplaner för den nya läroplanen
till vilka föredraganden beträffande stoffurvalet i stort anslöt sig (prop.
1978/79: 180, s. 69) ingår olika former av dans bland huvudmomenten för
musik och gymnastik. Utskottet anser detta tillräckligt och föreslår med
hänvisning härtill att riksdagen avslår motionen 1979/80: 292.
1 motionen 1979/80:659 hemställs att riksdagen anhåller att regeringen
tar lämpliga initiativ för att på alla nivåer i det svenska utbildningsväsendet
öka undervisningen om ADB och modern teknik. Motionären hänvisar till
utbildningsutskottets uttalande i UbU 1978/79:45 (s. 42) angående SÖ:s
projekt Datorn i skolan (DIS). Utskottet anförde då att "det är angeläget
att den pågående och omfattande försöks- och utredningsverksamheten
kan avslutas i sådan tid att resultaten kan läggas till grund för arbetet med
nya kursplaner och kommentarer till dessa för grundskolan". Utskottet
påpekade samtidigt att det är väsentligt att motsvarande arbete i vad gäller
gymnasieskolans läroplan kan slutföras samtidigt och att det främst gäller
vad som i projektarbetet betecknas som datalära.
1 DIS-projektets slutrapport, som blev klar i början av mars innevarande
år, föreslås bl. a. att datalära införs i den nya läroplanen för grundskolan
som huvudmoment i matematik och samhällsorienterande ämnen och att
"datorns utveckling” införs som ett huvudmoment i naturorienterande
ämnen. För gymnasieskolans del föreslås i projektrapporten att datalära
skall bli huvudmoment i matematik och samhällskunskap i samband med
att kursplanerna revideras. I de kursplaneförslag som nyligen utarbetats
för matematik på naturvetenskaplig, fyraårig teknisk, social och tvåårig
ekonomisk linje har detta för övrigt redan skett. På övriga linjer i gymnasieskolan
föreslås datalära komma in i respektive linjes karaktärsämne och
i ämnet arbetslivsorientering. I projektrapporten påpekas också nödvändigheten
av att både ämnesteori och ämnesmetodik inom dataområdet
UbU 1979/80:21
9
tillförs både den grundläggande lärarutbildningen och fortbildningen. Genom
att arbetet inom DIS-projektet är avslutat föreligger i och med slutrapporten
ett underlag för fortsatt arbete med dessa frågor, varför utskottet
anser att motionsyrkandet inte behöver påkalla någon särskild åtgärd.
Riksdagen bör således avslå motionen 1979/80: 659.
Ett antal motioner tar upp undervisningen i religionskunskap. Sålunda
föreslås i motionen 1979/80:242 att kristendomsundervisningen åter skall
bli ett enskilt läroämne på skolschemat avskilt från övriga s. k. orienteringsämnen.
I motionen 1979/80:288 yrkas att sådana åtgärder vidtas att
kristendomsundervisningen får en självständig plats i den svenska skolan.
I motionen 1979/80: 1300 hemställs att riksdagen uttalar att ämnet kristendomskunskap
skall ingå i den nya läroplanen för grundskolan utan förening
med religionskunskap i övrigt och att undervisningen skall ske enligt bibeln
och trosbekännelsen. Riksdagen föreslås i motionen 1979/80: 890 hos regeringen
begära åtgärder för att snarast möjligt införa ämnet religionskunskap
som ett särskilt ämne under två veckotimmar på schemat för såväl
grundskolans högstadium och gymnasieskolan som andra motsvarande
skolformer.
Utskottet har i samband med behandlingen av propositionen 1978/
79: 180 om grundskolans nya läroplan ingående behandlat undervisningen i
religionskunskap. Föredragande statsrådet uttalade då att särskild tid bör
anges för den samhällsorienterande sektorn och att religionskunskap bör
ingå i denna. Ett flertal kristna organisationer hade enligt uppgifter i
propositionen (s. 77) tidigare ställt sig positiva till en integration av ämnet
religionskunskap i den samhällsorienterande sektorn. Även utskottet ansåg
vid sin behandling av dessa frågor (UbU 1978/79:45, s. 45-48) att olika
orienteringsämnen bör integreras. De etiska och religiösa frågorna kan
därvid enligt utskottet inte isoleras utan bör relateras till de stora överlevnadsfrågorna,
de teknologiska framstegen och kapprustningshotet. Dessutom
framhöll utskottet (UbU 1978/79:45, s. 28) att religionskunskap
borde finnas som särskilt ämne och få motsvarande andel av det samhällsorienterande
blocket som nu. Utskottet förutsatte vidare att bibeln även
fortsättningsvis skulle användas som centralt läromedel inom undervisningen
i religionskunskap. Med hänvisning till nu redovisade tidigare ställningstaganden
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1979/
80:242, 288, 1300 och 890.
Att grundskolan sekulariseras och att religionskunskap avskaffas som
enskilt ämne yrkas i motionen 1979/80: 526 (yrkandet 1 a). Med hänvisning
till sina tidigare ställningstaganden rörande kristendom och religionskunskap
(UbU 1978/79:45, s. 28 och 45-48) föreslår utskottet att riksdagen
avslår även motionen 1979/80: 526 yrkandet I a.
I motionen 1979/80: 291 föreslås en utredning av möjligheterna att ge
eleverna i det allmänna skolväsendet tillgång till andlig vård och vägledning
inom skolans ram.
UbU 1979/80:21
10
Utskottet har vid tidigare tillfällen senast i sitt betänkande 1978/79:45 (s.
23-24) behandlat liknande motioner. Utskottet föreslog då att riksdagen
skulle avslå en motion med samma syfte och hänvisade därvid till tidigare
uttalanden av utskottet, där det framhölls att skolan skall uppmuntra
elevernas intresse för stora och gemensamma grundfrågor som gäller livsåskådning
och samhällsuppfattning och att kristna kyrkor och föreningar
har möjlighet att medverka i skolan inom ramen för den samlade skoldagen.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Riksdagen bör med
hänvisning härtill avslå motionen 1979/80:291.
1 motionen 1979/80:881 begärs utredning av möjligheterna att förstärka
den andliga vården inom skolan genom att kretsen av människor som är
beredda att ge elever och lärare stöd i svåra situationer utökas med
skolpastorer. Samhället skulle härigenom också i ökad utsträckning stödja
den ekumeniska elevrörelsen i skolan.
Utskottet hänvisar även när det gäller denna motion till att kristna
kyrkor och föreningar har möjlighet att medverka i skolan inom ramen för
den samlade skoldagen. Elevvårdskommittén (U 1978:06) har i uppdrag att
lägga fram förslag för att förbättra den elevvårdande verksamheten i skolan
med utgångspunkt i att all skolpersonal skall verka för att bevara och
befordra elevernas fysiska och psykiska hälsa samt främja alla insatser
som syftar till elevernas optimala utveckling, fysiskt, intellektuellt, emotionellt
och socialt. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 881.
I motionen 1979/80:526 yrkas att riksdagen beslutar uttala att betygen
helt skall avskaffas inom grundskolan (yrkandet 2).
Riksdagen beslöt i juni 1979 om betygsättning i grundskolan fr. o. m.
läsåret 1982/83 (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422).
Beslutet innebär att betyg skall ges vid slutet av samtliga terminer i
årskurserna 8 och 9. Utskottet finnér ingen anledning att nu ändra sitt
tidigare ställningstagande, varför motionen 1979/80:526 yrkandet 2 bör
avslås av riksdagen.
I sistnämnda motion, 1979/80: 526, ingår också ett yrkande om åtgärder
för att överföra läromedelsproduktionen i samhällelig ägo (yrkandet 3).
Riksdagen har tidigare vid ett flertal tillfällen haft att ta ställning till
liknande yrkanden och därvid avslagit dessa (senast UbU 1978/79: 27,
p. 7). Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att frångå sitt tidigare
ställningstagande, särskilt som förhållandena inom läromedelsmarknaden
kartläggs av utredningen om läromedelsmarknaden (U 1976:04). Utredningsarbetet
beräknas avslutat under år 1980. Riksdagen bör därför avslå
motionen 1979/80: 526 yrkandet 3.
En ingående prövning av samhällets kostnader för undervisningsmateriel
och läromedel föreslås i motionen 1979/80: 1720. Motionärerna anser att
stora besparingar inom detta område bör kunna göras utan att undervisningen
blir lidande.
UbU 1979/80:21
11
Kostnader för läromedel och undervisningsmateriel i övrigt bestrids
huvudsakligen av kommunerna. Utskottet vill erinra om förordningen
(1970:641) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter,
anvisningar eller råd (omtryckt 1977:629). Enligt denna förordning får
statliga myndigheter inte utan regeringens medgivande utfärda sådana
föreskrifter, anvisningar eller råd som kan leda till kostnadsökningar i mer
än oväsentlig grad. Utskottet förutsätter dessutom att statliga myndigheter
i sin planering även beaktar möjligheter till besparingar.
Kommittén om läromedelsmarknaden (U 1976:04) har bl. a. haft till
uppgift att göra en studie av läromedelsförsörjningen i några olika kommuner
och därigenom möjliggöra jämförelser av kostnadsutvecklingen för
läromedel under ett antal år. Kommittén har avgett ett antal rapporter
bl. a. Samhällets kostnader för inköp av läromedel samt lek- och arbetsmateriel,
Ds U 1978: 14, och Läromedlen i konsumentperspektiv, Ds U
1979:2.
Dessa rapporter och resultaten av kommitténs fortsatta arbete kan förväntas
ge visst underlag för framtida bedömningar i dessa frågor. Utskottet
anser inte att något uttalande från riksdagens sida är påkallat och föreslår
att motionen 1979/80: 1720 avslås av riksdagen.
I motionen 1979/80: 1314 hemställs att riksdagen uttalar som önskvärt att
överläggningar kommer till stånd mellan skolmyndigheter och SJ för att
åstadkomma största möjliga användning av tåg för skolelevers transporter.
En sådan åtgärd skulle enligt motionären öka lönsamheten på vissa bandelar
och medverka till att förhindra ytterligare belastning på vägarna.
Utskottet förutsätter att frågor av den art som motionären anger beaktas
i den regionala trafikplaneringen och anser inte att något uttalande från
riksdagens sida är påkallat.
Med hänvisning härtill anser utskottet att motionen 1979/80: 1314 bör
avslås av riksdagen.
Utskottets hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande utvärdering på skolans område avslår
motionen 1979/80: 1693,
2. att riksdagen beträffande utredning för att förstärka det demokratiska
inflytandet över grundskolan avslår motionen 1979/
80: 526 yrkandet 4,
3. att riksdagen beträffande frihet att använda tema- och tillvalsresurser
avslår motionen 1979/80: 374 yrkandet 2,
4. att riksdagen beträffande samlad skoldag för glesbygdsbarn avslår
motionen 1979/80: 374 yrkandet 4,
5. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med radikalt ökat
elevansvar avslår motionen 1979/80: 287,
UbU 1979/80:21
12
6. att riksdagen beträffande tilläggsdirektiv till skoldelegationen om
anpassad studiegång avslår motionen 1979/80: 524,
7. att riksdagen beträffande skola—arbetsliv som huvudmoment
och arbetslivsorienteringens avskaffande som ämne avslår motionen
526 yrkandet 1 b,
8. att riksdagen beträffande särskild kurs i engelska, matematik och
B-språk avslår motionen 1979/80: 374 yrkandet 1,
9. att riksdagen beträffande ämnet ekologi i skolan m. m. avslår
motionen 1979/80: 1698,
10. att riksdagen beträffande antalet veckotimmar för fysisk träning
avslår motionen 1979/80: 1702,
11. att riksdagen beträffande ökat utrymme för idrott avslår motionen
1979/80: 1892 yrkandet 1,
12. att riksdagen beträffande undervisning i hälsofrågor avslår motionen
1979/80:290,
13. att riksdagen beträffande dansundervisning avslår motionen
1979/80: 292,
14. att riksdagen beträffande undervisning i datalära avslår motionen
1979/80:659,
15. att riksdagen beträffande undervisning i kristendom avslår motionerna
1979/80: 242, 1979/80: 288 och 1979/80: 1300,
16. att riksdagen beträffande undervisning i religionskunskap avslår
motionen 1979/80:890,
17. att riksdagen beträffande grundskolans sekularisering och religionskunskapens
avskaffande som ämne avslår motionen 1979/
80: 526 yrkandet I a,
18. att riksdagen beträffande andlig vård och vägledning inom skolans
ram avslår motionen 1979/80: 291,
19. att riksdagen beträffande andlig vård genom skolpastorer avslår
motionen 1979/80:881,
20. att riksdagen beträffande betygens avskaffande i grundskolan
avslår motionen 1979/ 80: 526 yrkandet 2,
21. att riksdagen beträffande överförande av läromedelsproduktionen
i samhällelig ägo avslår motionen 1979/80: 526 yrkandet 3,
22. att riksdagen beträffande prövning av samhällets kostnader för
läromedel m. m. avslår motionen 1979/80: 1720,
23. att riksdagen beträffande transport av skolelever avslår motionen
1979/80: 1314.
UbU 1979/80:21
13
Centrala och regionala myndigheter m. m.
2. Skolöverstyrelsen. Regeringen har under punkten C I (s. 227-231) föreslagit
riksdagen att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1980/81 anvisa ett
förslagsanslag av 114 372000 kr.
Motionen
1979/80:1714 av Sven Eric Lorentzon (m) och Hans Nyhage (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de av
regeringen anvisade besparingarna på anslaget till skolöverstyrelsen så
långt möjligt ej skall åstadkommas genom indragning av tjänster som är av
direkt betydelse för utveckling av utbildningar.
Utskottet
Föredragande statsrådet erinrar inledningsvis om arbetet inom den skoladministrativa
kommittén (U 1978: 17, SAK). Enligt statsrådets bedömning
är det möjligt att nästa budgetår göra en besparing på 2 869 000 kr.
under anslaget Skolöverstyrelsen (SÖ) utan att avvakta resultaten av arbetet
inom SAK (utredningen har numera avlämnat betänkandet SOU 1980: 5
Förenklad skoladministration). Besparingen bör enligt statsrådets mening
genomföras i stort sett i enlighet med SÖ:s förslag. Detta innebär bl. a.
indragning och vakantsättning av tjänster.
Enligt motionen 1979/80: 1714 bör riksdagen ge regeringen till känna att
besparingarna på anslaget till SÖ så långt det är möjligt inte skall åstadkommas
genom indragning av tjänster som är av direkt betydelse för
utveckling av utbildningar. Motionärerna hänvisar särskilt till att besparingar
på senare tid hårt drabbat byrå S 4 som handlägger utbildning inom
jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksområdet. Motionärerna anser också
att, i avvaktan på resultaten av SAK:s arbete, tillfälligheter fått avgöra
vilka arbetsuppgifter som skall drabbas av besparingarna.
Utskottet vill först erinra om att riksdagen förra året enhälligt godkände
de då föreslagna besparingarna under anslaget till SÖ och att det därvid
beaktades att vissa arbetsuppgifter skulle flyttas från SÖ i samband med
att skogsinstituten den 1 juli 1979 fördes över till högskolan med Sveriges
lantbruksuniversitet som ansvarig myndighet (prop. 1978/79:100, UbU
1978/79:40, rskr 1978/79: 344).
Utskottet tillstyrker nu liksom motionärerna att den i budgetpropositionen
föreslagna besparingen skall ske. Utskottet utgår från att SÖ disponerar
tillgängliga medel för personal med utgångspunkt i de uppgifter SÖ
har att fullgöra i vad gäller såväl utveckling av utbildningar som administration
i övrigt. Utskottet anser inte att något uttalande från riksdagens
sida i denna fråga är påkallat och föreslår därför att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 1714.
UbU 1979/80:21
14
Utskottet tillstyrker även i övrigt medelsberäkningarna under anslaget
till SÖ och hemställer
1. att riksdagen beträffande besparingar med avslag på motionen
1979/80: 1714 godkänner vad som förordats i propositionen 1979/
80: 100,
2. att riksdagen till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 114 372000 kr.
3. Länsskolnämnderna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten C 2 (s. 231—233) och hemställer
att riksdagen till Länsskolnämnderna för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 53 472000 kr.
4. Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m. Regeringen har under
punkten C 3 (s. 233-234) föreslagit riksdagen att till Lokalt utvecklingsarbete
inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 750000 kr.
Motionen
1979/80: 1302 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen beslutar
1. att försöksverksamheten rörande lokalt/regionalt utvecklingsarbete
och samverkan mellan forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) och fortbildning
utvidgas att bedrivas av tio länsskolnämnder,
2. att till Lokalt utvecklingsarbete inom skolväsendet m. m. för budgetåret
1980/81 anvisas ett med 750000 kr. höjt reservationsanslag av
1500000 kr.
(Yrkandet 3 behandlar utskottet under punkten 8 i detta betänkande.)
Utskottet
Fr. o. m. budgetåret 1978/79 beräknas medel under förevarande anslagsrubrik
för försöksverksamhet vid fem länsskolnämnder med lokalt utvecklingsarbete.
1 avvaktan på ytterligare erfarenheter av försöksverksamheten
föreslår regeringen att anslaget för budgetåret 1980/81 skall föras upp med
oförändrat 750000 kr.
I motionen 1979/80: 1302 yrkas att försöksverksamheten skall utvidgas
till att avse tio länsskolnämnder (yrkandet 1). Anslaget föreslås därför
fördubblat till 1 500000 kr. nästa budgetår (yrkandet 2). För att finansiera
ökningen föreslår motionärerna att anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete
skall minskas med 750000 kr. (yrkandet 3). Detta sista yrkande
behandlar utskottet i det följande under punkten 8 i detta betänkande.
Vid föregående riksmöte avslog riksdagen motsvarande motionsyrkanden
med hänvisning till den korta tid som försöksverksamheten ännu
pågått (UbU 1978/79: 27 p. 1). Utskottet föreslår att riksdagen med samma
motivering avslår den nu aktuella motionen 1979/80: 1302.
UbU 1979/80:21
15
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionen 1979/80: 1302 yrkandena I och 2 till Lokalt
utvecklingsarbete inom skolväsendet m.m. för budgetåret 1980/
81 anvisar ett reservationsanslag av 750000 kr.
5. Statens institut för läromedelsinformation. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten C 4 (s. 234—237) och hemställer
att riksdagen till Statens institut för läromedelsinformation för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 015 000 kr.
6. Stöd för produktion av läromedel. Regeringen har under punkten C 5
(s. 237-238) föreslagit riksdagen att
1. medge att förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion av
läromedel får lämnas i enlighet med vad som förordats i propositionen,
2. till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 3085 000 kr.
Motionen
1979/80:1715 av Eivor Marklund (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
att av beloppet till Stöd för produktion av läromedel skall lägst 300000 kr.
avse framställning av punktskriftsböcker till försäljning åt synskadade.
Utskottet
Från anslaget Stöd för produktion av läromedel utgår bidrag för produktion
av läromedel i ämnen där det är brist på lämpliga läromedel. Regeringen
föreslår att ett oförändrat belopp av 3 085 000 kr. skall anvisas för nästa
budgetår. Vidare föreslås att statens institut för läromedelsinformation
(SIL) skall få lämna förhandsbesked om statsbidrag inom en ram av 2 milj.
kr. budgetåret 1981/82, 1,5 milj. kr. vardera budgetåren 1982/83 och 1983/
84 samt 1 milj. kr. budgetåret 1984/85.
Innevarande budgetår skall 300000 kr. av anslaget till stöd för produktion
av läromedel användas till produktion av punktskriftsböcker för försäljning.
Motsvarande medel har under de två föregående budgetåren
anvisats under anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet.
Produktionen började under andra halvåret 1978 och sköts av rikscentralen
för pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPH-SYN). RPH-SYN
samråder med Synskadades riksförbund i fråga om utgivningens sammansättning
och omfattning samt om försäljningens utformning. Verksamheten
skall nu utvärderas av RPH-SYN. Utvärderingsrapporten skall lämnas till
SIL under hösten 1980.
Medel för produktion av punktskriftsböcker för försäljning har beräknats
av SIL även för budgetåret 1980/81. Beslut om den fortsatta verksamheten
skall emellertid tas först när utvärderingsrapporten föreligger.
UbU 1979/80:21
16
I budgetpropositionen har inte någon särskilt angiven del av anslaget
avsatts för produktion av punktskriftsböcker för försäljning.
1 motionen 1979/80: 1715 yrkas att riksdagen skall uttala att 300000 kr.
skall avsättas för produktion av punktskriftsböcker för försäljning även
nästa budgetår.
Utskottet har noterat att medel för produktion av punktskriftsböcker för
försäljning varit tillgängliga för RPH-SYN endast under omkring ett och ett
halvt år och att försöksverksamheten nu skall utvärderas. I avvaktan på att
ytterligare erfarenheter vinns och den hittillsvarande verksamhetens omfattning,
inriktning m. m. hinner bedömas är det enligt utskottets uppfattning
angeläget att verksamhet i syfte att tillgodose de synskadades behov
av att köpa litteratur i punktskrift säkerställs ännu ett budgetår. Denna
verksamhet bör få samma omfattning som den riksdagen avsett för innevarande
budgetår utan att riksdagen markerar någon särskild del av anslaget
för ändamålet. Vad utskottet här anfört om att de synskadades behov av
att köpa litteratur i punktskrift skall tillgodoses även nästa budgetår bör
riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 1715 som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningarna under anslaget
till stöd för produktion av läromedel eller mot att förhandsbesked
om sådant stöd får lämnas i enlighet med vad som förordas i propositionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande produktion av punktskriftslitteratur för
försäljning med anledning av motionen 1979/80:1715 såvitt nu är
i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionen 1979/80: 1715 såvitt nu är i fråga till Stöd för
produktion av läromedel för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 3 085000 kr.,
3. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till stöd
för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med vad som
förordas i propositionen 1979/80: 100.
7. Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten C 6 (s. 238-241) och hemställer
att
riksdagen till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för
handikappade för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
6242 000 kr.
UbU 1979/80:21
17
För skolväsendet gemensamma frågor
8. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Regeringen har under
punkten C 7 (s. 242-245) föreslagit riksdagen att till Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom skolväsendet för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 35 932000 kr.
Motionen
1979/80: 1302 av Hans Nyhage m.fl (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen beslutar
3. att till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret
1980/81 anvisa ett med 750000 kr. reducerat reservationsanslag av
35 182000 kr.
(Yrkandena 1 och 2 behandlar utskottet under punkten 4 i detta betänkande.
)
Utskottet
I avvaktan på resultaten av skolforskningskommitténs (U 1978: 09) arbete
föreslår regeringen ett oförändrat anslag till pedagogiskt utvecklingsarbete
(utredningen har numera avlämnat sitt betänkande SOU 1980: 2 Skolforskning
och skolutveckling).
1 motionen 1979/80: 1302, vars yrkanden 1 och 2 redan behandlats av
utskottet under punkten 4 i detta betänkande, föreslås att anslaget till
pedagogiskt utvecklingsarbete skall minskas med 750000 kr. för att finansiera
en ökning av anslaget till lokalt utvecklingsarbete.
Med hänvisning till utskottets ställningstagande under punkten 4 i detta
betänkande till motionens två första yrkanden föreslår utskottet att riksdagen
avslår även yrkandet 3 i motionen 1979/80: 1302.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen under anslaget och
hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionen 1979/80: 1302 yrkandet 3 till Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom skolväsendet för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag av 35 932000 kr.
9. Fortbildning m. m. Regeringen har under punkten C 8 (s. 245—251)
föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att överföra medel för utbildning av lärare i
teknik från förevarande anslag till anslaget Utbildning för undervisningsyrken
enligt vad som förordats i propositionen,
2. till Fortbildning m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 69 544 000 kr.
Motionerna
1979/80: 1712 av Gunnel Liljegren m. 11. (m) vari yrkas att riksdagen som
UbU 1979/80:21
18
sin mening ger regeringen till känna att kurser i affärskorrespondens för
språklärare bör anordnas av länsskolnämndernas fortbildningsenheter,
1979/80: 1713 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att fortbildningskurser i litteraturhistoria
bör anordnas för lärare med blockämnet svenska.
Utskottet
Förevarande anslag avser fortbildning av skolledare, lärare samt personal
av olika kategorier för skolans elevvårdande verksamhet m. fl.
Fortbildningens framtida utformning och organisation behandlas i lärarutbildningsutredningens
betänkande (SOU 1978:86) Lärare för skola i
utveckling. Betänkandet har varit ute på remiss och frågorna om bl. a.
personalutbildning och fortbildning bereds f. n. inom regeringskansliet.
Regeringen föreslår att anslaget till fortbildning skall föras upp med
69544000 kr. Föredragande statsrådet understryker bl. a. angelägenheten
av att skolledar- och personallagsutbildningarna samordnas i större utsträckning
och att båda dessa utbildningar genomförs snabbt och effektivt.
Fortbildning rörande jämställdhet och internationell förståelse (J1F), samlevnadsfrågor
(SU) och alkoholfrågor (FALK) bör enligt föredragande
statsrådet utgöra ett naturligt inslag i uppföljningen av personallags- och
skolledarutbildningarna. Hon framhåller emellertid att även rektorsområden
som ännu inte har deltagit i nyssnämnda utbildningar måste stödjas när
det gäller de tre fortbildningsprojekten (J1F, SU och FALK). Det är
betydelsefullt att skolorna stimuleras att ta itu med problem inom nämnda
fortbildningsområden och att de får tillgång till informationsmaterial samt
kurs- och gruppledare med kunskap om frågorna.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till beräkning av
anslaget och föreslår att riksdagen anvisar begärda medel.
Regeringen har föreskrivit att den reservation som kunde finnas på
förevarande anslag den 30 juni 1979 inte får disponeras utan regeringens
medgivande. Reservationen uppgick enligt budgetpropositionen till drygt
16 milj. kr.
Föredragande statsrådet föreslår att ca 8 milj. kr. av reservationen skall
tas i anspråk dels för fortbildning av klasslärare på grundskolans låg- och
mellanstadier i naturorienterande och tekniska moment, dels för viss utbildning
i teknik inom högskolan av lärare som undervisar i teknik utan att
ha föreskriven utbildning. För denna sist nämnda utbildning föreslås riksdagen
bemyndiga regeringen att överföra medel från reservationen till
anslaget Utbildning för undervisningsyrken. Enligt föredragande statsrådet
skall bl. a. en enkätundersökning göras innan tekniklärarutbildningens
omfattning bestäms (prop. 1979/80: 100, bil. 12, p.D 8).
Utskottet anser det angeläget att de i propositionen föreslagna utbildningarna
kommer till stånd. Fortbildningen av klasslärare i naturoriente
-
UbU 1979/80:21
19
rande och tekniska moment bör enligt föredragande statsrådet omfatta en
vecka och vara förlagd till terminstid. Utskottet utgår från att den sålunda
angivna tiden är ett mått för den sammanlagda tid som fortbildningen
omfattar per individ och att den alltså kan delas upp på flera tillfällen. För
tekniklärarutbildningen förordar utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen
att disponera medel från reservationen under förevarande anslag för
tekniklärarutbildning inom högskolan.
I motionen 1979/80: 1712 hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att kurser i affärskorrespondens för språklärare bör
anordnas av länsskolnämndernas fortbildningsenheter.
Utskottet har inhämtat att fortbildningsavdelningen i Uppsala på önskemål
från olika lärare har framställt ett fortbildningsmaterial som dels kan
utgöra underlag för enskild fortbildning, dels användas som kursmaterial
vid lokala studiedagar etc. Materialet, som kallas ”Affärskommunikation
på engelska-franska-tyska. Studiematerial för lärare i engelska, franska
och tyska i gymnasieskolan”, utgör en grundkurs och kommer eventuellt
att följas av fördjupningsmaterial. Utskottet anser med hänvisning till det
anförda att motionen 1979/80: 1712 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Fortbildningskurser i litteraturhistoria bör anordnas för lärare med
blockämnet svenska, föreslås i motionen 1979/80: 1713. Motionärerna
framhåller att gedigna ämneskunskaper i litteraturhistoria är nödvändiga
för de gymnasielärare som undervisar i svenska på de treåriga linjerna och
att en utbildning på 60 poäng i blockämnet svenska inte uppfyller dessa
krav på kunskaper.
Enligt vad utskottet inhämtat finns möjligheter att i en tvåämneskombination
läsa 80 poäng svenska. Av dessa kan 20 poäng ges litteraturhistorisk
inriktning. De blivande lärare som av olika anledningar väljer att läsa 60
poäng svenska har möjlighet att senare vidareutbilda sig genom att läsa 20
poäng svenska med litteraturhistorisk inriktning. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att motionen 1979/80: 1713 avslås av riksdagen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Fortbildning m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar
ett reservationsanslag av 69544000 kr.,
2. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 bemyndigar
regeringen att disponera medel från reservationen under
förevarande anslag för viss utbildning av lärare i teknik,
3. att riksdagen beträffande fortbildning i affärskorrespondens för
språklärare avslår motionen 1979/80: 1712,
4. att riksdagen beträffande fortbildningskurser i litteraturhistoria
för lärare i svenska avslår motionen 1979/80: 1713.
UbU 1979/80:21
20
10. Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. Regeringen har under
punkten C 9 (s. 251-257) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande förlängning
av försöksverksamheten med studie- och yrkesorientering,
2. till Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. för budgetåret 1980/
81 anvisa ett förslagsanslag av 101 425 000 kr.
Motionen
1979/80: 874 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
till Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 2000000 kr. förhöjt förslagsanslag av 103425000
kr. för löntagarorganisationernas utbildning av företrädare i SSA-råd och
lokala yrkesråd samt fackliga skolinformatörer.
Utskottet
Under anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. utgår bidrag
till försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering (syo) inklusive
uppföljande syo samt verksamhetsbidrag till lokala planeringsråd för
samverkan mellan skola och arbetsliv (SSA-råd). Dessutom har 19 länsskolnämnder
tilldelats anslag för försöksverksamhet med regionala SSAråd
under budgetåret 1979/80.
Skolöverstyrelsen (SÖ) har till regeringen överlämnat en rapport "Studie-
och yrkesorientering, sammanfattande erfarenheter av 5 års försöksverksamhet,
bedömningar och förslag” (SÖ 1979-06-27).
Föredragande statsrådet erinrar om att remisstiden för SÖ:s rapport
avslutas den 29 februari 1980 och föreslår att försöksverksamheten förlängs
t. o. m. utgången av juni 1981.
Utskottet tillstyrker förlängningen av försöksperioden.
Förevarande anslag uppgår för budgetåret 1979/80 till 87466000 kr.
Föredragande statsrådet föreslår en ökning av anslaget med 13959000 kr.
till 101 425000 kr. Däri ingår medel till försöksverksamhet med regionala
planeringsråd även i de återstående fem länen.
Arbetstagarnas organisationer har under tre år anvisats 2 milj. kr. per år
för utbildning av skolinformatörer och ledamöter i lokala och regionala
planeringsråd. SÖ har under anslaget Bidrag till löntagarorganisationernas
centrala kursverksamhet föreslagit en höjning av detta bidrag med 4 milj.
kr. till 6 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Föredraganden behandlar denna
fråga under förevarande anslag och framhåller att hon inte är beredd att
beräkna statsbidrag till ytterligare utbildningsverksamhet utöver de redan
anvisade medlen om sammanlagt 6 milj. kr. Hon är inte heller beredd att
tillstyrka statsbidrag till motsvarande utbildningsverksamhet för arbetsgivarsidan,
vilket Svenska arbetsgivareföreningen i särskild skrivelse ansökt
om.
I motionen 1979/80: 874 framhålls att samspelet mellan skola och arbets -
UbU 1979/80:21
21
liv utgör ett väsentligt inslag i skolans utveckling och att det är en klar brist
att regeringen inte har föreslagit medel för löntagarorganisationernas utbildning
av skolinformatörer och SSA-rådsledamöter även budgetåret
1980/81. De fackliga organisationernas möjligheter att motsvara samhällets
förväntningar är enligt motionärerna starkt beroende av samhällets beredvillighet
att svara för de kostnader som verksamheten åsamkar organisationerna.
Motionärerna befarar att den uppbyggda organisationen kan
komma att raseras om samhället inte fortsätter att stödja organisationernas
kontakter med skolan så som hittills skett. I motionen hemställs därför att
riksdagen under förevarande anslag skall anvisa 2 milj. kr. till löntagarorganisationernas
utbildning av företrädare i SSA-råd och lokala yrkesråd
samt fackliga skolinformatörer.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att samverkan mellan skola
och arbetsliv är en väsentlig del av skolans utveckling, vilket också framhålls
i den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80, Mål och riktlinjer för
grundskolan, 1980-02-14, s. 29—31). Med hänsyn till att medel, sammanlagt
6 milj. kr., tidigare anvisats för ändamålet och till det rådande statsfinansiella
läget avstyrker utskottet motionen 1979/80:874 och tillstyrker
regeringens förslag om medelsanvisning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1979/80: 100
förordats beträffande förlängning av försöksverksamheten med
studie- och yrkesorientering,
2. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionen 1979/80: 874 till Bidrag till studie- och yrkesorientering
m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 101 425000 kr.
11. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 10 (s. 258)
och hemställer
att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk
inom utbildningsväsendet för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 1815 000 kr.
Stockholm den 18 mars 1980
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Hans Nyhage
(m), Bengt Wiklund (s). Lars Gustafsson (s). Helge Hagberg (s). Lennart
Bladh (s). Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s). Kerstin Göthberg
(c), Karl-Erik Häll (s). Jörgen Ullenhag (fp). Gunnel Liljegren (m). Larz
Johansson (c). Olle Grahn (fp) och Sigvard Persson (c).
UbU 1979/80:21
22
Reservation
vid punkten 10 (Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m.) beträffande
medelsanvisningen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson,
Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll
(samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”om medelsanvisning” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att samverkan mellan skola
och arbetsliv är en väsentlig del av skolans utveckling. Det är därför en
klar brist att regeringen i budgetpropositionen inte föreslagit medel även
för nästa budgetår för löntagarorganisationernas utbildning av skolinformatörer
och företrädare för SSA-råden och yrkesråden. Inom LO och
TCO kan detta endast uppfattas som en nedvärdering av organisationernas
insatser på detta område. Enligt utskottets mening är ett ökat och fördjupat
samspel mellan skolan och arbetsmarknadens organisationer — kvalitativt
och kvantitativt - en av förutsättningarna för att förverkliga intentionerna
i de kommande läroplanerna. Mot denna bakgrund föreslår utskottet med
tillstyrkan till motionen 1979/80:874 att anslaget Bidrag till studie- och
yrkesorientering m. m. - i förhållande till regeringens förslag - uppräknas
med 2 milj. kr. och utgår med 103 425 000 kr. för budgetåret 1980/81.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och
med bifall till motionen 1979/80:874 till Bidrag lill stadie- och
yrkesorientering m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslagav
103 425000 kr.
Särskilt yttrande
av Hans Nyhage, Birgitta Rydle och Gunnel Liljegren (samtliga m):
De frågor som avhandlas i detta betänkande har relativt nyligen till stora
delar behandlats av riksdagen. Särskilt gäller detta de frågor som berör
läroplanen för grundskolan. 1 samband därmed har moderata samlingspartiet
framfört sina särmeningar i vissa frågor, t. ex. beträffande betygen,
alternativkurserna på grundskolans högstadium och tillvalssystemet. Vi
vidhåller självfallet de ståndpunkter vi tidigare redovisat men finnér inte
anledning att i det här sammanhanget åter utveckla dem.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980