TU 1979/80:29

Trafikutskottets betänkande
1979/80:29

med anledning av propositionen 1979/80:174 om transportstöd till
Norrland m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1979/80:174 har regeringen (kommunikationsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. dels godkänna de av föredragande departementschefen förordade
riktlinjerna för ett fortsatt transportstöd till Norrland,

2. dels godkänna de av föredragande departementschefen förordade
riktlinjerna för ett fortsatt transportstöd till Gotland.

Ärendet bör enligt propositionen behandlas under innevarande riksmöte.

I propositionen föreslås att transportstödet till Norrland effektiviseras och
förstärks samtidigt som bidragsförfarandet förenklas.

Stödområdet föreslås koncentreras och indelas i sex transportstödszoner,
vilket ger möjlighet till att i högre utsträckning differentiera stödet mellan
inlands- och kustregionerna. Den kortaste bidragsgrundande transportsträckan
föreslås bli sänkt från 251 km till 151 km när det är fråga om
transporter som berör inlandet. När det gäller bidragssatserna föreslås att
dessa skall höjas, dels för transporter som berör den nordligaste transportstödszonen,
dels för transporter som berör de inre delarna av Kopparbergs
län och Torsby kommun i Värmlands län. En sänkning av bidragssatsen
föreslås för kortare transporter.

Transportstödet föreslås i fortsättningen bli i huvudsak branschanknutet
och inte som nu varuanknutet, vilket innebär en utbyggnad och förenkling av
stödet. Den nedre viktgränsen föreslås bli sänkt från 250 kg till 100 kg.
Samtidigt föreslås att kravet om verklig vikt slopas och att i fortsättningen
den fraktdragande vikten skall läggas till grund för bedömning av bidrag.
Härigenom uppnås en förenkling och större rättvisa för företag med
volymlätt gods samt en förskjutning av stödet till små företag. Det
sammanlagda bidragsgrundande belopp som krävs för att bidrag skall kunna
utgå föreslås med hänsyn till inflationen bli höjt från 3 000 kr. per år till 6 000
kr. per år. Utbetalning av stödet föreslås ske två gånger per år i stället för en
gång per år.

Bidragsförfarandet avses bli förenklat för att underlätta handläggningen
hos såväl sökanden som transportrådet. Transportrådet kommer att få i
uppdrag att undersöka hur transportstödet bör utformas så att kraven på
administrativ enkelhet och regionalpolitisk effektivitet bäst kan förenas.

1 Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 29

TU, 1979/80:29

Föreslagna förbättringar ryms inom en i princip oförändrad kostnadsram.

I propositionen föreslås också viss förändring av stödet till Gotlandstrafiken.

Under den allmänna motionstiden väckta motioner

I motionen 1979/80:1548 av Eva Winther (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandet 1), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning av
förutsättningarna för att införa ett sjötransportstöd.

I motionen 1979/80:1848 av Marianne Stålberg m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är
i fråga (yrkandet 1), att riksdagen beslutar att transportstöd kan utgå för
transport av jordbruksprodukter från glesbygdsområden där speciella
transportinsatser krävs för att få produkter till förädlingsstället.

Med anledning av propositionen 1979/80:174 väckta motioner

I motionen 1979/80:2067 av Olle Westberg i Hofors m.fl. (s) yrkas att
riksdagen beslutar uttala sig för att Hofors och Ockelbo kommuner inordnas
i transportstödsområdet.

I motionen 1979/80:2068 av Rune Johansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar uttala att Dalsland skall tillhöra transportstödszon 1.

I motionen 1979/80:2069 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar uttala att Hofors och Ockelbo kommuner inordnas i transportstödsområdet.

I motionen 1979/80:2070 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen med ändring i propositionen 1979/80:174 beslutar
uttala

a. att den kortaste bidragsgrundande transportsträckan skall vara 101 km
att gälla inom de föreslagna zonerna 3, 5 och 6,

b. att bidragssatserna fastställs till de i motionen angivna,

c. att det bidragsgrundande beloppet bibehålls vid 3 000 kr.,

d. att transportstödet t. v. skall gälla också jordbruks- och livsmedelsprodukter
även på transportsträckor under 251 km,

e. att transportstödet jämväl skall omfatta transporter som utförs med
fartyg,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen att eventuella effekter av
regeringsförslaget om inskränkning av transportstödet för jordbruks- och
livsmedelsprodukter inom avståndsintervallen 101-251 km utreds,

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om utredning och förslag
beträffande införande av persontransportstöd.

TU 1979/80:29

I motionen 1979/80:2071 av Bertil Zachrisson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar

1. att bidragssatsen för transportavstånd 251-400 km samt för transportavstånd
401-500 km i transportstödszon 1 skall vara 15 procent,

2. att den föreslagna inskränkningen i intransportstödet för vissa järn- och
stålvaror avslås,

3. att hos regeringen begära förslag till transportstöd till Norrland i
enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

4. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
en utredning av stöd för sjötransporter,

5. att hos regeringen begära förslag om huvudmannaskaps- och ägareförhållandena
för Gotlandstrafiken.

Utskottet

Inledning

I propositionen erinras inledningsvis om att som ett led i de regionalpolitiska
strävandena att utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar av det
allmänna stödområdet infördes år 1971 ett transportstöd (prop. 1970:84, SU
1970:105, rskr 1970:271). Stödet skulle utgå under en treårig försöksperiod.
Syftet var att minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med de stora
avstånden inom stödområdet. Riksdagen tog förnyad ställning till transportstödet
år 1973. Härvid beslöts om viss anpassning av stödets utformning och
att stödet skulle gälla under ytterligare en femårig försöksperiod (prop.
1973:95, TU 1973:14, rskr 1973:250).

För att skapa gynnsammare betingelser för den näringsgeografiska
utveckling som Gotlands inlemmande i stödområdet syftade till infördes den
1 februari 1972 - för en treårig försöksperiod - ett fraktstöd avseende de från
Gotland utgående godstransporterna i Rederi AB Gotlands färjetrafik med
fastlandet (prop. 1971:154, TU 1971:28, rskr 1971:350). Riksdagen tog
förnyad ställning till stödet år 1974. Härvid beslöts om en viss utbyggnad av
godstrafikstödet och att ett persontrafikstöd skulle införas samt att stödet
skulle tillämpas under en fyraårig försöksperiod (prop. 1974:140, TU
1974:27, rskr 1974:347).

I syfte att uppnå en önskvärd samordning i utvärderingen av de båda
transportstöden och regionalpolitiken i övrigt beslöt riksdagen vid 1978/79
års riksmöte (prop. 1978/79:25, TU 1978/79:8, rskr 1978/79:100) att
transportstödet skulle förlängas att gälla t. o. m. år 1979.

I propositionen 1978/79:152 redovisades erfarenheterna av transportstödet
till Norrland. Föredragande departementschefen föreslog att transportstödet
skulle bibehållas som ett regionalpolitisk! medel men förordade vissa
förändringar. Med anledning av propositionen framfördes i ett antal
motioner en rad förslag till förändringar av stödet. Trafikutskottet (TU

1* Riksdagen 1979/80. 15 sami. Nr 29

TU 1979/80:29

1979/80:5) anförde därvid bl. a. att förslagen var av så omfattande och
skiftande natur att de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna av
deras genomförande svårligen lät sig överblickas. Utskottet fann sig inte
berett att godta vare sig de i propositionen framlagda förslagen i den
utformning de förelåg eller de i motionerna framställda yrkandena i
ämnet.

Riksdagen beslutade (rskr 1979/80:54) att berörda frågor om transportstöd
till Norrland ytterligare borde övervägas inom regeringens kansli samt att
härav föranledda förslag snarast skuile föreläggas riksdagen. I avvaktan
härpå skulle nu gällande regler för transportstödet till Norrland äga fortsatt
giltighet.

Transportstöd till Norrland

I den nu förevarande propositionen framhålls att de mera generella
kostnadsutjämnande åtgärderna på transportområdet inte alltid är tillräckliga
utan behöver kompletteras med ett selektivt transportstöd. Motiven
härför är i första hand regionalpolitiska. Ett sådant transportstöd sägs böra
medverka till att ge företag i sysselsättningssvaga regioner långsiktiga
möjligheter att på mer likvärdiga villkor konkurrera med företag i andra
delar av landet. Stödet bör vara regionalpolitisk! effektivt, dvs. i första hand
lämnas till företag i de inre delarna av Norrland och avse varugrupper som
där befrämjar näringslivets utveckling. Transportstödet bör främst avse
transporter över långa avstånd för att ge näringslivet inom stödområdet
möjligheter som mer överensstämmer med vad företag utanför stödområdet
har. Med den selektiva utformning av transportstödet som förordas i
propositionen anses stödet kunna rymmas inom en i princip oförändrad
kostnadsram.

Enligt föredragande departementschefen bör ett riktat transportstöd göras
administrativt lätthanterligt för både företag och myndigheter. Föredraganden
avser därför att föreslå regeringen att uppdra åt transportrådet att
utarbeta förenklade administrativa rutiner för att ta bort onödig byråkrati.
Stödet bör enligt föredraganden utifrån det allmänna syftet med detta
utformas så att kraven på administrativ enkelhet och regionalpolitisk
effektivitet bäst kan förenas.

I propositionen framhålls att det dock finns underlag för att göra vissa
förändringar av transportstödet redan nu. Därvid anses huvuddragen i det
transportstödssystem som föreslogs i propositionen 1978/79:152 kunna
genomföras. Vissa justeringar av förslagen är emellertid enligt föredragandens
uppfattning nödvändiga.

Förslagen i propositionen 1979/80:174 innebär i korthet följande. Stödområdet
koncentreras och indelas i sex transportstödszoner. Härigenom ges
möjlighet till att i högre utsträckning differentiera stödet mellan inlands- och
kustregionerna. Den kortaste bidragsgrundande transportsträckan föreslås

TU 1979/80:29

bli sänkt från 251 km till 151 km när det är fråga om transporter som berör
inlandet. När det gäller bidragssatserna förordas att dessa skall höjas dels för
transporter som berör den nordligaste transportstödszonen, dels för transporter
som berör de inre delarna av Kopparbergs län och Torsby kommun i
Värmlands län. En sänkning av bidragssatsen föreslås för kortare transporter.

Intransportstödet föreslås i fortsättningen bli i huvudsak branschanknutet
och inte som nu varuanknutet. Detta innebär en utbyggnad och förenkling av
stödet. Samtidigt framhålls att den exakta avgränsningen av vilka transporter
som är bidragsberättigade - såväl i form av uttransport- som intransportstöd
- kan vara svår att göra på förhand. Därför föreslås att regeringen eller den
myndighet regeringen föreskriver bemyndigas att göra den närmare avgränsningen
i enlighet med stödets allmänna syfte. Samtidigt framhåller föredraganden
att några tyngre vägande skäl till att vidga antalet varugrupper som
omfattas av uttransportstöd inte har framkommit. Bl. a. av kostnadsskäl
anses det också finnas anledning att inta en mycket restriktiv hållning till
förslag om sådan utvidgning. Beträffande varuavgränsning för intransportstödet
ansluter sig föredraganden till förslagen därom i propositionen
1978/79:152. Utskottet vill i anslutning härtill påpeka att när det i
propositionen 1979/80:174 (s. 14) talas om att avgränsningen beträffande den
kemiska industrin föreslogs oförändrad, torde därmed avses annan kemisk
industri än de branscher som enligt förslaget i propositionen skall omfattas av
intransportstödet.

Den nedre viktgränsen föreslås bli sänkt från 250 kg till 100 kg samtidigt
som kravet på verklig vikt slopas. Till grund för bedömningen av bidrag skall i
fortsättningen läggas den fraktdragande vikten. Härigenom sägs en förenkling
uppnås och större rättvisa skapas för företag med volymlätt gods.
Förändringen medför också en förskjutning av stödet till små företag. Det
sammanlagda bidragsgrundande belopp som krävs för att bidrag skall kunna
utgå föreslås med hänsyn till inflationen bli höjt från 3 000 kr. per år till 6 000
kr. per år. Utbetalning av stödet skall kunna ske två gånger per år i stället för
en gång per år. Det transportstöd som har förordats i propositionen bör enligt
denna kunna tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1981.

I motionen 1979/80:2071 (s) framhålls att förslaget i propositionen inte
tillgodoser kraven om att ersätta transportstödet med ett mera generellt
utformat regionalpolitisk! stöd. Statsmakternas långsiktiga ansträngningar
måste enligt motionärerna inriktas på en trafikpolitik som medger generellt
förbättrade kommunikationsbetingelser för befolkning och näringsliv i
Norrland. Målet för en sådan politik måste därvid vara att generellt reducera
avståndens inverkan på taxor till och från Norrland och övriga delar av det
inre stödområdet. Motionärerna förklarar sig dock beredda att som ett
provisorium godta det föreliggande förslaget med de i motionen angivna
justeringarna. Samtidigt yrkas (punkten 3) att riksdagen hos regeringen

TU 1979/80:29

begär förslag om transportstöd till Norrland i enlighet med de riktlinjer som
anges i motionen.

När det gäller frågan om den framtida utformningen av transportstödet vill
utskottet erinra om det uppdrag som avses att lämnas till transportrådet.
Uppdraget innebär såsom omnämnts att rådet utifrån det allmänna syftet
med stödet skall undersöka hur ett transportstöd bör utformas så att kraven
på administrativ enkelhet och regionalpolitisk effektivitet bäst kan förenas.
Rådet torde därvid ha att pröva lösningar av det slag som presenterats i
motionen. Under hänvisning härtill finner utskottet det ej erforderligt att nu
hos regeringen begära ett sådant förslag som motionärerna förordat och
avstyrker därför motionsyrkandet i fråga.

Vad härefter angår de i propositionen framlagda förslagen till ändringar i
bestämmelserna om transportstöd till Norrland har utskottet, särskilt mot
bakgrund av det statsfinansiella läget, ej funnit anledning till erinran.
Förslagen synes enligt utskottets mening väl ägnade att uppnå de regionalpolitiska
syften på vilka stödet baseras. Sålunda torde stödet kunna bidra till
en konkurrensutjämning mellan företag i sysselsättningssvaga regioner och
företag i övriga delar av landet.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker de förslag rörande bidragssatsernas
storlek som har lämnats i den socialdemokratiska motionen
1979/80:2071 yrkandet 1 och i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1979/80:2070 yrkandet 1 b.

Av samma orsak avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1979/80:2071
(s) om avgränsningen av intransportstödet.

Utskottets ställningstagande innebär vidare att utskottet avstyrker de
ändringsförslag som upptagits i yrkandena 1 a och 1 c-e i motionen
1979/80:2070 (partimotion, vpk). Detsamma gäller yrkandena i motionerna
1979/80:2067 (s) och 1979/80:2069 (vpk) om inordnande av Hofors och
Ockelbo kommuner i stödområdet samt motionen 1979/80:2068 (s) om
inplacering av Dalsland i stödzon 1. Utskottet vill i anslutning till sistnämnda
motion erinra om att avvecklingen av stödsystemet i Älvsborgs län liksom i
Göteborgs och Bohus län avses genomföras under en treårsperiod med en
successiv avtrappning av fraktbidragen. Enligt propositionen bör regeringen
eller myndighet som regeringen föreskriver ange hur denna avtrappning skall
utformas. Utskottet förutsätter att regeringen eller myndigheten noga följer
utvecklingen och - om sysselsättningen i ett företag skulle komma att
äventyras enbart därför att nu utgående transportstöd avvecklas - vid behov
lämnar förslag till lämpliga åtgärder.

Likaså avstyrker utskottet yrkandet 1 i motionen 1979/80:1848 (s) om
transportstöd för transport av jordbruksprodukter. Den fråga som har
berörts i motionen hänger närmast samman med de allmänna transportproblem
som föreligger inom glesbygdsområden. Utskottet vill med anledning

TU 1979/80:29

härav erinra om att transportstödet inte har till syfte att lösa dessa problem.
På grund härav avskiljs uppsamlings- och distributionstransporter av bl. a.
jordbruksprodukter inom avståndsintervallen 151-250 km. Mot bakgrund av
det anförda avstyrker utskottet även yrkandet 2 i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1979/80:2070 om en utredning av eventuella effekter av
förslaget om inskränkning av transportstödet för jordbruks- och livsmedelsprodukter
inom avståndsintervallen 101-251 km. Utskottet avstyrker vidare
yrkandet 3 i sistnämnda motion om införande av persontransportstöd.

Utskottet finner ej heller skäl tillstyrka yrkandet 1 i motionen 1979/80:1548
(fp) och yrkandet 4 i motionen 1979/80:2071 (s) om en utredning av
förutsättningarna att införa ett sjötransportstöd. Frågan om sådant stöd har
ingående övervägts inom regeringskansliet. Dessa överväganden har utförligt
redovisats i propositionen 1978/79:152 och berörs även i den nu
ifrågavarande propositionen.

Transportstöd till Gotland

I propositionen behandlas även det fraktstöd som utgår för godstransporterna
i Gotlandsbolagets färjetrafik med fastlandet. Föredraganden erinrar
därvid om att vissa varuslag är undantagna från transportstödet i avsikt att
undvika en samhällsekonomiskt olämplig fördelning mellan färjetrafiken
och lastbåtstrafiken. Som en följd av den omfattning som det statliga stödet
till färjetrafiken numera har fått sägs andra varor, som i en normal marknad
naturligen skulle sökt sig till lastbåtstrafiken, ha kommit att transporteras i
färjetrafiken. För att undvika en utveckling med en olämplig fördelning på
trafikmedel av Gotlandsgodset bör det enligt propositionen finnas möjlighet
att undanta ytterligare varuslag från det statliga stödet. Därför föreslås att
regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver bemyndigas att utföra
en sådan närmare avgränsning.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

I den socialdemokratiska motionen 1979/80:2071 yrkas (punkten 5) att
riksdagen hos regeringen begär förslag om huvudmannaskaps- och ägareförhållandena
för Gotlandstrafiken. Motionärerna framhåller därvid att det är
angeläget att en prövning av frågan om en ordning där samhället får ett
dominerande inflytande på företagets koncessionstrafik kommer till stånd.
Som ett särskilt skäl till varför motionärerna ånyo aktualiserar denna fråga
anges att styrelsen i Gotlandsbolaget föreslagit att utdelningen på bolagets
aktier skall höjas från 11 kr. till 13 kr. En sådan ordning måste enligt
motionen bedömas som helt orimlig. Det statliga bidraget uppgår till
omkring två tredjedelar av bolagets omsättning. Det innebär att den höjda
utdelningen helt får betalas av statliga medel. Motionärerna kräver därför en
översyn av huvudmannaskaps- och ägareförhållandena i första hand med
sikte på ett statligt huvudmannaskap.

TU 1979/80:29

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om lagen (1970:871) om
linjesjöfart på Gotland. Enligt denna meddelar regeringen tillstånd samt
fastställer turplaner och taxor för färjetrafiken på Gotland. Tillståndshavare
är vidare skyldig att lämna erforderliga uppgifter bl. a. för kontroll av att han
fullgör sina åligganden enligt lagen. Staten har sålunda redan nu ett
betydande inflytande samt en fullgod insyn i den verksamhet som bedrivs av
Rederi AB Gotland. Enligt utskottets mening saknas därför anledning att
tillmötesgå motionens krav om en översyn av huvudmannaskaps- och
ägareförhållandena för bolaget. De omständigheter som har berörts i
motionen förändrar inte utskottets synsätt härvidlag. Utskottet avstyrker
därför motionsyrkandet i fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1979/80:2071 yrkandet 3 om den
framtida utformningen av transportstödet till Norrland,

2. att riksdagen beträffande bidragssatsernas storlek med bifall till
propositionen i motsvarande del

a. avslår motionen 1979/80:2070 yrkandet 1 b,

b. avslår motionen 1979/80:2071 yrkandet 1,

3. att riksdagen beträffande avgränsningen av intransportstödet
med bifall till propositionen i motsvarande del avslår motionen
1979/80:2071 yrkandet 2,

4. att riksdagen med godkännande av de i propositionen i övriga
delar förordade riktlinjerna för ett fortsatt transportstöd till
Norrland

a. avslår motionen 1979/80:1848 yrkandet 1 om transportstöd
för jordbruksprodukter,

b. avslår motionerna 1979/80:2067 och 1979/80:2069 om inordnande
av Hofors och Ockelbo kommuner i stödområdet,

c. avslår motionen 1979/80:2068 om inordnande av Dalsland i
stödområdet,

d. avslår motionen 1979/80:2070 yrkandena 1 a samt 1 c-e om
kortaste bidragsgrundande transportsträcka m. m.,

e. avslår motionen 1979/80:2070 yrkandet 3 om införande av
ett persontransportstöd,

5. att riksdagen avslår motionen 1979/80:2070 yrkandet 2 om en
utredning beträffande transportstödet för jordbruks- och livsmedelsprodukter,

6. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:1548 yrkandet 1 och
1979/80:2071 yrkandet 4 om en utredning beträffande sjötransportstöd,

7. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna
för ett fortsatt transportstöd till Gotland,

TU 1979/80:29

8. att riksdagen avslår motionen 1979/80:2071 yrkandet 5 om
huvudmannaskaps- och ägareförhållandena i Gotlandstrafiken.

Stockholm den 27 maj 1980

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c),
Essen Lindahl (s), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m),
Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson (m), Olle Östrand
(s), Anna Wohlin-Andersson (c), Eric Rejdnell (fp), Margit Sandéhn (s) och
Sten-Ove Sundström (s).

Reservationer

Bertil Zachrisson, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Birger Rosqvist, Olle
Östrand, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (alla s) har till
betänkandet fogat följande reservationer.

1. Den framtida utformningen av transportstödet (mom. 1)

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”När det” och
slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Även utskottet anser det vara angeläget att ersätta det svåröverskådliga
och byråkratiska system som transportstödet innebär. Det borde därvid
finnas goda möjligheter att - i likhet med vad som skett inom teleområdet -med mer generella medel skapa rättvisare kostnadsfördelning. Utskottet
instämmer i vad motionärerna anfört om målet för en sådan politik. Genom
ett generellt verkande stöd skulle vidare kunna elimineras de gränsdragningsproblem
som det rådande systemet innebär. Som exempel på sådana
gränsdragningsproblem vilka i sin tur skapar icke önskvärda tröskeleffekter
kan särskilt framhållas den geografiska indelningen och avgränsningen av
stödområdet (jfr nu föreliggande motioner om inordnande av Hofors och
Ockelbo kommuner i stödområdet). Utskottet är på grund av det anförda
endast berett att acceptera förslaget i propositionen som ett provisorium.
Frågan om ett transportstöd utformat efter de riktlinjer som utskottet angivit
bör bli föremål för omedelbara överväganden inom regeringen och härav

TU 1979/80:29

föranledda förslag snarast föreläggas riksdagen. Detta bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2071 yrkandet
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om den framtida utformningen av transportstödet,

2. Bidragssatsernas storlek (mom. 2)

Reservanterna anser att

dels den del i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Vad härefter”
och slutar med ”yrkandet 1 b.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser sig endast tillfälligtvis kunna godta de i propositionen
förordade riktlinjerna för transportstöd till Norrland i stort. Mot bakgrund
härav finner sig utskottet ej heller böra ingå i någon närmare prövning av de
motionsledes framställda ändringsförslagen. I vissa fall innebär förslagen i
propositionen emellertid avsevärda försämringar i förhållande till gällande
bestämmelser. Sådana förslag måste enligt utskottets mening avvisas. Det
gäller till en början sänkningen av bidragssatserna för transportavstånden
251-400 km samt 401-500 km i transportstödszon 1. Yrkandet i den
socialdemokratiska motionen 1979/80:2071 (punkten 1) om att denna
procentsats även fortsättningsvis skall vara 15 procent bör därför bifallas.
Härigenom tillgodoses till viss del yrkandet 1 b i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1979/80:2070.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del
och med bifall till motionen 1979/80:2071 yrkandet 1 samt med
anledning av motionen 1979/80:2070 yrkandet 1 b som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
bidragssatsernas storlek,

3. Avgränsningen av intransportstödet (mom. 3)

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Av samma”
och slutar med ”av intransportstödet.” bort ha följande lydelse:

I propositionen har vidare föreslagits viss inskränkning i intransportstödet
för vissa järn- och stålvaror. Förslaget innebär enligt utskottets uppfattning
att man går emot syftet med intransportstödet, nämligen att bidra till en
vidareförädling i ökad omfattning inom stödområdet av olika varuslag. I
likhet med vad som anförts i den socialdemokratiska motionen 1979/80:2071
finner utskottet att propositionens förslag i denna del på grund härav inte kan
godtas. Yrkandet 2 i den berörda motionen bör därför bifallas.

TU 1979/80:29

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del
och med bifall till motionen 1979/80:2071 yrkandet 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
avgränsningen av intransportstödet,

4. Utredning beträffande sjötransportstöd (mom. 6)

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”ifrågavarande propositionen." bort ha följande
lydelse:

Vad däremot gäller frågan om stöd för sjötransporter anser utskottet - i
likhet med vad som anförts i motionerna 1979/80:2071 (s) och 1979/80:1548
yrkandet 1 (fp) - starka skäl tala för att sådant stöd inrättas. Bl. a. kan
konstateras att i Norge och Finland har sedan ett antal år tillbaka funnits
sjötransportstöd. Genom ett införande av denna stödform i Sverige skulle
skapas likartade transportstödsregler i Bottenhavet och Bottenviken. Ett
ökat stöd för sjötransporter kan också motiveras av hänsyn till situationen på
energiområdet. Under hänvisning till det anförda anser utskottet att den
berörda frågan bör utredas skyndsamt. Samtidigt bör undersökas vilken
inverkan transportstödet har på konkurrensförhållandena mellan olika
transportmedel. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:1548
yrkandet 1 och 1979/80:2071 yrkandet 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en utredning
beträffande sjötransportstöd,

5. Huvudmannaskaps- och ägareförhållandena i Gotlandstrafiken (mom.
8)

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet vill"
och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Även utskottet anser att det finns skäl att närmare överväga under vilka
former staten skall engagera sig i Gotlandstrafiken. Som framhållits i
motionen utgör det statliga bidraget - vilket för budgetåret 1980/81 uppgår
till 40 milj. kr. - till Rederi AB Gotland en betydande del av företagets
omsättning. Redan detta förhållande talar med styrka för ett statligt
huvudmannaskap. Härtill kommer de omständigheter som berörts i motio -

TU 1979/80:29

nen. Dessa framstår som särskilt anmärkningsvärda mot bakgrund av den
höjning av anslagen som medgivits för nästa budgetår och som motiverats av
ett förväntat intäktsbortfall. Utskottet tillstyrker på grund av det anförda
förslaget i den berörda motionen om en översyn av huvudmannaskaps- och
ägareförhållandena för Gotlandsbolaget. Vad utskottet nu anfört bör av
riksdagen ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:2071 yrkandet
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om huvudmannaskaps- och ägareförhållandena i Gotlands
trafiken.

GOTAB 65231 Stockholm 1980