UbU 1979/80:15

Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:15

med anledning av motioner om utbildning i jämställd hetsfragor
m. m.

Motionerna

1978/79: 1327 av Gunilla André (c) och Karin Andersson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening uttalar

1. att forskning om könsroller och jämställdhet skall ges hög prioritet
vid fördelning av forskningsmedel,

2. att i all utbildning av lärare för grund- och gymnasieskolan skall
avsättas undervisningstimmar för könsrolls- och jämställdhetsfrågor i enlighet
med vad i motionen anförts,

3. att könsrolls- och jämställdhetsfrågor skall ingå i lärarnas fort- och
vidareutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att regeringen skall beakta vad som i motionen anförts om läromedelsgranskning
ur jämställdhetssynpunkt,

1978/79:2154 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1978/
79:2152 — yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om åtgärder för att kvinnofrågan skall
upptas som särskilt högskoleämne,

2. att hos regeringen hemställa om åtgärder för att ge lärarkåren utbildning
i kvinnofrågan.

Utskottet

1 detta betänkande behandlar utskottet två motioner, väckta under allmänna
motionstiden 1979, vilka båda rör frågor om könsroller och jämställdhet
i forskning och utbildning.

Forskning om jämställdhet

I motionen 1978/79:1327 hemställs att riksdagen som sin mening uttalar
att forskning om könsroller och jämställdhet skall ges hög prioritet vid
fördelning av forskningsmedel (yrkandet 1). Den historiska bakgrunden till
våra könsroller är enligt motionärerna inte särskilt väl dokumenterad. Det
behövs enligt deras uppfattning ökade kunskaper om bakgrunden till könsrollerna,
hur de växer fram och hur de förstärks. Motionärerna anser att
det är blygsamma belopp som satsas på könsrollsforskning i jämförelse
med forskning inom andra områden. Forskningsrådsorganisationen inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde har ett stort ansvar för att
1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 15

UbU 1979/80:15

få i gång projekt som belyser könsrollsfrågor ur många olika aspekter,
menar motionärerna. I uppgifterna för denna organisation ingår att finansiera
forskning men också att initiera forskning av betydelse från samhällelig
synpunkt. Forskning i jämställdhetsfrågor bör enligt motionärernas mening
räknas dit.

En av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) tillsatt arbetsgrupp för
jämställdhetsforskning har under hösten 1979 lagt fram förslag i syfte att
stärka forskningen om jämställdhet (UHÄ-rapport 1979: 16). I arbetsgruppen
har ingått, förutom företrädare för högskolan, representanter för bl. a.
arbetsmarknadens parter, jämställdhetskommittén och humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet. Samarbete har även skett med Riksbankens
jubileumsfond. Arbetsgruppens förslag bygger på en inventering
av pågående forskning. I rapporten redovisas en rad angelägna forskningsuppgifter,
vilka föreslås ligga till grund för diskussioner om forskningsprojekt
inom bl. a. forskningsråd och sektoriella forskningsorgan.
Arbetsgruppen föreslår vidare att ett centralt sekretariat för
jämställdhetsforskning inrättas och knyts till forskningsrådsnämnden,
Riksbankens jubileumsfond eller Centrum för arbetslivsfrågor. Sekretariatet
skall vara en central instans för internationell bevakning samt för
samordning och informationsutbyte mellan intressenter för jämställdhetsforskning.

Rapporten remissbehandlas f. n. Arbetsgruppens förslag och de synpunkter
som redovisas i remissvaren skall bilda underlag för UHÄ:s ställningstaganden
i vad gäller jämställdhetsforskning. UHÄ avser att redovisa
dessa i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1981/82.

Med hänvisning till den planering för ökad forskning om jämställdhet
som pågår föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1327
yrkandet 1.

Utbildning i jämställdhetsfrågor

1 motionen 1978/79: 1327 hemställs också att i all utbildning av lärare för
grund- och gymnasieskolan skall avsättas undervisningstimmar för könsrolls-
och jämställdhetsfrågor (yrkandet 2). Motionärerna hävdar att utbildning
i könsrolls- och jämställdhetsfrågor inte ingår i den ordinarie lärarutbildningen
i dag. Insikterna på detta område är dessutom ännu så länge
ganska ytliga hos lärarutbildare i allmänhet, och utbildningen bör därför,
menar motionärerna, ledas av lärare eller forskare med specialkunskaper
inom området.

Lärarnas fort- och vidareutbildning i könsrolls- och jämställdhetsfrågor
är enligt motionen 1978/79: 1327 lika viktig som grundutbildningen (yrkandet
3). Den fortbildning som bedrivs har enligt motionärerna ytterst begränsad
räckvidd, och ett relativt litet antal lärare får del av den. De kurser
som anordnas är helt frivilliga, och kursinnehållet beror till stor del på
deltagarnas intresseinriktning. Särskilda fortbildningskurser bör därför anordnas.

UbU 1979/80:15

I motionen 1978/79:2154 hemställs om åtgärder för att kvinnofrågan
skall tas upp som särskilt högskoleämne (yrkandet 1). Motiveringen till
yrkandet återfinns i motionen 1978/79: 2152. I denna anförs att kvinnofrågan
bör bli ett högskoleämne bl. a. för att alla lärare inom skolväsendet
skall få utbildning i kvinnofrågan. I motionen 1978/79: 2154 hemställs därför
också om åtgärder för att ge lärarkåren utbildning i kvinnofrågan
(yrkandet 2).

Utskottet vill erinra om att utbildningsplan för varje allmän utbildningslinje
fastställs centralt. I sådan plan anges bl. a. syftet med linjen och det
huvudsakliga innehållet i linjen. I utbildningsplanerna för samtliga allmänna
utbildningslinjer inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken
ingår en föreskrift att människans situation och livsvillkor skall uppmärksammas
i utbildningen samt att de olikheter i mäns och kvinnors
situation och villkor i och utanför skolan som påverkar studie- och yrkesvalet
och de olika rollerna i familj, arbete och samhällsliv skall uppmärksammas
särskilt.

Med utgångspunkt i utbildningsplanerna svarar linjenämnder vid de
högskoleenheter där utbildning på linje ges för lokal plan för linje. 1 denna
plan anges vilka kurser och andra utbildningsmoment m. m. som skall ingå
i linjen. På lokal nivå fastställs också innehåll i kurs samt de lärarresurser
m. m. som skall avsättas för kursen.

Med hänvisning till att utbildning i könsrollsfrågor enligt centralt fastställda
utbildningsplaner skall ingå i lärarnas grundutbildning och till att
ansvaret för den närmare planeringen och genomförandet av utbildningen
åvilar de lokala högskolemyndigheterna bör riksdagen avslå motionen
1978/79: 1327 yrkandet 2.

Utbildning i jämställdhetsfrågor inom högskolan kan också anordnas
som enstaka kurs. Planering och genomförande av sådan kurs sker lokalt
med resurser som anvisas av regionstyrelse. Enstaka kurser i t. ex. jämställdhetsfrågor
kan anordnas vid en högskoleenhet utan att något beslut
fattats om att det ämne som kursen omfattar skall upptas som särskilt
högskoleämne. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionen 1978/
79: 2154 yrkandet 1.

Fortbildning av skolledare, lärare och övrig personal i skolan bedrivs till
större delen av länsskolnämnder och fortbildningsavdelningar. Fortbildningsavdelningen
i Umeå svarar för fortbildning såvitt rör jämställdhet och
internationell förståelse (bl. a. s.k. JIF-kurser). Utbildningen sker i personallag.
där representanter för olika grupper i skolan ingår. Syftet med
utbildningen är att stimulera utvecklingsarbetet inom den egna skolan.
Föredragande statsrådet uttalar i årets budgetproposition - som utskottet
kommer att behandla senare under riksmötet - att frågor om bl. a. jämställdhet
och internationell förståelse bäst bearbetas utifrån lokala förutsättningar
och med lokalt engagemang. Fortbildning i dessa frågor bör
därför enligt statsrådet utgöra ett naturligt inslag i uppföljningen av perso -

UbU 1979/80:15

nallagsutbildningen och skolledarutbildningen. Frågor om fortbildningens
framtida utformning och organisation kommer vidare enligt budgetpropositionen
att tas upp i anslutning till behandlingen av lärarutbildningsutredningens
förslag (SOU 1978:86).

Med hänvisning till vad som här anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1978/79: 1327 yrkandet 3 och motionen 1978/79:2154 yrkandet
2.

Läromedel från jämställdhetssynpunkt

1 motionen 1978/79: 1327 behandlas även frågan om läromedel från jämställdhetssynpunkt.
Motionärerna menar att läromedlen i utbildningen bör
ge stöd åt jämställd hetsarbetet och inte motverka det. Den granskning som
sker av vissa läromedel i skolöverstyrelsens läromedelsnämnd bör avse
alla läromedel och göras i form av en samtidig temagranskning från könsrollssynpunkt
(yrkandet 4). Den granskning som sker i dag anses nämligen
av motionärerna vara splittrad och försvåra jämförelse och överblick.

Läromedelsnämnden granskar dels sådana läromedel som avser samhällsorienterande
ämnen och som av statens institut för läromedelsinformation
betecknats som centrala läromedel, dels, på eget initiativ eller efter
anmälan, annat centralt läromedel. Vid granskningen prövar nämnden om
läromedlet behandlar innehållet på ett sakligt och allsidigt sätt samt om
läromedlet även i övrigt står i överensstämmelse med avsnitten mål och
riktlinjer i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.

Utredningen om läromedelsmarknaden (U 1976:04) har genom tilläggsdirektiv
(Dir 1979:38) fått i uppdrag att pröva i vilken utsträckning förhandsgranskning
av läromedel är motiverad och om läromedelsnämnden
kan ersättas av ett organ med uppgifter motsvarande en opinionsnämnd.

Eftersom frågan om granskning av läromedel är under utredning anser
utskottet att riksdagen bör avslå motionen 1978/79: 1327 yrkandet 4.

Utskottet hemställer

1. beträffande forskning om jämställdhet

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1327 yrkandet 1,

2. beträffande jämställdhetsfrågor i grundutbildning för lärare
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1327 yrkandet 2,

3. beträffande kvinnofrågan som särskilt högskoleämne
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2154 yrkandet 1,

4. beträffande lärares fort- och vidareutbildning i jämställdhetsfrågor att

riksdagen avslår motionen 1978/79: 1327 yrkandet 3,

5. beträffande lärares utbildning i kvinnofrågan

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2154 yrkandet 2,

UbU 1979/80:15

6. beträffande läromedelsgranskning från jämställdhetssynpunkt
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1327 yrkandet 4.

Stockholm den 29 januari 1980

På utbildningsutskottets vägnar
CLAES ELMSTEDT

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Claes Elmstedt (c). Bengt Wiklund
(s), Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s).
Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m). Kerstin Göthberg (c). Karl-Erik Häll
(s), Gunnel Liljegren (m). Larz Johansson (c). Marianne Wahlberg (fp),
Ann Cathrine Haglund (m). Göran Persson (s) och Margot Wallström (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980