Trafikutskottets betänkande
1979/80:13

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till
Postväsendet jämte motioner

Postväsendet

1. Posthus m.m. Regeringen har i propositionen 1979/80:100 bilaga 9
(kommunikationsdepartementet) under punkten G (s. 170-183) föreslagit
riksdagen att till Posthus m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 136 100000 kr.

Motionerna

I motionen 1979/80: 192 av John Johnsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av postverkets verksamhet syftande till
ett bibehållande av mindre postkontor och postställen samt införande och
utökande av kvällsöppethållande på mindre orter och i glesbygd i enlighet
med vad som anförts i motionen.

I motionen 1979/80: 194 av Rune Ångström (fp) yrkas att riksdagen
anhåller att regeringen i skrivelse till postverket hemställer att verket
beaktar riksdagens synpunkter på värdet av en förbättrad postservice i
glesbygderna med en daglig postbefordran som målsättning.

1 motionen 1979/80: 535 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen
uttalar sig för att postverket vid distribution av direktreklam tillämpar
samma porton som för övriga försändelser.

1 motionen 1979/80:675 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen
beslutar att postverket skall ha karaktären av självkostnadsbärande
serviceinrättning vid postdistribution och att verkets övriga verksamheter
överförs till Statsföretag AB.

I motionen 1979/80: 686 av Knut Wachtmeister (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
förändringar av postnummer.

I motionen 1979/80: 904 av Arne Fransson och Kersti Johansson (båda c)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas så att postverkets
service förbättras.

I motionen 1979/80:1339 av Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda

c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att postverket i sin rationaliseringsverksamhet
i större utsträckning prövar möjligheten att inrätta postkontor
med begränsat öppethållande när indragning av postanstalt sker.

1 Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 13

TU 1979/80:13

2

1 motionen 1979/80: 1347 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att ge alla svenska hushåll samma postservice
i stort.

I motionen 1979/80: 1348 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om åtgärder med anledning av vad som i motionen
anförts om postverkets rationalisering.

Utskottet

Ramen för postverkets investeringar under innevarande budgetår beräknades
ursprungligen till 128,8 milj. kr. Sedermera har den höjts med 5 milj.
kr. för projekteringsarbete avseende den fjärde etappen av om- och tillbyggnaden
av postgirohuset i Stockholm.

Den av postverket för nästa budgetår föreslagna medelsförbrukningen
om 169,7 milj. kr. har av föredragande departementschefen ansetts böra
begränsas till 134,5 milj. kr. För investeringarnas genomförande krävs,
under de i propositionen angivna förutsättningarna, en medelsanvisning
om 136,1 milj. kr.

De föreslagna investeringarna avser främst postterminalen i Tomteboda
och postgirohuset i Stockholm samt postterminalerna i Jönköping och
Kalmar. I investeringsramen inryms dessutom kostnader för inköp av tomt
avseende nybyggnad av posthus i Härnösand. Enligt föredraganden bör
dock beslut om igångsättning av sistnämnda projekt liksom en postterminal
i Sundsvall t. v. anstå. Slutligen ingår i ramen bl. a. vissa medel för
diligensrörelsen, varigenom möjliggörs en fortsatt anskaffning av bussar
som ersättning för äldre fordon.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen för
postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna fördelningen
av investeringarna på skilda utgiftsändamål liksom anslagsberäkningen
tillstyrks också.

Reservationsanslaget Posthus m. m. bör såsom i propositionen föreslås
beräknas med hänsyn till att en viss marginal utöver investeringsramen bör
finnas. Den medelsbehållning som vid utgången av innevarande budgetår
finns kvar på fonden Posthus m. m. på kapitalbudgeten förs över till det
reservationsanslag som tillskapas genom den föreslagna budgetomläggningen.

Utskottet har vidare intet att erinra mot den föreslagna organisationsändringen
för centralförvaltningens del, innebärande att marknads- och
postteknikavdelningarna omorganiseras till rörelsegrensenheter, en för
distributionsrörelsen och en för kontorsrörelsen. Ett mer renodlat lönsamhetsansvar
kan därmed enligt föredraganden knytas till rörelsegrenscheferna.
En annan fördel anges vara att den centrala samordningen mellan
marknads- och driftfrågorna gentemot linjeförvaltningen blir bättre genom
att frågorna hanteras inom gemensamma rörelsegrenar.

TU 1979/80:13

3

I ett antal motioner har yrkanden framställts beträffande postverkets
service i såväl tätorter som glesbygd. I motionen 1979/80:192 begärs således
en översyn av postverkets verksamhet, syftande till ett bibehållande
av mindre postkontor och postställen samt införande och utökande av
öppethållande kvällstid på mindre orter och i glesbygd. I motionen 1979/
80: 194 begärs att regeringen skall anmoda postverket att beakta riksdagens
synpunkter på värdet av en förbättrad postservice i glesbygderna -med en daglig postbefordran som målsättning. I motionen 1979/80:1339
begärs att postverket i sin rationaliseringsverksamhet i större utsträckning
prövar möjligheten att inrätta postkontor med begränsat öppethållande när
indragning av postanstalt sker. I motionen 1979/80:1347 begärs åtgärder
för att ge alla svenska hushåll samma postservice i stort. I motionen 1979/
80:904 begärs att åtgärder vidtas så att postverkets service förbättras. I
motionen 1979/80: 1348 slutligen hemställs att riksdagen hos regeringen
begär åtgärder med anledning av vad som i motionen anförts om postverkets
rationalisering.

Några planer på en rationalisering av det slag som i sistnämnda motion
åberopas, innebärande att hela Västerbottens län skulle bli ett enda distrikt,
är emellertid enligt uppgift från postverket inte aktuella.

Såsom vidare i riksdagen vid flera tillfällen tidigare framhållits pågår
sedan länge en omfattande verksamhet inom postverket i syfte att, enligt
de av statsmakterna godtagna riktlinjerna för verkets verksamhet, förbättra
och rationalisera dess service gentemot allmänheten. Det har därvid
erinrats om den strävan verket alltsedan 1950-talet haft att anpassa sin
betjäningskapacitet till de strukturella förändringar som samhället genomgått
under dessa år. Denna anpassning har bl. a. tagit sig uttryck i att små
postkontor med lågt utnyttjande på landsbygden har kunnat ersättas med
motoriserad lantbrevbäring. För många postkunder - inte minst bland
äldre, rörelsehindrade samt icke bilburna kunder — har övergången till
sådana rullande postanordningar inneburit serviceförbättringar. Postverket
bedriver också sedan flera år ett samarbete med de kommunala myndigheterna
som utmynnar i att lantbrevbärarna fömedlar social service av
olika slag samt i vissa fall handhar varudistribution.

Enligt vad kommunikationsministern i riksdagen nyligen framhållit erhåller
de glesbygdshushåll som betjänas med postväskor numera väskorna
varje vardag då reguljär linjetrafik, skolbil, mjölkbil eller annan regelbunden
transport passerar. Även hushåll som ligger bortom sådana vägar som
trafikeras regelbundet får varje vardag postväskorna hemkörda om antalet
hushåll uppfyller verkets normer, dvs. om antalet betjänade hushåll per
kilometer väg är tillräckligt stort. För dessa transporter anlitar postverket
ofta taxi.

Normerna, som också gäller vid lantbrevbäring, har successivt förändrats.
Kravet på antalet betjänade hushåll för postutdelning varje vardag har
sänkts kraftigt sedan början av 1950-talet, vilket alltså inneburit en avse -

TU 1979/80:13

4

värd serviceförbättring. En ytterligare sänkning anses av postverket f. n.
inte möjlig med hänsyn till de högst betydande kostnaderna härför.

I de nu föreliggande motionerna anses indragningen av postkontor och
minskat öppethållande ha medfört att en allt större grupp invånare får
sämre service på de mindre orterna och i glesbygden. Denna grupp sägs
bestå av ensamstående förvärvsarbetande och hushåll där båda makarna
arbetar utom hemmet. Gruppen växer snabbt bl. a. på grund av inställningen
från samhällets sida att alla som vill skall kunna gå ut i förvärvsarbete.
Berörda kunder kan enligt motionärerna besöka posten endast på kvällstid
eller på lördagar, då de bestraffas genom en extra avgift.

De postkontor som dragits in har emellertid enligt vad utskottet erfarit
till stor del funnits på små orter och har i allmänhet endast haft öppet 3 å4
timmar per dag sammanhängande eller fördelat på förmiddag och eftermiddag.
Någon utdelning av den vanliga posten har oftast inte förekommit på
orter som betjänats av dessa postkontor. Innan lantbrevbäringen inrättades
fick kunderna i regel själva hämta sin post på postanstalten.

I samband med senaste översynen av lantbrevbärarnas arbetstider har
vidare konstaterats att antalet postärenden, som inte kunnat ombesörjas
av lantbrevbärare på grund av att ingen i adressatens hushåll varit anträffbar
under postutdelningsturen, i genomsnitt endast uppgått till några få
procent av totala antalet värdeuppdrag. Av dessa postärenden var en än
mindre del knutna till ett bestämt postkontor. De flesta postärenden kan
nämligen uträttas vid vilket postkontor som helst. Så är exempelvis förhållandet
med in- och utbetalningar på postgiro eller med postanvisningar,
insättningar och uttag på bankböcker, uttag på personkonton, inlämning av
paket och värdeförsändelser.

Postverket har också nyligen bestämt att lantbrevbärare skall kunna
lämna paket, värdeförsändelse eller postförskott, som inte kunnat avlämnas
under turen till lämplig affär för att senare hämtas av kunden — under
förutsättning att överenskommelse kan träffas med vederbörande affärsinnehavare
och att kunden önskar sådan service.

Beträffande lördagsservicen bör vidare observeras att lördagsavgift tas
ut endast för uppdrag som posten utför åt banker eller åt postgirot. Någon
extra avgift uttas inte för ”rena" posttjänster, exempelvis in- och utlämning
av paket, värdeförsändelser eller postförskott.

Gruppen hushåll där båda makarna arbetar utom hemmet ökar enligt
verkets uppfattning i mindre tätorter och inom glesbygd. Det har blivit allt
vanligare att människor som arbetar i större tätorter bosätter sig ”på
landet” och sedan ”pendlar” mellan arbetsplatsen och bostaden. Postverket
har därför påbörjat en undersökning som bl. a. syftar till att kartlägga
behovet av postservice på de orter som här berörs och inom glesbygd.

Av årets budgetproposition framgår vidare att postverket i sin anslagsframställning
har tagit upp frågan om filialpostkontorsbeståndet inom tätorterna.
Verkets strävan anges vara att i största möjliga utsträckning

TU 1979/80:13

5

försöka bibehålla de nuvarande filialpostkontoren. Undantagna är de enmansbetjänade
kontoren som måste avvecklas om inte rånfrekvensen
minskar avsevärt. Verket nämner här möjligheterna att ersätta dessa postanordningar
med ambulerande postkontor samt möjligheter för pensionärer
och handikappade att få postservice i hemmet.

Föredraganden framhåller med anledning härav att han finner det positivt
att postverket strävar efter ett ökat utnyttjande av filialpostkontoren
och därmed möjliggör att fler av dem kan bibehållas än vad som annars
skulle varit ekonomiskt möjligt. Vidare erinrar föredraganden om att det är
verkets strävan att i sitt planerade samarbete med lanthandeln inte utvidga
sina servicefunktioner på ett sådant sätt att underlaget för glesbygdshandeln
försämras. Den närmare affärsmässiga regleringen av samarbetet
anses böra ankomma på parterna.

Vad sålunda anförts beträffande ansträngningarna att bibehålla filialpostkontoren,
servicen för pensionärer och handikappade samt samarbetet
med lanthandeln innebär enligt utskottets uppfattning väsentliga förbättringar
av postens serviceverksamhet. Utskottet vill därför understryka
vikten av att härför erforderliga åtgärder vidtas i all den utsträckning som
befinns lämplig eller möjlig.

Utskottet vill slutligen understryka att skälig hänsyn måste tas till lokala
och regionala önskemål om postverksamhetens organisation m. m. Utskottet
finner det sålunda nu såsom tidigare vara i hög grad angeläget att
förbättringar i verkets service inom landsbygds- och glesbygdsområdena i
den riktning motionärerna angivit kommer till stånd även om detta medför
kostnadsökningar för verkets del. I enlighet härmed förutsätter utskottet
också alltjämt att verket bl. a. i samband med den fortlöpande översynen
av organisations- och arbetsformer m. m. beaktar angivna behov.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionärernas
yrkanden finnér utskottet under hänvisning till det anförda ej erforderlig.
Utskottet avstyrker därför motionerna i fråga.

1 motionen 1979/80: 535 yrkas att riksdagen uttalar sig för att postverket
vid distribution av direktreklam tillämpar samma porton som för övriga
försändelser.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att det i princip här rör sig
om oadresserad post som är lättare att hantera för postverkets del och
följaktligen medför mindre arbete. Taxan har beräknats efter prestation
och med beaktande jämväl av den konkurrenssituation som föreligger på
området. Också utskottet finner en sådan taxesättning riktig. Med hänsyn
härtill och då utskottet inte kan finna det rimligt att postverkets möjligheter
- att organisera verksamheten och dess omfattning efter rationella och
affärsmässiga överväganden - begränsas på det sätt motionären föreslagit
avstyrks motionen.

TU 1979/80:13

6

I motionen 1979/80: 675 yrkas att riksdagen beslutar att postverket skall
ha karaktären av självkostnadsbärande serviceinrättning vid postdistribution
och att verkets övriga verksamheter överförs till Statsföretag AB.
Någon närmare motivering härför har dock inte lämnats av motionären.

Utskottet kan för sin del inte biträda motionärens yrkanden. Postverket
har inrättats som ett affärsdrivande verk - med de arbetsuppgifter och den
organisation härför som av statsmakterna beslutats - och bör så förbli.
Motionen avstyrks följaktligen.

I motionen 1979/80: 686 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om förändringar av postnummer.
Sådana ändringar har enligt motionären under de två senaste åren skett i
stor utsträckning. Med hänsyn till de olägenheter och kostnader detta
medfört såväl för den enskilde som för det allmänna anses fortsättningsvis
största restriktivitet böra iakttagas vid förändringar av postnummersystemet
samt samråd i förekommande fall alltid böra ske med berörd kommun.

Enligt vad utskottet inhämtat har de relativt betydande förändringar i
nämnda avseende som sålunda skett främst varit föranledda av den fortgående
urbaniseringen. Av praktiska skäl har ändringarna ansetts böra ske
i nära samband med varandra. Vissa åtgärder har dock vidtagits i syfte att
för berörda företag m.fl. underlätta övergången till nya nummersystem.
Några större förändringar bedöms f. n. inte bli behövliga under de närmaste
åren framöver.

Utskottet delar motionärens uppfattning att en viss restriktivitet i fråga
om ändringar av detta slag är önskvärd samt att samråd med berörda
kommuner i möjligaste mån bör ske. Under hänvisning härtill och då
utskottet förutsätter att postverket vederbörligen beaktar önskemålen härom
synes någon särskild åtgärd i ärendet från riksdagens sida ej påkallad.
Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Posthus m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 136 100000 kr.,

2. att riksdagen

a) avslår motionen 1979/80:192 om postens service,

b) avslår motionen 1979/80:194 om förbättrad postservice i glesbygder,

c) avslår motionen 1979/80:904 om förbättrad postservice,

d) avslår motionen 1979/80: 1339 om postens service,

e) avslår motionen 1979/80: 1347 om postens service i glesbygd,

f) avslår motionen 1979/80: 1348 om postverkets rationalisering,

3. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 535 om postverkets taxor
för distribution av direktreklam,

4. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 675 om postverket som
serviceinrättning,

TU 1979/80:13

7

5. att riksdagen avslår motionen 1979/80:686 om postnummersystemet.

2. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten G 2 (s. 183-184) och hemställer att

riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
459000000 kr.

3. Ersättning till postverket för tidningsdistribution. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten G 3 (s. 184) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för tidningsdistribution
för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 66000000 kr.

Stockholm den 26 februari 1980

På trafikutskottets vägnar
ROLF CLARKSON

Närvarande: Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c), Essen Lindahl (s),
Rolf Sellgren (fp), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist
(s), Sixten Pettersson (m), Olle Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson (c),
Ove Karlsson (s), Eric Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m). Rune Johansson
(s) och Margit Sandéhn (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980