TU 1979/80:5

Trafikutskottets betänkande
1979/80:5

med anledning av propositionen 1978/79:152 om transportstöd jämte
motioner

Propositionen

I propositionen 1978/79:152 har regeringen (kommunikationsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. anta inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till lag med
bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter,

2. godkänna de av föredragande departementschefen i propositionen
förordade riktlinjerna för ett fortsatt transportstöd till Norrland,

3. godkänna de av föredragande departementschefen i propositionen
förordade riktlinjerna för fortsatt transportstöd till Gotlandstrafiken.

I propositionen behandlas transportstödet till Norrland och transportstödet
till Gotlandstrafiken.

När det gäller transportstödet till Norrland föreslås att nuvarande tre
transportstödszoner skall ersättas med sex transportstödszoner, vilket ger
möjlighet till att i högre utsträckning differentiera stödet mellan inlands- och
kustregionerna. Den kortaste bidragsgrundande transportsträckan föreslås
bli sänkt från 251 km till 151 km när det är fråga om transporter som berör det
nuvarande inre stödområdet. När det gäller bidragssatserna föreslås att dessa
skall höjas dels för transporter som berör den nordligaste transportstödszonen,
dels för transporter som berör de inre delarna av Kopparbergs län och
Torsby kommun i Värmlands län.

Samtidigt föreslås att kravet om verklig vikt slopas och att i fortsättningen
den fraktdragande vikten skall läggas till grund för bedömning av bidrag.

Härigenom uppnås större rättvisa för företag med volymlätt gods och en
förskjutning av stödet till små företag. Det sammanlagda bidragsgrundande
belopp som krävs för att bidrag skall kunna utgå föreslås bli höjt från 3 000 kr.
per år till 10 000 kr. per år. Utbetalning av stödet föreslås ske två gånger per år i
stället för en gång per år.

Den sammanlagda kostnadsökningen för de föreslagna åtgärderna för
transportstödet till Norrland har beräknats till ca 14 milj. kr. per år.

När det gäller transportstödet till Gotlandstrafiken konstateras i propositionen
att detta, tillsammans med andra åtgärder som vidtagits, lett till så
förmånliga avgifter för trafikanterna att den s. k. vägprincipen kan betraktas
som genomförd. Bl. a. mot denna bakgrund föreslås att nuvarande stöd

1 Riksdagen 1979/80. 15 sami. Nr 5

TU 1979/80:5

bibehålls tills vidare. För att eliminera viss överkompensation till transportförmedlingsföretagen
till följd av det s. k. Gotlandstillägget föreslås att
regeringen eller den myndighet som regeringen utser får möjlighet att
meddela föreskrifter om högsta tillåtna Gotlandstillägg i inrikes fjärrtrafik.
Vidare föreslås att statligt bidrag skall utgå till transportföretag för att täcka de
merkostnader som inte kompenseras av intäkterna av Gotlandstillägget. Det
statliga bidraget har beräknats till ca 2 milj. kr. per år.

Lagförslaget

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

Förslag till

Lag med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter Härigenom

föreskrivs följande.

För att åstadkomma en utjämning av taxorna för inrikes fjärrtransporter av
gods med lastbil till eller från Gotland får regeringen eller den myndighet som
regeringen utser föreskriva ett högsta pris för sådana transporter. Därvid får
också föreskrivas ett högsta pristillägg i den totala inrikes fjärrtrafiken för att
kompensera transportföretagen för det ekonomiska bortfall som kan uppstå
med anledning av transporter till eller från Gotland.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980, då lagen (1976:102) om
utjämning av taxorna för fjärrtransporter av gods med lastbil till och från
Gotland skall upphöra att gälla.

TU 1979/80:5

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1979

I motionen 1978/79:528 av Lilly Hansson m. fl. (s) föreslås att riksdagen
beslutar att den lägsta bidragsgrundande sändningsvikten för erhållande av
transportstöd tas bort.

1 motionen 1978/79:951 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkandet 3 e), att riksdagen hos regeringen ger till känna vad som
anförts i motionen angående transportstödets framtida utformning.

I motionen 1978/79:1399 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs att
riksdagen uttalar dels att sjötransporter skall inräknas bland stödberättigade
transportmedel, dels att pappersprodukter av stapelvarukaraktär skall inräknas
bland stödberättigade varukategorier.

I motionen 1978/79:1401 av Georg Danell och Lars Schött (båda m)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av trafiken
mellan Gotland och fastlandet och de statliga bidragen till densamma.

I motionen 1978/79:1410 av Filip Johansson och Torsten Stridsman (båda
c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om utbyggt transportstöd
i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1978/79:1420 av Göte Pettersson och Rune Ångström (båda fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att de i motionen framförda
förslagen om utvidgning av transportstödet övervägs vid den översyn som
pågår.

I motionen 1978/79:1429 av Håkan Winberg m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att det regionala transportstödet utformas så
att det utgår för

1. sjötransporter,

2. transporter med s. k. firmabilar,

3. transporter med sådana pappersprodukter som från den 1 januari 1978
undantagits från stödet,

4. transporter av glas till stödområdet,

5. vissa persontransporter,

6. transporter i det inre stödområdet som överstiger 101 km,

7. transporter vars sändningsvikt inte uppgår till 250 kg verklig vikt,

8. transporter av rundvirke inom och ut från stödområdet.

1 motionen 1978/79:1950 av Jan-lvan Nilsson m. fl. (c, m) föreslås att
riksdagen i skrivelse till regeringen begär en snabb prövning av ett fraktstöd
för massaved i Norrlands inland så att förutsättningar för jämnare skogsuttag
och sysselsättning skapas.

TU 1979/80:5

Motioner väckta med anledning av propositionen under vårsessionen av
1978/79 års riksmöte

I motionen 1978/79:2516 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs att
riksdagen i skrivelse till regeringen föreslår att Hofors och Ockelbo skall ingå i
transportstödszon 1.

1 motionen 1978/79:2517 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson
(s) hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående prissättningen för personbefordran i färjetrafiken enligt den s. k.
vägprincipen,

2. hos regeringen begär förnyade överväganden om möjligheterna att
införa samma biljettpriser för alla Gotlandsresenärer,

3. hos regeringen begär överväganden om möjligheterna att införa genomgående
taxor vid resor till och från Gotland,

4. hos regeringen begär översyn av taxorna i flygtrafiken på Gotlandslinjerna
så att dessa fastställs med hänsyn till regionalpolitiska och sociala
bedömningar samt att pågående lågprissatsning också kommer Gotlandslinjerna
till del.

I motionen 1978/79:2518 av Yngve Nyquist m. fl. (s) hemställs att
riksdagen uttalar sig för att transportstödet utvidgas till att även gälla företag i
Ludvika och Smedjebackens kommuner i Kopparbergs län.

I motionen 1978/79:2519 av Johan Olsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att det sammanlagda bidragsgrundande belopp som krävs för att
transportstöd skall utgå anges till 6 000 kr. per år.

I motionen 1978/79:2520 av Arne Persson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
om utformningen av transportstödet.

I motionen 1978/79:2521 av Magnus Persson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär

1. att transportstödet skall omfatta fartygstrafiken på Vänern, Mälaren och
inre vattenvägar i övrigt,

2. att transportstödet utvidgas till att omfatta även skogsindustriprodukter
som framställts inom skogslänen.

I motionen 1978/79:2522 av Per Petersson och Tore Nilsson (båda m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att personfraktstöd bör införas enligt förslag i motionen,

2. att temporärt transportstöd bör införas för massavedstransporter,

3. att sjötransportstöd bör införas enligt Norrbottendelegationens förslag,

4. att Jokkmokks kommun bör överföras till fraktstödszon 6,

5. att lägsta fraktstödberättigade sträcka bör fastställas till 101 km.

TU 1979/80:5

I motionen 1978/79:2523 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen med ändring i propositionen beslutar

a. att transportstödszon 6 skall bestå av Gällivare, Kiruna, Kalix, Överkalix,
Haparanda, Övertorneå, Pajala, Arjeplogs, Arvidsjaurs och Jokkmokks
kommuner,

b. att den kortaste bidragsgrundande transportsträckan skall vara 101 km,
att gälla inom det nuvarande inre stödområdet,

c. att transportstödet t. v. skall gälla också jordbruks- och livsmedelsprodukter
även på transportsträckor under 251 km,

d. att transportstödet skall omfatta jämväl transporter som utförs med
fartyg,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om att eventuella effekter av
regeringsförslaget om en inskränkning av transportstödet för jordbruks- och
livsmedelsprodukter inom avståndsintervallet 101 km till 251 km utreds,

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om utredning och förslag
beträffande införande av persontransportstöd.

1 motionen 1978/79:2524 av Håkan Winberg (m) hemställs att riksdagen 1.

uttalar att Kramfors och Örnsköldsviks kommuner placeras i transport -stödszonen 4,

2. uttalar att Sollefteå och Ånge kommuner placeras i transportstödszonen

3. uttalar att lägsta bidragsgrundande transportsträcka i transportstödszonerna
3, 5, och 6 skall vara 101 km,

4. uttalar att det fraktbidrag för vissa pappersprodukter som slopades
fr. o.m. den 1 januari 1978 skall återinföras,

5. uttalar att transporter med s. k. firmabilar skall vara bidragsberättigade,

6. uttalar att sjötransporter skall vara bidragsberättigade,

7. uttalar att den myndighet som handlägger frågor om transportstöd bör
vara lokaliserad till något av Norrlandslänen,

8. hos regeringen begär att frågan om persontransportstöd skyndsamt
ytterligare utreds.

Motioner väckta med anledning av propositionen under höstsessionen av
1979/80 års riksmöte

I motionen 1979/80:5 av Filip Johansson och Arne Lindberg (båda c)
hemställs

1. att riksdagen beslutar begära att regeringen inrättar ett företagsinriktat
persontransportstöd avseende transportstödszonerna 4, 5 och 6 i Norr- och
Västerbotten och med de procentuella bidragssatser från 15 till 50 vilka
föreslås tillämpas för godstransportstödet,

2. att riksdagen anvisar erforderliga medel härför.

TU 1979/80:5

I motionen 1979/80:21 av Essen Lindahl m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om transportstöd till Norrland,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till transportstöd till Norrland
i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.

I motionen 1979/80:22 av Rune Torwald m. fl. (c) föreslås att riksdagen
beslutar

1. att transporter av jordbruks- och livsmedelsprodukter skall omfattas av
transportstöd också i avståndsintervallet 151-250 km,

2. att ett transportstöd införs för massavedstransporter,

3. att hos regeringen begära en snabb prövning av möjligheterna att införa
transportstöd för ur energisynpunkt viktiga skogsbaserade råvaror som
exempelvis torv och flis,

4. att indelningen i transportstödszoner utformas i enlighet med vad som
föreslagits i denna motion,

5. att avgränsning av transportstödszoner, transportsträckor och bidragssatser
utformas i enlighet med vad som föreslagits i denna motion,

6. att den nedre viktgränsen för bidragsberättigade frakter sätts till 50 kg
fraktdragande vikt,

7. att det lägsta bidragsgrundande beloppet sätts till 5 000 kr.,

8. att transportrådet lokaliseras till Östersund.

I motionen 1979/80:23 av Håkan Winberg (m) hemställs att riksdagen
uttalar att Jämtlands län placeras i transportstödszonen 5.

Utskottet

1. Inledning

I propositionen erinras inledningsvis om att som ett led i de regionalpolitiska
strävandena att utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar av det
allmänna stödområdet infördes år 1971 ett transportstöd (prop. 1970:84, SU
1970:105, rskr 1970:271). Stödet skulle utgå under en treårig försöksperiod.
Syftet var att minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med de stora
avstånden inom stödområdet. Riksdagen tog förnyad ställning till transportstödet
år 1973. Härvid beslöts om viss anpassning av stödets utformning och
att stödet skulle gälla under ytterligare en femårig försöksperiod (prop.
1973:95, TU 1973:14, rskr 1973:250).

För att skapa gynnsammare betingelser för den näringsgeografiska utveckling
som Gotlands inlemmande i stödområdet syftade till infördes den 1
februari 1972 - för en treårig försöksperiod - ett fraktstöd avseende de från
Gotland utgående godstransporterna i Rederi AB Gotlands färjetrafik med
fastlandet (prop. 1971:154, TU 1971:28, rskr 1971:350). Riksdagen tog förnyad

TU 1979/80:5

ställning till stödet år 1974. Härvid beslöts om en viss utbyggnad av
godstrafikstödet och att ett persontrafikstöd skulle införas samt att stödet
skulle tillämpas under en fyraårig försöksperiod (prop. 1974:140, TU 1974:27,
rskr 1974:347).

I syfte att uppnå en önskvärd samordning i utvärderingen av de båda
transportstöden och regionalpolitiken i övrigt beslöt riksdagen vid 1978/79
års riksmöte (prop. 1978/79:25, TU 1978/79:8, rskr 1978/79:100) att transportstöden
skulle förlängas till att gälla t. o. m. år 1979.

2. Transportstöd till Norrland

I juli 1978 hemställde kommunikationsdepartementet enligt propositionen
hos berörda länsstyrelser och handelskamrar om synpunkter på transportstödet
till Norrland och dess utformning i olika avseenden. Yttranden över
skrivelsen har avgetts av länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens,
Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Älvsborgs
samt Göteborgs och Bohus län, Västerbottens handelskammare,
Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare, handelskammaren i
Gävle och handelskammaren i Karlstad. Fraktbidragsnämnden har vidare i
skrivelse den 26 januari 1979 redovisat vissa synpunkter på transportstödet
till Norrland. En sammanfattning av yttrandena redovisas i bilaga till
propositionen.

I propositionen lämnas vidare en ingående redovisning för den hittillsvarande
transportstödsverksamheten och erfarenheterna härav. Föredragande
departementschefen säger sig i anslutning härtill och vid sina överväganden
om transportstödets framtid ha funnit att transportstödet bör bibehållas som
regionalpolitisk! medel. I likhet med andra regionalpolitiska medel anses
transportstödet medverka till att undanröja olika hinder för näringslivet i
sysselsättningssvaga regioner. Transportstödet verkar härvid i viss mån
stimulerande i samband med nylokaliseringar men framför allt ger det
företagen i dessa regioner långsiktiga möjligheter att på mer likvärdiga villkor
konkurrera med företag i andra delar av landet. Transportstödets hittillsvarande
utformning anses också i princip ha varit riktig.

Med utgångspunkt i de förut nämnda remissyttrandena redovisar föredraganden
i propositionen sin syn på transportstödets framtida omfattning och
inriktning. I samband därmed läggs vissa förslag fram om ändringar i
nuvarande transportstöd. Ambitionen sägs därvid ha varit att öka transportstödets
effektivitet genom att förstärka stödet i de inre delarna av Norrland.
Föredraganden förklarar sig vidare ha vinnlagt sig om att balansera förslagen
så att de ryms inom en måttlig ökning av nuvarande kostnader för stödet.

I korthet innebär förslagen följande. Nuvarande tre transportstödszoner
ersätts med sex transportstödszoner varigenom möjligheter ges att i högre
utsträckning differentiera stödet mellan inlands- och kustregionerna. Den

TU 1979/80:5

kortaste bidragsgrundande transportsträckan föreslås bli sänkt från 251 km
till 151 km när det är fråga om transporter som berör det nuvarande inre
stödområdet. När det gäller bidragssatserna föreslås att dessa skall höjas dels
för transporter som berör den nordligaste transportstödszonen, dels för
transporter som berör de inre delarna av Kopparbergs län och Torsby
kommun i Värmlands län.

Intransportstödet föreslås i fortsättningen bli i huvudsak branschanknutet
och inte som nu varuanknutet, vilket innebären utbyggnad och förenkling av
stödet. Den nedre viktgränsen föreslås bli sänkt från 250 kg till 100 kg.
Samtidigt föreslås att kravet om verklig vikt slopas och att i fortsättningen
den fraktdragande vikten skall läggas till grund för bedömning av bidrag.
Härigenom uppnås större rättvisa för företag med volymlätt gods och en
förskjutning av stödet till små företag. Det sammanlagda bidragsgrundande
belopp som krävs för att bidrag skall kunna utgå föreslås bli höjt från 3 000 kr.
per år till 10 000 kr. per år. Utbetalning av stödet föreslås ske två gånger per år i
stället för en gång per år.

Den sammanlagda kostnadsökningen för de föreslagna åtgärderna för
transportstödet till Norrland har beräknats till ca 14 milj. kr. per år.

Med anledning av propositionen har motionsledes framförts förslag om att
avslå propositionen i denna del. Vidare har en rad förslag till ändringar av
stödet lagts fram. Också i motioner som väckts under den allmänna
motionstiden har vissa frågor härom aktualiserats.

I motionen 1979/80:21 föreslås sålunda att riksdagen avslår regeringens
förslag i ämnet och hos regeringen begär nya förslag i enlighet med de
riktlinjer som anges i motionen. Dessa avser främst införande av mera
generellt verkande medel men berör även delfrågor om transportstödszoner,
varuavgränsningar och bidragsgrundande belopp samt sjö- och persontransportstöd.

1 motionen 1979/80:22 föreslås genomgripande förändringar av propositionens
förslag till indelning och avgränsning av transportstödszoner,
ändringar beträffande transportsträckor, bidragssatser och viktgränser samt
stöd för jordbruks-, livsmedels- och massavedstransporter m. m.

Övriga motioner som här berörs tar i skiftande omfattning upp frågor om
zoner, transportsträckor, vikts- och varuavgränsningar, bidrag till transporter
med fartyg och firmabilar samt godstransporter med flyg, stöd till sjötransporter
på Vänern, Mälaren och inre vattenvägar i övrigt samt persontransportstöd.

Motiveringarna för de skilda förslagen ansluter i stort sett till de förslag som
framlagts av Norrbottendelegationen, länsstyrelserna i närmast berörda län
jämte andra länsorgan samt vissa handelskamrar och branschorgan. Motionärerna
vänder sig därvid främst mot att föredraganden i propositionen enligt
deras mening inte tillräckligt beaktat de synpunkter som anförts i remissyttrandena
och att som följd härav stödets effektivitet i realiteten kan
försämras.

TU 1979/80:5

Även utskottet finner det angeläget att mot bakgrund av vunna erfarenheter
och utvecklingen i övrigt en sådan anpassning av stödformen sker att
syftet med stödet med rimliga ekonomiska insatser och på ett effektivt sätt
kan uppnås. Vissa förändringar synes därvid påkallade framför allt med
avseende på stödets utformning för de nordligaste och inre delarna av
stödområdet.

Av motionerna framgår också att behov uppenbarligen föreligger av vissa
ändringar av de i propositionen framlagda förslagen. Flera av kraven härpå
framstår som i och för sig angelägna och välmotiverade. Förslagen är dock av
så omfattande och skiftande natur att de ekonomiska och organisatoriska
konsekvenserna av deras genomförande svårligen låter sig överblickas. Det är
därför angeläget att ett samlat övervägande av såväl propositionen som
motionsförslagen kommer till stånd.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet inte funnit sig berett att godta
vare sig de i propositionen framlagda förslagen i deras nuvarande utformning
eller de i motionerna framställda yrkandena i ämnet. Utskottet vill därför
föreslå att berörda frågor ytterligare övervägs inom regeringens kansli samt
att härav föranledda förslag snarast föreläggs riksdagen. I avvaktan härpå bör
nu gällande regler för transportstödet till Norrland äga fortsatt giltighet.

Vad nu anförts bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Till den i motionerna 1978/79:2524 (yrkandet 7) och 1979/80:22 (yrkandet
8) upptagna frågan om transportrådets lokalisering återkommer utskottet
under punkten 4 i det följande.

3. Transportstöd till Gotlandstrafiken

Transportstödet för Gotland omfattar enligt förut nämnda beslut av 1974
års riksdag såväl person- som godsbefordran i färjetrafik på Gotland. Genom
lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland meddelar regeringen tillstånd
samt fastställer turplaner och taxor för färjetrafiken på Gotland. Trafiken
utförs av Rederi AB Gotland. Transportstödet avser person- och godstransporterna
i Gotlandsbolagets färjetrafik och har genom den nämnda lagen
kunnat byggas in direkt i bolagets taxa.

Det nuvarande stödet innebär en 75-procentig reduktion i förhållande till
bolagets grundtaxa avseende godstransporter mellan Gotland och fastlandet.
I fråga om persontransporterna har stödet utformats så att priset för en enkel
resa med färja inte bör vara högre än priset för en enkel andraklassbiljett på tåg
för motsvarande färdsträcka, vilket, i förhållande till de taxor som annars
skulle gälla, innebär en sänkning av biljettpriserna på olika relationer med
25^10 %. Även för personbilar har avgiften sänkts. På Gotland bosatt person
erhåller 50 % på de reducerade person- och personbilstaxorna.

1 den nu förevarande propositionen föreslår föredraganden sammanfattningsvis
att omfattningen och inriktningen av transportstödet till Gotlands -

TU 1979/80:5

trafiken bibehålls t. v. När det gäller godstrafiken bör således även fortsättningsvis
gälla att stöd utgår med 75 % av Gotlandsbolagets längdmetertaxa.
Även stödet till överföring av personbilar anses böra bibehållas och utgå med
högst 600 000 kr. per år. I fråga om stödet til! persontrafiken med Gotlandsbolagets
färjor bör enligt föredraganden liksom hittills gälla att stöd skall utgå
med skillnaden mellan den företagsekonomiskt betingade taxan och den taxa
som fastställs av regeringen. Stödet till flygtrafiken föreslås utgå efter samma
principer som f. n.

Med anledning av förslagen yrkas i motionen 1978/79:2517 att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående prissättningen för personbefordran i färjetrafiken enligt den s. k.
vägprincipen. Enligt motionärerna har denna princip godtagits av riksdagen
år 1974 men begränsats att gälla endast för godstransporterna. När det gäller
persontrafiken är i stället ett s. k. järnvägsalternativ antaget, vilket innebär att
priset för enkel resa med Gotlandsfärjorna inte bör vara högre än priset för en
enkel andraklassbiljett på tåg för motsvarande sträcka. Nackdelen med det
tillämpade alternativet sägs vara att personbil ej får samma användbarhet i
Gotlandstrafiken som vid färd på allmän väg i övriga delar av landet. Bilförare
har nämligen enligt motionen att lösa såväl ”järnvägsbiljett” som ”personbilsbiljett”.

Motionärerna anser bl. a. därför att frågan om prissättning i enlighet med
vägprincipen i persontrafiken med Gotlandsbolagets färjor bör ytterligare
övervägas. I avvaktan på resultatet av dessa överväganden anses angeläget att
genomgående SJ-taxor införs i Gotlandstrafiken. Vidare begärs förnyade
överväganden om möjligheterna att införa samma biljettpriser för alla
Gotlandsresenärer. Slutligen begärs översyn av taxorna i flygtrafiken på
Gotlandslinjerna så att dessa fastställs med hänsyn till regionalpolitiska och
sociala bedömningar samt att pågående lågprissatsning också kommer
Gotlandslinjerna till del.

Utskottet vill med anledning av nämnda yrkanden erinra om föredragandens
uttalanden i propositionen i denna del. Den nu gällande Gotlandstaxan
är genom statligt persontransportstöd sålunda kraftigt nedsatt i förhållande
til! vad som är företagsekonomiskt motiverat. Med den omfattning som
stödet numer har kan också mycket förmånliga trafikavgifter tillämpas i
trafiken. Som bevis härför åberopas de i det föregående relaterade uppgifterna
om gällande biljettpriser och rabatter m. m.

Föredragandens sammanfattande omdöme är att när det gäller trafikantavgifterna
hårde statliga insatserna inneburit att den s. k. vägprincipen blivit
genomförd. Mot bakgrund härav bedöms stödet till Gotlandstrafiken ligga på
en lämplig nivå. Avvägningen av stödet mellan olika trafikantkollektiv är
enligt föredragandens mening också riktig.

I anslutning härtill må erinras om att utskottet redan i sitt betänkande
1978/79:22 framhöll att priserna i Gotlandstrafiken även i fortsättningen

TU 1979/80:5

skulle ha sin utgångspunkt i SJ:s taxor. Vidare uttalade utskottet att
erforderlig taxeanpassning tidsmässigt borde så nära som möjligt samordnas
med omläggningen av SJ:s taxor. Detta gavs också av riksdagen regeringen
till känna. Enligt kommunikationsdepartementet skall nu en ytterligare
sänkning av priserna i Gotlandstrafiken ske fr. o. m. den 1 december
innevarande år som en följd av att SJ tidigare har sänkt sina biljettpriser.
Normalpriset på Gotlandsfärjorna sänks därvid med 15 %. Lågpriset blir
ytterligare 40 % lägre. Det sistnämnda priset skall tillämpas för samtliga
resenärer under lågsäsongen, dvs. den 1 september-den 31 maj. Gotlänningar
reser dock för lågpris hela året. Denna möjlighet skall också finnas för
pensionärer och studerande samt för dem som köper ett särskilt säsongkort
för 93 kr.

Vad beträffar frågan om genomgående taxor vid resor till och från Gotland
vill utskottet erinra om de uttalanden som av riksdagen gjordes i samband
med det trafikpolitiska beslutet under våren 1979 (prop. 1978/79:99, TU
1978/79:18, rskr 1978/79:419). Med anledning av en i propositionen aviserad
utredning om samordningen av taxorna för interregionala resor m. m.
framhölls sålunda att riksdagen vid flera tillfallen uttalat sig för att en så långt
möjligt gemensam tåg- och busstaxa bör komma till stånd. Med hänvisning
även till vissa motionsledes aktualiserade taxor för kollektivtrafiken och
borttagande av snittaxan m. m. förutsatte riksdagen också att utredningen
skulle få i uppdrag att arbeta skyndsamt. Även taxorna i Gotlandstrafiken
torde i princip komma att beröras av utredningens arbete.

Vad slutligen beträffar taxorna i flygtrafiken på Gotlandslinjerna vill
utskottet erinra om de insatser som från statens sida under senare år gjorts på
detta område och den redovisning härför som lämnas i propositionen.
Utskottet förutsätter också att utvecklingen i fråga om trafikens utformning
m. m. även i fortsättningen uppmärksamt följs av regeringen med vederbörligt
hänsynstagande till regionalpolitiska och andra synpunkter av det slag
motionärerna omnämnt.

Med beaktande av det nu anförda har utskottet inte funnit sig berett att
biträda motionärernas yrkanden och avstyrker därför motionen i fråga.

Av samma skäl avstyrker utskottet den redan under den allmänna
motionstiden framlagda motionen 1978/79:1401, vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om en översyn av trafiken mellan Gotland och fastlandet
och de statliga bidragen till densamma. Motionärernas syfte torde f. ö. i
betydande utsträckning komma att tillgodoses vid ett genomförande av
förslagen i propositionen samt genom beslutet om de sänkta biljettpriserna i
Gotlandstrafiken.

I propositionen tas också upp frågan om det s. k. Gotlandstillägget.
Föredraganden erinrar sålunda om att Gotlandsbolagets färjor subventioneras
inte endast genom statliga medel utan också genom medel som
transportförmedlingsföretagen tillför trafiken genom Gotlandstillägget på

TU 1979/80:5

den totala inrikes fjärrtrafiken. Det utgörs f. n. av ett pristillägg om högst
0,9 % på nettofraktsumman. Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har i
skrivelse till regeringen den 7 februari 1979 redovisat hur detta utjämningssystem
fungerar. I skrivelsen redovisas bl. a. de merkostnader och merintäkter
som Bilspedition AB (Bilspedition) och ASG AB (ASG) har i Gotlandstrafiken
jämfört med motsvarande fjärrtrafik på fastlandet.

Föredraganden framhåller i anslutning härtill att det nuvarande systemet
med kompensation för de slopade sjötilläggen innebär att frakttariffer och
fraktavtal i Gotlandstrafiken - vid en jämförelse med landet i övrigt - kan
betecknas som förmånliga. Samtidigt har systemet vissa brister. Skillnaden i
trafikstruktur mellan de olika transportförmedlingsföretagen medför att vissa
av företagen kan tillgodogöra sig intäkter från Gotlandstillägget utan att ha
motsvarande merkostnader. Vidare är det, med utgångspunkt i befintligt
kalkylunderlag, förenat med svårigheter att kontrollera riktigheten av vissa
av de merkostnader som transportförmedlingsföretagen uppger att man har i
Gotlandstrafiken.

Mot bakgrund härav säger sig föredraganden ha övervägt möjligheten av
att kompensera transportförmedlingsföretagens ekonomiska bortfall med ett
utbyggt statsbidrag för att på så sätt helt kunna slopa Gotlandstillägget. Detta
har dock f. n. visat sig svårt att genomföra. Överläggningar mellan SPK och
transportförmedlingsföretagen har också visat att företagen inte är beredda
att frivilligt utjämna den obalans som föreligger.

För att ändå åstadkomma en bättre balans i systemet föreslås i stället att
Gotlandstillägget sänks till den lägsta nivå som krävs För att endera ASG eller
Bilspedition skall få täckning för sina merkostnader och att statligt bidrag
utgår för att täcka de merkostnader som inte kan kompenseras genom
intäkterna av Gotlandstillägget. Med de i SPK:s skrivelse den 7 februari 1979
angivna värdena skulle detta medföra en sänkning av Gotlandstillägget ned
till 0,6 % och ett samtidigt statligt stöd med ca 2,0 milj. kr. Genom den
effektivisering av trafiken som den nya godsfärjan kan förväntas medföra
borde Gotlandstillägget kunna sänkas till en ännu lägre nivå. Med ett sådant
system kan både ASG och Bilspedition erhålla kostnadstäckning utan att
något företag blir överkompenserat.

För att möjliggöra en sänkning av nu utgående Gotlandstillägg och för att
åstadkomma den balans varom här är fråga bör enligt föredraganden den
nuvarande lagstiftningen kompletteras. Därvid anses regeringen eller den
myndighet som regeringen utser böra bemyndigas att utfärda föreskrifter om
vad som får tas ut i form av pristillägg i den totala inrikes fjärrtrafiken för att
kompensera transportföretagen för det ekonomiska bortfall som kan föranledas
av godstransporter i Gotlandstrafiken.

Utskottet har för sin del med beaktande av det anförda funnit sig kunna
godta föredragandens förslag och tillstyrker därför detsamma. I anslutning
härtill må dock erinras om att utskottet redan i sitt betänkande TU 1975/76:15
uttalade sin tveksamhet beträffande den då aktuella lagstiftningen på

TU 1979/80:5

området. Utskottet ansåg att den eftersträvade utjämningen mellan taxorna
för Gotland och fastlandet såvitt möjligt borde uppnås genom frivillig
medverkan från transportförmedlingsföretagens sida. Vidare framhöll
utskottet att, då förutsättningar härför i det aktuella läget inte syntes ha
förelegat, den då föreslagna lagen måste betraktas som provisorisk samt
vidare få så kort varaktighet som möjligt.

Utskottet är alltjämt i princip av samma uppfattning och förutsätter därför
att fortsatta överväganden sker i syfte att på sikt få till stånd en avveckling av
systemet med ett särskilt Gotlandstillägg.

Vad föredraganden i övrigt anfört beträffande transportstödet till Gotlandstrafiken
har inte gett utskottet anledning till erinran.

4. Transportrådets lokalisering

Transportstödet har alltsedan det introducerades administrerats av fraktbidragsnämnden.
Med hänsyn till önskvärdheten att minska den uppsplittring
på små nämnder som f. n. råder inom trafiksektorn skall genom
riksdagens tidigare nämnda trafikpolitiska beslut transportnämnden, bussbidragsnämnden
och fraktbidragsnämnden fr. o. m. den 1 januari 1980 sammanslås
till en myndighet-benämnd transportrådet. Det ankommer således
på transportrådet att fr. o. m. nämnda tidpunkt handha administrationen av
transportstödet.

Vidare skall enligt beslutet transportrådets verksamhet förläggas till
Stockholm. Detta ansågs vara lämpligt med hänsyn till att rådets arbetsuppgifter
kommer att vara av sådan karaktär att de måste fullgöras i nära kontakt
med olika departement och myndigheter som har sin verksamhet förlagd till
Stockholmsområdet. Ett motionsledes framställt yrkande om rådets lokalisering
till Östersund avstyrktes därför.

Utskottet finner inte någon anledning för riksdagen föreligga att nu frångå
detta beslut och avstyrker följaktligen yrkandena i motionerna 1978/79:2524
(yrkandet 7) om transportrådets förläggning till något av Norrlandslänen och
1979/80:22 (yrkandet 8) om dess förläggning till Östersund.

5. Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar inom kommunikationsdepartementet upprättat
förslag till lag med bemyndigande om utjämning av taxor
för vissa lastbilstransporter,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:152 samt
motionerna 1978/79:528, 1978/79:951, yrkandet 3 e, 1978/
79:1399, 1978/79:1410, 1978/79:1420, 1978/79:1429. 1978/
79:1950, 1978/79:2516, 1978/79:2518-2523, 1978/79:2524, yr -

TU 1979/80:5

kandena 1-6 och 8, 1979/80:5, 1979/80:21, 1979/80:22, yrkandena
1-7, och 1979/80:23 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om de i propositionen och motionerna
förordade riktlinjerna för fortsatt transportstöd till Norrland,

3. att riksdagen

a. avslår motionen 1978/79:2517 om prissättningen för personbefordran
i färjetrafiken enligt den s. k. vägprincipen, m. m.,

b. avslår motionen 1978/79:1401 om viss översyn av transportstödet
till Gotlandstraflken,

c. med bifall till propositionen 1978/79:152 godkänner de i
propositionen förordade riktlinjerna för fortsatt transportstöd
till Gotlandstraflken,

4. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2524, yrkandet 7, om
transportrådets lokalisering till något av Norrlandslänen, och
1979/80:22, yrkandet 8, om transportrådets lokalisering till
Östersund.

Stockholm den 22 november 1979

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s). Bertil Jonasson (c). Rolf Sellgren (fp), Nils
Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m), Rune Torwald (c). Sixten Pettersson (m).
Olle Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove Karlsson (s), Eric Rejdnell
(fp), Per Stenmarck (m). Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s) och Lars
Hedfors (s).

Reservationer

1. Transportstöd till Norrland (mom. 2)

Rolf Sellgren och Eric Rejdnell (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Även
utskottet” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att mot bakgrund av vunna erfarenheter och
utvecklingen i övrigt en sådan anpassning av stödformen sker att syftet med
stödet - med rimliga ekonomiska insatser och på ett effektivt sätt - kan
uppnås. Med hänsyn till att stödet i dess tidigare utformning förlängts att gälla
även innevarande år är det enligt utskottets uppfattning också angeläget att
de förbättringar som föreslås i propositionen träder i kraft fr. o. m. den 1
januari 1980. Ett senareläggande av reformåtgärderna skulle medföra nega -

TU 1979/80:5

tiva effekter för näringslivet inom det stödberättigade området och bör därför
inte komma i fråga.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att förslagen i propositionen
till skillnad mot nuvarande bidragssystem har en stark inriktning på mindre
och medelstora företag. Sålunda innebär den föreslagna förkortningen av
bidragsgrundande sträcka jämte höjningen av bidragsprocenten för de
nordligaste kommunerna en så väsentlig förbättring att de bör genomföras
snarast. Detsamma gäller sänkningen av den nedre viktgränsen för enskild
sändning från 250 kg verklig bruttovikt till 100 kg fraktdragande vikt. Denna
medför att även sändningar med låg vikt men stor volym får transportstöd.
Härigenom ökar antalet fraktstödsberättigade sändningar med ca 150 000 per
år.

Även i övrigt och med hänsyn jämväl till det aktuella ekonomiska läget
synes de i propositionen framlagda förslagen vara lämpligt avvägda och väl
ägnade att tjäna det med stödet avsedda syftet att så långt möjligt utjämna
skillnaderna i fråga om fraktkostnader mellan landets olika delar.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i
fråga och avstyrker följaktligen samtliga de motioner som väckts med
anledning av propositionen. Av de under den allmänna motionstiden i början
av året framlagda förslagen synes yrkandena i motionerna 1978/79:1410 och
1978/79:1420 samt 1978/79:1429, yrkandet 4, i viss mån tillgodosedda genom
propositionens utformning och därför inte påkalla någon särskild åtgärd från
riksdagens sida. Övriga under nämnda motionstid framställda yrkanden i
denna fråga avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen

a. lämnar motionerna 1978/79:1410, 1978/79:1420 och 1978/
79:1429, yrkandet 4, samtliga motioner om transportstöd till
Norrland utan åtgärd,

b. med bifall till propositionen 1978/79:152 samt med avslag på
motionerna 1978/79:528, 1978/79:951, yrkandet 3 e, 1978/
79:1399, 1978/79:1429, yrkandena 1-3 och 5-8, 1978/79:1950,
1978/79:2516, 1978/79:2518-2523, 1978/79:2524, yrkandena
1-6 och 8, 1979/80:5, 1979/80:21, 1979/80:22, yrkandena 1-7,
och 1979/80:23, godkännder de i propositionen förordade
riktlinjerna för fortsatt transportstöd till Norrland,

2. Transportrådets lokalisering (mom. 4)

Bertil Jonasson, Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (alla c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Vidare
skall” och slutar med ”till Östersund” bort ha följande lydelse:

TU 1979/80:5

I motionen 1978/79:2524 (yrkandet 7) har nu yrkats att transportrådet
förläggs till något av Norrlandslänen. Vidare har i motionen 1979/80:22
(yrkandet 8) yrkats att myndigheten i fråga förläggs till Östersund.

Utskottet anser för sin del att transportrådet bör lokaliseras utanför
Stockholm. Decentraliseringsskäl talar fördetta. Så är exempelvis Norrlands
inland i stort behov av statlig förvaltningsverksamhet. Riksdagen bör därför
nu fullfölja sin tidigare fastlagda målsättning att decentralisera nya enheter
för statlig förvaltning till orter utanför Stockholmsregionen. Utskottet anser
det vidare lämpligt att transportrådet lokaliseras i den del av vårt land där de
frågor som rådet kommer att syssla med har speciellt stor betydelse och
frekvens. Utskottet finner därför, såsom föreslås i sistnämnda motion, att
transportrådets verksamhet bör förläggas till Östersund. Härigenom tillgodoses
även syftet med yrkandet i motionen 1978/79:2524 att myndigheten
förläggs till något av Norrlandslänen.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:22, yrkandet 8,
och med anledning av motionen 1978/79:2524, yrkandet 7, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
transportrådets lokalisering.

GOTAB 62809 Stockholm 1979