UbU 1979/80: 20

Utbildningsutskottets betänkande
1979/80: 20

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag
till forskning och forskarutbildning jämte motioner

I detta betänkande behandlas förslag beträffande forskning och forskarutbildning
som regeringen förelagt riksdagen i propositionen 1979/
80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet D. Högskola
och forskning rubriken Vissa gemensamma frågor samt punkterna
D 13—D 22, D 26—D 29, D 31—D 34 och D 37—D 51. Vidare behandlas
yrkanden i motionerna 1979/80: 450, 516, 518, 521, 661, 878,
879, 892, 893, 897, 1281, 1284, 1289, 1313, 1321, 1547, 1700, 1701,
1703, 1704, 1706, 1707,1708, 1721, 1722, 1725 och 1892.

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 360—364, 366—367 och 375—399) bl. a. behandlat
forsknings- och forskarutbildningsfrågor av allmän karaktär samt
föreslagit riksdagen att godkänna vad som i propositionen anförts beträffande
cancerforskningen (yrkandet 5).

Motionerna

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om tidpunkten för avlämnande av regeringens
samlade forskningspropositioner,

3. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att utfärda planeringsramar
för forskningsråden för budgetåren 1981/82—1983/84,

4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om avsättning till riktad grundforskning,

13. att riksdagen beslutar anhålla att regeringen i 1981 års budgetproposition
lägger fram förslag om ett ökat antal forskartjänster på
mellannivå i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen beslutar anhålla att regeringen beträffande uppdragsforskningen
återkommer till riksdagen med förslag i enlighet med
vad som anförts i motionen.

(Yrkandena 1, 5—11, 15, 17 och 20 behandlas under andra punkter i
detta betänkande.

Yrkandena 12, 14, 16 och 18 behandlar utskottet i andra betänkanden.
)

1979/80: 1289 av Arne Gadd (s) och Hans Alsén (s) vari yrkas att
riksdagen i skrivelse till regeringen begär att regeringen snarast vidtar

1 Riksdagen 1979/80.14 sami. Nr 20

UbU 1979/80: 20

2

åtgärder, så att den i sin aviserade forskningspolitiska proposition kan
förelägga riksdagen ett förslag till forskningspolitiskt program om kooperationen
som företagsform, idé och folkrörelse.

1979/80: 1321 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för en ny, demokratiskt inriktad forskningspolitik,
där följande riktlinjer bildar utgångspunkter, nämligen

a) att varje vetenskaplig institution inom den offentliga sektorn genomför
demokratiska beslutsformer så att alla arbetande forskare beslutar
kollektivt om forskningsprogrammen enligt principen en person en
röst och att vid varje vetenskaplig institution de lokala fackliga organisationerna
skall ha rätt att utse en representant,

b) att den nationella forskningspolitiken bereds och övervakas av ett
centralt kollegium, bestående till hälften av valda representanter för de
verksamma forskarna, till hälften av representanter utsedda av fackförbundens
representantskap och att detta kollegium ersätter nuvarande
organ på forskningsområdet,

c) att privat uppdragsforskning till förmån för kommersiella intressen
förklaras oförenlig med offentlig forskaranställning, när det utgör annat
än en mindre del av forskarens totala arbetsinsats under ett år,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett förslag till lag vari
forskares tillträde till arbetsplatser garanteras, i enlighet med vad som
anförs i motionen,

3. att riksdagen uttalar att de fackliga organisationerna bör ges ökad
representation i forsknings- och utvecklingsorganen,

4. att riksdagen uttalar sig för en förändrad tjänsteorganisation i enlighet
med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Riksdagen behandlade vid föregående riksmöte vissa riktlinjer för
forskning och forskarutbildning på grundval av förslag i propositionen
1978/79: 119 (UbU 1978/79: 44, rskr 1978/79: 391).

I motionen 1979/80: 1321 föreslås att riksdagen uttalar sig för en ny,
demokratiskt inriktad forskningspolitik för vilken vissa i motionen angivna
riktlinjer skall bilda utgångspunkter (yrkandet 1). Riktlinjerna innebär
bl. a. förändrade beslutsformer för forskningsorganisationen inom
den offentliga sektorn och en begränsning av uppdragsforskningen. Vidare
föreslås att riksdagen uttalar att de fackliga organisationerna bör
ges ökad representation i forsknings- och utvecklingsorganen (yrkandet
3). Dessutom skall enligt motionärerna forskarnas tillträde till arbetsplatserna
garanteras lagstiftningsvägen (yrkandet 2) och riksdagen
uttala sig för en förändrad tjänsteorganisation (yrkandet 4).

I samband med behandlingen av ovannämnda proposition behandlade
utskottet också motionsyrkanden med i huvudsak samma innehåll som

UbU 1979/80: 20

3

de nu nämnda (UbU 1978/79: 44 s. 14 f.). Utskottet hänvisade då till
att riksdagen i samband med högskolereformen och forskningsrådsreformen
nyligen tagit ställning till beslutsformer inom högskolan och
forskningsrådsorganisationen. Vidare underströk utskottet att högskolans
samarbete med forskning och utvecklingsarbete (FoU) utanför denna inte
får leda till att externa FoU-intressen får ett avgörande inflytande över
forskarutbildningen och över inriktning och utförande av forskningen
inom högskolan. Yrkandet om att de fackliga organisationerna borde
ges ökad representation i forsknings- och utvecklingsorganen kunde utskottet
inte biträda eftersom frågan om en sådan representation måste
bedömas från fall till fall och komma till stånd successivt under hänsynstagande
till löpande mandatperioder m. m. Vad angår forskarnas
tillträde till arbetsplatserna borde denna fråga enligt utskottet lösas genom
förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter och lagstiftning bli
aktuell först om det visar sig omöjligt att träffa avtal. Utskottet har nu
ingen annan uppfattning i dessa frågor än vad som redovisades i angivna
betänkande och föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/
80: 1321 yrkandena 1, 2 och 3.

Yrkandet 4 i samma motion bör avslås med hänvisning till att lärartjänstutredningen
(U 1977: 04) nyligen avlämnat förslag om tjänsteorganisationen
inom högskolan i sitt betänkande (SOU 1980: 3) Lärare i
högskolan och att riksdagen inte bör göra något uttalande om tjänsteorganisationen
förrän utredningens förslag är färdigberett.

Riksdagen godkände våren 1979 de i propositionen 1978/79: 119 förordade
riktlinjerna för forskningsplaneringen (UbU 1978/79: 44 s. 32,
rskr 1978/79: 391). Riktlinjerna innebär bl. a. att regeringen en gång per
valperiod för riksdagen lägger fram en principproposition — ett regeringens
FoU-program —, där regeringen redovisar sin syn på FoU-politiken
inom olika områden och sektorer och på sambanden mellan de olika
frågorna. FoU-programmet skall avse en femårsperiod och planeringen
göras rullande.

I årets budgetproposition (bil. 12, s. 362) redovisar föredragande statsrådet
åtgärder som regeringen vidtagit för att ge en bättre grund för
forskningsplaneringen på alla nivåer. Av uttalandet framgår också att
regeringen avser att vid slutet av innevarande mandatperiod (våren
1982) förelägga riksdagen den första forskningspolitiska propositionen.

I motionen 1979/80: 521 föreslås att regeringen lägger fram sin forskningspolitiska
proposition vid inledningen av varje valperiod (yrkandet
2). Detta är enligt motionärerna nödvändigt för att propositionen
skall bli det planeringsinstrument som avsågs vid riksdagsbeslutet. Det
är enligt motionärerna föga meningsfullt att regeringen ett halvår före
allmänna val lägger fram ett forskningspolitiskt program som snart därefter
kan behöva revideras med hänsyn till valutgången.

UbU 1979/80: 20

4

Utskottet anser att den forskningspolitiska propositionen bör läggas
fram för riksdagen i sådan tid att riksdagens ställningstagande härtill
blir riktningsgivande för planeringen under den pågående valperioden.

Med anledning av det förberedelsearbete som enligt budgetpropositionen
avses föregå den nu aviserade forskningspropositionen och med hänsyn
till att en sådan proposition skall läggas fram för första gången har
utskottet förståelse för den tidsutdräkt som blir nödvändig innevarande
valperiod. Utskottet räknar emellertid med att regeringen i fortsättningen
lägger fram den forskningspolitiska propositionen så tidigt som möjligt
efter ett val. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 2.

Behov av ett forskningspolitiskt program om kooperation som företagsform,
idé och folkrörelse tas upp i motionen 1979/80: 1289. Motionärerna
anser att åtgärder snarast behöver vidtas för att förslag till ett
sådant program skall kunna föreläggas riksdagen inom ramen för den
aviserade forskningspolitiska propositionen.

Utskottet erinrar om att det i sitt i november 1979 avgivna betänkande
1979/80: 9 med anledning av en motion om en professur för forskning
rörande kooperation uttalade sig för en förstärkning av resurserna
för sådan forskning. Vad utskottet anfört härom gav riksdagen regeringen
till känna (rskr 1979/80: 77). Utskottet anser inte att det finns anledning
för riksdagen att nu efter så kort tid göra något förnyat uttalande
och föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1289.

I motionen 1979/80: 521 föreslås att regeringen bemyndigas utfärda
planeringsramar för forskningsråden under en treårsperiod efter det
budgetår som den aktuella budgetpropositionen avser (yrkandet 3). Härigenom
skulle råden kunna ställa ekonomiska garantier för forskningsprojekt
upp till sammanlagt en viss andel av de för budgetåret beviljade
anslagen. Sådana bemyndiganden skulle underlätta forskningsrådens
långsiktiga planering.

I budgetpropositionen anmäler föredragande statsrådet att han avser
att under de följande budgetåren förorda förstärkningar av resurserna
till forskarutbildning och forskning av en omfattning som per år motsvarar
den som föreslås för budgetåret 1980/81, nämligen totalt ca 70
milj. kr.

Utskottet tolkar detta uttalande så, att det avser att underlätta även
forskningsrådens långsiktiga planering och att det i stort sett får anses
motsvara det krav på planeringsramar som ställs i motionsyrkandet.
Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80: 521, yrkandet 3.

I motionen 1979/80: 521 påtalas behov av ett ökat antal forskartjänster
på mellannivå inom främst det tekniska fakultetsområdet men också
inom andra områden bl. a. vid universiteten i Linköping och Umeå (yrkandet
13). En balans mellan antalet professorstjänster och antalet

UbU 1979/80: 20

5

forskartjänster på mellannivå bör enligt motionärerna eftersträvas och
ytterligare 200 tjänster inrättas under en treårsperiod. Regeringen bör
därför i 1981 års budgetproposition lägga fram förslag i enlighet därmed.

Utskottet har ovan redovisat föredragande statsrådets uttalande om
förstärkningar av resurserna för forskarutbildning och forskning under
de följande budgetåren. Inom ramen för sådana förstärkningar som fördelas
till universitet och högskolor är det möjligt att lokalt inrätta extra
forskartjänster. Lärartjänstutredningen har — som nämnts tidigare —
nyligen avlämnat sitt betänkande innefattande förslag om vilka slags lärartjänster
som skall finnas i högskolan. Ställningstagande till detta betänkande
bör avvaktas innan riksdagen överväger förslag om inrättande
av tjänster av den karaktär som avses i motionen. Utskottet föreslår därför
att riksdagen avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 13.

I motionen 1979/80: 521 anförs att en förutsättning för att högskolan
skall kunna tjäna sektorsforskningen är att en grundläggande och långsiktig
kunskapsuppbyggnad kommer till stånd inom områden som har
betydelse för sektorerna. En viss del av de statliga forskningsmedel som
används till tillämpad forskning bör därför systematiskt avsättas till
riktad grundforskning inom högskolan. Som ett mål bör ställas upp att
cirka 10 procent av de medel som olika samhällsorgan disponerar för
forskning och utvecklingsarbete skall gå till långsiktig metod- och teoriutveckling.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna (yrkandet 4).

I motionen hävdas vidare att det är nödvändigt att villkoren för uppdragsforskningen
förbättras. Det finns enligt motionärerna anledning att
överväga särskilda organisatoriska former för uppdragsforskningen, och
det är angeläget att se till att förutsättningar skapas för initiativ i detta
avseende från högskoleenheternas sida. Resurser för att klara högskolans
uppgifter i samband med uppdragsforskningen måste skapas, och
riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att återkomma med förslag
härom (yrkandet 19).

Utskottet erinrar om att det enligt propositionen 1978/79: 119 i de
flesta fall torde vara lämpligt att även den forskning som finansierades
av sektorsorganen utfördes inom högskolan. Föredragande statsrådet
anförde härom vidare:

Planeringen av sektorsforskningens utveckling och utbyggnad måste
ske på ett sådant sätt att nära samverkan kan åstadkommas mellan denna
och högskolans internt initierade forskning både för att säkerställa
den vetenskapliga halten i sektorsforskningen och för att dimensionering
och inriktning av forskarutbildning och annan kunskapsutveckling
inom högskolan samt uppbyggnad av övriga forskningsresurser skall
kunna ske på ett för helheten tillfredsställande sätt.

Riksdagen hade inget att erinra mot det anförda (UbU 1978/79: 44,
rskr 1978/79: 391).

UbU 1979/80: 20

6

I årets budgetproposition understryker föredragande statsrådet att en
fortsatt uppbyggnad av forskarutbildningen och den grundläggande
forskningen inom högskolan är angelägen som ett led i en strävan att
åstadkomma balans mellan å ena sidan den grundläggande forskningen
och forskarutbildningen, å andra sidan sektorsforskningen. I propositionen
föreslås därför förstärkningar av resurserna för forskning och forskarutbildning
inom högskolan budgetåret 1980/81 och anmäls att förstärkningar
av motsvarande omfattning kommer att förordas även för
de därefter följande budgetåren.

Forskningssamverkanskommittén (FOSAM, U 1978: 01) har till uppgift
att föreslå åtgärder för att utveckla högskolans samverkan i forskningsfrågor
med samhället i övrigt.

Enligt vad utskottet erfarit diskuteras inom kommittén olika åtgärder
för att säkerställa teori- och metodutveckling inom sektorsforskningen.
Bl. a. övervägs olika modeller för sektoriell finansiering av viss basorganisation
för forskning vid högskolan. Vidare diskuteras inom kommittén
organisatoriska frågor av betydelse för uppdragsforskning vilka är
av den karaktär som nämns i motionen. FOSAM väntas avlämna sitt
betänkande under 1980. Med hänvisning till att frågan om avsättning
av resurser till riktad grundforskning och andra åtgärder för att förbättra
samverkan mellan uppdragsgivare och högskoleenheter behandlas av
FOSAM föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 521
yrkandena 4 och 19.

Föredragande statsrådet föreslår i budgetpropositionen nya riktlinjer
för finansieringen av cancerforskningen (yrkandet 5). De innebär att statens
stöd till denna forskning i fortsättningen bör kanaliseras genom
forskningsråden, främst de medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden
(MFR och NFR). Riksföreningen mot cancer, som även i
fortsättningen förutsätts ge stöd och bidrag åt forskningen, bör även
framgent få statligt bidrag. Allteftersom ansvaret för cancerforskningen
övertas av forskningsråden bör dock statsbidraget i ökad utsträckning
och slutligen helt avse föreningens informationsverksamhet.

Utskottet har inte något att erinra mot de riktlinjer som angivits i propositionen.

Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner vad som i propositionen
1979/80: 100 anförts beträffande cancerforskningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande ny forskningspolitik m. m. avslår
motionen 1979/80: 1321 yrkandena 1, 2 och 3,

2. att riksdagen beträffande förändrad tjänsteorganisation avslår
motionen 1979/80: 1321 yrkandet 4,

3. att riksdagen beträffande tidpunkten för forskningspolitisk proposition
avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 2,

UbU 1979/80: 20

7

4. att riksdagen beträffande ett forskningspolitiskt program om
kooperation avslår motionen 1979/80: 1289,

5. att riksdagen beträffande planeringsramar för forskningsråden
avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 3,

6. att riksdagen beträffande ökat antal forskartjänster avslår motionen
1979/80: 521 yrkandet 13,

7. att riksdagen beträffande avsättning till riktad grundforskning
avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 4,

8. att riksdagen beträffande former för uppdragsforskning avslår
motionen 1979/80: 521 yrkandet 19,

9. att riksdagen beträffande cancerforskningen godkänner vad
som anförts i propositionen 1979/80: 100.

2. Humanistiska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 13 (s.
492—496) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 22) i
enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av en tjänst som professor
(L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 96 096 000 kr.

Motionen

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

7. att riksdagen beslutar att till Humanistiska fakulteterna för budgetåret
1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
1 250 000 kr. (1 000 000 + 250 000) förhöjt reservationsanslag av
97 346 000 kr.

Utskottet

Regeringen hemställer om bemyndigande att vid universitetet i Göteborg
inrätta en tjänst som professor i spanska samt att ändra benämningen
av en tjänst som professor i svenska språket vid universitetet i Lund
till professor i svenska språket, särskilt nusvenska. Utskottet tillstyrker
förslagen.

Föredragande statsrådet förordar vidare att 500 000 kr. anvisas universitetet
i Stockholm för barnkulturforskning och att 1,2 milj. kr. beräknas
under anslaget som en allmän förstärkning av basresurserna.

I motionen 1979/80: 521 yrkas dels att ytterligare 250 000 kr. anvisas
för barnkulturforskning, dels att ytterligare 1 milj. kr. beräknas som förstärkning
av basresurserna (yrkandet 7). Motiven till yrkandet om ytterligare
resurser för barnkulturforskning återfinns i motionen 1979/
80: 282. Enligt dessa berör forskningen om barnen och kulturen ett stort

UbU 1979/80: 20

8

antal ämnesområden, och det är därför angeläget att forskningen får sådana
resurser att ett tvärvetenskapligt samarbete kan komma i gång utan
tidsutdräkt. ökade basresurser behövs enligt motionärerna för att ge
institutionerna rörliga medel för olika forskningsändamål.

Vad först angår frågan om resurser för barnkulturforskning ansluter
sig utskottet till föredragandens uttalande i budgetpropositionen enligt
vilket det är angeläget att uppbyggnaden av forskningsområdet i fråga
kan ske utan bindning till inrättande av forskartjänster i visst ämne. Utskottet
menar också att de medel som föreslås i budgetpropositionen är
tillräckliga i ett inledningsskede för att tillgodose de behov som de i
första hand avses täcka, nämligen administrativ samordning, projektplanering
och seminarieverksamhet vid ett centrum för barnkulturforskning.
Denna satsning är ägnad att komplettera och stärka den forskning
inom området som redan finns vid universitetet. Utskottet är inte berett
tillstyrka anvisning om ytterligare medel.

Vad därefter angår frågan om förstärkning av basresurserna vill utskottet
framhålla att genom förslagen i årets budgetproposition högskoleenheterna
på fakultetsanslagen tillförs sammanlagt 18 milj. kr. för ökade
basresurser. Detta belopp utgör enligt utskottets uppfattning tillsammans
med de övriga tillskott som föreslås för forskning och forskarutbildning
en betydande förstärkning av forskningsorganisationen vid universitet
och högskolor. I budgetpropositionen anmäler föredragande
statsrådet vidare att han kommer att förorda förstärkningar för ändamålet
även för de kommande budgetåren. Medel för basresurser har
sålunda, så långt det statsfinansiella läget medgett det, tillförts högskoleenheterna.
Något ytterligare tillskott under förevarande anslag utöver
regeringens förslag kan utskottet inte tillstyrka.

Utskottet föreslår med hänvisning till det nu anförda att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 521 yrkandet 7. Då utskottet inte heller i övrigt
har något att erinra mot medelsberäkningen under anslaget, föreslår
utskottet att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet till
de humanistiska fakulteterna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av
en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats
i propositionen 1979/80: 100,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och
med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 7 till Humanistiska
fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 96 096 000 kr.

UbU 1979/80: 20

9

3. Teologiska fakulteterna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten D 14 (s. 497—498) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av
en tjänst som professor (L 22) i enlighet med vad som förordats
i propositionen 1979/80: 100,

2. att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1980/
81 anvisar ett reservationsanslag av 6 994 000 kr.

4. Juridiska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 15 (s. 498—
500) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 22) i
enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 9 447 000 kr.

Motionen

1979/80: 1708 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär inrättande av en professur i barnrätt.

Utskottet

Utskottet tillstyrker att en tjänst som professor (L 22) i civilrätt, särskilt
konsument- och marknadsrätt, inrättas vid universitetet i Stockholm
med samtidig indragning av en tjänst som professor i civilrätt och
att Ulf Bernitz utses till förste innehavare av den nyinrättade tjänsten.

I motionen 1979/80: 1708 begärs förslag om inrättande av en professur
i bamrätt, dels för forskning inom området, dels för samordning av
utvecklingen inom olika rättsområden som berör barn. Barnens rätt ligger
enligt motionären inom familjerätt, offentlig rätt, internationell privaträtt
och processrätt, och det behövs en särskild professur inom området
för att barnens intressen skall kunna tillvaratas.

Vid flera tillfällen under senare år har utskottet behandlat motionsyrkanden
om professurer inom nya områden. Utskottet har därvid anfört
att inrättandet av sådana tjänster bör prövas i det ordinarie budgetarbetet
och därvid vägas mot andra krav som förs fram. Eftersom
förslag om inrättande av en professur i barnrätt inte lagts fram av någon
berörd instans, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1979/80: 1708.

Utskottet tillstyrker medelsanvisningen under anslaget.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,

fl Riksdagen 1979/80. 14 sami. Nr 20

UbU 1979/80: 20

10

2. att riksdagen beträffande professur i barnrätt avslår motionen
1979/80: 1708,

3. att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 9 447 000 kr.

5. Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har under punkten
D 16 (s. 501—506) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 22) i
enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa
ett reservationsanslag av 107 435 000 kr.

Motionerna

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

8. att riksdagen beslutar att till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 1 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 108 435 000 kr.

1979/80: 897 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär ökade anslag till fredsforskningen vid universiteten i
Uppsala, Göteborg och Lund, så att en professur kan inrättas i ämnet
och antalet fasta tjänster i övrigt kan utökas.

1979/80: 1722 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att lektoratet i vuxenpedagogik vid högskolan för lärarutbildning i
Stockholm får omvandlas till en professur med inriktning mot vuxenpedagogik.

1979/80: 1892 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning
till vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1979/
80: 1891 — såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar uttala att idrottsforskning bör införas som
ämne vid högskolorna.

(Yrkandena 1 och 3 behandlar utskottet i andra betänkanden.)

Utskottet

Vid behandlingen av föregående års budgetproposition uttalade sig utskottet
för inrättandet av en professur i massmedieforskning vid universitetet
i Göteborg (UbU 1978/79: 25, s. 20, rskr 1978/79: 244). Föredragande
statsrådet föreslår nu att en sådan professur inrättas. Utskottet
tillstyrker förslaget.

I motionen 1979/80:1722 föreslås att ett lektorat i vuxenpedagogik
vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm omvandlas till en professur
med inriktning mot vuxenpedagogik.

Utskottet avslog vid föregående års riksmöte motionsyrkanden om

UbU 1979/80: 20

11

en professur i vuxenpedagogik (UbU 1978/79: 25, s. 18—19). Utskottet
ansåg då att riksdagens ställning till frågan hur resurserna för vuxenpedagogisk
forskning bör byggas ut måste anstå. En kartläggning av omfattningen
och arten av den vuxenpedagogiska forskningen i landet borde
nämligen enligt föredragandens uttalande i budgetpropositionen 1978/
79: 100 föregå ett ställningstagande i frågan. Denna uppfattning delades
av utskottet. Utskottet har nu inhämtat att UHÄ, som fått i uppdrag att
göra kartläggningen, avser att redovisa denna i anslutning till sin anslagsframställning
för budgetåret 1981/82. Riksdagen bör i avvaktan
härpå avslå motionen 1979/80: 1722.

I motionen 1979/80: 897 yrkas att riksdagen hos regeringen begär
ökade anslag till fredsforskningen. Motionärerna menar att en långsiktig
plan för utvecklingen av resurserna för freds- och konfliktforskning
är välkommen men anser att en ytterligare fördröjning av anslagsförstärkningen
inte kan accepteras.

I sitt betänkande 1979/80: 12 anförde utskottet att det var angeläget
att freds- och konfliktforskningen fick en tillfredsställande basorganisation
och att en långsiktig plan för utvecklingen av resurserna för denna
forskning därför borde utarbetas. Detta gav riksdagen i enlighet med
utskottets förslag regeringen till känna (rskr 1979/80: 131).

Utskottet anser att nu nämnda plan bör avvaktas innan riksdagen
överväger förstärkning av basorganisationen för freds- och konfliktforskning.
Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80: 897.

Enligt motionen 1979/80: 1892 (yrkandet 2) bör idrottsforskning införas
som ämne vid högskolorna. Motiven till yrkandet återfinns i motionen
1979/80: 1891. Enligt denna är idrott ur samhällsvetenskaplig
synvinkel ett outforskat ämne. Utskottet tolkar motionärernas yrkande
så att idrottsforskning med samhällsvetenskapliga aspekter bör bedrivas
inom högskolan.

Enligt vad utskottet inhämtat bedrivs idrottsforskning med angiven
inriktning bl. a. vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Riksidrottsförbundet
bekostar genom Idrottens forskningsråd en forskartjänst
där. Utskottet erinrar om att de medel som finns för forskningsanknytning
är ägnade att ge nya utbildningar inom högskolan, t. ex.
gymnastiklärarutbildningen, anknytning till forskning. Från och med
den 1 juli 1980 kommer bl. a. de som genomgått gymnastiklärarlinjen
att ha allmän behörighet till forskarutbildning. Detta kan bidra till att
ytterligare stärka idrottsforskningens ställning inom högskolan. Utskottet
anser därför att några åtgärder från riksdagens sida inte är påkallade
och föreslår med hänvisning till vad som anförts att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 1892 yrkandet 2.

I budgetpropositionen beräknas en allmän förstärkning av basresurserna
vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna med 800 000 kr.

Karlling: S. 38. rad 2 Står: 1707 Rättat till: 1706

UbU 1979/80: 20

12

I motionen 1979/80: 521 föreslås en ökning med ytterligare 1 000 000
kr. (yrkandet 8).

Utskottet erinrar om att forskningsorganisationen vid universitet och
högskolor genom förslag i årets budgetproposition tillförts betydande
belopp och att ytterligare förstärkningar avses tillkomma följande budgetår.
Med hänvisning till det statsfinansiella läget kan ytterligare tillskott
inte komma i fråga. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 521 yrkandet 8 och anvisar det av regeringen under
anslaget begärda beloppet till de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i övrigt förordats under
anslaget.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,

2. att riksdagen beträffande tjänst som professor i vuxenpedagogik
avslår motionen 1979/80: 1722,

3. att riksdagen beträffande ökade resurser för fredsforskning avslår
motionen 1979/80: 897,

4. att riksdagen beträffande idrottsforskning som ämne vid högskolorna
avslår motionen 1979/80: 1892 yrkandet 2,

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och
med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 8 till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 107 435 000 kr.

6. Medicinska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 17 (s. 506
—515) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 22) i
enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. til! Medicinska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 275 777 000 kr.

Motionerna

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

9. att riksdagen beslutar att till Medicinska fakulteterna för budgetåret
1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
1 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 276 777 000 kr.

1979/80: 892 av Hagar Normark m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts om
behovet av en forskartjänst i genetisk cpidemiologi vid Umeå universitet.

UbU 1979/80: 20

13

1979/80: 1281 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen,
med ändring av förslaget i denna del i propositionen 1979/80: 100
bilaga 12, fastställer termerna ”allmänläkarvård” (eller ”allmänläkarverksamhet”)
resp. ”långtidsvård” (eller ”långtidssjukvård") för professurerna
inom tillhörande ämnesområden.

1979/80: 1707 av Siri Häggmark m. fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att tjänster för forskarutbildade inom i motionen nämnda kategorier
bör inrättas inom högskolan på lektorsnivå,

2. att forskningstjänster med anknytning till vårdutvecklingen inom
hälso- och sjukvården bör inrättas på forskarassistentnivå eller icke nivåplacerade,

3. att tjänster för forskarutbildade inom vårdsektorn på sikt bör knytas
till kommande universitetsinstitutioner för omvårdnad.

1979/80: 1721 av Åke Polstam (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att delbeloppet för Linköpings högskola/universitetet i Linköping under
anslaget D 17 Medicinska fakulteterna uppräknas med ytterligare 250 000
kr. genom omfördelning mellan de medicinska fakulteterna.

Utskottet

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om inrättande av nya
tjänster som professor i psykologi, klinisk bakteriologi, klinisk virologi
och reumatologi. Vidare tillstyrker utskottet att en tjänst som professor
i anestesiologi, särskilt intensivvård, inrättas vid universitetet i Umeå
samtidigt som en professur i patologi där dras in. Utskottet tillstyrker
också att en tjänst som professor i molekylär genetik inrättas vid Karolinska
institutet den 1 juli 1981.

Riksdagen har tidigare bemyndigat regeringen att den 1 juli 1980 inrätta
dels en tjänst som professor i onkologi vid universitetet i Linköping,
dels en tjänst som professor i epidemiologi, särskilt cancerepidemiologi,
vid Karolinska institutet (UbU 1978/79: 25 s. 23, rskr 1978/
79: 244).

Utskottet tillstyrker att benämningen på vissa professurer i enlighet
med förslag i budgetpropositionen ändras till kirurgi, medicinsk mikrobiologi,
medicinsk och fysiologisk kemi samt medicinska njursjukdomar
och att en tjänst i medicinsk radiofysik förenas med tjänst som sjukhusfysiker.

Föredraganden föreslår vidare att en tjänst som professor i långvårdsmedicin
inrättas vid universitetet i Lund och en tjänst i medicin, särskilt
öppen hälso- och sjukvård, vid samma universitet omvandlas till
en professur i allmänmedicin.

Vid behandlingen av föregående års budgetproposition uttalade utbildningsutskottet
att en översyn av benämningen av kliniska professu -

UbU 1979/80: 20

14

rer, speciellt i bl. a. de nya vårdformerna långvårdsmedicin och primärvård,
syntes motiverad och att en logisk och konsekvent terminologi rörande
professurers ämnesområden och inriktning måste komma till
stånd (UbU 1978/79: 25). Till följd härav har universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) övervägt benämningarna för berörda tjänster och föreslagit
att i fortsättningen benämningen långvårdsmedicin resp. allmänmedicin
används. Föredragande statsrådet ansluter sig till UHÄ:s förslag
och förutsätter att UHÄ fortlöpande uppmärksammar det av riksdagen
formulerade kravet på logik och konsekvens i detta sammanhang.

I motionen 1979/80:1281 yrkas att riksdagen i stället för benämningen
långvårdsmedicin fastställer benämningen långtidsvård och i stället
för allmänmedicin benämningen allmänläkarvård. Motionären menar
att det inte finns några vetenskapsområden som överensstämmer med
sjukvårdsverksamheten långvård/långtidssjukvård resp. primärvård/allmänläkarverksamhet.
Till klinikerna för denna verksamhet är nämligen
de med professurerna förenade överläkarbefattningama avsedda att knytas.
Motionären finner det därför rimligast att benämningarna för sjukvårdsverksamheten
används också för professurerna.

Utskottet finner inte anledning frångå de förslag till benämningar som
UHÄ och föredraganden redovisat och föreslår därför att riksdagen med
bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/
80: 1281 inrättar dels en professur med ämnesbenämningen långvårdsmedicin,
dels en professur med ämnesbenämningen allmänmedicin samtidigt
som en professur i medicin, särskilt öppen hälso- och sjukvård,
dras in.

I propositionen uttalar föredragande statsrådet att han förutsätter att
professuren i långvårdsmedicin förenas med överläkartjänst i långvårdsmedicin
vid Malmö allmänna sjukhus och inriktas mot primärvård.
Om annan sjukvårdsanknytning för angivna tjänst skulle komma i fråga
anser utskottet att regeringen skall kunna förordna härom under förutsättning
att godtagbar överenskommelse med berörd sjukvårdshuvudman
kan träffas.

I motionen 1979/80: 892 påtalas behov av en forskartjänst i genetisk
epidemiologi vid universitetet i Umeå. En sådan tjänst skulle ge möjlighet
att studera uppkomsten och spridningen av genetiska sjukdomar
och skador i befolkningsgrupper samt miljöfaktorernas inverkan på
arvsmassan och på det genetiska sjukdomsmönstret. Forskningsresurser
och forskningsinsatser på detta område är enligt motionärerna otillräckliga,
och det finns ingen forskartjänst vid universitetet i Umeå
trots att forskningen där gett uppmärksammade resultat.

Utbildningsutskottet behandlade under hösten 1979 frågan om toxikologisk
utbildning och forskning, och riksdagen gav då regeringen till
känna behovet av en samlad plan för toxikologisk utbildning och forsk -

UbU 1979/80: 20

15

ning (UbU 1979/80: 2, rskr 1979/80: 26). Utskottet utgår från att frågan
om forskningsresurser i genetisk epidemiologi behandlas i detta
sammanhang och föreslår därför att riksdagen avslår motionen 1979/
80: 892.

I motionen 1979/80: 1707 påtalas behov av tjänster på lektorsnivå
för bl. a. forskarutbildade sjuksköterskor, vårdlärare, sjukgymnaster
och laboratorieassistenter (yrkandet 1). Vidare yrkas i motionen att
forskartjänster på forskarassistentnivå inrättas med anknytning till
vårdutvecklingen inom hälso- och sjukvården (yrkandet 2) och att
tjänster för forskarutbildade på sikt knyts till institutioner för omvårdnad
(yrkandet 3). I motionen anförs att det är svårt att genomföra
forskningsprojekt av mera genomgripande karaktär, så länge det saknas
fasta tjänster för forskarutbildade inom bl. a. omvårdnadsforskningen.

Tjänsteorganisationen inom högskolan har utretts av lärartjänstutredningen,
som nyligen lagt fram sitt betänkande (SOU 1980: 3) Lärare i
högskolan. I detta redovisas förslag om vilka tjänster som skall finnas
inom högskolan. Förslaget omfattar både den statliga och den kommunala
högskolan och innebär bl. a. att tjänster med särskild inriktning
mot forskning och utvecklingsarbete inom vårdområdet skall kunna inrättas.
De problem som motionärerna pekar på kan därför väntas bli
lösta i samband med att ställning tas till utredningens förslag.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att medicinska forskningsrådet
(MFR) inrättat två tjänster för omvårdnadsforskning, vilka innehas
av två forskare med sjuksköterskeutbildning som grund. De medel
som beräknats under förevarande anslag för forskarutbildning inom nya
områden såsom arbetsterapi, logopedi och sjukgymnastik är också enligt
utskottets mening ägnade att förbättra möjligheterna till forskning
inom dessa områden. Utskottet vill slutligen framhålla att frågan om till
vilka institutioner inrättade tjänster skall knytas avgörs på lokal nivå.
Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till det anförda avslår
motionen 1979/80: 1707.

Riksdagen anvisade vid föregående riksmöte enligt förslag i propositionen
1978/79: 119 vissa medel för budgetåret 1979/80 till förstärkning
av högskolans forskningsorganisation under ett särskilt anslag D 51
Vissa kostnader i samband med forsknings/forskarutbildningsreform.

Av dessa medel anvisades 500 000 kr. till universitetet i Linköping.
Medlen fördelades sedermera av universitetet med 250 000 kr. till medicinsk
forskning och forskarutbildning och med 250 000 kr. till teknisk
forskning och forskarutbildning. UHÄ föreslog i anslagsframställningen
för budgetåret 1980/81 att medel under det särskilda anslaget skulle föras
över på ordinarie anslag för forskning och forskarutbildning och att
därvid hela beloppet (500 000 kr.) skulle föras upp under anslaget till
teknisk forskning och forskarutbildning (D 21 Tekniska fakulteterna,

UbU 1979/80: 20

16

anslagsposten Universitetet i Linköping). Regeringen har i budgetpropositionen
följt detta förslag.

I motionen 1979/80: 1721 föreslås att anslagsposten till medicinsk
forskning och forskarutbildning vid universitetet i Linköping räknas upp
med 250 000 kr. bl. a. med hänsyn till att den lokala fördelningen innevarande
budgetår ej beaktats i regeringens förslag för budgetåret 1980/
81. Medelsbehovet bör dock enligt motionären tillgodoses genom en omfördelning
av medel mellan de medicinska fakulteterna i landet.

Enligt vad utskottet inhämtat har till grund för anslagsberäkningen i
budgetpropositionen i nu nämnda avseende inte funnits något fördelningsbeslut
från universitetet. Med hänsyn härtill och då utskottet anser
att den medicinska forskningens och forskarutbildningens behov vid
universitetet i Linköping inte i första hand bör tillgodoses genom omfördelning
från andra högskoleenheters anslag finner utskottet det rimligt
att 250 000 kr. — i överensstämmelse med tidigare fördelning — förs
från anslaget D 21 Tekniska fakulteterna till anslaget D 17 Medicinska
fakulteterna, anslagsposten Universitetet i Linköping. Medelsberäkningen
på dessa anslag bör med anledning av motionen 1979/80: 1721 justeras
i enlighet härmed.

I budgetpropositionen beräknas en allmän förstärkning av basresurserna
med 2 500 000 kr.

I motionen 1979/80: 521 (yrkandet 9) föreslås en ökning med ytterligare
1 000 000 kr.

Utskottet erinrar om att forskningsorganisationen vid universitet och
högskolor genom förslag i årets budgetproposition tillförts betydande
belopp och att ytterligare förstärkningar avses tillkomma följande budgetår.
Med hänvisning till det statsfinansiella läget kan ytterligare tillskott
inte komma i fråga. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 521 yrkandet 9 och anvisar det av regeringen under
anslaget begärda beloppet för förstärkning av basresurserna till de medicinska
fakulteterna.

Utskottet har ingenting att erinra mot vad som i övrigt förordats under
detta anslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att med anledning av propositionen
1979/80: 100 och med avslag på motionen 1979/80:
1281 inrätta tjänster som professor (L 22) i psykologi, molekylär
genetik, klinisk bakteriologi, klinisk virologi, långvårdsmedicin,
allmänmedicin, reumatologi och anestesiologi, särskilt
intensiwård,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen
av tjänster i enlighet med vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,

UbU 1979/80: 20

17

3. att riksdagen beträffande forskartjänst i genetisk epidemiologi
avslår motionen 1979/80: 892,

4. att riksdagen beträffande tjänster för forskarutbildning inom
vårdsektorn avslår motionen 1979/80:1707,

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100
och motionen 1979/80: 1721 såvitt nu är i fråga samt med avslag
på motionen 1979/80: 521 yrkandet 9 till Medicinska fakulteterna
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 276 027 000 kr.

7. Odontologiska fakulteterna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten D 18 (s. 515—517) och föreslår

att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1980/
81 anvisar ett reservationsanslag av 43 437 000 kr.

8. Farmaceutiska fakulteten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten D 19 (s. 517—518) och föreslår

att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1980
/81 anvisar ett reservationsanslag av 10 468 000 kr.

9. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har under
punkten D 20 (s. 518—524) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 22) i
enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänst som professor
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 228 085 000 kr.

Motionerna

1979/80: 518 av Britta Hammarbacken m. fl. (c, m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär ett program för kartläggning och samordning
av pågående forskning ang. vår kemiska miljö, särskilt med
tanke på genetisk toxikologi.

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

10. att riksdagen beslutar att till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 3 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 231 085 000
kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker dels att tjänster som professor i enlighet med
förslagen i propositionen inrättas i toxikologisk genetik, immunbiologi,

f2 Riksdagen 1979/80.14 sami. Nr 20

UbU 1979/80: 20

18

fasta tillståndet kemi, datalogi, fjärranalys, särskilt tillämpad fjärranalys,
och materialvetenskap, dels att en tjänst som professor i växtbiologi ändras
till ekologisk botanik.

I motionen 1979/80: 518 anförs att en kartläggning av vår kemiska
miljö är nödvändig på grund av de skador i form av missfall, fosterskador
och cancer som förekommer. Dessa skador kan enligt motionärerna
vara miljöbetingade men orsakssammanhangen är ännu oklara. Det
behövs därför, påpekas det i motionen, ett program för kartläggning
och samordning av pågående forskning om den kemiska miljön särskilt
med tanke på behovet av forskning i genetisk toxikologi.

Riksdagen beslöt hösten 1979 att ge regeringen till känna behovet av
en samlad plan för toxikologisk utbildning och forskning (UbU 1979/
80: 2, rskr 1979/80: 26). Då motionärernas krav därigenom synes bli
tillgodosett, föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/80:
518.

I budgetpropositionen har vid medelsberäkningen beaktats behovet av
en förstärkning av basresurserna med 3 000 000 kr.

I motionen 1979/80: 521 föreslås att ytterligare 3 000 000 kr. anvisas
för ändamålet (yrkandet 10).

Utskottet erinrar om att forskningsorganisationen vid universitet och
högskolor genom förslag i årets budgetproposition tillförts betydande
belopp och att ytterligare förstärkningar avses tillkomma följande budgetår.
Med hänvisning till det statsfinansiella läget kan ytterligare tillskott
inte komma i fråga. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 521 yrkandet 10 och anvisar det av regeringen begärda
beloppet till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Mot vad i övrigt förordats under anslaget har utskottet ingenting att
erinra.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen
av tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i
propositionen 1979/80: 100,

3. att riksdagen beträffande forskning om kemisk miljö avslår
motionen 1979/80: 518,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och
med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 10 till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 228 085 000 kr.

UbU 1979/80: 20

19

10. Tekniska fakulteterna. Regeringen har under punkten D 21 (s. 524
—529) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 22) i
enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 242 459 00 kr.

Motionerna

1979/80: 516 av Sivert Andersson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller att förslag om inrättande av professur i belysningslära
framläggs snarast möjligt.

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

11. att riksdagen beslutar att till Tekniska fakulteterna för budgetåret
1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
3 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 245 459 000 kr.

1979/80:1313 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) vari — med hänvisning
till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen
1979/80: 1443 — såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen beslutar att vid högskolan i Luleå inrätta en professur
i industriell organisation,

4. att riksdagen beslutar att, utöver regeringens förslag i budgetpropositionen
1980, anvisa ytterligare 500 000 kr. under anslaget D 21, anslagsposten
Forskning och forskarutbildning vid högskolan i Luleå, för
under p. 3 angivet ändamål.

(Yrkandena 1 och 2 behandlar utskottet i annat betänkande.)

1979/80: 1547 av Eva Winther (fp) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1979/80:
1546 — yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en undersökning
av möjligheten att flytta metallurgisk utbildning och forskning
från KTH till Luleå tekniska högskola.

1979/80: 1701 av Olle Eriksson (c) och Rune Torwald (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär prövning om inrättande av en professur
i skeppsergonomi.

1979/80: 1703 av Anders Gernandt (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att åtgärder vidtas för en omfördelning av forskningsresurser
så att behovet av forskningsassistenter m. m. vid energilinjen
inom institutionen för byggnadsteknik vid tekniska högskolan i
Stockholm (KTH) blir tillgodosett.

UbU 1979/80: 20

20

1979/80: 1721 av Åke Polstam (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att delbeloppet för Linköpings högskola/universitetet i Linköping under
anslaget D17 Medicinska fakulteterna uppräknas med ytterligare
250 000 kr. genom omfördelning mellan de medicinska fakulteterna.

Utskottet

Utskottet tillstyrker förslagen i budgetpropositionen om inrättande av
tjänster som professor i arbetsmiljöplanering, polymera materials egenskaper
och användning samt kvalitetsteknik. Utskottet tillstyrker också
att vissa i budgetpropositionen närmare angivna tjänster som professor
får ändrad benämning.

En professur i belysningslära vid tekniska högskolan i Stockholm
(KTH) föreslås i motionen 1979/80: 516. Motionären anser att belysningsområdet
är av betydelse både för energihushållningen och för den
mänskliga miljön och att det behövs en professur som bas för målinriktade
sektoriella forskningsinsatser.

Med anledning härav får utskottet anföra följande. En av UHÄ tillsatt
arbetsgrupp har lagt fram förslag om utbildning och forskning i arbetsmiljöutformning
vid högskolan i Luleå (UHÄ-rapport 1979: 4). Arbetsgruppen
pekar på att en professur i belysningslära saknas i Sverige
trots att belysningsfrågoma är en mycket viktig komponent i arbetsmiljön.
Enligt arbetsgruppens uppfattning bör en professur i belysningslära
inrättas, i första hand vid KTH, i andra hand vid högskolan i Luleå.
Förslag om inrättande av en professur i ämnet har förts fram såväl av
UHÄ i dess anslagsframställning för budgetåret 1980/81 som av högskolestyrelsen
vid KTH i yttrandet över fakultetsnämndens anslagsframställning.

Bakgrunden till att nu nämnda instanser fört fram förslaget är bl. a.
att forskning på belysningsområdet sedan länge bedrivits vid KTH och
att forskningen där nu nått en sådan bredd och stadga att den bör få en
fast bas. Statens råd för byggnadsforskning finansierar sedan några år
tillbaka en forskartjänst vid KTH. Utskottet anser att vägande skäl nu
föreligger för att en professur i belysningslära inrättas där. Regeringen
bör lägga fram förslag härom så att professuren kan inrättas den 1 juli
1981. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionen
1979/80: 516 ge regeringen till känna.

I motionen 1979/80: 1313 yrkas att en professur i industriell organisation
inrättas vid högskolan i Luleå (yrkandet 3) och att ytterligare
500 000 kr. till följd därav anvisas under förevarande anslag (yrkandet
4). Motiven till motionsyrkandena återfinns i motionen 1979/80:
1443.

I anslagsframställningarna för budgetåret 1980/81 har såväl från högskolan
i Luleå sorn från UHÄ förts fram förslag om inrättande av

UbU 1979/80: 20

21

en professur i industriell organisation vid högskolan. UHÄ har samtidigt
anmält sin avsikt att utreda resursbehoven för både utbildning och
forskning inom området industriell ekonomi, administration och organisation.
Föredragande statsrådet uttalar att han inte är beredd att föreslå
inrättande av en professur innan den av UHÄ aviserade utredningen
föreligger. Utskottet delar denna uppfattning och föreslår därför att
riksdagen avslår motionen 1979/80: 1313 yrkandena 3 och 4.

En professur i skeppsergonomi föreslås i motionen 1979/80:1701.
Förslag om en sådan professur har behandlats av utskottet vid två tidigare
tillfällen, dels i betänkandet 1976/77: 20 (s. 138), dels i betänkandet
1977/78: 22 (s. 76). Utskottet anförde vid dessa tillfällen att frågan om
en professur i skeppsergonomi borde prövas i det ordinarie budgetarbetet
och därvid vägas mot andra krav. Förslag om en professor i skeppsergonomi
har inte förts fram av någon berörd instans i anslagsframställningen
för budgetåret 1980/81, och utskottet föreslår med hänvisning
härtill att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1701.

I motionen 1979/80: 1547 begärs en undersökning av möjligheten att
flytta metallurgisk utbildning och forskning från KTH till högskolan i
Luleå. Motionären anför i motionen 1979/80: 1546, där motiveringen för
nämnda yrkande återfinns, att utbildningen och forskningen inom gruvområdet
tidigare flyttats från KTH till Luleå och att rationella skäl talar
för att nu även flytta den metallurgiska delen till Luleå och därmed
samordna resurserna för utbildning och forskning inom områdena.

Utskottet anser att högskolan i Luleå bör utvecklas i första hand genom
att resurser för forskning och utbildning inom nya områden tillförs
högskolan. Utskottet anser inte att skäl nu föreligger för en undersökning
av möjligheterna att flytta över resurser för metallurgisk utbildning
och forskning från KTH till Luleå. Riksdagen bör därför avslå
motionen 1979/80: 1547.

I motionen 1979/80: 1703 tas frågan om fördelning av forskningsresurser
inom KTH upp. Motionären föreslår en omfördelning av befintliga
resurser så att resursbehovet vid institutionen för byggnadsteknik blir
tillgodosett.

Frågan om fördelning av resurser inom av riksdagen givna ramar är
numera en fråga för styrelsen för den enskilda högskoleenheten. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/
80: 1703.

Enligt föredragande statsrådet har vid medelsberäkningen beaktats
behovet av en förstärkning av basresurserna med 4 034 000 kr.

I motionen 1979/80: 521 yrkandet 11 föreslås att ytterligare 3 000 000
kr. anvisas för ändamålet.

Utskottet erinrar om att forskningsorganisationen vid universitet och
högskolor genom förslag i årets budgetproposition tillförts betydande

UbU 1979/80: 20

22

belopp och att ytterligare förstärkningar avses tillkomma följande budgetår.
Med hänvisning till det statsfinansiella läget kan ytterligare tillskott
inte komma i fråga. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 521 yrkandet 11 och anvisar det av regeringen under
anslaget begärda beloppet för förstärkning av basresurserna till de tekniska
fakulteterna.

Utskottet erinrar om sitt ställningstagande till motionen 1979/80:
1721 under punkten 6 i detta betänkande och beräknar medel under
anslaget i enlighet härmed.

Mot övriga förslag i propositionen under förevarande anslag har utskottet
inget att erinra.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor (L 22) i enlighet med vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av
tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1979/80: 100,

3. att riksdagen beträffande professur i belysningslära med anledning
av motionen 1979/80: 516 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande professur i industriell organisation
avslår motionen 1979/80: 1313 yrkandet 3 och yrkandet 4, det
sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beträffande professur i skeppsergonomi avslår
motionen 1979/80: 1701,

6. att riksdagen beträffande metallurgisk forskning och utbildning
avslår motionen 1979/80: 1547,

7. att riksdagen beträffande fördelning av vissa forskningsresurser
vid KTH avslår motionen 1979/80: 1703,

8. att riksdagen beträffande förstärkning av basresurserna avslår
motionen 1979/80: 521 yrkandet 11 såvitt nu är i fråga,

9. att riksdagen beträffande den samlade medelsanvisningen med
anledning av propositionen 1979/80: 100 och motionen 1979/
80: 1721 såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionen
1979/80: 521 yrkandet 11 och motionen 1979/80: 1313 yrkandet
4, sistnämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Tekniska
fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 242 209 000 kr.

11. Temaorienterad forskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten D 22 (s. 530—533) och hemställer

att riksdagen till Temaorienterad forskning för budgetåret 1980/
81 anvisar ett reservationsanslag av 6 172 000 kr.

UbU 1979/80: 20

23

12. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna med flera anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 26—D 29 (s.
538—541) och hemställer

1. att riksdagen till Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
686 021 000 kr.,

2. att riksdagen medger att under budgetåret 1980/81 lån får beviljas
till studentkårlokaler intill ett sammanlagt belopp av
20 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Lån till studentkårlokaler för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

4. att riksdagen till Redovisningscentralerna vid universiteten för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. att riksdagen till Datorcentralen för högre utbildning och
forskning i Stockholm för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

13. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Ersättning åt vissa
ledamöter i tjänsteförslagsnämnder m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna D 31—D 32 (s. 544) och hemställer

1. att riksdagen till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
2 400 000 kr.,

2. att riksdagen till Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 4 650 000 kr.

14. Utbildningsbidrag för doktorander. Regeringen har under punkten
D 33 (s. 545) föreslagit riksdagen att till Utbildningsbidrag för doktorander
för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 73 748 000
kr.

Motionerna

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

17. att riksdagen beslutar att till Utbildningsbidrag för doktorander
för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 12 026 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 85 774 000 kr.

1979/80: 893 av Christina Rogestam (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att frågan om en motsvarighet till läkarutbildningsavtalet
för forskarstuderande från de medellånga vårdutbildningarna på
lämpligt sätt utreds.

UbU 1979/80: 20

24

Utskottet

Föredragande statsrådet föreslår att antalet utbildningsbidrag ökas
med 75 från 1 435 till 1 510. Utbildningsbidraget utgår med belopp som
ligger mitt emellan det högsta och det lägsta beloppet för utbildningsbidrag
inom arbetsmarknadsutbildningen, eller f. n. med 48 840 kr. för
år. För ändamålet föreslås anvisas ett förslagsanslag som uppgår till
73 748 000 kr.

Antalet utbildningsbidrag bör enligt motionen 1979/80: 521 ökas med
ytterligare 200. Vidare bör bidragets storlek anpassas till den högsta nivån
för bidrag i arbetsmarknadsutbildning, nämligen 50 160 kr./år. Förevarande
anslag bör därför enligt motionen ökas med 12 026 000 kr. i
förhållande till regeringens förslag (yrkandet 17).

Utskottet delar föredragande statsrådets i budgetpropositionen redovisade
uppfattning att en ökning av antalet utbildningsbidrag är motiverad
bl. a. av att nya grupper från och med den 1 juli 1980 får allmän
behörighet till forskarutbildning och att det är angeläget att dessa får
reella ekonomiska möjligheter att gå igenom forskarutbildning. Förslaget
motsvarar i huvudsak den ökningstakt som forskarutbildningsutredn
ingen gav uttryck för i sitt betänkande (SOU 1977: 63) Fortsatt högskoleutbildning.
Den ökning av basresurserna som utskottet tillstyrkt
tidigare i detta betänkande ökar också möjligheterna för de forskarstuderande
att finansiera sin utbildning genom att fler assistent- eller amanuenstjänster
kan inrättas. Någon ökning av antalet utbildningsbidrag
utöver den som föreslagits i propositionen kan utskottet inte tillstyrka.
Lärartjänstutredningen har nyligen lagt fram sitt betänkande (SOU
1980: 3) Lärare i högskolan vilket också omfattar förslag till studiefinansiering
under forskarutbildning. I avvaktan på ställningstagande till dessa
förslag anser utskottet att någon principiell förändring av bidragsbeloppens
storlek inte bör ske. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 521 yrkandet 17.

Det är enligt motionen 1979/80: 893 nödvändigt att hitta vägar för
dem som genomgått medellånga vårdutbildningar att finansiera forskarstudier.
För traditionella forskarstuderande inom medicinsk fakultet
finns det enligt motionären förutom utbildningsbidrag även amanuens-
och assistenttjänster och kliniska amanuenstjänster samt för läkarna
vid universitetskliniker tid för forskning. Kostnaderna härför
täcks enligt motionären delvis av läkarutbildningsavtalet. Frågan om
det går att skapa en motsvarighet till läkarutbildningsavtalet för nämnda
kategori forskarstuderande bör, menar motionären, snarast utredas.

Utskottet erinrar om att frågan om studiefinansiering under forskarutbildning
för dem som genomgått medellånga vårdutbildningar berörs
av lärartjänstutredningens förslag. I utredningens betänkande behandlas
även former för de medellånga vårdutbildningarnas anknytning till

UbU 1979/80: 20

25

forskning och läkarutbildningsavtalens framtida konstruktion. I avvaktan
på beredningen av utredningens förslag föreslår utskottet att motionen
1979/80: 893 avslås av riksdagen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och
med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 17 till Utbildningsbidrag
för doktorander anvisar ett förslagsanslag av
73 748 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande utredning av fråga om studiefinansieringen
för vissa forskarstuderande avslår motionen 1979/
80: 893.

15. Forskning och utvecklingsarbete för högskolan m. m. Regeringen
har under punkten D 34 (s. 546) föreslagit riksdagen att till Forskning
och utvecklingsarbete för högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa
ett reservationsanslag av 17 635 000 kr.

Motionen

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Forskning och utvecklingsarbete för
högskolan m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 9 000 000 kr. (1 500 000 + 7 500 000) förhöjt reservationsanslag
av 26 635 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för forskning och utvecklingsarbete
för högskolan samt för personalutbildning m. m. Föredragande statsrådet
föreslår att anslaget för budgetåret 1980/81 förs upp med oförändrat
belopp.

I motionen 1979/80: 521 föreslås att 1,5 milj. kr. anvisas för att utveckla
forskning inom nya områden (yrkandet 1 delvis). Flera viktiga
utbildningsområden har genom högskolereformen förts in i högskolan
och saknar av tradition forskning på sina egna villkor. Det finns enligt
motionärerna behov av att stimulera metod- och teoriutvecklingen inom
dessa nya områden. I detta syfte bör UHÄ få disponera angivna belopp
för arbetsstipendier eller för att knyta utländska forskare till institutioner
i Sverige, menar motionärerna.

Forskning inom nya områden kan enligt utskottets uppfattning stimuleras
på många olika sätt. Forskningsråden kan med sina resurser ge
medel till projekt inom många olika områden och förväntas ofta vara
de anslagsgivande organ som i flera avseenden ligger närmast forskningsfronten.
Även sektorsmyndigheterna har intresse av att få fram

UbU 1979/80: 20

26

forskning inom nya områden och satsar betydande resurser i detta syfte
inom sina respektive ansvarsområden. För högskolans del har också under
senare tid särskilda medel avsatts för att stimulera forskningen inom
nya områden. Uppbyggnaden av temaforskningen vid universitetet i
Linköping är ett sådant exempel. Vid universitet och högskolor har tvärvetenskapliga
centra växt fram, där forskning inom nya områden fått
stöd och bärkraft. Särskilda medel har av riksdagen anvisats till konsumentforskning,
jämställdhetsforskning, arbetsvetenskaplig forskning
och energiforskning. I årets budgetproposition föreslås särskilda resurser
för uppbyggnad av forskning inom områdena barnkultur och marin
teknik.

Det särskilda anslaget för forskningsanknytning och konstnärligt utvecklingsarbete
som enligt förslag i budgetpropositionen föreslås öka
från 9,2 milj. kr. till 11,2 milj. kr. är också ägnat att stimulera forskning
inom nya områden. Även det förhållandet att nya grupper av
forskarstuderande från och med den 1 juli 1980 får allmän behörighet
till forskarutbildning kan bidra till detta.

Med det anförda vill utskottet peka på en del av de åtgärder som vidtagits
för att stimulera forskning inom nya områden. Viss tid kommer
också att behövas för att satsningarna skall få genomslagskraft. Mot
bakgrund av det anförda och med hänsyn till det statsfinansiella läget
kan utskottet inte tillstyrka motionen 1979/80: 521 yrkandet 1 i denna
del.

I motionen 1979/80: 521 (yrkandet 1 delvis) föreslås vidare att 7,5
milj. kr. ställs till högskoleenheternas förfogande för internationella
kontakter. Dessa behövs för utbyte av information och för att trygga
kompetens inom nya områden. Medlen skall enligt motionen användas
för att ta emot gästforskare eller för att skicka svenska forskare utomlands.

Finansieringen av de internationella kontakterna inom forskning och
forskarutbildning vid universitet och högskolor sker i dag huvudsakligen
genom fakultetsanslagen. De förstärkningar av dessa anslag som föreslås
i årets budgetproposition och som aviseras för de kommande åren kan
därför också användas för ökade internationella kontakter. Utskottet anser
inte att det är motiverat att avdela särskilda resurser för ändamålet
inom ramen för de anslag som disponeras av högskoleenheterna och anser
det heller inte möjligt att tillstyrka ytterligare medelsanvisning. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1979/
80: 521, yrkandet 1 i vad avser medel för internationella kontakter.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen under anslaget.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 1 till Forskning och

UbU 1979/80: 20

27

utvecklingsarbete för högskolan m. m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 17 635 000 kr.

16. Forskningsrådsnämnden. Regeringen har under punkten D 37 (s.
551—554) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om en treårig försöksverksamhet
med utgivning av populärvetenskapliga böcker,

2. till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 32 162 000 kr.

Motionerna

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen beslutar om en försöksverksamhet med regionala
forskningsråd i Värmland och Norrbotten i enlighet med vad som anförts
i motionen,

6. att riksdagen beslutar att till Forskningsrådsnämnden för budgetåret
1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
10 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 42 162 000 kr.,

20. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om instiftande av ett pris för bästa populärvetenskapliga
insats i massmedia.

1979/80: 878 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
utökad parlamentarisk representation i forskningsrådsnämnden.

1979/80: 1704 av Lars Gustafsson (s) och Arne Gadd (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lägst 1,7 milj. kr. under anslaget Forskningsrådsnämnden
skall användas till folkrörelseforskning.

Utskottet

Forskningsrådsnämnden (FRN), som inrättades år 1977 vid sidan av
de tre forskningsråden under utbildningsdepartementet, skall ta initiativ
till och finansiellt stödja forskning främst inom områden som är angelägna
ur samhällets synpunkt, sprida information om forskning och
forskningsresultat samt främja samordning och samarbete mellan forskningsråden
liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering
och finansiering av forskning (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76:
32, rskr 1975/76: 368).

Regeringen beslutar om antalet ledamöter i FRN och utser dem. Mandatperioden
är tre år. Den första perioden går ut den 30 juni 1980.

Från början hade FRN tolv ledamöter förutom ordföranden. Sju
representanter för allmänintressena utsågs, varav fyra riksdagsledamö -

UbU 1979/89: 20

28

ter och tre representanter för löntagarorganisationerna. Vidare utsågs
en representant vardera för humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR), medicinska forskningsrådet (MFR), naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR), styrelsen för teknisk utveckling (STU)
och statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Fr. o. m. innevarande
budgetår har FRN utökats med tre ledamöter, nämligen en representant
för landstingen, en för primärkommunema och en representant för
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). FRN har således f. n. femton
ledamöter förutom ordföranden.

En ökning av FRN med ytterligare fem ledamöter föreslås i motionen
1979/80: 878. De skall alla vara riksdagsledamöter. Motionären anser
att riksdagen på detta sätt bör tillförsäkras ett starkare inflytande i FRN
för att bättre överensstämmelse skall vinnas mellan statsmakternas intentioner
och nämndens inriktning av sin verksamhet. Förslaget grundas
bl. a. på erfarenheter av ledamotskap i styrelsen för sekretariatet för
framtidsstudier och styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
1975/76: 32 uttalade att FRN borde ha en så allsidig sammansättning
som möjligt och att antalet ledamöter i möjligaste mån borde
begränsas. Utskottet förutsatte att minst fyra av FRN:s ledamöter
skulle representera riksdagen. Utskottet anser att det ännu är för tidigt
att ta ställning till om FRN bör ha en större parlamentarisk representation
än vad den f. n. har. Riksdagen bör således avslå motionen 1979/80:
878.

Regeringen föreslår att för budgetåret 1980/81 skall anvisas ett reservationsanslag
av 32 162 000 kr. till FRN. Medlen fördelas på tre anslagsposter
för resp. forskningsrådsnämnden, framtidsstudier och forskningsinformation.

Under den första anslagsposten avseende FRN.s verksamhet beräknas
en ökning av medlen med 2 320 000 kr. Föredragande statsrådet anser
det uppenbart att det finns ett behov av ökade insatser från FRN:s
sida och att planerade eller redan inledda verksamheter som redovisats
i FRN:s anslagsframställning för budgetåret 1980/81 gäller angelägna
områden.

Innevarande budgetår skall minst 1400 000 kr. av FRN:s medel användas
till folkrörelseforskning (prop. 1978/79: 100, UbU 1978/79: 25,
rskr 1978/79: 244). För budgetåret 1980/81 beräknar FRN resursbehovet
för folkrörelseforskning till omkring 1,9 milj. kr.

I årets budgetproposition har inte någon särskilt angiven del av anslaget
avsatts för folkrörelseforskning.

Enligt motionen 1979/80: 1704 bör riksdagen ge regeringen till känna
att lägst 1,7 milj. kr. av anslaget till FRN skall användas till folkrörelseforskning.
Motionärerna menar att om någon förändring av folkrörelseforskningens
villkor och dess organisatoriska förutsättningar, i för -

UbU 1979/80: 20

29

hållande till vad som gäller i dag, anses erforderlig bör detta också
redovisas så att riksdagen kan ta ställning därtill.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ökade medel till FRN:s
verksamhet och förutsätter att resurser för folkrörelseforskning ingår i
medelsberäkningarna för nästa budgetår. Utskottet anser inte att det behövs
någon särskild markering från riksdagens sida av belopp som bör
avsättas härför. Utskottet utgår emellertid från att FRN kommer att disponera
medel för folkrörelseforskning i minst samma omfattning som
under innevarande budgetår. Utskottet anser således att riksdagen inte
behöver göra det i motionen begärda uttalandet och föreslår att riksdagen
med avslag på motionen 1979/80: 1704 anvisar de av regeringen
föreslagna medlen under anslagsposten Forskningsrådsnämnden.

Förra året beslöt riksdagen att den verksamhet som i dag bedrivs av
sekretariatet för framtidsstudier fr. o. m. den 1 juli 1980 skall inordnas
under FRN (prop. 1978/79: 119, UbU 1978/79: 44, rskr 1978/79: 391).
Föredragande statsrådet föreslår därför att medel för verksamheten
nästa budgetår skall beräknas under förevarande anslagsrubrik. Under
den särskilda anslagsposten för framtidsstudier beräknas 4 039 000 kr.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen.

Innevarande budgetår disponerar FRN 4 milj. kr. för forskningsinformation.
Medlen är anvisade under anslaget Vissa kostnader i samband
med forsknings/forskarutbildningsreform. Enligt föredragande statsrådet
är ökade informationsinsatser angelägna. Under den särskilda anslagsposten
Forskningsinformation under förevarande anslag beräknas
därför 4,5 milj. kr. för ändamålet varav 500 000 kr. således är en förstärkning.
Dessutom beräknas under samma anslagspost 240 000 kr för
vissa merkostnader för tidskriften Forskning och Framsteg. Slutligen beräknas
800 000 kr. för en försöksverksamhet med utgivning av populärvetenskaplig
litteratur med låga priser. Syftet med försöksverksamheten
skall vara att utveckla stödformer för utgivningen i landet av populärvetenskapliga
böcker. Försöksverksamheten skall pågå under tre år med
början den 1 juli 1980.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen såvitt avser
forskningsinformation m. m. och tillstyrker förslaget om försök med
utgivning av billiga, populärvetenskapliga böcker.

I motionen 1979/80: 521 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till
känna att ett pris bör instiftas för bästa populärvetenskapliga insats
i massmedia (yrkandet 20). Ett sådant pris skulle enligt motionärernas
mening stärka massmedias information om forskning och utvecklingsarbete.
Priset borde delas ut varje år för bästa populärvetenskapliga artikel
och/eller program i radio/TV. För detta ändamål bör FRN avsätta
100 000 kr.

UbU 1979/80: 20

30

Utskottet anser att olika medel bör prövas för att förbättra informationen
om forskning och utvecklingsarbete. FRN:s arbete härmed får
anses ännu befinna sig i ett inledningsskede. I det fortsatta arbetet med
att finna nya former för att stödja och inspirera till information om
forskning bör också motionärernas förslag om ett pris övervägas. Detta
bör riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 521 yrkandet 20
som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen bör enligt motionen 1979/80: 521 besluta om en försöksverksamhet
med regionala forskningsråd i Värmland och Norrbotten
(yrkandet 5) och för ändamålet anvisa (5 + 5) 10 milj. kr. för budgetåret
1980/81 under anslaget till FRN (yrkandet 6). Ett sådant regionalt
forskningsråd skall inte ha sin utgångspunkt i ett visst vetenskapligt
forskningsområde eller i en sektors behov, så som t. ex. de nationella
forskningsråden och STU har. Det skall i stället ha till uppgift att bidra
till vidareutvecklingen av en regions näringsliv men även belysa andra
frågor inom regionen. Detta står enligt motionärernas mening inte i någon
motsatsställning till behovet av en samordnad och samlad forskningspolitik
på det nationella planet. En samverkan mellan centrala och
regionala organ är viktig men ett regionalt forskningsråd kan enligt motionärerna
ha avgörande betydelse för om projekt, som är starkt regionalt
betingade och har sitt ursprung i regionens näringsliv och därmed
förknippade förutsättningar och problem, kan komma till stånd. De två
regionala forskningsråden föreslås anknytas till FRN för att säkerställa
samverkan med centrala organ. Råden skall bestå av företrädare för regionen
och representanter för befintliga forskningsorgan på central nivå.
Motionärerna understryker att förläggningen av projekt, stödda av de
två föreslagna regionala forskningsråden, alltid måste styras av var erforderlig
kompetens finns. Projektarbetet behöver alltså inte lokaliseras
till den region det avser.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena instämma i att rätt
utnyttjade forskningsresurser kan ha mycket stor betydelse för en positiv
utveckling av en region med svåra och komplicerade problem inom
näringslivet. I dag finns också olika former av stöd till forskning och
utvecklingsarbete både inom den offentliga sektom och inom näringslivet.

Stöd till forskning och utveckling av det slag motionärerna avser lämnas
både av nationella organ som forskningsråd, STU, Riksbankens jubileumsfond
m. m. och av t. ex. Norrlandsfonden och de regionala utvecklingsfonderna.

Den regionala forskningen togs upp vid föregående riksmöte bl. a. vid
behandlingen av propositionen 1978/79: 112 (AU 1978/79:23, rskr
1978/79: 435). Därvid betonades bl. a. vikten av att universitet och högskolor
kan fungera som centrala forskningsorganisationer för den regionalpolitiska
forskningen. Riksdagen biföll i detta sammanhang regering -

UbU 1979/80: 20

31

ens förslag att en tjänst som professor i regionalekonomi skulle inrättas
den 1 juli 1979 vid universitetet i Umeå. Utbildningsutskottet, som yttrade
sig över förslaget (UbU 1978/79: 2 y), anförde att detta skulle stärka
den regionalpolitiska forskningen i landet och medföra en betydelsefull
breddning av den regionalpolitiska forskningen vid universitetet i
Umeå. Inrättandet av professuren skulle enligt utskottet också förstärka
forskningen kring de regionalpolitiska problemen i Norrland. Utskottet
vill i detta sammanhang också erinra om att högskolan i Luleå bör vara
ett stöd för regionens utveckling.

I samband med de regionalpolitiska besluten förra året godkände
riksdagen också riktlinjerna för den fortsatta verksamheten inom den
dåvarande Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU).
Gruppens namn ändrades, med bibehållen förkortning, till Expertgruppen
för forskning om regional utveckling. Denna grupp skall i fortsättningen
ha som sin viktigaste uppgift att initiera och samordna forskning
på regionalpolitikens område samt se till att forskningsresultaten
blir kända och tillgängliga för beslutsfattare, planerare och andra intressenter.
Gruppen har numera inrättat en regional samverkansgrupp i
varje högskoleregion. Dessa samverkansgrupper skall vara en länk mellan
forskare och planerare på regional nivå.

Riksdagen beslöt förra året i samband med forsknings- och forskarutbildningsreformen
att de dittillsvarande kontaktsekretariaten vid universiteten
i Uppsala, Linköping, Lund och Umeå, tekniska högskolan i
Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt högskolan i Luleå fr. o. m.
den 1 juli 1980 skall föras över till högskoleorganisationen och anknytas
till högskoleenhet med fast forskningsorganisation. Sekretariaten
skall bl. a. främja kontakterna mellan högskoleforskningen och näringslivet
till gagn för båda parter. De skall stimulera näringslivet att använda
de resurser som finns vid universiteten och högskolorna samt medverka
till att resultaten från högskoleforskningen ges en praktisk tilllämpning
i näringslivet (prop. 1978/79: 119, UbU 1978/79: 44, rskr
1978/79: 391).

Högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag
och organisationer m. m. utreds f. n. av forskningssamverkanskommittén
(U 1978: 01, FOSAM) som avser att avge sitt huvudbetänkande
under år 1980. Kommitténs försöksverksamhet med kontaktforskare
friställda från högskolan för tidsbegränsad verksamhet i företagen
beräknas pågå även därefter.

Sammanfattningsvis kan utskottet således konstatera att det redan
finns flera former av stöd till regionalt inriktat forsknings- och utvecklingsarbete
liksom kontaktverksamhet av skilda slag mellan högskoleforskningen
och näringslivet. Det är sannolikt att det också behöver utvecklas
nya former av sådant stöd om de stora problem som flera delar
av landet i dag har skall kunna lösas.

UbU 1979/80: 20

32

Det är dock viktigt att inte splittra resurserna på alltför många och
alltför små organ. Det är också viktigt att inte inrätta parallellt verkande
organisationer. Utskottet är således tveksamt till inrättande av de i
motionen föreslagna råden. Utskottet har inte heller möjlighet att tillstyrka
den ytterligare medelstilldelning som föreslås i motionen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkandet 5 i motionen 1979/80: 521 om försöksverksamhet med regionala
forskningsråd i Värmland resp. Norrbotten. Som en följd härav
bör riksdagen också avslå yrkandet 6 i samma motion om medelstilldelning
till sådan försöksverksamhet.

Utskottet, som redan i det föregående tillstyrkt delförslagen i budgetpropositionen
om medelsberäkningar under anslaget till FRN, föreslår
att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag
på motionen 1979/80: 521 yrkandet 6 till FRN för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 32 162 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande forskningsrådsnämndens sammansättning
avslår motionen 1979/80: 878,

2. att riksdagen beträffande folkrörelseforskning avslår motionen
1979/80: 1704,

3. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen
1979/80: 100 om en treårig försöksverksamhet med utgivning
av populärvetenskapliga böcker,

4. att riksdagen beträffande pris för bästa populärvetenskapliga
insats i massmedia med anledning av motionen 1979/80: 521
yrkandet 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med regionala
forskningsråd i Värmland och Norrbotten avslår motionen
1979/80: 521 yrkandet 5,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och
med avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 6 till Forskningsrådsnämnden
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 32 162 000 kr.

17. Humanistisk-samhällsvctenskapliga forskningsrådet Regeringen har
under punkten D 38 (s. 555—557) föreslagit riksdagen att till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1980/81 anvisa
ett reservationsanslag av 53 752 000 kr.

Motionen

1979/80: 879 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar placera professuren i historisk demografi vid Uppsala universitet.

UbU 1979/80: 20

33

Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget till humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) skall förås upp med 53 752 000 kr. nästa
budgetår. Detta innebär en ökning med 5 130 000 kr. Medel beräknas
bl. a. för två nya professurer, varav den ena är en tjänst som professor
(L 22) i bysantinologi, personlig för Lennart Rydén. Utskottet har inget
att erinra häremot.

I budgetpropositionen 1979 anmäldes att HSFR föreslagit att en
tjänst som professor i historisk demografi skulle inrättas vid rådet den
1 juli 1979. Vid rådet fanns inrättad en tjänst som professor i demografi,
placerad vid universitetet i Göteborg. Statsrådet erinrade om att den
demografiska databasen i Haparanda, tidigare bekostad med enbart arbetsmarknadsmedel,
sedan den 1 juli 1978 är knuten till universitetet i
Umeå. Statsrådet ansåg det angeläget att pröva möjligheterna att samordna
den demografiska forskningen i landet. Berörda myndigheter
skulle få i uppdrag att utreda och komma in med förslag om organisation
och lokalisering av demografisk forskning. När resultaten av denna
utredning förelåg skulle en tjänst som professor i historisk demografi
inrättas. I en motion (1978/79: 910) yrkades att det i utredningsdirektiven
skulle uttalas att professuren borde placeras i Umeå.

Utbildningsutskottet delade föredragande statsrådets och motionärernas
uppfattning om angelägenheten av att möjligheterna att samordna
den demografiska forskningen prövades. Utskottet menade också att
en utgångspunkt för utredningsarbetet självklart måste vara riksdagens
tidigare beslut om den demografiska databasen. Utskottet var emellertid
inte berett förorda att riksdagen genom ett uttalande skulle binda utredningen
i dess arbete i vad det gällde den nya professurens placering.
Utskottet avstyrkte således motionen, vilket riksdagen följde (UbU
1978/79: 25, p. 12).

HSFR har sedermera föreslagit att tjänsten som professor i historisk
demografi skall inrättas den 1 juli 1980 och placeras i Uppsala, där en
större historisk-demografisk forskargrupp redan finns inom ramen för
det av HSFR stödda familjehistoriska projektet. HSFR betonar vikten
av att professuren placeras nära vissa institutioner i Stockholm, bl. a. en
nyinrättad databas där. Vidare hänvisar HSFR till närheten till centrala
arkiv. HSFR har även diskuterat placering av professuren i Umeå. En
sådan placering kan enligt HSFR vara motiverad av att den demografiska
databasens vetenskapliga ledning finns där. Vidare skulle enligt
rådet en förläggning av professuren till Umeå innebära en önskvärd
förstärkning av den humanistiska fakultetens resurser där. HSFR anser
dock att dessa argument inte är så tungt vägande jämfört med angelägenheten
av att snabbt få en effektiv utbyggnad av den historisk-demografiska
forskningen.

Föredragande statsrådet anser det angeläget att den viktiga tillgång

UbU 1979/80: 20

34

för forskningen inom många ämnesområden, som den demografiska databasen
i Umeå utgör, på bästa sätt tas till vara. För att möjliggöra detta
behöver den vetenskapliga ledningen av databasen stärkas. Under anslaget
till samhällsvetenskapliga fakulteterna har beräknats 400 000 kr.
för en forskningsenhet i anslutning till den demografiska databasen.
Under det nu aktuella anslaget förordar statsrådet att professuren i historisk
demografi placeras i Umeå och att innehavaren av tjänsten skall
vara föreståndare för den till den demografiska databasen knutna forskningsenheten.

I motionen 1979/80: 879 yrkas att riksdagen skall besluta att professuren
i historisk demografi skall placeras vid universitetet i Uppsala.
Motionärerna ansluter sig till HSFRrs bedömningar och förslag. De anser
det som en allvarlig felinvestering av värdefulla resurser om de hittills
gjorda satsningarna av HSFR och Riksbankens jubileumsfond inte
fullföljs och vinner fastare form genom placering av professuren i Uppsala.

Utskottet har vid sina överväganden om placeringen av professuren
i historisk demografi funnit att många och goda skäl talar såväl för
placering i Umeå som för placering i Uppsala. Utskottet ansluter sig
emellertid till förslaget i budgetpropositionen om placering av tjänsten
i Umeå, inte minst av den anledningen att det är viktigt att den hittills
gjorda satsningen på den demografiska databasen i Umeå följs upp bl. a.
genom den förstärkning av databasens vetenskapliga ledning som en placering
av professuren i Umeå kommer att innebära. Detta ställningstagande
motiveras också av den betydelse denna tjänst kan komma att få
för den fortsatta utvecklingen av forskningen vid universitetet i Umeå.
Riksdagen bör således avslå motionen 1979/80: 879.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som i övrigt förordas
under förevarande anslag och föreslår

1. att riksdagen beträffande placering av en tjänst som professor
i historisk demografi med avslag på motionen 1979/80: 879
godkänner vad som förordats i propositionen 1979/80: 100,

2. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 53 752 000 kr.

18. Medicinska forskningsrådet. Regeringen har under punkten D 39
(s. 557—558) föreslagit riksdagen att till Medicinska forskningsrådet för
budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 110 905 000 kr.

Motionerna

1979/80: 450 av Eva Hjelmström (vpk) och Inga Lantz (vpk) vari —
med hänvisning till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade
motionen 1979/80: 449 — yrkas

UbU 1979/80: 20

35

1. att riksdagen beslutar att under Medicinska forskningsrådet anvisa
ett särskilt reservationsanslag på 10 000 000 kr. att användas inom området
preventivmedelsforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det anvisade
särskilda anslaget för preventivmedelsforskning skall ses som en
förstärkningsresurs för forskningsområdet.

1979/80: 661 av Anita Johansson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av forskning inom vårdområdet.

(Yrkandena 1 och 2 behandlar utskottet i annat sammanhang.)

1979/80: 1284 av Görel Bohlin (m) och Siri Häggmark (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag syftande till forskning
inom omvårdnadsområdet i enlighet med vad i motionen anförts.

1979/80: 1706 av Margot Håkansson m. fl. (fp, s, m, c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att forskning om hjärnans kärlsjukdomar
prioriteras då det gäller fördelning av forskningsmedel.

1979/80: 1725 av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) vari
yrkas att riksdagen uttalar att strokeforskningen prioriteras i kommande
anslagsfördelningar inom den medicinska forskningen.

Utskottet

För medicinska forskningsrådet (MFR) föreslår regeringen ett anslag
av 110 905 000 kr. nästa budgetår, vilket innebär en ökning med
13 905 000 kr. Under Vissa gemensamma frågor har bl. a. föreslagits att
statens stöd till cancerforskningen bör kanaliseras genom forskningsråden.
Detta har utskottet tillstyrkt under punkten 1 i detta betänkande.
F. n. finansieras inga direkta cancerforskningsprojekt av forskningsråden.
Av de föreslagna medlen till MFR nästa budgetår avser 3 000 000
kr. stöd till cancerforskningen.

MFR har tagit en rad initiativ för att stimulera forskning av särskild
samhällelig betydelse. F. n. avser dessa initiativ främst hälso- och sjukvårdsforskning.
Inom detta område har intresset fokuserats på sju områden
som tidigare utretts av särskilda initiativgrupper, nämligen ledkirurgi,
medelvårdtider efter kirurgiska ingrepp, medicinsk rehabilitering,
omvårdnadsforskning, perinatologi (forskning om nyföddhetsperioden),
psykiatrisk behandlingsvärdering samt vårdbehov-vårdeffektivitet.
Ett antal forskningsprojekt har redan kunnat sättas i gång, och flera
metod- och planeringsgrupper har inrättats.

I enlighet med MFR:s förslag beräknar föredragande statsrådet medel
för en tjänst som professor (L 22) i hälso- och sjukvårdsforskning,

UbU 1979/80: 20

36

personlig för Björn Smedby, med placering vid universitetet i Uppsala.
Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet förordat.

En del av det större området hälso- och sjukvårdsforskning, nämligen
omvårdnadsforskning, tas upp i två motioner. Enligt motionen 1979/80:
661 (yrkandet 3) bör riksdagen uppdra åt regeringen att återkomma till
riksdagen med förslag om aktiva åtgärder i syfte att få till stånd nya
forskningsinsatser inom vårdområdet. Det finns enligt motionärernas
mening ett behov av att utveckla omvårdnadsforskningen genom att stimulera
metod- och teoriutveckling. Motionärerna hänvisar därvid till
att flera viktiga utbildningar som nyligen förts till högskolan ännu saknar
forskning inom det egna området, däribland vårdutbildningarna.
Även i motionen 1979/80:1284 yrkas att riksdagen hos regeringen skall
begära förslag om satsning inom omvårdnadsforskning. Sådan forskning
rörande bl. a. hemsjukvård och långtidssjukvård behövs för att öka
kunskaperna om vad denna vård kräver, särskilt som dessa områden
f. n. byggs ut.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att nya utbildningar,
som förs till högskolan, får anknytning till forskning. För att
bl. a. tillgodose detta behov anvisas också särskilda medel under utbildningsdepartementets
huvudtitel under anslaget Forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete.
Detta anslag, som utskottet behandlar i ett senare betänkande, föreslås
för nästa budgetår föras upp med 11 200 000 kr.

Genom det omfattande arbete som skett inom MFR:s initiativgrupper
har initiativ tagits till ökad omvårdnadsforskning. I MFR:s anslagsframställning
för budgetåret 1980/81 sägs bl. a.: ”Omvårdnadsforskningen
befinner sig ännu i en trevande start. Dess plats i forskningen är ännu
inte klar men ligger för närvarande inom såväl traditionellt kliniska
discipliner som inom socialmedicinen. Det är därför särskilt angeläget
att utforma nya forskningsmetoder, som gör området vetenskapligt bearbetningsbart.
Samhällsvetenskapliga metoder behöver kombineras
med medicinska för att angelägen forskning inom bl. a. åldringssjukvård,
psykiatrisk vård samt omhändertagande av olika grupper av långtidssjuka
skall kunna ske på ett sådant sätt att resultaten kan utvärderas
och läggas till grund för förändringar.” Utskottet har inhämtat att MFR
inrättat två rekryteringsbefattningar för omvårdnadsforskning vilka innehas
av forskare med sjuksköterskeutbildning som grund. Vidare har
MFR numera en arbetsgrupp för metodfrågor inom omvårdnadsforskningen.
MFR har också anordnat flera seminarier och ett symposium
inom området.

Utskottet, som nyss tillstyrkt en professur i hälso- och sjukvårdsforskning,
anser mot den nu redovisade bakgrunden att något sådant initiativ
från riksdagens sida som motionärerna föreslår inte är påkallat.

UbU 1979/80: 20

37

Riksdagen bör därför avslå motionen 1979/80: 661 yrkandet 3 och motionen
1979/80: 1284.

Två motioner har väckts om forskning om hjärnans kärlsjukdomar. I
båda motionerna, 1979/80: 1706 och 1979/80: 1725, begärs att forskning
om hjärnans kärlsjukdomar — särskilt nämns forskning om
”stroke” — skall prioriteras inom den medicinska forskningen. Motionärerna
hävdar att MFR inte lämnar något stöd till sådan forskning
vid Karolinska institutet.

Riksdagen har vid tidigare riksmöten avslagit motioner om prioritering
av speciella forskningsområden med hänvisning till att riksdagen
endast i undantagsfall bör ta ställning i prioriteringsfrågor som rör delar
av ett forskningsråds verksamhetsområde. Särskilt gäller detta i de fall
råden själva inte gjort någon bedömning eller framställning. Med hänvisning
till denna principiella inställning föreslår utskottet att yrkandena
i motionerna 1979/80: 1706 och 1979/80: 1725 om prioritering av
forskning rörande hjärnans kärlsjukdomar avslås av riksdagen. Utskottet
har för övrigt inhämtat att MFR stödjer forskning om blodets koagulering
och om vad som i dagligt tal kallas åderförkalkning, båda områden
av betydelse för hjärnans kärlsjukdomar. MFR lämnar bl. a. stöd
till Karolinska institutets koaguleringslaboratorium.

I motionen 1979/80: 450 hemställs att riksdagen skall anvisa 10 milj.
kr. till MFR utöver regeringens förslag att användas inom området preventivmedelsforskning
(yrkandet 1). Denna medelsanvisning skall ses
som en förstärkningsresurs för detta forskningsområde (yrkandet 2).
Motiveringen till yrkandena återfinns i motionen 1979/80: 449 som remitterats
till socialutskottet. I denna motion anförs att preventivmedel
innebär risker och nackdelar. Det är därför väsentligt med ökad forskning
för att finna ofarliga medel för både män och kvinnor.

Riksdagen har vid tidigare riksmöten avslagit motionsyrkanden om
prioritering av preventivmedelsforskning med hänvisning dels till att
MFR redan stödjer sådan forskning, dels till att riksdagen som tidigare
nämnts endast undantagsvis bör uttala sig om prioritering av ett visst
område före andra inom ett forskningsråds verksamhetsfält (senast UbU
1978/79: 25, p. 13). Utskottet kan således inte tillstyrka att särskilda medel
under MFR:s anslag avsätts för preventivmedelsforskning. Utskottet
kan inte heller tillstyrka en uppräkning av anslaget till MFR med 10
milj. kr. utöver regeringens förslag. Riksdagen bör därför avslå motionen
1979/80: 450.

Utskottet har således inte någon erinran mot medelsberäkningen under
förevarande anslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande omvårdnadsforskning avslår motionerna
1979/80: 661 yrkandet 3 och 1979/80: 1284,

UbU 1979/80: 20

38

2. att riksdagen beträffande prioritering av forskning om hjärnans
kärlsjukdomar avslår motionerna 1979/80:1706 och 1979/80:
1725,

3. att riksdagen beträffande anvisning av särskilda medel för
preventivmedelsforskning avslår motionen 1979/80: 450 i denna
del,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och
med avslag på motionen 1979//80: 450 i denna del till Medicinska
forskningsrådet för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 110 905 000 kr.

19. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Regeringen har under
punkten D 40 (s. 559—564) föreslagit riksdagen att till Naturvetenskapliga
forskningsrådet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 238 260 000 kr.

Motionen

1979/80: 521 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

15. att riksdagen beslutar att till Naturvetenskapliga forskningsrådet
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 10 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 248 260 000 kr.

Utskottet

Från anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. bestrids kostnader
dels för den verksamhet som naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) finansierar och för rådets förvaltning, dels kostnader för rymdforskningsprojekt
under statens delegation för rymdverksamhet. Regeringen
föreslår att anslaget för budgetåret 1980/81 skall föras upp med
238 260 000 kr., dvs. en ökning med 14 644 000 kr. Av ökningen beräknas
14 040 000 kr. för naturvetenskaplig forskning och 604 000 kr. för
rymdforskning.

I motionen 1979/80: 521 yrkas att riksdagen skall anvisa 10 milj. kr.
utöver regeringens förslag under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet
m. m. (yrkandet 15). Motionärerna hänvisar till att NFR begärt
en ökning med närmare 35 milj. kr. och att statens delegation för
rymdverksamhet begärt en ökning med närmare 1 milj. kr.

Utskottet kan i det rådande statsfinansiella läget inte tillstyrka den ytterligare
medelstilldelning — utöver regeringens förslag om en ökning
med 14,6 milj. kr. — som föreslås i motionen 1979/80: 521.

Utskottet har således inget att erinra mot medelsberäkningen under
förevarande anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionen 1979/80: 521 yrkandet 15 till Naturveten -

UbU 1979/80: 20

39

skapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag av 238 260 000 kr.

20. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
med flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
D 41—D 48 (s. 564—573) och hemställer

1. att riksdagen till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 9 470 000 kr.,

2. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 27 328 000
kr.,

3. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 9 575 000 kr.,

4. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
1 910 000 kr.,

5. att riksdagen till Kiruna geofysiska institut för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 8 394 000 kr.,

6. att riksdagen till Institutet för social forskning för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2 754 000 kr.,

7. att riksdagen till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 981 000
kr.,

8. att riksdagen till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet
i Stockholm för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag
av 675 000 kr.

21. Bidrag till Vetenskapsakademien. Regeringen har under punkten
D 49 (s. 573) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Vetenskapsakademien
för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 6 688 000
kr.

Motionen

1979/80: 1700 av Anna Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att överläggningar kommer till stånd med närmast berörda
intressen i syfte att skapa ökade förutsättningar för Bergianska
trädgårdens fortbestånd och utveckling.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Vetenskapsakademien
för budgetåret 1980/81 skall anvisas 6 668 000 kr.

I anslutning till detta anslag behandlar utskottet en motion om den

UbU 1979/80: 20

40

Bergianska trädgården, nämligen motionen 1979/80: 1700. Motionären
hemställer att riksdagen hos regeringen skall begära att överläggningar
skall komma till stånd med närmast berörda intressenter i syfte att skapa
ökade förutsättningar för Bergianska trädgårdens fortbestånd. Det är
enligt motionären angeläget att bevara och utveckla den Bergianska
trädgården som botanisk trädgård och grön oas till nytta och nöje för
en bred allmänhet.

Utskottet vill först erinra om att den nuvarande botaniska trädgården
anlades på 1880-talet då Bergianska stiftelsen — efter medgivande av
Kungl. Maj:t — sålde egendomen Bergielund (belägen inom tullarna)
och inköpte egendomen Haga-Freskati. I svar den 24 januari 1980 på
en fråga av motionären om den Bergianska trädgårdens fortbestånd erinrade
statsrådet Wikström om att stiftelsen år 1969 till staten sålde större
delen av egendomen Haga-Freskati omfattande bl. a. den Bergianska
botaniska trädgården, men inte det mindre område där den numera
nedlagda handelsträdgården låg. (Avtalet härom godkändes av riksdagen,
prop. 1969: 36 bil. 1, SU 1969: 94, rskr 1969: 241.) Den botaniska
trädgården är f. n. en arbetsenhet vid universitetet i Stockholm. Statsrådet
ansåg att framtiden för den Bergianska trädgården i vad den består
av den botaniska trädgården således får anses vara säkerställd.

I sammanhanget kan nämnas att staten har ett avtal med Vetenskapsakademien
om skötsel av den botaniska trädgården. Detta avtal
är uppsagt, och förhandlingar om hur trädgården skall skötas i fortsättningen
pågår. Därvid har även Stockholms kommuns medverkan aktualiserats.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 1700.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 6 688 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande Bergianska trädgården avslår motionen
1979/80: 1700.

22. Bidrag till Riksföreningen mot cancer. Bidrag till EISCAT Scientific
Association. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
D 50—D 51 (s. 574—576) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till EISCAT Scientific Association för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1980
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1979/80: 20

41

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Helge
Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m),
Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Gunnel
Liljegren (m), Larz Johansson (c) och Olle Grahn (fp).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor) av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén
och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Med anledning”
och slutar ”yrkandet 2” bort ha följande lydelse:

Med anledning av det förberedelsearbete som enligt budgetpropositionen
avses föregå den nu aviserade forskningspropositionen och den
tid som redan förflutit under innevarande valperiod är detta dock inte
möjligt. Utskottet anser därför att den forskningspolitiska propositionen
bör föreläggas riksdagen först i inledningen av nästkommande valperiod.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motionen 1979/80: 521 yrkandet 2 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande tidpunkten för forskningspolitisk
proposition med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. vid punkten 2 (Humanistiska fakulteterna) av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén
och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Vad först”
och slutar ”humanistiska fakulteterna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att bamkulturforskningen
redan i ett inledningsskede får sådana resurser att verksamheten kan
komma i gång utan onödig tidsutdräkt. En rad olika ämnesområden
berörs nämligen av denna forskning, och det är viktigt att ett tvärvetenskapligt
samarbete kommer till stånd snarast. Utskottet vill särskilt
framhålla vikten av forskning om filmens, televisionens och andra
medias inverkan på bl. a. barnens språkutveckling och kreativitet. Våldsunderhållningens
effekter på barn och ungdom behöver också studeras.
Utskottet anser det därför — i likhet med motionärerna — nödvändigt
att ytterligare 250 000 kr. tillförs universitetet i Stockholm för barnkulturforskning.

UbU 1979/80: 20

42

Genom förslagen i årets budgetproposition tillförs högskoleenheterna
på fakultetsanslagen sammanlagt 18 milj. kr. för ökade basresurser.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare tillskott är nödvändiga
för att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor
skall kunna möta de skilda krav som ställs på den. Det är enligt utskottets
mening angeläget att bredda insatserna för forskningen och höja
kvaliteten i den. Högskoleenheternas rörliga medel, basresurserna, är i
detta sammanhang väsentliga, eftersom de disponeras av de lokala organen
och kan sättas in där de behövs bäst. I enlighet med motionärernas
förslag bör ytterligare 1 milj. kr. anvisas till basresurser under förevarande
anslag.

Utskottet föreslår med hänvisning till det nu anförda att riksdagen
med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 7 anvisar 1 250 000 kr.
för angivna ändamål utöver de medel regeringen beräknar i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100
och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 7 till Humanistiska
fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 97 346 000 kr.

3. vid punkten 5 (Samhällsvetenskapliga fakulteterna) av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”samhällsvetenskapliga fakulteterna” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare tillskott är
nödvändiga för att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor
skall kunna möta de skilda krav som ställs på den. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet
8 anvisar 1 000 000 kr. för förstärkning av basresurserna utöver
de medel regeringen beräknar i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100
och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 8 till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag av 108 435 000 kr.

4. vid punkten 6 (Medicinska fakulteterna) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,
Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén
och Karl-Erik Häll (samtliga s) sorn anser

UbU 1979/80: 20

43

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”medicinska fakulteterna” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare tillskott är
nödvändiga för att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor
skall kunna möta de skilda krav som ställs på den. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 521
yrkandet 9 anvisar 1 000 000 kr. för förstärkning av basresurserna utöver
de medel regeringen beräknar härför i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100
och motionen 1979/80: 1721 såvitt nu är i fråga samt med
bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 9 till Medicinska
fakulteterna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 277 027 000 kr.

5. vid punkten 9 (Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna) av Stig
Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna” bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare tillskott är
nödvändiga för att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor
skall kunna möta de skilda krav som ställs på den. Utskottet föreslår
därför att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet
10 anvisar 3 000 000 kr. för förstärkning av basresurserna utöver de
medel regeringen beräknar i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100
och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 10 till
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 231 085 000 kr.

vid punkten 10 (Tekniska fakulteterna)

6. beträffande professur i industriell organisation av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén
och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”1 anslagsframställningarna”
och på s. 21 slutar ”och 4” bort ha följande lydelse:
Såväl högskolan i Luleå som UHÄ har i anslagsframställningarna för
budgetåret 1980/81 fört fram förslag om inrättande av en professur i

UbU 1979/80: 20

44

industriell organisation med inriktning mot företagsutveckling. Utskottet
anser att det är angeläget både för högskolan och för näringslivet
bl. a. i Norrland att professuren kommer till stånd. Högskolan får på
detta sätt en värdefull komplettering av sin forskningsorganisation och
kan därigenom bättre svara mot de krav som ställs på högskolan att
genom forskning bidra till att lösa de regionalpolitiska problemen i Norrland.
Professuren föreslås inriktad mot företagsutveckling, och särskilt
för de mindre och medelstora företagen skulle en sådan professur vara
betydelsefull. Utskottet anser mot denna bakgrund inte att den av
UHÄ aviserade utredningen utgör tillräckliga skäl för att dröja med
att inrätta professuren i fråga. Utskottet anser därför att professuren
bör inrättas den 1 juli 1980 och att — i överensstämmelse med UHÄ:s
förslag — 200 000 kr. bör anvisas för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 1313 yrkandet
3 och med anledning av motionen 1979/80: 1313 yrkandet 4
såvitt nu är i fråga bemyndigar regeringen att inrätta en professur
i industriell organisation vid högskolan i Luleå den 1
juli 1980 samt beslutar att för detta ändamål skall anvisas
200 000 kr. mer än sorn föreslagits i propositionen 1979/80:
100,

7. beträffande förstärkning av basresurserna av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén
och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utskottet
erinrar” och på s. 22 slutar ”tekniska fakulteterna” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare tillskott är
nödvändiga för att forskningsorganisationen vid universitet och högskolor
skall kunna möta de skilda krav som ställs på den. Utskottet föreslår
därför att riksdagen med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet
11 anvisar 3 000 000 kr. för förstärkning av basresurserna utöver de
medel regeringen beräknar härför i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande förstärkning av basresurserna med
bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 11 såvitt nu är
i fråga beslutar att för detta ändamål skall anvisas 3 000 000
kr. mer än som föreslagits i propositionen 1979/80: 100,

8. beträffande den samlade medelsanvisningen av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén
och Karl-Erik Häll (samtliga s) som — vid bifall till reserva -

UbU 1979/80: 20

45

tionema 6 och 7 eller en av dem — anser att utskottet under 9 bort
hemställa att riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1980/
81 anvisar det av utskottet förordade reservationsanslaget med den ändring
som föranleds av riksdagens beslut med anledning av nämnda
reservationer.

9. vid punkten 14 (Utbildningsbidrag för doktorander) av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”yrkandet 17” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar föredragande statsrådets i budgetpropositionen redovisade
uppfattning att en ökning av antalet utbildningsbidrag är motiverad
bl. a. av att nya grupper fr. o. m. den 1 juli 1980 får allmän behörighet
till forskarutbildning. Den ökning som föreslås är emellertid
enligt utskottets uppfattning inte tillräcklig. Antalet bidrag är nämligen
alldeles för litet i förhållande till det antal forskarstuderande som
bedriver utbildning som huvudsaklig sysselsättning. Ett visst antal bidrag
behövs dessutom för att förbättra forskarrekryteringen till vissa områden.
Utskottet tillstyrker därför att antalet bidrag i enlighet med motionärernas
förslag ökas med totalt 275.

Utskottet anser dessutom i likhet med motionärerna att utbildningsbidraget
bör utgå med belopp som motsvarar det högsta beloppet för
utbildningsbidrag i arbetsmarknadsutbildningen. Detta är nödvändigt
bl. a. för att förbättra rekryteringen till forskarutbildningen.

Medelsbehovet under anslaget bör med hänsyn till vad som nu anförts
räknas upp med 12 026 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100
och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 17 till
Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 85 774 000 kr.,

10. vid punkten 15 (Forskning och utvecklingsarbete för högskolan
m. m.) av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg,
Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Med det”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning att ytterligare
åtgärder behövs för att utveckla forskning inom nya områden. Detta
gäller framför allt områden som har anknytning till utbildningar vilka

UbU 1979/80: 20

46

genom högskolereformen förts till högskolan. Dessa saknar i allmänhet
forskning på sina egna villkor, och särskilt teori- och metodutvecklingen
behöver stimuleras. I detta syfte bör UHÄ få disponera ytterligare 1,5
milj. kr. för arbetsstipendier, t. ex. för att knyta personer som forskar
utomlands till forskning här i landet.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Finansieringen
av” och slutar ”internationella kontakter” bort ha följande lydelse: Finansieringen

av de internationella kontakterna inom forskning och
forskarutbildning vid högskolor sker i dag huvudsakligen genom fakultetsanslagen.
De förstärkningar av dessa anslag som föreslås i årets budgetproposition
och som aviseras för de kommande åren kan därför användas
för ökade internationella kontakter. Det är emellertid enligt utskottets
uppfattning nödvändigt att genom särskilda åtgärder stimulera
de internationella kontakterna inom forskningen. Utskottet anser därför
att särskilda medel bör ställas till högskoleenheternas förfogande för
detta ändamål. I enlighet med motionärernas förslag bör 7,5 milj. kr.
anvisas.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och
med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 1 till Forskning
och utvecklingsarbete inom högskolan m. m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 26 635 000 kr.

11. vid punkten 16 (Forskningsrådsnämnden) beträffande försöksverksamhet
med regionala forskningsråd av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,
Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén
och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 32 slutar ”av 32 162 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att centralt initierade insatser
inom regionalpolitisk forskning och utveckling i vissa fall behöver
kompletteras med åtgärder som anknyter till regionalt identifierade behov.
Utskottet anser också att behovet av tvärsektoriella projekt som
kan gynna den regionala utvecklingen är stort. Utskottet tillstyrker därför
förslaget i motionen 1979/80: 521 om en försöksverksamhet med
två regionala forskningsråd i Värmland resp. Norrbotten. Först genom
en sådan försöksverksamhet är det möjligt att avgöra hur de nationella
forskningsstödjande organen på bästa sätt kan kompletteras med forskningsstödjande
och forskningsinitierande organ med förankring i den
region vars problem skall analyseras och lösas. I denna försöksverksamhet
bör det vara en strävan att söka samfinansiera projekt mellan olika
forskningsorgan och att samverka med andra forskningsinitierande or -

UbU 1979/80: 20

47

gan. I syfte att säkerställa ett nära samarbete mellan de två regionala
forskningsråden och centralt forsknings- och utvecklingsarbete bör de,
som föreslås i motionen, anknytas till FRN. I de två regionala forskningsråden
skall ingå representanter för resp. region och för den kompetens
som finns inom forskarvärlden.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till yrkandet 5 i motionen 1979/80: 521 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet med två
regionala forskningsråd i Värmland resp. Norrbotten. Som en följd härav
tillstyrker utskottet även yrkandet 6 i samma motion om att riksdagen
för budgetåret 1980/81 skall anvisa 10 milj. kr. till försöksverksamheten.

Utskottet, som redan i det föregående tillstyrkt de olika delförslagen
i budgetpropositionen om medelsberäkningar under anslaget till FRN,
föreslår således att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80:
100 och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 6 till FRN för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 42 162 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med regionala
forskningsråd i Värmland resp. Norrbotten med bifall till
motionen 1979/80: 521 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

dels — vid bifall till hemställan under 5 i denna reservation — att utskottets
hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100
och med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 6 till
Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 42 162 000 kr.

12. vid punkten 19 (Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.) av Stig
Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”förevarande anslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om den naturvetenskapliga
forskningens betydelse och anser att en större del av de av NFR
redovisade medelsbehoven bör tillgodoses än vad som är möjligt med
regeringens förslag. Riksdagen bör därför bifalla motionen 1979/80: 521
yrkandet 15 och anvisa ytterligare 10 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1979/80: 100 och

UbU 1979/80: 20 48

med bifall till motionen 1979/80: 521 yrkandet 15 till Naturvetenskapliga
forskningsrådet m. m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 248 260 000 kr.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1980