TU 1979/80:11

Trafikutskottets betänkande
1979/80:11

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till
Sjöfart jämte motioner

SJÄTTE HUVUDTITELN
Sjöfart

1. Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhet.
I propositionen 1979/80:100, bilaga 9 (kommunikationsdepartementet)
har regeringen före behandlingen av de skilda anslagen under avsnittet
Sjöfart lämnat en allmän översikt över utvecklingen inom sjöfarten och
dels gett riksdagen till känna vad som i propositionen har anförts om
sjöfartsverket m. m.,

dels föreslagit riksdagen att godkänna att förvaltningen av Falsterbokanalen
överförs till sjöfartsverket från statens naturvårdsverk.

Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1980/81 under de
skilda anslagen m. m. innebär

att till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning anvisas ett förslagsanslag av
266 072 000 kr. (punkten E 1, s. 139),
att till Isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 135 000 000 kr. (punkten E 2,
s. 140),

att till Fartygsverksamhet anvisas ett förslagsanslag av 23 600 000 kr.
(punkten E 3, s. 140-141),
att till Sjöfartsmateriel m. m. anvisas ett reservationsanslag av 37 900 000
kr. (punkten E 4, s. 141-142).

att till Övrig verksamhet anvisas ett förslagsanslag av 3 558 000 kr.
(punkten E 5, s. 142-143).

Regeringen har vidare (s. 141-142) föreslagit riksdagen
att medge att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande gällande
leveranser av sjöfartsmateriel som har förordats i propositionen.

Motionerna

I motionen 1979/80:540 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att
säkerställa dygnet-runt-bemanning vid Kullens fyrplats med statlig myndighet
som huvudman,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande behovet av riktlinjer för den framtida bemanningen av
fyrplatser.

1 Riksdagen 1979/80. 15 sami. Nr 11

TU 1979/80:11

I motionen 1979/80:672 av Hans Gustafsson m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av de
negativa konsekvenserna för sjöfarten och lokalbefolkningen vid de fyrplatser
där en avbemanning redan skett,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en återbemanning av
fyrplatserna där så kan vara erforderligt och att fyrpersonalen får möjlighet
att fullgöra serviceuppgifter till förmån för sjöräddningen, yrkesfisket,
naturvården, vädertjänsten m. m.,

3. att situationen vid sydkusten med dess täta trafik av handelsfartyg,
marina enheter, yrkesfiskare och fritidsbåtar ägnas särskild uppmärksamhet
genom ett återupprättande av tidigare fullgjorda funktioner vid Hanö fyr och
Utklippan.

I motionen 1979/80:902 av Bertil Dahlén (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det nuvarande
sjömätningssystemet.

I motionen 1979/80:1730 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hastighetsbegränsningarna
i farlederna Stockholm-Sandhamn och Stockholm-Furusund
bör gälla utan dispenser,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ så att skadade
strandpartier längs dessa leder återställs och drabbade ägare av bryggor
m. m. får en rimlig ersättning.

I motionen 1979/80:1746 av Åke Wictorsson och Lilly Bergander (båda s)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av lotstvång
inomskärs.

Utskottet

Sjöfartsverkets verksamhet är uppdelad på tre program, Farledsverksamhet,
Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet. Medel till programmet
Farledsverksamhet anvisas över två anslag, Farledsverksamhet, exkl.
isbrytning resp. Isbrytning. Härigenom ges möjlighet att särredovisa den icke
avgiftsfinansierade isbrytningen i förhållande till de avgiftsfinansierade
verksamhetsgrenarna inom programmet Farledsverksamhet. De övriga
programmen motsvaras av anslag med samma benämning som programmen.
För verkets investeringar anvisas medel över anslaget Sjöfartsmateriel
m. m.

Sjöfartsverket har för sin verksamhet för nästa budgetår föreslagit en
medelsanvisning av 439,0 milj. kr., en ökning med 46,3 milj. kr. jämfört med
innevarande budgetår.

Anslagen föreslås av regeringen tas upp med sammanlagt 428,3 milj. kr.
Härav belöper 266,1 milj. kr. på Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, 135,0

TU 1979/80:11

milj. kr. på Isbrytning, 23,6 milj. kr. på Fartygsverksamhet och 3,6 milj. kr.
på Övrig verksamhet. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
har det totala bidraget från tionde huvudtiteln för detta budgetår beräknats
till 20,0 milj. kr., varav 1,0 milj. kr. avser fiskets andel av fartygsverksamheten.
I bidrag från fjärde huvudtiteln har föredragande departementschefen
efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknat 2,7 milj. kr. för
den militära sjökartläggningen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i förevarande delar.

Vad härefter angår medel för investeringar har verket begärt ett anslag om
145,0 milj. kr. Föredraganden beräknar för sin del en medelsförbrukning av
54,5 milj. kr. Därvid inkluderas medel om 11,4 milj. kr. som beviljats
sjöfartsverket genom ianspråktagande av finansfullmakten enligt särskilda
regeringsbeslut. Vidare har föredraganden beräknat ytterligare 14,0 milj. kr.
för det distriktsfartyg, till vilket riksdagen beviljade 28,0 milj. kr. på förslag
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79. I övrigt säger
sig föredraganden ha prioriterat investeringar för ombyggnader och automatisering
av fyrar och investeringar i positionsbestämningsinstrument för
sjömätningen. Föredraganden förklarar sig inte vara beredd att föreslå
medel för ytterligare investeringar i nya fartyg eller större ombyggnader av
äldre fartyg. Med beaktande av det sålunda anförda beräknar föredraganden
anslaget till 37,9 milj. kr. Därvid förutsätts att den medelsbehållning som vid
utgången av innevarande budgetår beräknas finnas kvar på sjöfartsverkets
fond i sin helhet förs över till det reservationsanslag som skapas genom
budgetomläggningen.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade investeringsramen.
Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket lämnas det av
föredraganden begärda beställningsbemyndigandet.

Av budgetpropositionen framgår att statens naturvårdsverk i skrivelse den
17 april 1979 hemställt att ansvaret för Falsterbokanalens förvaltning flyttas
över från naturvårdsverket till sjöfartsverket och att i samband därmed
beslutas om hur kanalens framtida underskott skall täckas.

Föredraganden erinrar om att förvaltningen av kanalen fördes över till
naturvårdsverket efter förslag i propositionen 1969:58 men att naturvårdsverket
funnit att förvaltningsansvaret bör föras tillbaka till sjöfartsverket,
vars verksamhet mer naturligt omfattar kanaldrift. Föredraganden säger sig
finna detta rimligt och förordar efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
att så sker. Överförandet bör ske den 1 juli 1980.

Kostnaderna för kanalen bör enligt propositionen bestridas av dem som
nyttjar den och för vars ändamål kanalen är byggd. Kanalen anlades i början
av 1940-talet för försvarsändamål. Kapitalkostnaden belastar handelssjöfarten
via anslaget E 1. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, till hälften som
totalförsvarskostnad. Genom särskilda passageavgifter betalar handelssjöfarten
för gång genom kanalen. Fritidsbåtarna är avgiftsbefriade. Under 1*

Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 11

TU 1979/80:11

skottet i kanalen, som för budgetåret 1978/79 uppgick till 785 000 kr., täcks
med medel från det under jordbruksdepartementets huvudtitel upptagna
anslaget Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m.

Enligt föredraganden finns inte skäl att — utöver normal höjning av
kanaltaxan - belasta handelssjöfarten med ytterligare kostnader för Falsterbokanalen.
Vad gäller fritidsbåtarna anses kanalens betydelse för båtlivet
fortsätta att öka de närmaste åren. Föredraganden finner därför f. n. inte
heller skäl att ändra det förhållandet att fritidsbåtarnas andel av driftkostnaderna
för kanalen utbetalas via jordbruksdepartementets huvudtitel och
således kommer att ingå som del av bidraget från tionde huvudtiteln.
Bidraget, som skall täcka uppkommande underskott i kanalrörelsen,
beräknas i propositionen till 1 000 000 kr. för budgetåret 1980/81.

Vad föredraganden under förevarande avsnitt anfört beträffande denna
och övriga sjöfartsfrågor har inte gett utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.

I motionen 1979/80:540 hemställs att åtgärder vidtas för att säkerställa
dygnet-runt-bemanning vid Kullens fyrplats med statlig myndighet som
huvudman. Vidare yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad som anförts i motionen beträffande behovet av riktlinjer för den
framtida bemanningen av fyrplatser. 1 motionen 1979/80:672 yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av de negativa
konsekvenserna för sjöfarten och lokalbefolkningen vid de fyrplatser där en
avbemanning redan skett. Vidare yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till återbemanning av fyrplatserna där så kan vara erforderligt samt att
tidigare fullgjorda funktioner återupprättas vid Hanö fyr och Utklippan.

Redan när frågan om nya riktlinjer för lots- och fyrväsendets organisation
behandlades (prop. 1970:119, SU 1970:143, rskr 1970:347) framhöll dåvarande
statsutskottet bl. a. att de organisationsfrågor som uppkom inte enbart
fick bedömas från företagsekonomiska synpunkter. Sålunda borde även
beaktas allmänt samhällsekonomiska och lokaliseringspolitiska grunder,
varvid hänsyn tas till övrig verksamhet avseende kust- och havsövervakningen.
Trafikutskottet har härefter vid flera tillfällen, senast i betänkandet TU
1978/79:11 (s. 32-33), hänvisat till uttalandena vid 1970 års riksdag och
förklarat sig förutsätta att det sålunda anförda beaktas vid behandlingen av
frågor av förevarande slag. I det nämnda betänkandet förklarade sig
utskottet vilja återigen understryka vikten av att också andra intressen än
sådana som direkt berör handelssjöfarten läggs till grund vid denna
bedömning. Särskilt starkt borde hänsyn tas till sysselsättnings- och
regionalpolitiska aspekter. Vidare utgör havsövervakningen vad gäller
fiskezoner och säkerheten ur försvarssynpunkt sådana faktorer som borde
vägas in. Hänsyn borde också tas till den positiva effekt för sjöräddningsväsendet
som bemanningen av fyrar utgör. Även frågor som rör anställningsförhållanden
för den personal som är anställd vid fyrplatser borde få en från
personalsynpunkt acceptabel lösning.

TU 1979/80:11

Det program för automatisering och avbemanning av fyrar som redovisades
första gången år 1960 har sedermera utvidgats och beräknas leda till
total avbemanning av samtliga fyrplatser i vad avser fyrteknisk tjänst under
budgetåret 1980/81. Den 1 januari 1980 automatiserades fyrplatserna Ölands
Södra Udde, Hanö och Grundkallen. Den återstående delen av automatiseringsplanen
omfattar fyrarna Sydostbrotten, Örskär och Holmögadd .vilka
avses automatiseras den 1 januari 1981. Beträffande vissa redan automatiserade
fyrar har emellertid beslutats om fortsatt bemanning. Sålunda har
regeringen i beslut den 23 november 1978 föreskrivit att Kullens fyrplats skall
hållas bemannad tills vidare. Samtidigt uppdrog regeringen åt sjöfartsverket
att snarast med berörda myndigheter komma överens om huvudmannaskapet
och kostnadsfördelningen för den fortsatta bemanningen av Kullens fyr. I
anslutning härtill förutsattes sjöfartsverket - efter samråd med andra berörda
myndigheter - även redovisa intresset för och därmed viljan att ekonomiskt
bidra till en eventuellt fortsatt bemanning vid de fyrplatser som enligt
redovisade planer skulle automatiseras den 1 januari 1980.

Enligt vad som upptagits i sjöfartsverkets verksamhetsplan för budgetåren
1979/80-1984/85 har verket funnit det lämpligt att i sina överläggningar med
myndigheterna även diskutera de fyrplatser som planeras avbemannas den 1
januari 1981. Verkets överläggningar med andra intressenter har resulterat i
att man träffat överenskommelse om att under en treårig försöksperiod
upprätthålla bemanning på Kullen, Hanö och Ölands Södra Udde.
Huvudmän för verksamheten blir för Kullen AB Kullabergs Natur, som
svarar för skötseln av naturreservatet, och för Hanö och Ölands Södra Udde
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Enligt verksamhetsplanen
har ej redovisats något intresse för fortsatt bemanning av
Grundkallen. Av verksamhetsplanen framgår vidare att det bildats en
arbetsgrupp med företrädare för sjöfartsverket, SMHI och naturvårdsverket
i syfte att utarbeta förslag till långsiktiga lösningar för de tre nämnda
fyrplatserna. Arbetsgruppen skall vidare mera konkret diskutera åtgärder
med anledning av de tre sista fyrarna i automatiseringsprogrammet -Sydostbrotten, Örskär och Holmögadd. Representanter för andra myndigheter
med speciella intressen vid de olika fyrprojekten samt för berörda
länsstyrelser skall beredas möjlighet att delta i arbetet. Arbetsgruppen skall
även se över de övriga platser som nu är bemannade enligt särskilda
överenskommelser eller vars bemanning motiverats av regionalpolitiska
hänsyn.

Utskottet vill också hänvisa till det betänkande (Ds Kn 1980:2) Personal
för tillsyn av kust och skärgård som helt nyligen har lagts fram av utredningen
(Kn 1979:05) om tillsyn av kusterna (TAK). I betänkandet lämnas förslag till
ett system för handläggning och beslut i bemanningsfrågor. Den föreslagna
handläggningsordningen innebär att de myndigheter som bedriver verksamhet
längs kusterna åläggs att i god tid informera andra berörda centrala
myndigheter samt länsstyrelsen i det aktuella länet innan åtgärder vidtas som

TU 1979/80:11

syftar till indragning av kuststationerad personal. De centrala myndigheter
som skulle beröras härav är rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, televerket,
vägverket, sjöfartsverket, SMHI, fiskeristyrelsen, naturvårdsverket och
generaltullstyrelsen. Länsstyrelsen föreslås vid behov verkställa en utredning
som närmare klarlägger om personalinskränkningen får negativa återverkningar
på annan verksamhet i det aktuella kustområdet. Om länsstyrelsens
utredning visar att personalinskränkningen medför betydande olägenheter
för andra samhällsintressen skall länsstyrelsen utarbeta ett förslag som
tillgodoser dessa. Förslaget skall om möjligt innehålla lösningar som innebär
att de olika arbetsuppgifterna så långt möjligt samordnas. Till huvudman bör
utses den som enligt länsstyrelsens bedömning företräder det starkaste
intresset. Förslaget skall vidare enligt utredningen överlämnas till den
myndighet som anmält sin avsikt att företa indragning av tjänster. Om
länsstyrelsens förslag inte godtas skall det överlämnas till regeringen för
prövning.

Såsom tidigare anförts har utskottet vid upprepade tillfällen betonat vikten
av ett övergripande samhällsekonomiskt och regionalpolitisk! synsätt när det
gällt frågor om avbemanning av fyrplatser. Alltjämt kvarstår ett behov av att
skapa fastare former för den fortsatta handläggningen av frågorna. I det
sammanhanget vill utskottet särskilt hänvisa till TAK:s nu avgivna förslag.
Mot bakgrund av att programmet för automatisering av fyrplatserna i det
närmaste slutförts förutsätter utskottet att de frågor som tagits upp i TAK:s
betänkande bereds skyndsamt. Någon ytterligare avbemanning bör ej ske
förrän regeringens förslag i anledning av TAK:s betänkande förelagts
riksdagen. Utskottet förutsätter likaledes att regeringen i sammanhanget
uppmärksammar frågan om huvudmannaskapet för de fyrplatser som
framgent skall vara bemannade. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner
utskottet någon särskild framställning från riksdagens sida ej nu erforderlig
med anledning av de berörda motionerna.

I motionen 1979/80:902 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om det nuvarande sjömätningssystemet.
Motionären hänvisar till att det för sjöfarten är mycket viktigt att uppgifterna
på sjökorten är riktiga, varför det bör utredas om den svenska sjömätningsutrustningen
är tillfyllest och motsvarar dagens krav på tillförlitlighet.

I budgetpropositionen erinrar föredraganden om att frågan om effektiviteten
och tillförlitligheten i processen från sjömätning till färdiga sjökort har
varit föremål för översyn av en särskild utredare (K 1978:05). Därvid
framhålls att utredaren i en avslutande kommentar till sitt förslag (Ds K
1978:14) Sjöfartsverkets sjökortsframställning konstaterar att de instrument
och mätmetoder som används vid sjökartläggning i Sverige är av mycket hög
klass. Av budgetpropositionen framgår vidare att sjöfartsverket för nästa
budgetår tillförs nya resurser på sjömätningssidan. Sålunda kan det nya
sjömätningsfartyget som sjösattes hösten 1979 börja utnyttjas. Regeringen

TU 1979/80:11

har också gett sjöfartsverket bemyndigande att beställa en ny ledarmotorbåt
för sjömätning till en kostnad av 12,8 milj. kr. Leverans är bestämd till den 30
april 1981. I investeringsmedlen för nästa budgetår har vidare beräknats
medel för bl. a. positionsbestämningsinstrument.

Även utskottet finner det angeläget att instrument och resurser i övrigt
som ställs till förfogande för sjömätningsarbetet och sjökarteframställningen
är tillfyllest för att åstadkomma tillförlitliga sjökort. Under hänvisning till det
tidigare anförda och till pågående utredningsarbete inom sjöfartsverket i
syfte att åstadkomma ökad farledssäkerhet synes emellertid någon ytterligare
utredning i frågan ej vara erforderlig. Utskottet avstyrker därför den
berörda motionen.

I motionen 1979/80:1730 yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att hastighetsbegränsningarna i farlederna Stockholm-Sandhamn
och Stockholm-Furusund bör gälla utan dispenser. Vidare
yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ så att skadade
strandpartier längs dessa leder återställs och drabbade ägare av bryggor
m. m. får en rimlig ersättning. I motionen erinras om de fartbegränsningar
som enligt regeringens beslut den 17 mars 1977 skall gälla i de berörda
farlederna, varvid maximihastigheten sattes till 12 knop och på vissa särskilt
trånga avsnitt till 8 knop. Samtidigt medgavs dispens för Waxholmsbolagets
båtar och Finlandstrafiken. För den senare gäller en högsta tillåten hastighet
av 15 knop. Enligt motionärerna har denna höga hastighet visat sig medföra
betydande nackdelar. Sålunda har svallvågorna åstadkommit stora problem,
bl. a. i form av erosion på stränderna och sönderslagna bryggor.

Det i motionen nämnda regeringsbeslutet trädde i kraft den 1 juni 1978. I
beslutet gavs sjöfartsverket i uppdrag att under en treårsperiod följa upp
verkningarna av de nya hastighetsbestämmelserna. Som ett led i denna
uppföljning har sjöfartsverket under slutet av föregående år avlämnat en
rapport i frågan till regeringen. Sjöfartsverket har därvid haft överläggningar
med naturvårdsverket och med länsstyrelsen i Stockholms län. Naturvårdsverket
har vidare - såsom framhålls i motionen - till regeringen avgivit ett
eget yttrande i ärendet. De berörda frågorna övervägs alltså f. n. inom
regeringskansliet. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen att i
sammanhanget även behandla ansökningar från bl. a. strandägare om
slopande av de berörda dispenserna.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att frågorna om främst
säkerheten i de berörda farlederna men även skadeverkningar på strandpartierna
ges stort utrymme vid regeringens behandling av det aktuella ärendet.
Härvid kan hänvisas till pågående arbete inom länsstyrelsen i Stockholms län
i syfte att kartlägga särskilt besvärliga områden i förevarande farleder. Mot
bakgrund av det tidigare anförda synes emellertid någon särskild framställning
i ärendet från riksdagens sida ej vara nödvändig. Vad härefter angår
frågan om återställande av skadade strandpartier och ersättning till drabbade

TU 1979/80:11

strandägare går det ej att bedöma vilka möjligheter regeringen har att agera
förrän orsakerna till och omfattningen av skadorna har fastställts. Under
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen även i nu berörd del.

I motionen 1979/80:1746 yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
om införande av lotslvång inomskärs. Motionärerna erinrar i motionen om
att den gamla lotsplikten slopades vid årsskiftet 1966-1967 och ersattes med
s. k. efterfrågeanpassad servicenivå, vilket innebär att befälhavaren på ett
fartyg själv från fall till fall avgör om lots skall anlitas eller ej. Därefter har
inom vissa områden införts lotsplikt för oljelastade fartyg och fartyg med
vissa allmänfarliga laster i bulk över 1 200 bruttoton. Det tillämpade
systemet har enligt motionärerna visat sig ha påtagliga brister både ur
säkerhetssynpunkt och med hänsyn till lotsverksamhetens utveckling. För att
motverka detta föreslås en allmän lotsplikt för fartyg över 400 bruttoton vid
färd inomskärs.

Som framgår av propositionen har sjöfartsverket i skrivelse den 13 augusti
1979 till regeringen lämnat förslag till en utökad skyldighet att anlita lots
inom svenskt inre vatten utanför kusten m. m. Förslaget bör enligt skrivelsen
ses som ett led i det program för ökad farledssäkerhet som verket redovisat
under våren 1979. Till skillnad från andra föreslagna åtgärder torde enligt
verket en utvidgning av lotstvånget kunna genomföras snabbt och inom
ramen för befintliga resurser. Förslaget innebär i korthet dels en geografisk
utvidgning av den lotsplikt som gäller för oljetankfartyg med en bruttodräktighet
överstigande 1 600 registerton, dels ett införande av lotsplikt för
samtliga fartyg med en bruttodräktighet över 10 000 ton. Härutöver skärps
lotsplikten för fartyg med allmänfarlig last i bulk. Vidare begär sjöfartsverket
bemyndigande att i vissa särskilda fall få föreskriva lotsskyldighet. Skrivelsen
har remissbehandlats och ärendet bereds f. n. i regeringskansliet.

Motionärerna har tagit upp frågan om en allmän lotsplikt för fartyg över
viss storlek medan sjöfartsverket i sitt förslag angående ökad skyldighet att
anlita lots skiljer mellan oljetankfartyg, fartyg som transporterar allmänfarlig
last i bulk och övriga fartyg. Även utskottet anser att frågan om en vidgad
lotsplikt utgör ett viktigt led i strävan att åstadkomma ökad säkerhet i
farlederna. Utskottet förutsätter dock att regeringen vid beredningen av
ärendet tar upp frågan i hela dess vidd och därvid beaktar synpunkter av det
slag som framförts i motionen. Under hänvisning härtill synes någon
framställning i ämnet från riksdagens sida ej erforderlig. Utskottet avstyrker
därför den berörda motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner att förvaltningen av Falsterbokanalen
överförs till sjöfartsverket från statens naturvårdsverk,

2. att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

a. till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning ett förslagsanslag av
266 072 000 kr.,

TU 1979/80:11

b. till Isbrytning ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.,

c. till Fartygsverksamhet ett förslagsanslag av 23 600 000 kr.,

d. till Övrig verksamhet ett förslagsanslag av 3 558 000 kr.,

3. att riksdagen

a. medger att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande
gällande leveranser av sjöfartsmateriel som har förordats
i propositionen,

b. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 37 900 000 kr.,

4. att riksdagen

a. lämnar motionen 1979/80:540 om bemanningen av Kullens
m. fl. fyrplatser utan åtgärd,

b. lämnar motionen 1979/80:672 om bemanningen av fyrplatser
utan åtgärd,

5. att riksdagen avslår motionen 1979/80:902 om sjömätningssystemet,

6. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1730 om hastighetsbegränsningar
i vissa av Stockholms skärgårds farleder m. m.,

7. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1746 om obligatorisk
lotsning inomskärs.

Övriga sjöfartsändamål

2. Handelsflottans pensionsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 6 (s. 143-144) och hemställer

att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret
1980/81 anvisar ett anslag av 1 000 kr.

3. Bidrag till vissa resor av sjöfolk. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 7 (s. 144-145) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

4. Handelsflottans kultur- och fritidsråd. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten E 8 (s. 145-147) och hemställer

att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

5. Ersättning till viss kanaltrafik. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 9 (s. 147) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

TU 1979/80:11

6. Lån till den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 10 (s. 147-148) och hemställer

att riksdagen till Lån till den mindre skeppsfarten för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 11 mars 1980

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c),
Essen Lindahl (s). Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Rune Torwald (c),
Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson (m), Olle Östrand (s), Anna
Wohlin-Andersson (c), Eric Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m). Rune
Johansson (s) och Sten-Ove Sundström (s).

Reservation

Allmän översikt över utvecklingen. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhet
(mom. 4).

Bertil Zachrisson, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Birger Rosqvist, Olle
Östrand, Rune Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s) anser

dels att det stycke på s. 6 som börjar med ”Såsom tidigare” och slutar med
”berörda motionerna” bort ha följande lydelse:

Såsom tidigare anförts har utskottet vid upprepade tillfällen betonat vikten
av ett övergripande samhällsekonomiskt och regionalpolitisk! synsätt när det
gällt frågor om avbemanning av fyrplatser. Dessa uttalanden har endast i
ringa mån beaktats vid tidigare handläggning av dessa frågor. Flertalet av de
överenskommelser som träffats om fortsatt bemanning har vidare inneburit
lösningar som bl. a. från personalsynpunkt framstår som oacceptabla. Härutöver
kvarstår ett behov av att skapa fastare former för den fortsatta
handläggningen av frågorna. I det sammanhanget vill utskottet särskilt
hänvisa till TAK:s nu avgivna förslag. Mot bakgrund av att programmet för
automatisering av fyrplatserna i det närmaste slutförts bör de frågor som
tagits upp i TAK:s betänkande beredas skyndsamt. Någon ytterligare
avbemanning bör ej heller ske utan att riksdagen beretts tillfälle att ta
ställning härtill. Regeringen bör i sammanhanget även uppmärksamma
frågan om huvudmannaskapet för de fyrplatser som framgent skall vara
bemannade och snarast återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Vad
utskottet nu anfört med anledning av de berörda motionerna bör av
riksdagen ges regeringen till känna.

TU 1979/80:11

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:540 och
1979/80:672 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om bemanning av fyrplatser,