UbU 1979/80:1
Utbildningsutskottets betänkande
1979/80:1
med anledning av propositionen 1978/79: lil om åtgärder mot
krångel och onödig byråkrati m. m., bilaga 8 såvitt gäller avsnitten
2.1 Skolväsendet samt 2.2 Högre utbildning och forskning jämte
motioner
Propositionen
I propositionen 1978/79: lil bilaga 8 (utbildningsdepartementet) har regeringen
under avsnittet 2.1 Skolväsendet (efter föredragning av statsrådet
Rodhe) samt avsnittet 2.2 Högre utbildning och forskning (efter föredragning
av statsrådet Wikström) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
som anförts om de förenklingar som genomförts eller som kommer att
föreslås särskilt samt om de förenklingar som övervägs.
Motionerna
1978/79: 2456 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
bibehållande av nuvarande besvärsordning vid vissa länsskolnämndsbeslut,
1978/79: 2463 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen 1978/
79: 2458 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande övergång
till lokal antagning till viss högskoleutbildning,
1978/79:2467 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen uttalar sig för kraftigt ökade insatser i syfte att
1. radikalt förbättra modersmålsundervisningen för invandrarbarn (yrkandet
9 a),
2. radikalt förbättra och utöka svenskundervisningen för vuxna invandrare
(yrkandet 9 b).
Utskottet
I propositionen 1978/79: lil om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati
m.m., bilaga 8, redovisas ett antal åtgärder som vidtagits inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområden för att främja decentralisering
av beslutsbefogenheter och på andra sätt - t. ex. genom förenklade
statsbidragsregler - öka lokal och regional medverkan i planerings- och
beslutsprocessen.
Regeringens befattning med löpande ärenden av förvaltningsnatur inom
1 Riksdagen 1979180. 14 sami. Nr 1
UbU 1979/80:1
2
skolväsendet bör enligt propositionen minskas. Utgångspunkten för en
översyn av nuvarande principer skall vara, heter det, att den skall ske
inom ramen för nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommun
beträffande tillsättning av arbetstagare med statligt reglerade tjänster.
Enligt nuvarande ordning anförs besvär över länsskolnämnds beslut hos
regeringen. I syfte bl. a. att minska antalet regeringsärenden genom flyttning
av mindre betydelsefulla ärenden, däribland vissa besvärsärenden,
från regeringen till underlydande myndighet för avgörande anmäls att det
är föredragande statsrådets avsikt att föreslå regeringen att besvär över
länsskolnämnds beslut i tillsättningsärenden skall fä anföras hos skolöverstyrelsen
(SÖ). Detsamma skall också gälla när länsskolnämnd fattar beslut
om vikariat, dispens från behörighetsvillkor i enskilt tjänstetillsättningsärende
och tjänstledighet.
Beslut om generell behörighetsförklaring skall enligt propositionen liksom
hittills fattas av SÖ. Någon rätt till besvär bör dock enligt föredragande
statsrådet inte finnas. 1 dessa frågor har SÖ en samlad, långvarig
erfarenhet och regeringen följer så gott som undantagslöst SÖ:s bedömning
i besvärsärenden. I de fall SÖ är första beslutsinstans - i t. ex.
ärenden om tillsättning av tjänst - skall enligt föredragande statsrådet
självfallet talan mot SÖ:s beslut liksom hittills kunna föras hos regeringen
genom besvär. De ändrade reglerna om handläggning av ärenden om
behörighetsförklaring m.fl. ärenden skall gälla beträffande samtliga skolformer
under SÖ:s tillsyn.
Denna anmälan i propositionen har föranlett ett motionsyrkande. Enligt
motionen 1978/79: 2456 innebär förslaget i propositionen att det kommer
att finnas två instanser för besvär över länsskolnämndsbeslut, SÖ och
regeringen. Besvär över SÖ:s beslut får nämligen, om inte annat bestäms,
anföras hos regeringen. Härigenom blir, menar motionärerna, handläggningen
av besvärsärenden onödigt komplicerad och garantier skapas inte
heller för att antalet besvärsärenden i regeringskansliet blir färre. Motionärerna
önskar därför bibehålla nuvarande besvärsordning för de i propositionen
nämnda länsskolnämndsbesluten.
Den skoladministrativa kommittén (SAK, Dir 1978: 99) har till uppgift
att se över uppgifts- och ansvarsfördelningen inom den statliga skoladministrationen,
dvs. mellan regeringen, SÖ och länsskolnämndema. SAK
skall enligt vad utskottet erfarit lägga fram sina förslag i frågan före
utgången av år 1979.
Nuvarande ordning för besvär över länsskolnämndsbeslut bör enligt
utskottets uppfattning bibehållas tills ställning tagits till SAK:s förslag.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av propositionen
1978/79:111 och med bifall till motionen 1978/79: 2456 som sin mening ger
denna uppfattning till känna för regeringen.
För att förenkla kontakterna mellan invandrare och samhällsorgan föreslås
i motionen 1978/79: 2467 förbättrad modersmålsundervisning för in
-
UbU 1979/80:1
3
vandrarbam (yrkandet 9 a) och utökad svenskundervisning för vuxna invandrare
(yrkandet 9 b).
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att de önskemål om förbättrad
hemspråksundervisning för invandrarbarn som förs fram i motionen
1978/79: 2467 tillgodoses. Med hänvisning till riksdagens beslut om
riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken (prop. 1975:26, InU
1975:6, rskr 1975: 160) och det reformarbete som därefter följt och kan
förutses komma att följa föreslår utskottet dock att riksdagen avslår motionen
1978/79: 2467 yrkandet 9 a.
Frågan om utökad svenskundervisning för vuxna invandrare bereds av
kommittén för svenskundervisning för invandrare (Dir 1978: 100). Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1978/79: 2467 yrkandet 9 b.
När det gäller den högre utbildningen och forskningen har enligt propositionen
reformsträvandena varit att lägga varje uppgift och beslutsrätt så
nära den situation som berörs som möjligt. Det anförs att övergången till
det nya anslags- och regelsystemet för högskolan självfallet medfört vissa
svårigheter och att korrigeringar av organisationen och regelsystemet därför
kommer att behöva vidtas under lång tid framåt. Universitets- och
högskoleämbetets (UHÄ) arbete med att utvärdera högskolereformen bör
kunna ge underlag för successiva förbättringar av systemet. Det finns
vidare enligt föredragande statsrådet anledning att räkna med att UHÄ
kommer att ägna stor uppmärksamhet åt behörighets- och urvalsreglerna,
vilka anses vara krångliga och därför utsatts för kritik.
Antagningsfrågor behandlas i motionen 1978/79: 2463. I syfte att förenkla
antagningen och göra den mindre kostsam föreslås där att man skyndsamt
utreder hur återgång skall kunna ske till den lokala antagning till
universitet och högskolor som fanns före den 1 juli 1977. Endast utbildning
som byggt på central antagning före högskolereformen bör enligt motionärerna
även i fortsättningen omfattas av sådan antagning.
1 regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 anförs att det nuvarande
systemet för tillträde till högskoleutbildning visat sig rymma betydande
problem. En snabb prövning skall därför göras av tillträdesregler och
spärrar. Vidare skall direktövergången från gymnasieskolan till högskolan
underlättas. Utskottet, som förutsätter att arbetet med en utvärdering av
hur tillträdesreglerna fungerat bedrivs så snabbt som möjligt, avstyrker
med hänvisning till det anförda motionen 1978/79: 2463.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande instans för besvär över länsskolnämndsbeslut
att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 111 och
med bifall till motionen 1978/79: 2456 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande förbättrad modersmålsundervisning för invandrarbarn
att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2467 yrkandet 9 a,
UbU 1979/80:1
4
3. beträffande svenskundervisning för vuxna invandrare
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2467 yrkandet 9 b,
4. beträffande lokal antagning till universitet och högskolor
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2463.
Stockholm den 8 november 1979
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Rune
Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s),
Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Jörgen
Ullenhag (fp), Gunnel Liljegren (m) och Larz Johansson (c).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979