TU 1979/80: 22
Trafikutskottets betänkande
1979/80:22
med anledning av propositionen 1979/80:84 om sjömanspensioneringen
Propositionen
I
propositionen 1979/80:84 har regeringen (kommunikationsdepartementet)
föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för den fortsatta sjömanspensioneringen
som har förordats i propositionen.
I propositionen föreslås vissa ändringar i reglerna för den särskilda
sjömanspensioneringen.
De pensioner som betalas ut enligt 1972 års kungörelse om sjömanspension
höjs med fem procent. För vissa utländska sjömän blir det möjligt att
få förlängd sjömanspension med ett belopp som motsvarar svensk folkpension
plus pensionstillskott. Små pensionsbelopp byts automatiskt ut mot
engångsbelopp. Vidare föreslås att sjömanspension skall kunna bytas ut
mot engångsbelopp efter ansökan av pensionstagaren. Även tjänstgöring
som livbåtsman hos Sjöräddningssällskapet skall medföra rätt till sjömanspension.
Dessutom föreslås vissa administrativa förenklingar.
De nya reglerna avses träda i kraft den 1 juli 1980.
Utskottet
Den särskilda sjömanspensioneringen i statlig regi tillkom år 1864. Den
har successivt utvecklats från att vara avsedd som ålderdomsförsöijning
till att utgöra ett komplement till den allmänna pensioneringen på så sätt att
den betalas ut till dess sjömannen uppnår den allmänna pensionsåldern.
Pension kan erhållas av sjömän i manskapsställning med lång tjänstgöring
till sjöss. Den betalas ut mellan 55 och 65 års ålder. Nu gällande författning
är kungörelsen (1972:412) om sjömanspension (ändrad senast 1976:400).
Vid sidan om denna kungörelse gäller alltjämt - såvitt avser tidigare
intjänad rätt till pension — vissa bestämmelser i äldre författningar. Ursprungligen
bekostade staten pensioneringen. Numera sker finansieringen
helt genom redareavgifter och fondmedel. Sjömanspensioneringen administreras
av Handelsflottans pensionsanstalt (HPA).
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för
kommunikationsdepartementet den 5 december 1975 särskilda sakkunniga
med uppgift att se över sjömanspensioneringen. De sakkunniga, som antog
namnet sjömanspensionsutredningen (K 1975: 09), överlämnade i februari
1976 delbetänkandet (Ds K 1976: 2) Anpassning av sjömanspensioneringen
till den sänkta pensionsåldern. Lagstiftning på grundval av förslagen i
1 Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 22
TU 1979/80:22
2
betänkandet genomfördes under våren 1976 (prop. 1975/76:188, SfU 1975/
76:43, rskr 1975/76:361, SFS 1976:400).
Förslagen i den förevarande propositionen grundar sig dels på de förslag
till ändringar i sjömanspensioneringen som sjömanspensionsutredningen
har lagt fram i sitt slutbetänkande (Ds K 1978:12) Sjömanspensioneringen,
dels på vissa förslag från HPA. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1
juli 1980.
I propositionen erinras också om att utredningen i sitt betänkande diskuterat
en omläggning av sjömanspensioneringen från att vara grundad på
författning till att vara grundad på kollektivavtal. Föredraganden förklarar
sig dock f. n. inte vara beredd att uttala sig i frågan. Han hänvisar i det
sammanhanget till att frågan behandlas av en särskild utredare (K 1979:06)
som har till uppgift att - i nära samverkan med berörda arbetsmarknadsparter
— undersöka förutsättningarna för ett kollektivavtal på detta område.
Pensioneringen gäller inte bara svenska medborgare utan är även utan
inskränkningar tillämplig beträffande utländska sjömän som har tjänstgjort
i den svenska handelsflottan. Genom vissa internationella överenskommelser
har vidare öppnats en möjlighet för utländska sjömän att kvalificera
sig för svensk folkpension. Det är också möjligt för en utländsk sjöman att
tjäna in ATP i likhet med svenska medborgare. För full ålderspension
krävs dock normalt minst 30 poängår. Bestämmelserna sägs kunna få till
följd att en del utländska sjömän som under lång tid har tjänstgjort i den
svenska handelsflottan kan stå helt utan pension när sjömanspensionen har
upphört vid 65 års ålder. Enligt propositionen är det angeläget att sådana
utländska sjömän även efter 65 års ålder kan få sina grundläggande behov
tryggade inom den svenska pensioneringen. Det föreslås därför att HPA
ges möjlighet att bevilja förlängd sjömanspension efter prövning i det
enskilda fallet.
I propositionen framhålls att HPA har att betala ut ett förhållandevis
stort antal pensioner med små belopp, vilket är administrativt betungande.
På grund härav föreslås att mindre pensioner — vars kapitaliserade värde
understiger ett halvt basbelopp — automatiskt skall bytas ut mot engångsbelopp.
Antalet pensioner som skulle komma att beröras av den föreslagna
ordningen har av utredningen uppskattats till ett tusental. Därtill kommer
att antalet icke värdebeständiga pensioner som understiger halva basbeloppet
ökar i takt med ett sannolikt stigande basbelopp. Vidare förordas att
även större pensionsbelopp skall kunna bytas ut mot engångsbelopp. Sådant
utbyte skall enligt propositionen kunna ske på ansökan av den pensionsberättigade
och enbart om särskilda skäl föreligger. I ärenden av detta
slag sägs hänsyn böra tas till vad medlen skall användas till samt till
sökandens försörjningsförhållanden och hälsotillstånd.
Vidare ges i propositionen förslag om en generell höjning av pensionerna.
Genom att den allmänna pensionsåldern år 1976 sänktes från 67 år till
TU 1979/80:22
3
65 år uppkom för sjöman spensioneringens del en årlig besparing på c:a en
milj. kr. Mot denna bakgrund och med beaktande av att kostnaderna för
förbättrade pensioner åt utlänningar beräknas uppgå till c:a 0,5 milj. kr.
finns enligt propositionen utrymme för en allmän uppräkning av pensionerna
med fem procent.
På initiativ av HPA föreslås slutligen vissa ändrade regler beträffande
beräkningen av kvalifikationstid för rätten till sjömanspension samt att
tjänstgöring som livbåtsman hos Sjöräddningssällskapet skall medföra sådan
rätt.
Även utskottet finnér de föreslagna förändringarna i sjömanspensioneringen
vara angelägna och tillstyrker därför att de genomförs. Vad föredraganden
i övrigt anfört har ej gett utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner de riktlinjer för den fortsatta sjömanspensioneringen
som har förordats i propositionen.
Stockholm den 15 april 1980
På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON
Närvarande: Bertil Zachrisson (s). Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c),
Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m). Kurt Hugosson
(s). Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson (m), Ove
Karlsson (s). Eric Rejdnell (fp), Rune Johansson (s), Ivar Franzén (c) och
Sten-Ove Sundström (s).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980