TU 1979/80:15

Trafikutskottets betänkande
1979/80:15

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag
till Institut m. m. jämte motioner

SJÄTTE HUVUDTITELN
Institut m. m.

T betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1979/80: 100 bilaga
9 (kommunikationsdepartementet) framlagda förslag om anslag
m. m. för budgetåret 1980/81 till Institut m. m., punkterna I 1—I 5 och
I 10—I 18. Propositionens förslag redovisas i den löpande framställningen
under rubriker som anknyter till propositionens uppställning.

övriga punkter i avsnittet Institut m. m. — avseende anslag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut — kommer att behandlas
i ett senare betänkande (TU 1979/80: 17).

1. Transportrådet. Regeringen har i propositionen 1979/80: 100 bilaga
9 (kommunikationsdepartementet) under punkten I 1 (s. 204—207) föreslagit
riksdagen att till Transportrådet för budgetåret 1980/81 anvisa
ett förslagsanslag av 9 120 000 kr.

Vidare har riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad föredragande
departementschefen anfört om regional trafikplanering.

Utskottet

Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1978/79: 99 om en
ny trafikpolitik (TU 1978/79: 18, rskr 1978/79: 419) har fr. o. m. den 1
januari 1980 inrättats en central trafikmyndighet benämnd transportrådet.
De arbetsuppgifter som tidigare handhafts av transportnämnden,
bussbidragsnämnden och fraktbidragsnämnden har samordnats och ingår
nu i den nya myndigheten. Härtill kommer vissa nya uppgifter.

Enligt transportrådets instruktion (1979: 1037) svarar rådet, i den mån
det inte ankommer på någon annan myndighet, för frågor som rör bl. a.
trafikplaneringen. Till dessa hör frågor om regional trafikplanering, crsättningstrafik
i samband med nedläggningsprövning av olönsam järnvägstrafik
och samordningen av de kollektiva trafikmedlens och trafikanläggningarnas
anpassning för att nå en successivt högre grad av tillgänglighet
för handikappade. Transportrådet har vidare vissa uppgifter
på energiområdet samt inom totalförsvaret. Härutöver handhar transportrådet
det statliga stödet till kollektiv trafik på väg och till viss skär 1

Riksdagen 1979/80. 15 sami. Nr 15

TU 1979/80:15

gårds- och fjällflygtrafik. Det ankommer också på transportrådet att
handha det statliga regionalpolitiska transportstödet och det särskilda
transportstödet till Gotland. På yrkestrafikområdet åvilar det transportrådet
att utarbeta föreskrifter och anvisningar inom ramen för yrkestrafiklagstiftningen.
Dit hör också föreskrifter rörande det centrala yrkestrafikregistret
som inrättats den 1 januari 1980. Till uppgifterna för
transportrådet hör vidare bl. a. att svara för dispenser i fråga om det
s. k. helgtrafikförbudet i vissa fall. Chef för transportrådet är en generaldirektör.
Transportrådets ledning i övrigt består av en lekmannastyrelse.
Transportrådet är organisatoriskt indelat i två enheter, vilka i sin
tur indelas i sektioner. Till transportrådet är knuten en rådgivande delegation
för beredskapsplanering m. m.

Föredraganden beräknar för budgetåret 1980/81 anslagsbehovet till
9,1 milj. kr. Därvid har enligt propositionen beaktats att transportrådet
har ålagts nya uppgifter på energiområdet. Bl. a. måste åtgärder successivt
vidtas för att det av riksdagen beslutade energihushållningsprogrammet
för perioden fram till år 1990 skall kunna genomföras. Medel
har därför beräknats för en tjänst för arbetsuppgifterna inom det området.
Vidare framhålls att regeringen har ålagt transportrådet att utarbeta
underlag för regional trafikplanering samt följa upp och utvärdera sådan
planering. Detta arbete har under försökstiden utförts inom kommunikationsdepartementet.
Transportrådet avses också enligt propositionen
svara för prognoser och annat underlag för den samordnade trafikplaneringen.
Med hänsyn till uppgifternas myndighetskaraktär har föredraganden
för budgetåret 1980/81 beräknat en personalökning med tre
tjänster för rådet. Samtidigt har förutsatts en viss personalminskning för
kommunikationsdepartementet.

Vad föredraganden under denna punkt har anfört örn regional trafikplanering
och beträffande övriga frågor har ej gett utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker den förordade
medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Transportrådet för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 9 120 000 kr.

2. Transportstöd för Norrland m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten I 2 (s. 207—208) och hemställer

att riksdagen till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 138 600 000 kr.

3. Transportstöd för Gotland. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten I 3 (s. 208—209) och hemställer

att riksdagen till Transportstöd för Gotlatid för budgetåret 1980/
81 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

TU 1979/80: 15

4. Bidrag till kollektiv persontrafik. Regeringen har till bidrag till viss
kollektiv persontrafik föreslagit riksdagen att medel för budgetåret 1980/
81 anvisas under två anslag.

Under anslaget I 4 (s. 210—214) Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik
har enligt äldre bestämmelser — intill dess huvudmannaskap
etablerats för trafiken i länen — beräknats ett förslagsanslag av
91 300 000 kr.

Under anslaget I 5 (s. 214—218) Ersättning till lokal och regional
kollektiv persontrafik har — för län där huvudmannaskap etablerats —
beräknats ett förslagsanslag av 62 800 000 kr. Oberoende av huvudmannaskapsfrågan
har i detta anslag även inräknats medel till skärgårdstrafik
och fjällflygtrafik.

Riksdagen har vid 1977/78 års riksmöte (prop. 1977/78:92, TU
1977/78: 28, rskr 1977/78: 364) antagit lagen (1978: 438) om huvudmannaskap
för viss kollektiv persontrafik. Enligt denna lag skall i varje
län finnas en huvudman som ansvarar för den lokala och regionala kollektivtrafiken
på väg. Huvudmannaskap skall enligt lagen ha etablerats
i Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län senast den 1 juli
1983 och i övriga län senast den 1 juli 1981.

Enligt samma riksdagsbeslut förstärktes stödet till den kollektiva persontrafiken
i län, där huvudmannaskap etablerats. Den administrativa
hanteringen förenklades vidare. Till skillnad mot tidigare utgår statsbidrag
även till tätortstrafik med buss-, spårvägs- och tunnelbanetrafik
samt sådan järnvägstrafik som fyller utpräglade lokala och regionala
trafikbehov.

De äldre bidragsformerna avseende lokal och regional landsbygdstrafik
skall alltjämt gälla för trafiken i de län där länshuvudman inte övertagit
ansvaret för trafiken. Beträffande det statliga stödet till lokal landsbygdstrafik
gäller dock att ansökningsförfarandet avsevärt förenklats för
den tid som återstår innan stödet upphör.

Bidraget till den kollektiva trafiken har t. o. m. den 31 december 1979
handhafts av bussbidragsnämnden. Verksamheten har därefter övertagits
av transportrådet.

Motionerna

I motionen 1979/80: 677 av Ingemar Konradsson m. fl. (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna sin syn på behovet
av en utökning av antalet statsbidragsberättigade turer för linjebusstrafik
med två till tre dubbelturer per dag och linjesträckning i enlighet
med vad som föreslagits i motionen.

Karlona: S. 6, rad 8 flyttas upp och blir rad 4

TU 1979/80: 15

I motionen 1979/80: 1812 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen beslutar om lagändring,
så att gemensam huvudman kan utses för flera län vad angår
kollektivtrafiken.

Utskottet

Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik

Vad till en början angår statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik
föreslås i propositionen en medelsanvisning av sammanlagt 91,3 milj. kr.,
innefattande bidrag till den lokala trafiken och till den regionala trafiken.

För den lokala trafiken utgår bidrag till högst två dagliga dubbelturer
på en landsbygdslinje med 50 % av det bidragsgrundande underskottet.
Till lokal trafik i kommun inom det inre stödområdet samt på Gotland
utgår stödet med 75 % av det bidragsgrundande underskottet. Under
budgetåret 1980/81 kommer i stöd till den lokala trafiken att utbetalas
dels slutbetalning för bidragsåret 1979/80, dels förskott för bidragsåret
1980/81. Föredraganden beräknar att antalet län som kommer att omfattas
av bidraget reduceras från 19 län bidragsåret 1979/80 till 14 län
bidragsåret 1980/81. Behovet av bidragsmedel för budgetåret 1980/81
beräknas i propositionen till sammanlagt 62,7 milj. kr.

I fråga om bidragsgivningen avseende den regionala trafiken utgår bidrag
för högst två dubbelturer per dag på en landsbygdslinje. Till täckning
av underskott i den bidragsgrundande trafiken ges viss vagnmilersättning.
Ersättningen har, efter anpassning bidragsåret 1978/79, bestämts
till högst 18 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete inom
det inre stödområdet och på Gotland och till högst 15 kr. per vagnmil
bidragsgrundande trafikarbete i landet i övrigt. Enligt propositionen
kommer det emellertid att bli nödvändigt att höja dessa belopp till 20
resp. 17 kr. Med denna utgångspunkt och under förutsättning att bidraget
kommer att utgå i 19 län beräknas anslagsbehovet uppgå till 28,6
milj. kr. för budgetåret 1980/81.

Utskottet har ej något att erinra mot beräkningarna av anslaget under
förevarande punkt och tillstyrker således regeringens förslag.

Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik

Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik utgår i form
av statligt stöd till linjetrafik och kompletteringstrafik, till skärgårdstrafik
med fartyg och till fjällflygtrafik. Vidare utgår statsbidrag enligt
särskilt avtal mellan staten och Stockholms läns landsting för den trafik
som bedrivs av Waxholms Ångfartyg AB. Föredraganden beräknar anslaget
till lokal och regional kollektiv persontrafik under budgetåret
1980/81 till sammanlagt 62,8 milj. kr.

TU 1979/80: 15

Vad till cn början beträffar stödet till linjetrafik utgår detta enligt
förordningen (1978: 443) om statligt stöd till viss kollektiv persontrafik.
Bidrag utgår för högst tre dubbelturer måndag—fredag resp. två dubbelturer
lördag—söndag på varje trafikerad vägsträcka. Statsbidrag utgår
till trafik inom Gotlands, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län med 20
kr. per vägmil och till trafik inom landet i övrigt med 17 kr. per vägmil.
För att vidmakthålla trafikförsörjningen krävs enligt föredraganden
att stödet anpassas till kostnadsutvecklingen. Därför kommer de angivna
beloppen för statsbidrag att höjas till 22 resp. 19 kr. Under budgetåret
1979/80 kommer stöd att utbetalas dels som slutbetalning för bidragsåret
1979/80, dels som förskott för bidragsåret 1980/81. Antalet
län som kommer att omfattas av det nya bidragssystemet beräknas öka
från fem län bidragsåret 1979/80 till tio län bidragsåret 1980/81. Mot
denna bakgrund beräknas i propositionen bidragsbehovet till 52,2
milj. kr.

I fråga om bidragsgivningen till viss skärgårdstrafik erinrar föredraganden
att riksdagens förenämnda beslut vid 1977/78 års riksmöte innebär
att medelsram inte längre fastställs för länen och att länsstyrelserna
inte längre fattar preliminära bidragsbeslut. Medelsbehovet beräknas i
propositionen till 4,3 milj. kr.

Vad härefter angår den trafik som drivs av Waxholmsbplaget i Stockholms
skärgård skall under budgetåret 1980/81 utbetalas bidrag för trafikåret
1979/80. Med utgångspunkt i avtalet mellan staten och Stockholms
läns landsting har statsbidraget i propositionen beräknats till 5,8
milj. kr.

Bidrag till fjällflygtrafik utgår med 35 % av bidragsgrundande kostnad
till högst en förbindelse fram och åter i veckan under tiden 1 juli—
30 september mellan varje fast bosättningsställe och närmast eller lättast
tillgängliga serviceort, arbetsplats eller liknande. Medelsbehovet för
budgetåret 1980/81 beräknas i propositionen till 0,5 milj. kr.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot beräkningarna av
anslaget under denna punkt och tillstyrker alltså regeringens förslag.

I motionen 1979/80: 677 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna sin syn på behovet av en utökning av antalet statsbidragsberättigade
turer för linjebusstrafik med två till tre dubbelturer
per dag och linjesträckning i enlighet med vad som har föreslagits i motionen.
Enligt motionen är den kollektiva trafiken på många orter i dag
dåligt utbyggd och anpassad för resor till och från arbetet. Ansträngningar
måste därför göras från samhällets sida för att även på dessa orter
få till stånd en kollektivtrafik som också fungerar för arbetsresor.
Ett viktigt syfte med en bättre kollektivtrafik för sådana resor är enligt
motionen att göra det möjligt för fler människor att komma ut på arbetsmarknaden.
Dessutom finns ett allmänt intresse för en övergång till

TU 1979/80: 15

resande med kollektiva trafikmedel bland redan förvärvsarbetande. För
att åstadkomma en kollektivtrafik för arbetsresor och samtidigt upprätthålla
den trafik som f. n. bedrivs för serviceresor skulle enligt motionen
antalet statsbidragsberättigade turer behöva utökas med två till tre turer
per dag och linjesträckning.

Utskottet vill med anledning av den berörda motionen framhålla följande.
Den bidragsberättigade trafiken skall ingå i en av länshuvudmannen
antagen trafikförsörjningsplan, vilken ges in till länsstyrelsen. Efter
en allmän bedömning av trafikförsörjningsplanen skall länsstyrelsen till
transportrådet överlämna planen med eget yttrande. Rådet meddelar därefter
beslut om planen kan godkännas som underlag för ansökan om
statsbidrag. Enligt vad utskottet anfört under punkten 1 har transportrådet
vidare fått i uppdrag av regeringen att utarbeta underlag för regional
trafikplanering samt följa upp och utvärdera sådan planering.
Rådet avses också svara för prognoser och annat underlag för den samordnade
trafikplaneringen. Utskottet finner det för sin del angeläget att
vid den nämnda trafikplaneringen bl. a. sysselsättningsaspekter ges stort
utrymme. Med hänsyn till de uppgifter som ålagts transportrådet förutsätter
utskottet dock att transportrådet i sitt planeringsarbete beaktar
synpunkter av det slag som framförts i motionen samt noga följer utvecklingen
i berört hänseende. Under hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen i fråga.

I motionen 1979/80: 1812 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar
om lagändring, så att gemensam huvudman kan utses för flera län
vad angår kollektivtrafiken. Enligt motionärerna har Skånes indelning i
två län verkat hämmande på kollektivtrafiken. Pendlingen mellan dc
båda länen är omfattande, och länsgränsen har ofta utgjort ett hinder
för en utveckling till en bättre kollektivtrafik. Motionärerna förordar
därför att nu gällande lagstiftning bör ändras så att två län gemensamt
skall kunna ha huvudmannaskap för den kollektiva trafiken.

Utskottet hade vid behandlingen av 1979 års budgetproposition att ta
ställning till motioner med yrkanden av likartad innebörd som den förevarande
(TU 1979/80: 15, s. 6—8). Utskottet hänvisade därvid till att
frågan om trafikförhållandena i Skåne uppmärksammats redan i den
proposition, 1977/78: 92, som ligger till grund för den berörda lagstiftningen.
I samband med föredragandens överväganden angående den
geografiska begränsningen av huvudmannens ansvar framhölls där att
den utredning som låg till grund för regeringens förslag gjort en ingående
kartläggning av resmönstret för bl. a. den trafik som går över länsgräns.
Utredningen hade föreslagit att länen i princip skulle utgöra huvudmännens
geografiska verksamhetsområde. Praktiskt taget alla remissinstanser
hade anslutit sig till förslaget. Enligt föredragandens mening
var utredningens uppfattning på denna punkt välgrundad. När det
gällde län med ett omfattande resande över länsgränsen underströk före -

TU 1979/80:15

draganden att det var angeläget att i sådana fall få till stånd ett interkommunalt
samarbete över länsgränser. Genom sådant samarbete kunde
avtalas att inom länsområde gällande rabattsystem mot t. ex. viss tillläggsavgift
också skulle gälla inom ett annat län eller del av sådant. När
det gäller Skåne uttalade föredraganden att landskapet i trafikhänseende
är en väl sammanhållen region med ett omfattande resande över
praktiskt taget hela gränsen mellan Kristianstads och Malmöhus län. I
ett sådant fall kunde det enligt föredraganden framstå som rimligt att
man slopar tilläggsavgiften och i stället inför ett enda rabattsystem för
de båda länen.

I det nämnda betänkandet erinrade utskottet också om att utskottet
vid sin behandling av den berörda propositionen haft att ta ställning till
en motion, vari bl. a. yrkats att möjligheter skapades till undantag från
den föreslagna formen för huvudmannaskap för att därigenom möjliggöra
ett huvudmannaskap för Skåne. Under hänvisning till de uttalanden
i propositionen, för vilka redogjorts i det föregående, och till möjligheten
att ordna trafiksamverkan över länsgräns avstyrkte utskottet motionen
i fråga. Sammanfattningsvis anförde utskottet att man, när det gällde
kollektivtrafiken i Skåne, ville hänvisa till möjligheterna att inom ramen
för gällande lagstiftning åstadkomma en lösning som i möjligaste
mån tillgodosåg syftet bakom de då väckta motionsyrkandena. En sådan
lösning skulle vara att bilda ett för de berörda länen gemensamt
driftbolag. Därigenom skulle i allt väsentligt elimineras de nackdelar
som framhållits i motionerna. Samtidigt behölls möjligheten att utkräva
politiskt ansvar för de beslut som fattas av länshuvudmännen.

Av det anförda framgår att utskottet tidigare utförligt behandlat motionsyrkanden
av samma slag som det nu berörda. Utskottet har därvid
avstyrkt den föreslagna lagändringen. I stället har utskottet hänvisat till
möjligheten att inom gällande lagstiftning skapa en ordning som i huvudsak
tillgodoser syftet bakom motionerna. Enligt vad utskottet erfarit
pågår f. n. viss utredning angående intresset för en sådan lösning.
Under hänvisning härtill och då utskottet ej finner skäl föreligga att
frångå sin tidigare bedömning i frågan avstyrker utskottet det berörda
motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 91 300 000
kr.,

2. att riksdagen till Ersättning till lokal och regional kollektiv
persontrafik för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 62 800 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 677 om bättre kollektivtrafik
för arbetsresor,

4. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1812, yrkandet 1, om
sysselsättningsläget i Malmöhus län.

TU 1979/80:15

5. Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på Grönland m. ni.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I 10 (s. 222) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på
Grönland m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 3 100 000 kr.

6. Statens väg- och trafikinstitut m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna I 11—I 13 (s. 223—225) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

1. till Statens väg- och trafikinstitut ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

2. till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut ett reservationsanslag
av 22 553 000 kr.,

3. till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning ett reservationsanslag
av 500 000 kr.

7. Statens geotekniska institut m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna I 14—I 16 (s. 225—227) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

1. till Statens geotekniska institut ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens geotekniska institut ett reservationsanslag
av 6 338 000 kr.,

3. till Statens geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag
av 215 000 kr.

8. Transportforskningsdelegationen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten I 17 (s. 227—231) och hemställer

att riksdagen till Transportforskningsdelegationen för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 14 730 000 kr.

9. Kostnader för visst värderingsförfarande. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten 118 (s. 231—232) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 11 mars 1980

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson
(c), Essen Lindahl (s), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Rune Torwald
(c), Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson (m), Olle Östrand (s), Anna
Wohlin-Andersson (c), Eric Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m), Rune
Johansson (s) och Sten-Ove Sundström (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1980