TU 1979/80:12
Trafikutskottets betänkande
1979/80:12
med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till
Luftfart jämte motioner
SJÄTTE HUVUDTITELN
Luftfart
1. Flygplatser m. m. Regeringen har i propositionen 1979/80: 100 bilaga 9
(kommunikationsdepartementet) under punkten F (s. 149-165) föreslagit
riksdagen att till Flygplatser m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 104 700000 kr.
Motionerna
I motionen 1979/80: 298 av Karin Israelsson och Arne Lindberg (båda c)
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att vid
flygplatserna i norra Sverige motorvärmaruttag ställs till resenärernas förfogande.
V
I motionen 1979/80:428 av John Johnsson och Eric Jönsson (båda s)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att luftfartsverket gör en utredning
om reguljär utrikes flygtrafik på Sturup i enlighet med vad som anförts
i motionen.
I motionen 1979/80: 912 av Sven Lindberg m. fl. (s, c) yrkas att riksdagen
beslutar att anhålla att regeringen snarast kommer med förslag om en
utbyggnad av flygplatsen i Östersund.
I motionen 1979/80:915 av Tore Nilsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag beträffande upprustning av Gunnams flygfält.
I motionen 1979/80:1341 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att Kristianstads flygplats klassas som primärflygplats.
I motionen 1979/80:1742 av Gabriel Romanus (fp) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har anförts
om spårförbindelse Stockholm-Arlanda.
1 Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 12
TU 1979/80:12
2
Utskottet
Luftfartsverkets investeringsram för innevarande budgetår beräknades i
prop. 1978/79: 100 till 107,6 milj. kr. Härutöver har på tilläggsbudget anvisats
1,6 milj. kr. för vissa investeringar på Kalmar flygplats.
Investeringsramen har senare höjts med 22,8 milj. kr. till 132,0 milj. kr.
Den ökade medelsförbrukningen beror huvudsakligen på förskjutningar i
utbetalningarna mellan budgetåren 1978/79 och 1979/80.
För nästa budgetår har verket räknat med en total investeringsomslutning
av 163,3 milj. kr. Efter avdrag för kommunernas andel av kostnaderna
uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet till 137,0 milj. kr.
Föredragande departementschefen har emellertid ansett att medelsförbrukningen
bör begränsas till 147,8 milj. kr., varav den statliga andelen
utgör 125,0 milj. kr.
Med hänsyn till det begränsade budgetutrymmet har föredraganden
prioriterat investeringar av säkerhetskaraktär och investeringar som syftar
till att bibehålla kapaciteten på flygplatserna. För vissa avslutande arbeten
på Göteborg-Landvetter flygplats beräknas 3,5 milj. kr., varav 2,2 milj. kr.
utgör statens andel.
I propositionen framhålls att den snabba trafiktillväxten och utvecklingen
av flygmaterielen — bl. a. Linjeflyg AB:s övergång till jettrafik - ställer
krav på en fortlöpande anpassning av flygplatserna. För objekthuvudgruppen
Övriga flygplatser har föredraganden därför beräknat medel för viss
komplettering av byggnader, landningsbanor, uppställningsplatser och säkerhetsanordningar.
Investeringar i Tele- och meteoutrustning, en route, tas upp med 61,8
milj. kr. Härmed kan enligt propositionen utbyggnaden av ett yttäckande
kontrollsystem ske i den takt som planerats. Den angivna ramen medger
vidare planenlig ersättning och erforderlig nyanskaffning av utrustning.
Investeringsramen medger också anskaffning av en sekundärradaranläggning
för Gotland radar samt av terminalutrustning för automatisk kartritning
för den meteorologiska tjänsten. Slutligen beräknas medel för bl. a.
fordon, maskiner och utrustning samt för vissa byggnader.
Utskottet godtar regeringens förslag beträffande verkets investeringsram
för nästa budgetår. Likaledes tillstyrker utskottet den föreslagna fördelningen
på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen. Med ianspråktagande
av tillgängliga reservationsmedel samt under de i budgetpropositionen
i övrigt angivna förutsättningarna krävs härför en medelsanvisning
av 104,7 milj. kr.
I motionen 1979/80:298 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att
åtgärder vidtas för att vid flygplatserna i norra Sverige motorvärmaruttag
ställs till resenärernas förfogande. Motionärerna pekar särskilt på att man i
Norrlandslänen har långa reseavstånd till flygplatserna och små möjligheter
att utnyttja kollektiv trafik.
TU 1979/80:12
3
Utskottet vill med anledning av motionen framhålla att det närmast får
anses ankomma på luftfartsverket att avgöra i vilken utsträckning man vill
erbjuda service av det slag motionärerna förordat. Den berörda frågan har
också enligt vad utskottet erfarit diskuterats inom verket. Med hänsyn till
den restriktivitet beträffande användningen av motorvärmaruttag som av
energisparskäl föreskrivits bl. a. av byggnadsstyrelsen har man tills vidare
bestämt sig för att inte installera sådana uttag. Under hänvisning härtill och
då utskottet förutsätter att frågor av det slag som berörts i motionen även
fortsättningsvis beaktas i luftfartverkets fortlöpande planering avstyrker
utskottet motionen i fråga.
I motionen 1979/80: 428 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att
luftfartsverket gör en utredning om reguljär utrikes flygtrafik på Sturup i
enlighet med vad som anförts i motionen. Enligt motionärerna kan det inte
vara riktigt att den som från den södra delen av landet skall ner i Europa
alltid måste resa från Kastrup. Från invånarna i dessa delar av landet finns
det enligt gjorda undersökningar ett stort intresse att resa från Sturup i
stället för att flyga från Kastrup. Det senare är enligt motionen betydligt
krångligare med överfarten över Öresund. Luftfartsverket bör därför snarast
utreda frågan och med berörda flygbolag uppta överläggningar om viss
reguljär flygtrafik på Sturup till utlandet.
Den i motionen väckta frågan är enligt vad utskottet inhämtat redan
föremål för utredning inom luftfartsverket. Utredningen bygger i sin tur på
en marknadsundersökning som under våren 1979 utförts av intressenter i
Sydsverige. Marknadsundersökningen har tagit sikte på frågan om intresset
att kunna företa utlandsresor direkt från Sturup men har även berört
den s. k. flygpendeln mellan Sturup och Kastrup. I utredningsarbetet har
exempelvis studerats möjligheterna till mellanlandningar på Sturup i stället
för på Kastrup. Vidare har undersökts förutsättningarna för att vid en
utökning av speciella flygrelationer förlägga avgången för den nya flygturen
till Sturup och inte till Arlanda. Det inom luftfartsverket pågående
utredningsarbetet avses utmynna i en rapport i frågan.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att försöka
utöka den utrikes flygtrafiken på Sturup. Därmed skulle ett bättre
utnyttjande av flygplatsens kapacitet komma till stånd. Under hänvisning
till det inom luftfartsverket pågående utredningsarbetet synes emellertid
motionärernas önskemål i allt väsentligt tillgodosett. Motionen i fråga bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionen 1979/80: 912 yrkas att riksdagen beslutar att anhålla att regeringen
snarast kommer med förslag om en utbyggnad av flygplatsen i
Östersund. Motionärerna hänvisar därvid till den vikt som framtida flygtrafik
kan tillmätas för en fungerande turistnäring i Jämtlands län. Detta
gäller inte bara utlandsmarknaderna, utan också i fråga om inrikesflyget är
det av största betydelse att en utbyggnad av flygplatsen snarast kommer
TU 1979/80:12
4
till stånd. I motionen 1979/80:915 yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag beträffande upprustning av Gunnarns flygfält. I motionen 1979/
80:1341 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Kristianstads flygplats
klassas som primärflygplats.
Enligt regeringens bemyndigande den 25 maj 1978 tillkallade dåvarande
kommunikationsministern en kommitté med uppdrag att utreda vissa frågor
beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik, m. m. Kommittén
har antagit namnet lufttransportutredningen. Enligt direktiven för
kommittén (Dir 1978:46) bör huvuduppgiften vara att, med utgångspunkt i
en översiktlig analys av det inrikes flygnätet, föreslå en lämplig flygplatsstruktur
som i första hand tillgodoser kraven på tillfredsställande interregionala
flygtransporter. De trafikpolitiska åtgärderna måste enligt direktiven
i möjligaste mån anpassas så att de harmonierar med t. ex. närings- och
sysselsättningspolitiken, regionalpolitiken, miljöpolitiken och energipolitiken.
Kommittén borde vidare överväga bl. a. lokalisering och dimensionering
av flygplatserna. Vidare förutsattes att arbetet inom kommittén på
lämpligt sätt skulle samordnas med den inom regional trafikplanering bedrivna
flygplatsplaneringen. Vad gäller huvudmannaskap, finansieringsfördelning
och drift borde flygplatsnätet utformas i syfte att en tillfredsställande
trafikförsörjning kan erhållas till lägsta möjliga kostnad. För att en
flygplats för inrikestrafik med statligt engagemang skall inrättas borde
enligt direktiven en grundläggande förutsättning vara att det i ifrågavarande
region finns interregionala transportbehov som inte på ett tillfredsställande
sätt kan tillgodoses med andra transportmedel eller från näraliggande
flygplatser. Lufttransportutredningen beräknas slutföra sitt arbete under
år 1980.
Frågor av de slag som har väckts i de berörda motionerna behandlas
alltså av lufttransportutredningen och i den vid länsstyrelserna bedrivna
regionala trafikplaneringen. När det gäller flygplatsfrågan i Östersund vill
utskottet även erinra om den framställning till regeringen angående planeringsarbetet
för utbyggnad av en ny flygstation vid Östersunds flygplats
som i mars 1979 gjorts av länsstyrelsen i Jämtlands län och som remitterats
till luftfartsverket. Enligt vad utskottet erfarit har luftfartsverket med
anledning härav utarbetat en preliminär plan för utbyggnad av flygplatsen.
För närvarande pågår emellertid arbete med att revidera och komplettera
planen med hänsyn till bl. a. den förväntade regionala utvecklingens betydelse
för flygtrafiken. Resultatet av utredningsarbetet beräknas föreligga
under slutet av år 1980. Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker
utskottet motionerna i fråga.
I motionen 1979/80: 1742 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen har anförts om spårförbindelse
Stockholm-Arlanda. Enligt motionen bör man överväga att försöka nedbringa
tiden för resenärerna att ta sig ut till Arlanda, varvid en möjlighet är
TU 1979/80: 12
5
en särskild spårförbindelse. Vidare framhålls att ett annat skäl för en sådan
spårförbindelse är behovet av att avlasta den nuvarande järnvägen Stockholm—Märsta.
Detta är enligt motionen av värde även ur säkerhetssynpunkt.
Utskottet har i det av riksdagen godkända betänkandet TU 1977/78: 3
(rskr 1977/78: 37) behandlat frågan om kommunikationerna mellan Stockholm
och Arlanda. Utskottet framhöll däri att kommunikationerna på sikt
måste bedömas som otillfredsställande. Såväl den dittillsvarande som den
förväntade trafikutvecklingen på Arlanda flygplats och det härtill knutna
vägnätet torde sålunda ge vid handen att kraftfulla åtgärder erfordras både
från statligt håll och frän närmast berörda regioners sida i syfte att också
framdeles tillförsäkra dessa kommunikationer en godtagbar standard.
Även spårbundna kommunikationer syntes därvid kunna komma att aktualiseras.
Vidare syntes en samordning lämpligen böra ske med utbyggnaden
av regionens kollektiva transportsystem i övrigt. Utskottet föreslog att
bl. a. den berörda frågan skulle ytterligare utredas och övervägas.
Regeringen har sedermera tillkallat en särskild utredare med uppdrag att
ta upp överläggningar med Stockholms kommun och Stockholms läns
landsting om flygplatsfrågan på lång sikt i Stockholmsregionen. I sammanhanget
bör enligt direktiven (Dir 1978: 16) riksdagens förenämnda beslut
om kommunikationerna mellan Stockholm och Arlanda beaktas. Även
utskottet finnér det liksom tidigare angeläget att den berörda frågan får en
snar lösning. Under hänvisning till det pågående utredningsarbetet synes
emellertid någon särskild framställning i ämnet ej vara erforderlig. Motionen
i fråga bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Flygplatser m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag av 104700000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1979/80:298 om motorvärmaruttag
vid vissa flygplatser,
3. att riksdagen lämnar motionen 1979/80: 428 om utrikestrafiken på
Sturups flygplats utan åtgärd,
4. att riksdagen
a. avslår motionen 1979/80:912 om utbyggnad av flygplatsen i
Östersund,
b. avslår motionen 1979/80:915 om upprustning av Gunnarns
flygfält,
c. avslår motionen 1979/80:1341 om Kristianstads flygplats,
5. att riksdagen lämnar motionen 1979/80: 1742 om en spårförbindelse
till Arlanda utan åtgärd.
TU 1979/80:12
6
2. Beredskap för civil luftfart. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten F 2 (s. 165—166) och hemställer
att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 2600000 kr.
3. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland.
Regeringen har under punkten F 3 (s. 166) föreslagit riksdagen att till
Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland
för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 14400000 kr.
Motionen
I motionen 1979/80: 1357 av Eric Rejdnell m.fl. (fp) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av gällande bestämmelser för ersättning
till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafiken på Gotland.
Utskottet
För flygtrafiken mellan Gotland och fastlandet gäller sedan år 1973 vissa
specialpriser och rabattarrangemang. Ursprungligen medgavs på Gotland
bosatta personer ett specialpris för en bokad plats tur och retur, men de
kom därjämte i åtnjutande av samtliga de rabattförmåner som i övrigt utgår
vid ordinarie priser. Numera gäller förmånerna även för personer bosatta
på fastlandet. För att täcka Linjeflyg AB:s förväntade underskott har
sedan budgetåret 1973/74 tillskjutits medel via statsbudgeten. Denna ersättning
uppgick för budgetåret 1978/79 till 12,3 milj. kr. För innevarande
budgetår beräknades med utgångspunkt i dåvarande biljettpriser och en
viss passagerarökning medelsbehovet till 12,5 milj. kr. Linjeflyg har i
augusti 1979 beräknat medelsbehovet för innevarande budgetår till 15,8
milj. kr., vilket omräknat till prisnivån i november 1979 motsvarar 16,8
milj. kr. Därvid har i det ersättningsberättigade trafikunderlaget inräknats
lågprisresenärer och enkelresepassagerare.
Föredraganden förklarar att han för budgetåret 1980/81 för sin del med
utgångspunkt i nuvarande biljettpriser, oförändrad subventionsgrad och en
viss passagerarökning beräknar medelsbehovet till 14,4 milj. kr. Medel för
lågprisresenärer och enkelresepassagerare har därvid inte beräknats.
Utskottet tillstyrker den sålunda förordade medelsanvisningen.
I motionen 1979/80: 1357 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
översyn av gällande bestämmelser för ersättning till Linjeflyg AB för
särskilda rabatter vid flygtrafiken på Gotland. Motionärerna erinrar därvid
om gällande bestämmelser för rabatterna i fråga. En ändring av bestämmelserna
till att gälla även enkla biljetter skulle enligt motionen medföra
ökad valfrihet för passagerare att i ena riktningen använda flyget och i
andra riktningen utnyttja färjetrafiken.
TU 1979/80:12
7
Såsom framgår av det inledningsvis anförda har föredraganden för nästa
budgetår beräknat medelsbehovet med utgångspunkt i gällande bestämmelser.
Enligt vad utskottet erfarit pågår dock inom kommunikationsdepartementet
en fullständig översyn av bestämmelserna i fråga, varvid bl. a.
synpunkter av det slag motionärerna framfört torde komma att beaktas.
Någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida synes därför inte
nödvändig. Den berörda motionen bör alltså lämnas utan åtgärd.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter
vid flygtrafik på Gotland för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 14400000 kr.,
2. att riksdagen lämnar motionen 1979/80:1357 om ersättning till
Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafiken på Gotland
utan åtgärd.
4. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1979/80. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten F 4 (s. 167) och hemställer
att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1979180
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
30000000 kr.
5. Statens haverikommission. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten F 5 (s. 167- 168) och hemställer
att riksdagen till Statens haverikommission för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 1 560000 kr.
6. Riskgaranti till viss flygtrafik på Nordkalotten. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 6 (s. 169) och hemställer
att riksdagen till Riskgaranti till viss flygtrafik på Nordkalotten för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 800000 kr.
Stockholm den 11 mars 1980
På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON
Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m). Bertil Jonasson (c),
Essen Lindahl (s). Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s). Rune Torwald (c),
Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson (m), Olle Östrand (s), Anna WohlinAndersson
(c). Eric Rejdnell (fp). Per Stenmarck (m). Rune Johansson (s)
och Sten-Ove Sundström (s).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980