TU 1979/80:10

Trafikutskottets betänkande
1979/80:10

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till
Statensjärnvägar jämte motioner

SJÄTTE HUVUDTITELN
Statens järnvägar

Anslagen Järnvägar m. m. och Ersättning till statensjärnvägar för drift av
icke lönsamma järnvägslinjer m. m. Regeringen har i propositionen 1979/
80: 100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) under rubricerade avsnitt
(s. 88- 108) föreslagit riksdagen
alt statens järnvägar inom ramen 25 000 000 kr. får träffa hyresköpsavtal
med EUROF1MA (avsnittet D. s. 88—106),
alt till Järnvägar m. m. för budgetåret 1980/81 anvisas ett reservationsanslag
av I 308 300000 kr. (avsnittet D, s. 88- 106),
att medge att statens järnvägars statskapital får sättas ned med
160000000 kr., i enlighet med vad som har anförts i propositionen (avsnittet
D. s. 88-106),

att till Ersättning till statensjärnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisas ett anslag av 790000000 kr.
(punkten D 2, s. 106—108).

Motionerna

1 motionen 1979/80: 191 av Margareta Andrén (fp) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av statens järnvägars bestämmelser om
användande av tvåbädds sovkupé i 2:a klass för makar, då den ena är
handikappad.

1 motionen 1979/80: 210 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att under D 1. Järnvägar m. m. anvisa ytterligare
261,7 milj. kr. till investeringar eller summa 1 570 milj. kr.,

2. att riksdagen beslutar att under D 2. Ersättning till statensjärnvägar
för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. anvisa ytterligare 96,9 milj.
kr. eller summa 886,9 milj. kr.,

3. att riksdagen uttalar sig för en kraftig upprustning av SJ och i detta
syfte rekommenderar en investeringsram på ca 3 miljarder kronor per år
räknat i 1981/82 års prisnivå och gällande tioårsperioden 1981/82- 1990/91,

4. att riksdagen anhåller hos regeringen att, i samband med pågående
långtidsplanering för SJ och med utgångspunkt i beslut enligt punkten 3, ett
konkret investeringsprogram upprättas vilket sedan skall ligga till grund
för SJ:s årliga anslagsframställning.

1 Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 10

Behandlas i
utskottets

yttr. s. hemst. p.

11-12

27-28

11-13

TU 1979/80:10

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

I motionen 1979/80: 244 av Iris Mårtensson (s) och Margareta Andrén 26
(fp) yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att platsreservationer för
barn under 12 år i första hand skall göras i kupé för ickerökare.

I motionen 1979/80: 245 av Gunnar Olsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen 26—27
som sin mening uttalar att änkor som uppnått 60 år, alternativt som
uppburit hustrutillägg, skall ges möjlighet till pensionärsrabatt på statens
järnvägar.

I motionen 1979/80: 295 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) 17—19
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om en framtida ostkustbana
tas med i SJ:s långsiktiga planering.

1 motionen 1979/80: 297 av Börje Hörnlund (c) yrkas att riksdagen hos 21
regeringen anhåller om att ostkustbanans till- och ombyggnad blir föremål
för snabb utredning.

1 motionen 1979/80:301 av Elvy Nilsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen 20
anhåller att regeringen uppdrar åt SJ att snarast utreda förutsättningarna
för ett statligt övertagande av NKLJ.

I motionen 1979/80: 379 av Marie-Ann Johansson m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande en upprustning av 15
järnvägsstationerna i enlighet med vad som anförts i punkten I i motionen
(Upprustning av järnvägsstationerna),

2. att riksdagen uttalar sig för en ändring av gällande bestämmelser dels 25—26
vad gäller förbud för alkoholförtäring på tåg i enlighet med vad som anförts

i punkten 2 i motionen (Drogfria järnvägsresor), dels vad gäller resande
med hund i enlighet med vad som anförts i punkten 4 i motionen (Speciella
vagnar för hundar),

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inskränkning i rätten 25—26
att servera alkohol i restaurangvagnar i enlighet med vad som anförts i
punkten 2 i motionen (Drogfria järnvägsresor),

4. att riksdagen uttalar sig för en utökning av servicen från AB Trafik- 25—26
restauranger i enlighet med vad som anförts i punkten 3 i motionen (Utökad
service från AB Trafikrestauranger på tågen) och begär förslag av
regeringen härom,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om personalförstärkning på 25—26
tågen i enlighet med vad som anförts i punkten 5 i motionen (Mer personal

på tågen).

1 motionen 1979/80: 380 av Gunnar Oskarson m. fl. (m, s, c, fp) yrkas att 22

riksdagen anhåller att regeringen skyndsamt låter utreda de miljömässiga
och samhällsekonomiska effekterna av en utbyggnad av Västkustbanan till

P 35 37 19c 25 23 13 32 32 31a 31a 26 -

TU 1979/80:10

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

dubbelspår i första hand på sträckan Göteborg-Veinge, samt hur olika
deletapper bör prioriteras.

1 motionen 1979/80: 381 av Birger Rosqvist och Per-Axel Nilsson (båda 17-19

s) yrkas att riksdagen beslutar uttala att påbörjad upprustning av järnvägssträckan
Oskarshamn—Nässjö och Hultsfred-Linköping fullföljs.

I motionen 1979/80: 383 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen 26
uttalar att tvåbemanning av lok i första hand på nattågen bör återinföras.

I motionen 1979/80:429 av Ingrid Sundberg och Per Stenmarck (båda m) 16
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av trafikpolitiska
och samhällsekonomiska möjligheter att införa biltåg i vårt land.

I motionen 1979/80: 530 av Raul Blucher (vpk) yrkas att riksdagen hemställer
hos regeringen om åtgärder så att

1. bandelen Lesjöfors-Kristinehamn tillförsäkras fortsatt persontrafik, 17-19

2. bandelen Lesjöfors-Kristinehamn upprustas och ny vagnmateriel 17-19
(motorvagnar) sätts in för att få till stånd en bättre persontrafikstandard.

1 motionen 1979/80:531 av Raul Blucher (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att överföra NKLJ i statlig ägo
och inordna företaget i det övriga järnvägsnätet.

I motionen 1979/80: 532 av Filip Fridolfsson och Tore Nilsson (båda m) 16
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning om biltransport
på tåg i syfte att spara energi och avlasta vägarna en del av trafiken, i första
hand under semestersäsongen.

I motionen 1979/80: 533 av Sven Henricsson och John Andersson (båda 17—19

vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsam upprustning
av Forsmo-Hoting-banan till en standard som tillåter 20 tons axellast.

I motionen 1979/80:536 av Inga Lantz m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen 11 — 12
hos regeringen hemställer att dubbelspåret sträckan Älvsjö-Flemingsberg
med det snaraste projekteras och att regeringen skyndsamt framlägger
förslag till medelsanvisning.

I motionen 1979/80:538 av Elvy Nilsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
måtte besluta att hos regeringen anhålla

1. att SJ i samband med upprättande av investeringsplan för inlands- 17-19
banan utreder förutsättningarna för byggande av ett anslutningsspår mellan
BJ-banan och inlandsbanan i östra Värmland,

2. att inlandsbanan mellan Herrhult och Kristinehamn elektrifieras. 17-19

P 21 33 15 I7d 17d 23 15 17a 2 17b 17b -

TU 1979/80:10

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1979/80: 542 av Ivan Svanström (c) yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna att statens järnvägar i
samråd med Svenska kommunförbundet och Riksförbundet för hembygdsvård.
riksantikvarieämbetet och i de enskilda fallen berörd kommun bör
eftersträva bevarande av så många kulturhistoriskt värdefulla stationshus
och andra järnvägsbyggnader som möjligt.

I motionen 1979/80:543 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att trafiken på Enköpingsbanan
snarast skall återupptas.

I motionen 1979/80: 546 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att det nuvarande fraktavtalet
mellan SJ och LKAB rivs upp och ersätts med ett avtal som konstrueras
så att det gynnar de regionalpolitiska strävandena,

2. att riksdagen uttalar att medel anvisas för upprustning av malmbanans
södra omlopp och hos regeringen hemställer om förslag härom,

3. att riksdagen uttalar sig för en sänkning av hamnavgifterna i Luleå
malmhamn i syfte att upprätthålla verksamheten vid hamnen.

1 motionen 1979/80: 549 av Allan Åkerlind och Jan-Erik Virgin (båda m)
yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast upptar förhandlingar med
Stockholms läns landsting för att säkerställa fortsatt järnvägsdrift i länets
nordostregion.

I motionen 1979/80:673 av Rune Jonsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att Forsmo—Hoting-banan upprustas till en standard
som tillåter 20 tons axeltryck.

I motionen 1979/80:674 av Rune Jonsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om anläggande av industrispår mellan Örnsköldsvik och Husum.

1 motionen 1979/80:678 av Iris Mårtensson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att möjligheterna att förse väntsalarna under obemannade
tider på dygnet med automatiska dörröppningsanordningar undersöks.

I motionen 1979/80:679 av Elvy Nilsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar anhålla att regeringen utreder förutsättningarna för att elektrifiera
Frykdalsbanan.

I motionen 1979/80: 680 av Margit Odelsparr och Martin Olsson (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att änkor, som uppnått 60 års
ålder, alternativt uppburit hustrutillägg, skall ges möjlighet till pensionärsrabatt
på statens järnvägar.

17-19

22-23

23-24

17-19

20-21

25-26

17-19

26-27

14b

18c

27b

17a

24a

31c

17e

TU 1979/80:10

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1979/80: 681 av Ingegärd Oskarsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar uttala sig för förnyad prövning om fortsatt persontrafik på
bandelen Älmhult—Sölvesborg.

I motionen 1979/80:900 av Stina Andersson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om åtgärder för att överläggningar kommer till
stånd mellan staten. Stockholms läns landsting och berörda kommuner
beträffande en bevarad och upprustad Roslagsbana.

I motionen 1979/80:903 av Jens Eriksson och Siri Häggmark (båda m)
yrkas att riksdagen anhåller att regeringen ger SJ i uppdrag att inför
kommande sommar med hög trafikintensitet vidta kraftfulla åtgärder för
att avlasta trafiken på E 6.

I motionen 1979/80:905 av Helge Hagberg m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om att ett
system med kommunikationsradio bör installeras i lok och vagnar på SJ:s
tåg.

I motionen 1979/80: 906 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) yrkas att riksdagen
anhåller att regeringen föreslår SJ att se över sin service på inlandsbanan
så att den passar de nya upprustningsplanerna.

I motionen 1979/80:909 av Sven Henricsson och Bertil Måbrink (båda
vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar om upprustning av järnvägen Växjö-Hultsfred—Västervik,

2. att riksdagen i samband härmed som sin mening uttalar att alternativet
med en s. k. treskensbana bör prövas.

I motionen 1979/80: 910 av Karin Israelsson och Filip Johansson (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening måtte ge regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande åtgärder för att förbilliga och samordna
transporterna av gods i Norrlands glesbygder.

I motionen 1979/80:911 av Bertil Jonasson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande a)

behovet av parkeringsplatser vid järnvägsstationer,

b) åtgärder för att åstadkomma snabb biljettexpediering,

c) vikten av upprustning och underhåll av stationer, väntsalar och vagnar,

d) vikten av att vidta åtgärder för att minska antalet tågförseningar,
förbättra tidtabellsuppläggningen samt förbättra informationen till resenärerna,

17-19

14-15

25-26

17-19

24-25

25-26

19d

31 d

19a

31b

TU 1979/80:10

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

e) förbättrade serveringsmöjligheter, framför allt vid längre resor,

f) behovet av att fler stationer öppnas för trafik,

g) förbättrad styckegodsservice,

h) behovet av en till lågprissatsningen anpassad personalstyrka,

i) inriktningen av SJ:s investeringar och utvecklingsarbete.

I motionen 1979/80:913 av Eivor Nilsson och Stina Eliasson (båda c)
yrkas att riksdagen anhåller att regeringen tillsätter en utredning som
undersöker möjligheterna att bygga en bibana Sveg—Hede-Funäsdalen -Röros.

1 motionen 1979/80:914 av Eivor Nilsson och Stina Eliasson (båda c)
yrkas att riksdagen anhåller att regeringen tillsätter en utredning som
undersöker möjligheterna för SJ att erbjuda lågprissatsning på godstransporter
och att en samordning av transporter på järnväg, landsväg och med
båt utreds.

I motionen 1979/80:920 av Rolf Rämgård m. fl. (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
återinförande av persontrafiken på järnvägslinjen Mora-Älvdalen.

I motionen 1979/80: 921 av Roland Sundgren m. 11. (s) yrkas att riksdagen
anhåller att regeringen vidtar åtgärder så att statens järnvägar i sin 10-årsplan tar med investeringar för snabbtågsförbindelser i Mälardalen och
därmed stimulerar till en balanserad regional utveckling i Mälarområdet.

25-26

24-25

25-26
13

17-19

24-25

17-19

31b

I7f

18a

1 motionen 1979/80:924 av Lars Werner m. fl (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att under en treårsperiod bevilja statens järnvä- 13—14
gar ett anslag på 390000000 kr. för förbättring av driftsäkerheten under
vinterförhållanden, varvid början sker i 1980/81 års budget med ett anslag

på 130000000 kr.,

2. att riksdagen uttalar att statens järnvägars behov av materiel som 12
normalt skall anskaffas över investeringsanslaget ej skall anskaffas genom
långsiktiga hyresavtal - s. k. leasing-avtal.

I motionen 1979/80: 1014 av Bernt Ekinge (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga 14
(yrkandet 2), beträffande kommunikationerna inom Södermanlands län att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om nödvändigheten av att vid redovisningen av SJ:s investeringsbehov i
Stockholmsområdet även tas med de frågor som i motionen aktualiserats
beträffande järnvägstrafiken i Södermanland.

I motionen 1979/80: 1025 av Olof Palme m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 5 och 6), att riksdagen beslutar

TU 1979/80:10

Behandlas i
utskottets

5. att begära att regeringen utreder frågan om avgifterna för LKAB:s
järnvägstransporter och tar initiativ till en omförhandling av nu gällande
transportavtal mellan SJ och LKAB.

6. att begära att regeringen utarbetar ett program för modernisering och
förbättring av malmbanan.

I motionen 1979/80: 1026 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
1979/80: 1025 anförts om avgiftsnivån på malmbanan.

1 motionen 1979/80: 1329 av Sven Aspling m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
1979/80: 1400 anförts om särskilda investeringar i väg- och järnvägssystemet
i Värmland.

I motionen 1979/80: 1332 av Tore Claeson (vpk) yrkas att riksdagen
uttalar att en omfattande upprustning och ombyggnad av Södertälje Södra
järnvägsstation snarast bör komma till stånd och hemställer hos regeringen
om förslag härom.

1 motionen 1979/80: 1340 av Wiggo Komstedt m. fl. (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om prövning av vilka åtgärder som kan erfordras
i syfte att förbättra servicen för SJ:s resenärer i enlighet med vad i
motionen anförts.

I motionen 1979/80: 1342 av Kjell Mattsson och Märta Fredrikson (båda

c) yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att bandelen Lysekil-Smedberg
överförs till gruppen riksnät på vilket persontrafik skall bibehållas.

I motionen 1979/80: 1343 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen
hemställer hos regeringen om förslag som innebär

1. att bandelen Karlskrona—Kristianstad upprustas och elektrifieras,

2. att bandelen Karlskrona—Emmaboda upprustas,

3. att bandelen Sölvesborg-Älmhult bibehålls och upprustas.

1 motionen 1979/80: 1345 av Eivor Nilsson och Stina Eliasson (båda c)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ syftande till att servicen
vid järnvägsstationerna i Jämtlands län förbättras och att de stationer som
tidigare varit bemannade öppnas och bemannas igen.

1 motionen 1979/80: 1349 av Erik Olsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen
anhåller att regeringen vidtar åtgärder för att en upprustning av järnvägslinjen
Forsmo-Hoting skall komma till stånd med avseende på såväl godssom
persontrafik.

yttr. s.
22-23

22-23

17-19

15-16

hemst. p.

27a

17c

25-26

17-19

19-20

17-19

25-26

17-19

14a

31 f

20b

I9e

19e

31e

17a

TU 1979/80:10

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motionen 1979/80: 1352 av Olof Palme m.fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
investeringsinriktningen för SJ,

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
byggande av ett dubbelspår mellan Älvsjö och Järna,

3. att till Järnvägar m. m. för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 30000000 kr. förhöjt
reservationsanslag av I 338 300000 kr.

I motionen 1979/80:1354 av Esse Petersson och Margareta Andrén (båda
fp) yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att åtgärder
vidtas i enlighet med vad som i motionen anförts om kommunikationsradio
på tåg m. m.

I motionen 1979/80: 1362 av Ivan Svanström och Åke Svensson (båda c)
yrkas att riksdagen vid behandling av järnvägsfrågorna i budgetpropositionen
som en målsättning för upprustningen av järnvägarna i Kalmar län
uttalar

1. att linjen Västervik-Hultsfred—Växjö breddas,

2. att persontrafik återupptas på linjen Kalmar-Berga,

3. att järnvägslinjerna upprustas,

4. att den rullande materielen förnyas.

I motionen 1979/80: 1365 av Marianne Wahlberg m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den av SJ planerade
utbyggnaden av dubbelspår mellan Älvsjö och Järna bör påbörjas under
nästa budgetår.

I motionen 1979/80: 1366 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om åtgärder för att utan dröjsmål initiera samråd
mellan statens järnvägar och berörda länstrafikorgan för att utvidga pendeltågstrafiken
enligt de intentioner som framförs i motionen.

I motionen 1979/80: 1367 av Bengt Wiklund m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna att frågan om anläggandet
av ett stickspår till Utansjö fabrik i Härnösands kommun snarast bör
prövas.

I motionen 1979/80: 1543 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om utredning och förslag om byggandet av en reparationsverkstad
för SJ:s godsvagnar i Hybo.

I motionen 1979/80: 1548 av Eva Winther (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandet 2), att riksdagen beslutar anhålla att regeringen tar initiativ till en
omprövning av fraktavtalet mellan LKAB och SJ.

11-12

14-15

17-19

11-12

20-21

22-23

19c

24b

TU 1979/80:10

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

I motionen 1979/80: 1729 av Jan Fransson m.fl. (s) yrkas att riksdagen 17-19
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framhållits
dels om behovet av upprustning av järnvägslinjen Gårdsjö-Håkantorp i
dess helhet, dels om behovet av en utökad kapacitet vid bangården i
Mariestad.

I motionen 1979/80: 1732 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) yrkas att riksdagen 26—27
uttalar att de kvinnor som haft rätt till pensionärsbiljett på SJ skall ha
fortsatt rätt till detta oavsett civilstånd.

I motionen 1979/80: 1733 av Ove Karlsson (s) yrkas att riksdagen uttalar 17-19

sig för att Västerdalsbanan rustas upp till sådan standard att den kan
sammanföras med affärsbanenätet.

1 motionen 1979/80: 1736 av andre vice talmannen Thorsten Larsson (c) 17—19

och John Johnsson (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om järnvägssträckan Malmö—Sjöbo samt
uttalar sig för behovet av en utredning om vilka möjligheter det finns för
återupprättande av persontrafik på nämnda järnvägslinje.

1 motionen 1979/80: 1744 av Lars-Ingvar Sörenson och Jan Bergqvist 22
(båda s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär snara åtgärder för en
projektering av västkustbanans utbyggnad till dubbelspår i de sträckningar
som återstår.

Utskottet

1 Anslaget Järnvägar m. m.

/./ Medelsförbrukning samt investeringar för nästa budgetår m. m.

Investeringarna för statensjärnvägar under innevarande budgetår beräknades
i prop. 1978/79:99 om en ny trafikpolitik till 835,2 milj. kr. Vid sin
behandling av propositionen beslöt riksdagen höja anslaget och därmed
medelsförbrukningen med 75 milj. kr. Den nu gällande investeringsramen
för budgetåret 1979/80 uppgår därmed till 910.2 milj. kr.

Genom riksdagens beslut (prop. 1979/80: 25, TU 1979/80: 7, rskr 1979/
80: 101) har SJ under nu löpande budgetår på tilläggsbudget I anvisats två
särskilda investeringsanslag. Det ena. Anskaffning av ny tågfärja, omfattar
288 milj. kr. att användas under tre budgetår. Anslaget avser tidigareläggning
av anskaffning av en tågfärja för leden Trelleborg-Sassnitz. Det
andra anslaget. Särskilda investeringar i järnvägsanläggningar i Norrbot -

TU 1979/80:10

tens län. omfattar 275 milj. kr. att användas under sex budgetår. Anslaget
avser tidigareläggning av bl. a vissa upprustningsarbeten på malmbanan.

För budgetåret 1980/81 har föredraganden beräknat en medelsförbrukning
om 1 325,5 milj. kr. mot av SJ föreslagna 1 570 milj. kr. 1 förhållande
till den investeringsram som föreslogs i propositionen 1978/79:99 anges
den totala ramökningen för nästa budgetår uppgå till 490 milj. kr. Av
sistnämnda belopp faller ca 300 milj. kr. på det nya investeringsbegrepp
som införs fr. o. m. nästa budgetår. Detta innebär för SJ:s del att vissa
kostnader, som hittills räknats som driftmedel, fr. o. m. budgetåret 1980/81
hänförs till investeringsanslaget. Omläggningen innebär enligt budgetpropositionen
att SJ:s behov av investeringsanslag ökar samtidigt som de
redovisade driftkostnaderna minskar. De statsfinansiella effekterna anges
emellertid bli neutraliserade genom ökade avskrivningar. På det sättet
anses varken investeringsbemyndigande eller resultat komma att påverkas
i nämnvärd utsträckning.

Föredragandens förslag om en investeringsram för budgetåret 1980/81
om 1325,5 milj. kr. skall med hänsyn till det anförda jämföras med en
investeringsram om ca 1 135 milj. kr. för budgetåret 1979/80. Enligt denna
jämförelse innebär således föredragandens förslag en höjning av medelsförbrukningen
med ca 190 milj. kr. för nästa budgetår. Under de i propositionen
i övrigt angivna förutsättningarna krävs härför en medelsanvisning
om 1 308 300000 kr.

Förslaget till investeringsram innebär enligt föredraganden att SJ:s program
i väsentliga delar kan genomföras, även om en viss omprioritering
måste ske. När det gäller fasta anläggningar anses investeringarna böra
inriktas på fortsatt utbyggnad av terminalernas och linjenätets kapacitet,
standard och säkerhet, fortsatt utbyggnad och modernisering av tele- och
eldriftsanläggningar samt fortsatt förbättring av arbetsmiljön. Investeringarna
sägs naturligen böra koncentreras till de trafikstarka huvudlinjerna.
Även om så sker bör dock enligt utskottets uppfattning redan påbörjade
förbättringsarbeten på andra linjer fortsättas och slutföras.

Beträffande det trafiksvaga bannätet erinrar föredraganden om att SJ på
regeringens uppdrag skall lämna förslag till ett särskilt investeringsprogram
för upprustning av sådana bandelar som ingår i riksnätet. SJ skall
vidare upprätta förslag med anledning av riksdagens (TU 1978/79: 18, rskr
1978/79:419) uttalanden om fortsatt upprustning av inlandsbanan. Enligt
föredragandens mening måste underlaget från SJ finnas innan ställning kan
tas till vissa frågor om upprustningen av berörda bandelar. Investeringar i
viss utsträckning måste emellertid enligt föredraganden göras redan innan
ett investeringsprogram slagits fast. För innevarande budgetår har regeringen
för inlandsbanans upprustning angett 20 milj. kr. Föredraganden
förordar att anslaget under budgetåret 1980/81 — i avvaktan på SJ:s redovisning
av nämnda uppdrag - utgår i oförändrad omfattning.

TU 1979/80:10

När det gäller SJ:s investeringar i rullande materiel belastas enligt propositionen
budgetåret 1980/81 av stora betalningar för redan lagda beställningar
av lok, motorvagnar, godsvagnar och personvagnar. Den av föredraganden
förordade investeringsramen ger dock därutöver utrymme för
nybeställningar av såväl gods- som persontrafikmateriel.

Investeringsramen för nästa budgetår ger också enligt förslaget utrymme
åt investeringar för att stärka SJ:s vinterberedskap.

1 det förordade investeringsprogrammet ingår även investeringar i järnvägslinjer
tillhörande det ersättningsberättigade bannätet samt vissa medel
för försvarsberedskap och för utbyggnad av SJ:s utbildningskapacitet.

Med anledning av regeringens förslag yrkas (1) i motionen 1979/80: 1352
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om investeringsinriktningen för SJ samt (2) om byggande av ett
dubbelspår mellan Älvsjö och Järna. Vidare föreslås (3) att anslaget till
Järnvägar m. m. i förhållande till regeringens förslag höjs med 30 milj. kr.

Motionärerna erinrar därvid om riksdagens uttalanden i samband med
1979 års trafikpolitiska beslut. Riksdagen betonade sålunda investeringarnas
betydelse för att ytterligare höja kvaliteten på järnvägens transporttjänster
och därmed ge järnvägen möjligheter att spela den centrala roll den
bör ha inom i första hand det interregionala person- och godstransportsystemet.
Det investeringsprogram för SJ som redovisas i budgetpropositionen
innebär enligt motionärerna att SJ:s ställning undermineras. Den
ökade efterfrågan på järnvägsresor till följd av lågprissatsningen leder till
en kraftig förslitning av SJ:s rullande materiel. Det är därför av största vikt
att den ökade efterfrågan som det trafikpolitiska beslutet och energisituationen
innebär möts med tillräckliga investeringar i bl. a. rullande materiel.

Riksdagens trafikpolitiska beslut innebar vidare enligt motionärerna
bl. a. att den socialdemokratiska motionen om utbyggnad av ett nytt dubbelspår
mellan Älvsjö och Järna bifölls. Riksdagen anvisade medel för
projektering av i första hand sträckan Älvsjö-Flemingsberg. Riksdagen
bör därför nu besluta att SJ ges erforderliga medel för att fortsätta med
dubbelspåret.

Sammanfattningsvis förordas att investeringsramen för beställningar av
lok, motorvagnar, godsvagnar och personvagnar ökas med 60 milj. kr. och
att medel avsätts för att starta byggandet av dubbelspåret Älvsjö—Järna.
Medel för dessa investeringar erhålls genom dels omprioritering inom
ramen för SJ:s totala investeringar, dels genom att ytterligare 30 milj. kr.
anvisas över budgeten. För att investeringsmedel skall kunna flyttas från
fasta anläggningar till rullande materiel bör t. ex. följande verksamheter
kunna ges lägre prioritet utan att avsedda arbetsmiljö- och säkerhetsförbättringar
eftersätts, nämligen husbyggnader, eldrift och vissa inventarier.
Genom att senarelägga projekt inom bl. a. dessa grupper kan den
angelägna satsningen på inköp av rullande materiel genomföras.

TU 1979/80:10

Utskottet har för sin del - med beaktande främst av det statsfinansiella
läget — funnit sig kunna godta den av föredraganden förordade medelsförbrukningen
för nästa budgetår samt den häremot svarande anslagsberäkningen.
Föredragandens uttalande om möjligheten för SJ att hyra materiel,
som eljest skulle ha anskaffats över investeringsanslaget, föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet tillstyrker vidare den i propositionen föreslagna fördelningen
av medelsförbrukningen på olika investeringsändamål liksom anslagsberäkningen.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandena I och 3 i motionen
1979/80: 1352 om investeringsinriktningen för SJ och en anslagshöjning
med 30 milj. kr. samt yrkandet 1 i motionen 1979/80: 210 om en anslagshöjning
med 261,7 milj. kr. Vidare avstyrks yrkandet 2 i motionen 1979/80: 924
att riksdagen uttalar att SJ:s behov av materiel ej skall tillgodoses genom
s. k. leasingavtal.

Regeringen har - med anledning av 1979 års trafikpolitiska beslut — gett
SJ i uppdrag att i kontakt med länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms
läns landsting utreda de framtida förutsättningarna för den gods- och
persontrafik på järnväg som berör Stockholmsregionen. Vidare pågår
överläggningar mellan SJ och AB Storstockholms Lokaltrafik om lokaltrafikens
utformning i Stockholmsområdet. Mot den bakgrunden förklarar sig
föredraganden f. n. inte beredd att förorda medel för den dubblering av
spårsystemet mellan Älvsjö och Flemingsberg som SJ har föreslagit. Med
stöd av regeringens beslut den 27 mars 1980 har också en särskild utredare
tillkallats för att bl. a. upprätta ett program för samordnade trafikpolitiska
åtgärder i Stockholmsområdet. Utskottet finnér sig i avvaktan på resultatet
av det samlade utrednings- och förhandlingsarbetet kunna godta föredragandens
förslag i nu berörda del.

1 sammanhanget nämns också i propositionen att regeringen i enlighet
med riksdagens tidigare beslut gett SJ i uppdrag att redovisa en långsiktig
projektindelad plan över SJ:s investeringsbehov under den närmaste tioårsperioden.
Planen skall utarbetas i enlighet med samtidigt givna riktlinjer
för en utbyggd långsiktig planering inom transportsektorn. Uppdraget skall
redovisas senast den I september 1980, vilket enligt propositionen innebär
att statsmakterna kan ha tillgång till denna investeringsplan i nästa års
budgetarbete. Vidare bör man då ha tillgång till de redovisningar som skall
lämnas av SJ med anledning av bl. a. förut nämnda utredningsuppdrag om
investeringsbehoven i Stockholmsområdet.

I avvaktan härpå och under hänvisning till vad utskottet i övrigt anfört
avstyrks motionen 1979/80: 1352, yrkandet 2 om byggande av ett dubbelspår
mellan Älvsjö och Järna. Utskottet avstyrker också motionen 1979/
80: 536 — vari yrkas att riksdagen begär att dubbelspåret Älvsjö—Flemingsberg
med det snaraste projekteras samt att regeringen skyndsamt
lägger fram förslag till medelsanvisning. Detsamma gäller motionen 1979/
80: 1365, vari begärs att den planerade utbyggnaden av dubbelspår mellan
Älvsjö och Järna påbörjas under nästa budgetår.

TU 1979/80:10

Utskottet tillstyrker att SJ i enlighet med föredragandens förslag bemyndigas
att inom en ram om 25 milj. kr. träffa finansieringsavtal med det av
de europeiska järnvägsförvaltningarna samägda bolaget EUROFIMA.

Utskottet tillstyrker också att SJ:s avskrivningar för budgetåret 1980/81 i
enlighet med föredragandens förslag får sättas ned med 160 milj. kr. och att
förräntningskravet får sättas ned med 71 milj. kr. för fortsatta försök med
rabatter och prisåtgärder i persontrafiken på järnväg. Förslaget beträffande
minskade avskrivningar för nästa budgetår innebär att en häremot
svarande nedskrivning av SJ:s statskapital sker.

Av det förut anförda följer att utskottet avstyrker yrkandet (3) i motionen
1979/80: 210 att riksdagen uttalar sig för en kraftig upprustning av SJ
och i detta syfte rekommenderar en investeringsram på ca 3 miljarder kr.
per år räknat i 1981/82 års prisnivå och gällande tioårsperioden 1981/82-1990/91. Likaledes avstyrks yrkandet (4) i samma motion att - i samband
med pågående långtidsplanering för SJ och med utgångspunkt i nyssnämnda
investeringsbeslut - ett konkret investeringsprogram enligt motionärernas
förslag upprättas. Utskottet vill f. ö. härvid erinra om det förut
nämnda uppdrag, som redan meddelats SJ, att redovisa ett långsiktigt
investeringsprogram för den närmaste tioårsperioden.

1 motionen 1979/80: 911 (i) framhålls av motionärerna att de utgår från att
SJ:s investeringar och utvecklingsarbete överensstämmer med de regionalpolitiska
riktlinjer vilka riksdag och regering uttalat sig för. Då även
utskottet självfallet gör så torde någon framställning härom från riksdagens
sida ej vara påkallad, varför motionen i denna del avstyrks.

I propositionen tar föredraganden bl. a. upp frågan om åtgärder för att
förbättra samordningen mellan de statliga trafikverken. Utskottet återkommer
härtill framdeles vid sin behandling av vissa motionsledes framställda
yrkanden om trafikpolitiken m. m.

Av propositionen framgår att SJ i skrivelse den 9 november 1979 har
hemställt om ett särskilt anslag om 390 milj. kr. (exkl. reserv) förförstärkning
av vinterberedskapen. Skrivelsen har lämnats mot bakgrund av erfarenheterna
från i första hand vintern 1978/79. De åtgärder som planeras
avser såväl fasta anläggningar som rullande materiel. Enligt föredragandens
mening är det angeläget att SJ bygger upp en beredskap så att trafiken
kan bedrivas utan allvarligare störningar också under besvärliga vinterförhållanden.
Detta bör dock ingå som en naturlig del av SJ:s långsiktiga
investerings- och verksamhetsplanering. 1 sammanhanget erinras om den
av riksdagen beslutade höjningen av SJ:s investeringsanslag för innevarande
budgetår. Den utgjorde som nämnts 75 milj. kr. och avsåg bl. a. extraordinära
insatser för att förbättra driftsäkerheten under vinterförhållanden.
Av SJ:s skrivelse framgår också att man redan har vidtagit en rad åtgärder
för såväl lokaltrafiken i Storstockholmsområdet som för fjärrtrafiken. Den

TU 1979/80:10

av föredraganden förordade ramen inkluderar en fortsatt tilldelning på den
högre medelsnivån. Mot den bakgrunden förklarar sig föredraganden inte
vara beredd att förorda något särskilt anslag för ändamålet. Investeringsramen
för budgetåret 1980/81 har således beräknats för att ge utrymme åt
investeringar för att stärka SJ:s vinterberedskap.

Utskottet har vid sin prövning av frågan funnit sig böra godta föredragandens
förslag. Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet (1) i motionen
1979/80:924 att riksdagen beslutar att under en treårsperiod bevilja
statensjärnvägar ett anslag på 390 milj. kr. för förbättring av driftsäkerheten
under vinterförhållanden, varvid början skulle ske i 1980/81 års budget
med ett anslag på 130 milj. kr.

Under hänvisning till redan pågående utredningsarbete om förutsättningarna
för den gods- och persontrafik på järnväg som berör Stockholmsregionen,
m. m. avstyrks även motionerna 1979/80:549 om järnvägstrafiken
i Stockholms läns nordostregion och 1979/80:900 om bibehållande av
Roslagsbanan.

Av samma skäl och under hänvisning jämväl till förhandlingsarbetet
beträffande huvudmannaskapet för den regionala trafiken avstyrks motionen
1979/80: 1366 om utvidgad pendeltågstrafik i Stockholmsregionen och
angränsande länsdelar i norr, väster och söder.

Utskottet finner inte heller skäl föreligga att såsom i motionen 1979/
80: 1014 föreslagits (2) från riksdagens sida nu begära att vid redovisningen
av SJ:s investeringsbehov i Stockholmsområdet m. m. även tas med de
frågor som i motionen aktualiserats beträffande järnvägstrafiken i Södermanlands
län. Motionsyrkandet avstyrks därför.

I motionen 1979/80:921 yrkas att riksdagen anhåller att regeringen vidtar
åtgärder så att statensjärnvägar i sin 10-årsplan tar med investeringar för
snahhtågsförhindelser i Mälardalen och därmed stimulerar till en balanserad
regional utveckling i Mälarområdet.

Av propositionen framgår att SJ räknar med att en pågående utredning
om s. k. snabbtåg skall bli klar under våren 1980. Som högsta hastighet i en
första etapp räknas med 160 km/tim. Tre prototyptåg kan bli beställda
under år 1981 för leverans under budgetåren 1982/83—1983/84. Först när
prototyperna har provats i försök och kommersiell drift kan en större
beställning bli aktuell. Under hänvisning härtill och i avvaktan bl. a. på den
förut nämnda redovisningen av SJ:s investeringsbehov under den närmaste
tioårsperioden finner utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionen ej påkallad.

1.2 Vissa övriga investeringsfrågor

I motionen 1979/80: 905 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen sagts om att ett system med kommunika -

TU 1979/80:10

tionsradio bör installeras i lok och vagnar på SJ:s tåg. Även i motionen
1979/80: 1354 yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om
åtgärder härför.

Såsom utskottet i sitt betänkande TU 1978/79: 18 framhållit anlitas radiotekniken
alltmer vid transportledning och rangeringsarbeten. Tågorderradio
för kommunikation mellan lok och trafikledning finns nu på sträckan
Riksgränsen—Luleå samt inom Stockholmsområdet, varjämte viss radiokommunikation
byggts ut inom Östersundsområdet. Fortsatt utbyggnad av
radiosystem pågår. Personal som arbetar utmed spåret kan kommunicera
med tågledningen med hjälp av driftradio. Likaså används kommunikationsradio
vid växlingsarbete. I den föreslagna investeringsramen för
nästa budgetår har också räknats bl. a. med en utbyggnad av ett system
med trafikradio. Utskottet finner det för sin del av såväl säkerhetsskäl som
med hänsyn till arbetsmiljön angeläget att utbyggnaden av trafik- och
kommunikationsradion i möjligaste mån påskyndas och förutsätter också
att så sker. Någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida anser
emellertid utskottet under hänvisning till det anförda ej erforderlig och
avstyrker därför motionerna.

1 motionen 1979/80: 379 yrkas såvitt nu är i fråga (1) att riksdagen hos
regeringen begär förslag rörande en upprustning av järnvägsstationerna i
enlighet med vad som anförs i motionen. En sådan upprustning blir enligt
motionärerna allt nödvändigare och bör beträffande vänthallarna ske genom
ommålning, anskaffning av nya sittmöbler och konstnärlig utsmyckning.
Stationerna bör vidare upprustas så att de blir anpassade för handikappade.
Framför allt på större stationer, där tågbyte förekommer, bör
bl. a. installering ske av skötrum för resande med spädbarn. Även i motionen
1979/80:911 (yrkandet c) understryks vikten av upprustning och underhåll
av stationer, väntsalar och vagnar.

Såsom utskottet senast vid föregående riksmöte framhållit finner även
utskottet det i och för sig önskvärt att järnvägsstationerna upprustas och
får en tidsenligare gestaltning. Utskottet förutsätter emellertid att SJ i sin
fortlöpande investeringsplanering och sina årliga anslagsframställningar
beaktar behovet härav liksom nödvändigheten av att underhålla vagnmaterielen.
Under hänvisning härtill finner utskottet någon särskild framställning
i ämnet från riksdagens sida ej påkallad och avstyrker därför yrkandena.

I motionen 1979/80: 1332 begärs att riksdagen uttalar att en omfattande
upprustning och ombyggnad av Södertälje södra järnvägsstation snarast
bör komma till stånd samt hos regeringen hemställer om förslag härom.
Motionärerna pekar därvid särskilt på behovet av upprustning och handikappanpassning
av förbindelserna mellan perrongerna m. m.

Utskottet har tidigare uttalat att frågan om upprustning och utbyggnad
av den aktuella stationen i första hand måste prövas av SJ i samband med

TU 1979/80: 10

den fortlöpande investeringsplanering som sker inom verket samt förutsatt
att de av motionärerna omnämnda förhållandena beaktas vid den prioritering
som sker. Utskottet hyser fortfarande samma uppfattning i principfrågan.
Av betydelse i sammanhanget är emellertid också dels att frågor om
trafikering och utbyggnad av pendeltågstrafiken i Storstockholmsområdet
regleras i det s. k. pendeltågsavtalet mellan SJ och Stockholms läns landsting,
dels att mycket stora anspråk på investeringsmedel i övrigt föreligger
för åtgärder på järnvägssystemet i Storstockholmsregionen. Under hänvisning
härtill, ävensom till det tidigare nämnda uppdrag som meddelats SJ att
utreda de framtida förutsättningarna för den spårbundna gods- och persontrafik
som berör Storstockholmsregionen, finner utskottet någon särskild
riksdagens åtgärd med anledning av motionen ej påkallad. Motionen avstyrks
följaktligen.

1 motionen 1979/80: 542 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att SJ i samråd med Svenska kommunförbundet. Riksförbundet
för hembygdsvård, riksantikvarieämbetet och i de enskilda fallen berörd
kommun bör eftersträva bevarande av så många kulturhistoriskt värdefulla
stationshus och andra järnvägsbyggnader som möjligt. Motionären
har därvid själv erinrat om att SJ har stor förståelse för kulturhistoriska
synpunkter av det slag som anförts i motionen samt framhållit att ytterligare
kontakter mellan SJ och Riksförbundet för hembygdsvård i dessa frågor
planeras.

Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av planerade överläggningar
m. m. kan utskottet inte finna något särskilt uttalande i frågan
från riksdagens sida påkallat och avstyrker därför motionen i fråga.

I motionen 1979/80:429 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
undersökning av trafikpolitiska och samhällsekonomiska möjligheter att
införa biltåg i vårt land. Även i motionen 1979/80:532 begärs utredning om
biltransporter på tåg - syftande till att spara energi och avlasta vägarna en
del av trafiken, i första hand under semestersäsongen.

Enligt vad utskottet erfarit har viss försöksverksamhet med biltåg redan
förevarit. Frågan om återupptagande av sådan verksamhet berör närmast
den investeringsavvägning som SJ har att ta ställning till vid sin löpande
planering av verksamheten. Möjligheter till biltransport av det slag motionärerna
förordat finns dock redan nu på sträckan Kiruna-Narvik. Enligt
vad utskottet vidare erfarit har man inom SJ - inte minst med hänsyn till
de relativt höga transportavgifterna - funnit systemet med tåg/hyrbil vara
ett måhända bättre alternativ än biltransport per tåg. Utvecklingen såväl
utomlands som i övrigt följs dock med uppmärksamhet. Då utskottet
förutsätter att så också framdeles sker och att därvid även synpunkter av
det slag motionärerna anfört beaktas torde någon framställning i ämnet
från riksdagens sida ej vara påkallad. Motionerna avstyrks därför.

TU 1979/80:10

I motionen 1979/80: 1543 yrkas under hänvisning till innehållet i motionen
1979/80: 1542 att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning
och förslag om byggandet av en reparationsverkstad för SJ:s godsvagnar i
Hybo.

Med anledning härav vill utskottet erinra om den av 1972 års höstriksdag
(prop. 1972: 133, TU 1972: 22, rskr 1972: 332) beslutade ändringen av SJ:s
regionala organisation. Som en väsentlig del häri ingick att de tidigare till
driftdistrikten knutna driftverkstäderna — med deras på serviceunderhåll
inriktade verksamhet - skulle sammanföras med de under chefen för
maskinavdelningen sorterande, industriellt arbetande huvudverkstäderna
med tillhörande lokala enheter. Omorganisationen beräknades på några års
sikt möjliggöra betydande rationaliserings- och effektivitetsvinster, bl. a. i
form av minskning av personalbehovet avseende såväl administrativ personal
som verkstadspersonal.

Den successiva moderniseringen av SJ:s lok- och vagnpark har också
medfört att behovet av underhåll minskat samtidigt som verksamheten
rationaliserats. Viss överkapacitet har till följd härav uppkommit i verkstäderna,
vilket i sin tur lett till omfördelning av arbetena mellan de olika
verkstäderna samt — genom naturlig avgång - successiv minskning av
arbetsstyrkan. Vid den anpassning av verkstadsrörelsens omfattning till
SJ:s verksamhet i stort som visat sig nödvändig kan av skilda skäl hänsyn
inte enbart tas till en verkstad utan bedömningarna måste avse samtliga
verkstäder. Utskottet förutsätter nu liksom tidigare att härvid även arbetsmarknads-
och regionalpolitiska synpunkter i vederbörlig mån beaktas.
Vidare utgår utskottet från att den yrkeskunskap som nu finns vid verkstäderna
tillvaratas. Det är också viktigt att vid den upprustning av järnvägen
som utskottet har förordat SJ:s reparations- och serviceberedskap utnyttjas
i största möjliga utsträckning.

Under hänvisning härtill och med beaktande särskilt av nu föreliggande
överkapacitet kan utskottet inte finna skäl föreligga att på de av motionären
anförda grunderna inrätta ytterligare en verkstad med därvid föreslagen
placering. Motionen avstyrks därför.

1.3 Upprustning och utbyggnad m.m. av vissa bandelar

I sitt betänkande 1978/79: 18 — om en ny trafikpolitik — framhöll utskottet
att järnvägsnätet även i fortsättningen måste utgöra stommen i personoch
godstrafiken, bl. a. med hänsyn till miljön, energin och trafiksäkerheten.
Utgångspunkten för planeringen på järnvägsområdet måste vara att
staten har ansvaret för såväl det interregionala riksnätet som det regionala
bannätet. En långsiktig plan för järnvägsnätets utnyttjande borde vidare
utarbetas.

När det gäller järnvägsnätets framtida utformning och funktion i vad
avser persontrafiken fann utskottet det vara nödvändigt att i en funktionell

2 Riksdagen 1979180. 15 sami. Nr 10

TU 1979/80:10

prövning av olika järnvägslinjers roll i den regionala trafikorganisationen
de regionala trafikhuvudmännen och kommunerna ges ett väsentligt inflytande.
Frågan om vilka banor som skall ingå i ett framtida regionalt
persontrafiksystem borde avgöras först sedan de regionala trafikhuvudmännen
fått möjlighet att överväga vilken roll järnvägen bör fylla inom sina
resp. områden.

Vad beträffade det i propositionen 1978/79:99 föreslagna riksnätet fann
utskottet att detta, på de i propositionen anförda grunderna, borde kunna
godtas. Med hänsyn till därvid berörda bandelars betydelse för bl. a. den
interregionala trafiken och till behovet av att en så långt möjligt fast
grundval skapas för bl. a. SJ:s långsiktiga planering av persontrafiken och
banupprustningar borde det enligt utskottets mening slås fast att bandelarna
i fråga skall ingå i det framtida persontrafiknätet. Avgränsningen av
riksnätet borde dock inte ses som definitiv utan ändringar framdeles kunna
göras som ett resultat av fortsatta utredningar angående olika trafiksvaga
bandelars framtida utnyttjande.

I fråga om de trafiksvaga bandelar. vilka i propositionen föreslagits bli
föremål för prövning av fortsatt persontrafik resp. ytterligare utredning,
ansåg utskottet att i princip samtliga dessa borde bli föremål för ytterligare
utredning inom ramen för den fortsatta regionala trafikplaneringen. De
huvudmän eller de kommuner som skulle komma att ingå i en sådan
organisation, som enligt riksdagens beslut vid 1977/78 års riksmöte skall
finnas för den lokala och regionala kollektivtrafiken i länen, borde därvid
enligt utskottets mening få möjlighet att förutsättningslöst överväga vilka
bandelar som skall ingå i det framtida regionala och lokala persontrafiksystemet.

Beträffande de bandelar där en nedläggningsprövning redan inletts i
enlighet med riksdagens tidigare fattade beslut (TU 1975/76: 19, rskr 1975/
76: 209) borde dock hinder ej föreligga för ett fullföljande av prövningen i
enlighet med vad som föreslagits i propositionen i detta avseende.

I en rad motioner hade yrkanden framförts om att en eller flera angivna
bandelar skulle ingå i riksnätet för persontrafik eller att ny utredning om
vissa bandelars framtida trafikering skulle göras eller att en upprustning
och/eller utbyggnad av vissa bandelar skulle ske. Utskottet fann att syftet
med motionerna, vad gäller yrkandena om persontrafikens bevarande eller
inordnande i riksnätet etc., i allt väsentligt syntes bli tillgodosett om
riksdagen godkände vad utskottet härom anfört.

Vidare fann utskottet att en stor del av de framförda yrkandena om
upprustning och/eller utbyggnad avsåg sådana bandelar eller var av sådan
art att resultatet av de fortsatta utredningarna om olika bandelars framtida
funktion rimligen måste avvaktas innan ställning kunde tas till förslagen.
Detta innebar dock inte att statens ansvar för underhållet på berörda
sträckor finge eftersättas. Utskottet erinrade om dels den pågående — med
länsplanering 1980 integrerade — regionala trafikplaneringen, dels vad

TU 1979/80:10

utskottet uttalat om vikten av att de regionala trafikhuvudmännen finge
tillfälle att pröva vilka bandelar som borde ingå i det regionala och lokala
kollektivtrafiksystemet.

Under hänvisning härtill fann utskottet motionerna i fråga besvarade.
Riksdagen godtog utskottets uttalande härom.

Vad utskottet sålunda anförde äger alltjämt giltighet. Under hänvisning
härtill och i avvaktan på resultatet av pågående utrednings- och förhandlingsarbete
m. m., ävensom till de av föredraganden nämnda utredningsuppdragen
till SJ, finner utskottet följande motioner i dessa frågor böra
lämnas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

Det gäller motionerna 1979/80: 533, 1979/80: 673 och 1979/80: 1349, samtliga
om upprustning av järnvägslinjen Forsmo—Hoting, samt motionerna
1979/80:538 om en investeringsplan för inlandsbanan, m. m., 1979/80:1329
om investeringar i Värmlands vägar och järnvägar, såvitt nu är i fråga —
dock med undantag av NKLJ-banan som utskottet återkommer till i det
följande - 1979/80:530 om bevarande av persontrafiken på bandelen Lesjöfors—Kristinehamn
och 1979/80:679 om elektrifiering av järnvägssträckan
Kil—Torsby. Även yrkandet i motionen 1979/80:913 om möjligheten
att bygga en bibana Sveg-Hede—Röros bör hänföras hit.

Det gäller likaledes motionerna 1979/80: 920 om återinförande av persontrafik
på järnvägssträckan Mora—Älvdalen, 1979/80: 1733 om upprustning
av Västerdalsbanan och 1979/80:543 om återupptagande av trafiken på
järnvägssträckan Enköping—Uppsala.

Vidare gäller det motionerna 1979/80:909 om upprustning av järnvägssträckan
Växjö—Västervik, 1979/80:1362 om upprustning av järnvägarna i
Kalmar län, 1979/80:295 om planering för en utbyggnad av ostkustbanan
från Karlskrona över Kalmar och Linköping till Stockholm samt 1979/
80: 681 om fortsatt persontrafik på järnvägssträckan Älmhult—Sölvesborg,
1979/80: 1343 om upprustning av järnvägsnätet i Blekinge län m. m., yrkandena
2 och 3, och 1979/80: 1736 om persontrafik på järnvägssträckan
Malmö—Sjöbo.

Därtill gäller det motionerna 1979/80: 1729 om upprustning av järnvägssträckan
Gårdsjö—Håkantorp och 1979/80: 1342 om bibehållande av persontrafiken
på järnvägssträckan Lysekil-Smedberg.

Vad som anförts i motionen 1979/80:381 om fortsatt upprustning av
järnvägssträckorna Oskarshamn—Nässjö och Hultsfred—Linköping förutsätter
utskottet vara tillgodosett genom vad utskottet tidigare anfört om
redan påbörjade förbättringsarbeten. Motionen i fråga bör därför inte
föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

I motionen 1979/80: 1343 yrkas (1) att riksdagen hos regeringen hemställer
om förslag som innebär att bandelen Karlskrona—Kristianstad upprustas
och elektrifieras.

Såsom framgår av propositionen (s. 103) gav regeringen — med anled -

TU 1979/80:10

ning av riksdagens beslut (1976/77: 18, rskr 1976/77:208) — den 15 december
1977 SJ i uppdrag att undersöka de åtgärder som kan vidtas för att
förbättra järnvägskommunikationerna mellan Karlskrona och Kristianstad.
SJ har redovisat sitt uppdrag den 30 oktober 1979. I redovisningen
anges bl. a. olika bantekniska åtgärder för att förkorta restiderna på den ca
130 km långa sträckan. En elektrifiering av sträckan måste kombineras
med vissa upprustningsåtgärder på banan. Detta skulle sammantaget kosta
ca 118 milj. kr. i 1978 års prisnivå och ge en restidsvinst om 8-10 minuter.
Restiden kan också förkortas genom kurvrätningar m. m. För ca 150 milj.
kr. kan restiden förkortas med 24 minuter med bibehållen driftform. Enligt
SJ är investeringarna till ingen del företagsekonomiskt lönsamma. De
länsstyrelser och kommuner som SJ har samrått med har framhållit att
samhällsekonomiska skäl och sysselsättningsskäl talar för att åtgärderna
genomförs. AMS framhåller att projektet f. n. inte har något arbetsmarknadspolitiskt
intresse men att det i ett senare skede kan ge ett angeläget
bidrag till en stabilisering av arbetsmarknaden.

Föredraganden anför att han för egen del finner projektet värt att studera
närmare. Det anses dock böra jämföras med andra liknande projekt och
frågan därför böra tas upp när SJ har redovisat sitt förslag till investeringsprogram
för riksnätet m. m.

Utskottet delar denna uppfattning och finner därför - i avvaktan härpå
— yrkandet inte nu böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I motionen 1979/80: 301 yrkas att riksdagen anhåller att regeringen uppdrar
åt SJ att snarast utreda förutsättningarna för ett statligt övertagande
av Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKLJ-banan) i Värmland. Även i
motionen 1979/80: 531 begärs att regeringen vidtar åtgärder för att överföra
NKLJ i statlig ägo och inordna företaget i det övriga järnvägsnätet. Önskemål
härom framförs också i motionen 1979/80: 1329.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att banan är i privat ägo
och att hittills ingen framställning från ägarhåll om ett statligt övertagande
av banan aktualiserats eller aviserats. Enligt vad utskottet vidare erfarit
har närmare 85 % av transportvolymen förts över till landsvägstransport.

Utskottet finnér sig för sin del med hänvisning till det anförda inte kunna
biträda motionärernas yrkanden och föreslår därför att motionsyrkandena
i fråga lämnas utan åtgärd.

I motionen 1979/80: 674 yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening
ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående anläggande
av industrispår mellan Örnsköldsvik och Husum.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att, enligt vad som angetts i
propositionen 1978/79: 99, en utredning av de ekonomiska och driftmässiga
förutsättningarna för att anlägga ett industrispår till Mo och Domsjö AB:s
anläggningar i Husum utförts år 1974. Totalkostnaden beräknades i 1974
års prisnivå till 68 milj. kr., varav huvuddelen skulle falla på arbetsmark -

TU 1979/80: 10

nadsstyrelsen. I nämnda proposition framhålls vidare att arbetsmarknadssituationen
i regionen hittills inte har varit sådan att den har motiverat
igångsättning av arbetena och att totalkostnaden i 1979 års prisnivå kan
uppskattas till ca 100 milj. kr.

På grundval av vad sålunda anförts förutsätter utskottet alltjämt att det
aktuella projektet övervägs inom ramen för den fortlöpande sysselsättningspolitiska,
regionalpolitiska och trafikpolitiska planeringen samt den
ärendebehandling som sker i regeringskansliet. Under hänvisning härtill
anser utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning
av motionen inte vara påkallad.

Samma bedömning bör gälla motionen 1979/80: 1367 om ett stickspår till
Utansjö fabrik i Härnösands kommun.

I motionen 1979/80: 297 begärs att riksdagen hos regeringen anhåller om
att ostkustbanans till- och ombyggnad blir föremål för snabb utredning.

Med anledning härav vill utskottet erinra om vad föredraganden anfört i
propositionen 1978/79:99, nämligen att en förlängning av ostkustbanan
skulle ge mycket begränsade förbättringar transportmässigt sett till en för
samhället hög kostnad. Enligt föredraganden hänför sig förbättringarna
främst till persontrafiken, genom de restidsförkortningar som en förlängning
av banan möjliggör. Effekten härav är dock begränsad med hänsyn till
att en betydande del av resorna sker med nattåg och att det finns möjlighet
att utnyttja flyg i berörda relationer för resor på dagtid med krav på
snabbhet.

Av den på grundval av en förlängd ostkustbana genererade ökningen av
järnvägens godstrafik har ca 80% beräknats komma från Örnsköldsviksområdet
och då främst Husum. För transporterna till och från berörda
industrier i detta område finns enligt föredraganden andra lösningar. Det
gäller främst användning av kombinerade väg/järnvägstransporter med
utnyttjande av enhetslastteknik, alternativt anläggande av ett industrispår
från befintligt järnvägsnät.

De regionalekonomiska och näringspolitiska effekterna av en förlängning
av ostkustbanan - som i 1973 års pris- och lönenivå har beräknats dra
en direkt investeringskostnad av ca 870 milj. kr. för sträckan Härnösand/
Kramfors-Umeå — skulle också blir begränsade enligt föredraganden.
Dessutom skulle en förlängning föra med sig bieffekter i form av minskat
antal sysselsättningstillfällen i vissa inlandsorter. På grundval av en samlad
bedömning av de beräknade effekterna av en förlängning av ostkustbanan
har föredraganden funnit sig ej kunna tillstyrka en fortsatt och mera detaljerad
utredning av projektet.

Utskottet har för sin del, under hänvisning till vad här anförts, alltjämt ej
funnit tillräckliga skäl föreligga för att, såsom motionären yrkar, hos regeringen
begära en snabb utredning av det aktuella projektet. Vad utskottet
härom anfört gäller även den av motionären ifrågasatta förlängningen till
Skellefteå. Motionen i fråga avstyrks därför.

3 Riksdagen 1979/80. 15 sami. Nr 10

TU 1979/80:10

I motionen 1979/80: 380 begärs att riksdagen anhåller att regeringen
skyndsamt låter utreda de miljömässiga och samhällsekonomiska effekterna
av en utbyggnad av västkustbanan till dubbelspår i första hand på
sträckan Göteborg—Veinge samt hur olika deletapper bör prioriteras. I
motionen 1979/80:1744 yrkas vidare att riksdagen hos regeringen begär
snara åtgärder för en projektering av västkustbanans utbyggnad till dubbelspår
i de sträckningar som återstår.

Utskottet utgår för sin del från att de i motionerna upptagna frågorna -även de miljömässiga och samhällsekonomiska aspekterna - kommer att
prövas i samband med den plan över investeringsbehovet under den närmaste
tioårsperioden som SJ har att utarbeta. Dessutom torde kunna
förutsättas att de även aktualiseras inom ramen för den fortlöpande
sysselsättningspolitiska, regionalpolitiska och trafikpolitiska planeringen.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om förra årets beslut om en
lösning av jämvägssituationen i Halmstadsområdet. Utskottet förutsätter
att de beslutade arbetena snarast påbörjas. Under hänvisning härtill finner
utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motionerna inte nu påkallad.

I motionen 1979/80: 1025 yrkas (6) att riksdagen begär att regeringen
utarbetar ett program för modernisering och förbättring av malmbanan. I
motionen 1979/80: 546 yrkas (2) att riksdagen uttalar sig för en upprustning
av banans södra omlopp och hos regeringen begär förslag härom.

Utskottet vill med anledning härav erinra om det förut nämnda investeringsanslag
om 275 milj. kr. som på tilläggsbudget I för innevarande budgetår
anvisats för vissa upprustningsarbeten på malmbanan och vari ingår
flera stora arbeten på banans olika delar. Enligt vad utskottet vidare erfarit
pågår inom skilda arbetsgrupper med representanter för de norska statsbanorna
(NSB), SJ och LKAB utredning och översyn rörande lämpliga
åtgärder på dels kortare, dels längre sikt i syfte att upprusta och rationalisera
malmbanedriften i dess helhet och därmed bl. a. åstadkomma lägre
fraktkostnader. Utskottet förutsätter för sin del att såväl regeringen som
SJ med största uppmärksamhet följer härmed sammanhängande frågor
samt framlägger de ytterligare förslag som ur planerings- och investeringssynpunkter
visar sig lämpliga eller erforderliga.

Några särskilda åtgärder från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena
finner utskottet mot bakgrund härav inte nu erforderliga.

I motionen 1979/80: 546 yrkas (1) att riksdagen hos regeringen hemställer
att det nuvarande fraktavtalet mellan SJ och LKAB rivs upp och ersätts
med ett avtal som konstrueras så att det gynnar de regionalpolitiska strävandena.
1 motionen 1979/80: 1025 begärs (5) att regeringen utreder frågan
om avgifterna för LKAB:s järnvägstransporter och tar initiativ till en
omförhandling av nu gällande transportavtal mellan SJ och LKAB. I
motionen 1979/80: 1026 begärs att riksdagen beslutar att som sin mening ge

TU 1979/80: 10

regeringen till känna vad som i motionen anförts om avgiftsnivån på
malmbanan. I motionen 1979/80: 1548 yrkas (2) att riksdagen hos regeringen
anhåller att regeringen tar initiativ till en omprövning av fraktavtalet
mellan LKAB och SJ.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att SJ - som måste sträva
efter att nå sina ekonomiska mål — enligt riksdagens beslut över en längre
period skall förränta det kapital som staten lagt ned i företaget. I anslutning
härtill må nämnas att SJ enligt egna uppgifter f. n. lämnar LKAB stora
rabatter.

Utskottet anser för sin del i princip att varken regeringen eller riksdagen
bör ingripa i SJ:s prisöverenskommelser. Sådana ingripanden skulle kunna
i hög grad försvåra företagets ställning som affärsverk och därmed dess
förmåga att konkurrera på lika villkor. Utskottet är mot bakgrund härav
inte berett tillstyrka att riksdagen nu begär att avtalet rivs upp eller omprövas.

När det gäller malmbaneavtalet synes dock starkt skiljaktiga meningar
föreligga beträffande grunderna för avtalet, såsom bedömningen av kapital-
och förräntningskostnaderna för banan m. m. LKAB hävdar vidare att
de ekonomiska betingelserna för gruv- och malmbanedriften i Kiruna och
Malmberget genom avtalsvillkoren försämras.

Av stort intresse i sammanhanget är också de särskilda transportförutsättningar
som råder på malmbanan. Det är från samhällsekonomisk synpunkt
av vitalt intresse att transportförhållandena utformas så att de särskilda
betingelser som råder i malmfälten tas till vara. Enligt utskottets
mening bör därför en samhällsekonomiskt övergripande bedömning av den
nuvarande situationen komma till stånd. Även frågan om att parterna
tillsammans bildar ett företag för att handha malmbanedriften i dess helhet
bör i anslutning härtill kunna aktualiseras. Berörda frågor bör sålunda
övervägas i den ordning regeringen finner lämplig. Utskottet föreslår att så
snarast sker samt att härav föranledda förslag föreläggs riksdagen.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

1 motionen 1979/80: 546 har också yrkats (3) att riksdagen uttalar sig för
en sänkning av hamnavgifterna i Luleå malmhamn i syfte att upprätthålla
verksamheten vid hamnen.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen 1977/78: 13, vilken låg till
grund för det nya systemet för de statliga sjöfartsavgifterna, underströk
utskottet (TU 1977/78:8, rskr 1977/78: 102) vikten av att det nya avgiftssystemet
ej finge missgynna de svenska hamnarna i förhållande till hamnar i
utlandet. Utskottet fann det därför vara betydelsefullt att dittillsvarande
möjligheter för sjöfartsverket att i angivet syfte nedsätta sjöfartsavgifterna.
dvs. fyr- och farledsavgifterna, bibehölls. I det sammanhanget borde enligt
utskottet konkurrenssvårigheterna för Luleå hamn beträffande exporten
av järnmalm kunna aktualiseras.

TU 1979/80: 10

1 sitt betänkande TU 1978/79: 11 (s. 36) underströk utskottet ånyo att en
gynnsam konkurrenssituation för de svenska hamnarna är av utomordentlig
vikt. Frågan ansågs därvid ha återverkningar inte endast på sjöfarten
utan även på sysselsättningen i berörda områden. Utskottet fann det därför
angeläget att regeringen snarast vidtog åtgärder för konkurrensneutralitet
mellan hamnarna i Luleå och Narvik.

Under erinran härom finner utskottet motionsyrkandet i fråga inte nu
böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

1.4 Vissa laxe-, service- och be mann ing sfrågor

1 motionen 1979/80:910 yrkas att riksdagen som sin mening måtte ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande åtgärder för
att förbilliga och samordna transporterna av gods i Norrlands glesbygder.
I motionen 1979/80: 914 yrkas att riksdagen anhåller att regeringen tillsätter
en utredning som undersöker möjligheterna för SJ att erbjuda lågprissatsning
på godstransporter och att en samordning av transporter på järnväg,
landsväg och med båt utreds. I motionen 1979/80:911 framförs (g) också
önskemål om en förbättrad styckegodsservice.

I sitt betänkande 1978/79: 18 framhöll utskottet det angelägna i att möjligheterna
prövas att genom skilda taxeåtgärder stimulera och utveckla
godstransporterna på järnväg. Utskottet fann det således av såväl samhällsekonomiska
som trafiksäkerhets-, miljö- och energiskäl angeläget att
ett ökat utnyttjande av järnvägen, framför allt vid långväga landtransporter,
kommer till stånd. Det ansågs vara viktigt att taxor och service för
främst styckegodstrafiken utformas så att de blir attraktiva för SJ:s kunder.
Det var enligt utskottet angeläget att SJ utreder frågan om en försöksverksamhet
i denna riktning. Det borde '.tå SJ fritt att bestämma den
närmare inriktningen av ett sådant rabattförsök. Efter avslutad utredning,
som borde bedrivas med största skyndsamhet, borde SJ för regeringen
redovisa förutsättningarna för en försöksverksamhet. På grundval av SJ:s
utredning borde regeringen därefter ta ställning till vilka vidare åtgärder
som borde vidtas.

Vad utskottet härom anförde godtogs av riksdagen.

När det gäller godstrafiken pekade utskottet vidare på de möjligheter till
ytterligare effektivisering av transportsystemet och de utomordentliga förutsättningar
att erbjuda olika transportköpare samlade transportlösningar
som ett utvidgat samarbete mellan de i SJ-koncernen ingående företagen —
SJ, SVELAST, ASG, GDG m. fl. — borde kunna ge. Utskottet förutsatte,
med hänsyn till vad som anförts i den då föreliggande propositionen om
betydelsen av ett ökat samarbete och en ökad samverkan mellan olika
trafikföretag och trafikmedel, att regeringen vidtog erforderliga åtgärder
för att få till stånd ett ökat samarbete mellan de i SJ-koncernen ingående
företagen. Riksdagen godtog också införandet av den av SJ föreslagna s. k.
linjetariffen.

TU 1979/80:10

Under hänvisning till det anförda och då utskottet alltjämt förutsätter att
här berörda frågor följs av såväl SJ som övriga transportmyndigheter synes
någon åtgärd från riksdagens sida i ämnet i vart fall f. n. ej vara påkallad.

I motionen 1979/80: 379 yrkas (5) att riksdagen hos regeringen begär
förslag om personalförstärkning på tågen för upprätthållande av bättre
ordning samt (4) begär en utökning av servicen från AB Trafikrestauranger.
I motionen 1979/80:911 begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande (a) behovet av
parkeringsplatser vid järnvägsstationer, (b) åtgärder för att åstadkomma
snabb biljettexpediering, (d) minskning av antalet tågförseningar, förbättring
av tidtabellsuppläggningen och informationen till resenärerna, (e)
förbättring av serveringsmöjligheterna, (f) behovet av fler stationer, öppnade
för trafik och (h) behovet av en till lågprissatsning anpassad personalstyrka.
1 motionen 1979/80:678 yrkas att riksdagen hos regeringen begär
att möjligheterna undersöks att förse väntsalar under obemannade tider på
dygnet med automatiska dörröppningsanordningar. I motionen 1979/
80: 906 begärs att riksdagen anhåller att regeringen föreslår SJ att se över
sin service på inlandsbanan så att den passar de nya upprustningsplanerna.
I motionen 1979/80: 1345 yrkas att riksdagen hos regeringen begär
initiativ syftande till att servicen vid järnvägsstationerna i Jämtlands län
förbättras och att de stationer som tidigare varit bemannade öppnas och
bemannas igen. I motionen 1979/80: 1340 yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om prövning av vilka åtgärder som kan erfordras i syfte att
förbättra servicen för SJ:s resenärer i fråga om öppethållande av SJ:s
stationshus, väntsalar och toaletter m. m.

1 sitt betänkande TU 1978/79: 18 pekade utskottet på betydelsen av att
även andra åtgärder — förutom taxeåtgärder — vidtas för att åstadkomma
ett mer effektivt utnyttjande av järnvägen och öka dess attraktivitet och
konkurrensförmåga, i fråga såväl om person- som godstrafik. För att
kunna vidta erforderliga förbättringar av banstandarden, öka trafik- och
driftsäkerheten, anskaffa lok, vagnar och godshanteringsutrustning, modernisera
och bygga ut stationer och godsterminaler m. m. krävdes emellertid
investeringsmedel.

Andra åtgärder — som inte vore primärt beroende av tillgången på
investeringsmedel — vore t. ex. ökat samarbete med andra trafikföretag,
förstärkt marknadsföring och förbättringar av servicen beträffande såväl
person- som godstrafiken. När det gäller persontrafiken underströk utskottet
bl. a. betydelsen av att resenärerna har tillgång till klimatskyddade
väntutrymmen och kan få trafikinformation m. m. även på tider då stationerna
är obemannade. Enklare och mera lättlästa tidtabeller och en förbättrad
tidtabellsanpassning mellan olika trafikmedel vore exempel på
andra åtgärder som minskar väntetider och ökar de kollektiva trafikmedlens
attraktivitet.

TU 1979/80: 10

Utskottet, som alltjämt finner det angeläget att servicefrågor av det slag
motionärerna aktualiserat tillmäts stor vikt, förutsätter dock att SJ med
största uppmärksamhet följer utvecklingen på området samt vidtar härav
föranledda åtgärder.

Under hänvisning till det anförda avstyrks samtliga nu nämnda motionsyrkanden.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 1979/80: 379 (2) om särskilda kupéer
för resande med hund samt (3) om ändring av gällande bestämmelser
om förbud mot alkoholförtäring på tåg.

Ej heller finner sig utskottet för sin del berett att i enlighet med motionärernas
förslag (3) begära inskränkning i rätten att servera alkohol i restaurangvagnarna.
Härmed sammanhängande frågor torde f. ö. få tas upp i den
ordning som föreskrivits för prövning av sådana ärenden.

1 särskild ordning torde också få prövas den i motionen 1979/80: 383
upptagna frågan om tvåbemanning av lok — i första hand på nattågen —
som inrymmer högst betydande ekonomiska aspekter och främst får ses
som en avtals- och förhandlingsfråga närmast berörda parter emellan.
Under hänvisning härtill avstyrks motionen.

I motionen 1979/80:903 yrkas att riksdagen - med anledning av broraset
vid Almön — anhåller att regeringen ger SJ i uppdrag att inför kommande
sommar med hög trafikintensitet vidta kraftfulla åtgärder för att avlasta
trafiken på E'6. Utskottet anser sig emellertid kunna förutsätta att främst
vederbörande regionala och lokala myndigheter och trafikorgan m. fl. uppmärksammar
härmed sammanhängande frågor och finnér därför någon
åtgärd från riksdagens sida ej påkallad. Motionen avstyrks följaktligen.

1 motionen 1979/80:244 yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att
platsreservationer för barn under 12 år i första hand skall göras i kupé för
ickerökare. Utskottet, som i och för sig finner önskvärt att så sker, kan
dock inte finna någon åtgärd i ämnet från riksdagens sida påkallad och
avstyrker därför motionen.

1 motionen 1979/80:191 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
översyn av SJ:s bestämmelser om användande av tvåbädds sovkupé i 2:a
klass för makar, då den ena är handikappad.

Då önskemålet härom redan torde vara tillgodosett genom den i samband
med det trafikpolitiska beslutet införda riksfärdtjänsten avstyrks
motionen.

1 motionerna 1979/80:245 och 1979/80:680 yrkas att riksdagen som sin
mening uttalar att änkor, som uppnått 60 års ålder, alternativt uppburit
hustrutillägg, skall ges möjlighet att få pensionärsrabatt på SJ. I princip
samma yrkande framförs även i motionen 1979/80:1732.

TU 1979/80: 10

Utskottet har tidigare vid behandlingen av motioner i samma ämne —
senast vid 1978/79 års riksmöte (TU 1978/79:18) - hänvisat till de gränsdragningsproblem
gentemot andra grupper som ett bifall till yrkandena
skulle medföra. Med hänsyn till att dessa svårigheter alltjämt kvarstår och
med beaktande jämväl av den lågprissatsning för resor med SJ som numera
införts finnér sig utskottet inte heller nu berett att biträda motionärernas
yrkanden. Motionerna avstyrks därför.

2 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m.

Ersättning för drift av icke lönsamma järnvägslinjer utgår sedan budgetåret
1964/65 enligt riksdagsbeslut år 1963 (prop. 1963: 191. S3LU 1963: 1,
rskr 1963:424). Riksdagen har vidare (TU 1978/79: 18. rskr 1978/79:419)
godkänt de av regeringen i den förut nämnda propositionen 1978/79:99 om
en ny trafikpolitik förordade principerna för beräkning av ersättningen.
Ersättningens storlek skall grundas på en vart tredje år förnyad bandelsundersökning.
För den senaste undersökningen, som genomfördes år 1978,
lämnades en redogörelse i propositionen 1978/79: 100 (bil. 9 s. 152).

Föredraganden säger sig vid sin bedömning av de olika faktorer som
påverkar behovet av ersättning för nästa budgetår i första hand ha beaktat
effekten av att SJ går över till ett vidgat investeringsbegrepp fr. o. m.
budgetåret 1980/81. Genom denna förändring minskar kostnaderna på
driftsidan och därmed behovet av driftersättning. Vidare har han bl. a.
beaktat den taxehöjning i godstrafik som genomförts den 1 december 1979
och som också reducerar behovet av ersättning. Föredraganden anser
därför anslaget under budgetåret 1980/81 för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
böra beräknas till 783,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med
ca 70 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

SJ anses vidare — liksom tidigare — böra få ersättning med oförändrat
2,8 milj. kr. för de övergångsvisa taxenedsättningar som förekommer i
samtrafik mellan järnvägsnätet och vissa platser vid nedlagda järnvägslinjer.

Ersättning för vissa icke lönsamma järnvägsstationer föreslås vidare
utgå med 3,8 milj. kr. Ersättningen avser stationer på affärsbanenätet som
regeringen under tidigare år ålagt SJ att bibehålla sedan resp. kommun
gjort framställning härom.

Medelsbehovet för ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m. för budgetåret 1980/81 uppgår därmed till (783,4+2,8+3.8) 790
milj. kr.

Förslaget tillstyrks av utskottet, som jämväl lämnar utan erinran vad
föredraganden i sammanhanget i övrigt anfört.

TU 1979/80:10

Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandet 2 i motionen 1979/
80: 210 att till förevarande ändamål skall anvisas ytterligare 96,9 milj. kr.
samt att anslaget skall tas upp med 886,9 milj. kr.

3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1979/80: 210, yrkandet 1, och 1979/80: 1352, yrkandet 3, till
Järnvägar m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 1 308 300 000 kr.,

b. avslår motionen 1979/80: 1352, yrkandet 1, om investeringsinriktningen
för SJ,

c. avslår motionen 1979/80:924, yrkandet 2, om att SJ:s behov
av materiel ej skall anskaffas genom långsiktiga hyresavtal,

2. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:536, 1979/80: 1352, yrkandet
2, och 1979/80: 1365, samtliga om utbyggnaden av dubbelspår
mellan Älvsjö och Järna,

3. att riksdagen avslår motionen 1979/80:210, yrkandena 3 och 4,
om investeringsram för SJ m. m.,

4. att riksdagen avslår motionen 1979/80:911, yrkandet i, om inriktningen
av SJ:s investeringar och utvecklingsarbete,

5. att riksdagen medger att statensjärnvägar inom ramen 25000000
kr. får träffa hyresköpsavtal med EUROF1MA,

6. att riksdagen medger att statens järnvägars statskapital får sättas
ned med 160 000000 kr. i enlighet med vad föredragande departementschefen
anfört,

7. att riksdagen avslår motionen 1979/80:924, yrkandet 1, om särskilt
anslag för förstärkning av vinterberedskapen vid SJ, m. m.,

8. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:549 om järnvägstrafiken
i Stockholms läns nordostregion och 1979/80:900 om bibehållande
av Roslagsbanan,

9. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1366 om utvidgad pendeltågstrafik,

10. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1014, yrkandet 2, om järnvägskommunikationerna
i Södermanlands län, m. m.,

11. att riksdagen lämnar motionen 1979/80:921 om snabbtågsförbindelser
i Mälardalen utan åtgärd,

12. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:905 och 1979/80: 1354,
båda om kommunikationsradio på SJ:s tåg m. m.,

13. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:379, yrkandet 1, och
1979/80:911, yrkandet c, båda om upprustning av järnvägsstationer
m. m..

TU 1979/80:10

14. att riksdagen

a. avslår motionen 1979/80: 1332 om upprustning och utbyggnad
av Södertälje södra järnvägsstation,

b. avslår motionen 1979/80: 542 om bevarande av kulturhistoriskt
värdefulla stationshus m. m.,

15. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:429 och 1979/80:532,
båda om införande av biltåg,

16. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1543 om reparationsverkstad
för SJ i Hybo,

17. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionerna 1979/80:533, 1979/80:673 och 1979/80:1349,
samtliga om upprustning av järnvägslinjen Forsmo-Hoting,

b. motionen 1979/80:538 om en investeringsplan för inlandsbanan.
m. m.,

c. motionen 1979/80: 1329, såvitt nu är i fråga, om investeringar i
Värmlands järnvägar utom i vad avser NKLJ-banan,

d. motionen 1979/80: 530 om bevarande av persontrafiken på
bandelen Lesjöfors—Kristinehamn,

e. motionen 1979/80:679 om elektrifiering av järnvägssträckan
Kil-Torsby,

f. motionen 1979/80:913 om byggande av en bibana SvegHede—Röros,

18. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionen 1979/80:920 om återinförande av persontrafiken på
järnvägssträckan Mora-Älvdalen,

b. motionen 1979/80: 1733 om upprustning av Västerdalsbanan,

c. motionen 1979/80:543 om återupptagande av trafiken på järnvägssträckan
Enköping—Uppsala,

19. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionen 1979/80:909 om upprustning av järnvägssträckan
Växjö—Västervik,

b. motionen 1979/80: 1362 om upprustning av järnvägarna i Kalmar
län,

c. motionen 1979/80: 295 om planering för en utbyggnad av ostkustbanan
från Karlskrona över Kalmar och Linköping till
Stockholm,

d. motionen 1979/80:681 om fortsatt persontrafik på järnvägssträckan
Älmhult—Sölvesborg,

e. motionen 1979/80: 1343 om upprustning av järnvägsnätet i
Blekinge län m. m., yrkandena 2 och 3,

f. motionen 1979/80:1736 om persontrafik på järnvägssträckan
Malmö—Sjöbo,

20. att riksdagen lämnar utan åtgärd,

a. motionen 1979/80: 1729 om upprustning av järnvägssträckan
Gårdsjö—Håkantorp,

TU 1979/80: 10

b. motionen 1979/80: 1342 om bibehållande av persontrafiken på
järnvägssträckan Lysekil—Smedberg,

21. att riksdagen lämnar motionen 1979/80:381 om upprustning av
järnvägssträckorna Oskarshamn-Nässjö och Hultsfred-Linköping
utan åtgärd,

22. att riksdagen lämnar motionen 1979/80: 1343, yrkandet I. om
bandelen Karlskrona-Kristianstad utan åtgärd,

23. att riksdagen lämnar motionerna 1979/80:301, 1979/80:531 och,
såvitt nu är i fråga, 1979/80: 1329 samtliga motioner om ett statligt
övertagande av NKLJ-banan utan åtgärd,

24. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionen 1979/80:674 om anläggande av industrispår mellan
Örnsköldsvik och Husum,

b. motionen 1979/80: 1367 om ett stickspår till Utansjö fabrik i
Härnösands kommun,

25. att riksdagen avslår motionen 1979/80:297 om upprustning och
utbyggnad av ostkustbanan norrut från Härnösand,

26. att riksdagen lämnar motionerna 1979/80:380 och 1979/80: 1744,
båda om utbyggnad av västkustbanan, utan åtgärd,

27. att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionen 1979/80: 1025, yrkandet 6, om modernisering och
förbättring av malmbanan,

b. motionen 1979/80: 546, yrkandet 2, om upprustning av malmbanans
södra omlopp,

28. att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80: 546, yrkandet
1, 1979/80: 1025, yrkandet 5. 1979/80: 1026 och 1979/80: 1548,
yrkandet 2, samtliga yrkanden om avgiftsnivån på malmbanan
och fraktavtalet mellan LKAB och SJ, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,

. 79 att riksdagen lämnar motionen 1979/80:546, yrkandet 3, om

sänkning av hamnavgifterna i Luleå malmhamn. utan åtgärd,

30. att riksdagen lämnar motionerna 1979/80: 910 om samordning av
godstransporterna i Norrlands glesbygder och 1978/79:911, yrkandet
g, om förbättrad styckegodsservice samt 1979/80: 914 om
samordning av godstransporterna utan åtgärd,

31. att riksdagen avslår

a. motionen 1979/80: 379, yrkandena 4 och 5, om ökad trivsel på
tågen,

b. motionen 1979/80:911, yrkandena a, b, d, e, f och h, om viss
upprustning inom SJ,

c. motionen 1979/80: 678 om automatiska dörröppningsanordningar
på obemannade järnvägsstationer,

d. motionen 1979/80: 906 om viss service på inlandsbanan,

e. motionen 1979/80: 1345 om bemanning av vissa järnvägsstationer
m. m..

TU 1979/80:10

f. motionen 1979/80: 1340 om SJ:s service,

32. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 379, yrkandena 2 och 3
om ökad trivsel på tågen,

33. att riksdagen avslår motionen 1979/80:383 om bemanningen av
lok,

34. att riksdagen avslår motionen 1979/80:903 om åtgärder för att
minska sommartrafiken på Europaväg 6,

35. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 244 om tågresor för barn i
kupéer för ickerökare,

36. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 191 om översyn av sovvagnstaxan
för handikappad,

37. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:245, 1979/80:680 och
1979/80:1732, samtliga motioner om SJ:s pensionärsbiljetter,

38. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1979/80:210, yrkandet 2, till Ersättning till statens
järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för
budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 790000000 kr.

Stockholm den 15 april 1980

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m). Bertil Jonasson (c).
Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m), Kurt Hugosson
(s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s). Ove Karlsson (s), Eric Rejdnell
(fp), Per Stenmarck (m). Rune Johansson (s), Ivar Franzén (c) och StenOve
Sundström (s).

4 Reservationer

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s) anser att:

1. vid avsnittet 1 Anslaget Järnvägar m. m. (mom. 1).

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”s. k. leasingavtal" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning om vikten av att den
ökade efterfrågan som det trafikpolitiska beslutet och energisituationen
innebär möts med tillräckliga investeringar i bl. a. rullande materiel. Behovet
härav är stort. Många lok och vagnar tillverkades för mycket länge
sedan och behovet att ersätta gamla lok och vagnar med ny materiel är
trängande. Beställningar av personvagnar bör ske i ökad takt. Inte minst
situationen förra vintern visar att det fortsättningsvis krävs en rejäl upp -

TU 1979/80:10

rustning av SJ:s lok- och vagnpark. Det är enligt utskottets uppfattning inte
rimligt att. som föredraganden avser, låta SJ hyra lok och vagnar i stället
för att ställa investeringsmedel till förfogande. I stället för den föreslagna
leasingen vill utskottet förorda ökade investeringsmedel.

Utskottet vill mot bakgrund bl. a. härav och med tillstyrkan av motionen
1979/80: 1352, såvitt nu är i fråga, föreslå att investeringsramen för beställningar
av lok, motorvagnar, godsvagnar och personvagnar ökas med 60
milj. kr. Medel för dessa investeringar liksom för byggandet av dubbelspåret
Älvsjö-Järna kan som motionärerna föreslagit erhållas genom dels
omprioritering inom ramen för SJ:s totala investeringar, dels genom att
ytterligare 30 milj. kr. anvisas över budgeten.

Genom det anförda tillgodoses till viss del yrkandet 1 i motionen 1979/
80: 210 om en höjning av anslaget till SJ med 261,7 milj. kr.

Vidare minskar eller bortfaller behovet av leasingmedel. Utskottet finner
därför anledning inte föreligga att, såsom i motionen 1979/80:924 (2)
från riksdagens sida direkt kräva att SJ:s behov av materiel ej får tillgodoses
genom sådana medel. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Slutligen skulle vid ett bifall till vad utskottet här föreslagit önskemålen i
motionen 1979/80:924 (1) om ett särskilt anslag till SJ för förbättring av
driftsäkerheten under vinterförhållanden i väsentliga delar kunna tillgodoses.

Vad utskottet i nu berörda delar anfört bör av riksdagen ges regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och motionen 1979/
80:210. yrkandet 1, samt med bifall till motionen 1979/80: 1352,
yrkandet 3, till Järnvägar m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag av 1 338 300000 kr.,

b. med bifall till motionen 1979/80: 1352, yrkandet 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om investeringsinriktningen
för SJ,

c. avslår motionen 1979/80:924, yrkandet 2, om att SJ:s behov
av materiel ej skall anskaffas genom långsiktiga hyresavtal,

2. vid avsnittet 1 Anslaget Järnvägar m. m. (byggande av dubbelspår mellan
Älvsjö och Järna) mom. 2

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som boljar med ”Regeringen
har” och slutar med ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Regeringen har — med anledning av 1979 års trafikpolitiska beslut - gett
SJ i uppdrag att i kontakt med länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms
läns landsting utreda de framtida förutsättningarna för den gods- och
persontrafik på järnväg som berör Stockholmsregionen. Med stöd av rege -

TU 1979/80: 10

ringens beslut den 27 mars 1980 har vidare en särskild utredare tillkallats
för att bl. a. upprätta ett program för samordnade trafikpolitiska åtgärder i
Stockholmsområdet.

I sammanhanget må också erinras om att regeringen i enlighet med
riksdagens tidigare beslut gett SJ i uppdrag att redovisa en långsiktig
projektindelad plan över SJ:s investeringsbehov under den närmaste tioårsperioden.
Planen skall utarbetas i enlighet med samtidigt givna riktlinjer
för en utbyggd långsiktig planering inom transportsektorn. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 september 1980, vilket enligt propositionen innebär
att statsmakterna kan ha tillgång till denna investeringsplan i nästa års
bugdetarbete. Vidare bör man då ha tillgång till de redovisningar som skall
lämnas av SJ med anledning av bl. a. förut nämnda utredningsuppdrag om
investeringsbehoven i Stockholmsområdet.

Såsom i förutnämnda motion 1979/80: 1352 framhållits innebar dock
redan 1979 års trafikpolitiska beslut bl. a. att en motion om utbyggnad av
ett nytt dubbelspår mellan Älvsjö och Järna bifölls. Riksdagen anvisade
också medel för projektering av i första hand sträckan Älvsjö-Flemingsberg.
Utskottet finnér därför i likhet med årets motionärer att arbetena
härmed bör fortsättas. Så bör kunna ske genom en omfördelning av medlen
inom det för SJ föreslagna investeringsprogrammet. Utskottet tillstyrker
följaktligen yrkandet 2 härom i motionen 1979/80:1352.

Utskottets ställningstagande härvidlag innebär också ett tillstyrkande av
yrkandena i motionerna 1979/80:536 — att dubbelspåret Älvsjö-Flemingsberg
med det snaraste projekteras m.m. - och 1979/80: 1365 - att den
planerade utbyggnaden av dubbelspår mellan Älvsjö och Järna påbörjas
under nästa budgetår.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna,

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:536, 1979/
80: 1352, yrkandet 2, och 1979/80: 1365 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om utbyggnaden av dubbelspår
mellan Älvsjö och Järna,

3. beträffande motiveringen för yrkandet under mom 14a och under förutsättning
av bifall till den med 2 betecknade reservationen — vid avsnittet
1 Anslaget Järnvägar m.m. (upprustning och utbyggnad av Södertälje
Södra järnvägsstation), mom. 14 a.

det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet har”
och på s. 16 slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare uttalat att frågan om upprustning och utbyggnad
av den aktuella stationen i första hand måste prövas av SJ i samband med
den fortlöpande investeringsplanering som sker inom verket samt förutsatt
att de av motionärerna omnämnda förhållandena beaktas vid den priorite -

TU 1979/80:10

ring som sker. Utskottet hyser fortfarande samma uppfattning i principfrågan.
Av betydelse i sammanhanget är emellertid också dels att frågor om
trafikering och utbyggnad av pendeltågstrafiken i Storstockholmsområdet
regleras i det s. k. pendeltågsavtalet mellan SJ och Stockholms läns landsting,
dels att mycket stora anspråk på investeringsmedel i övrigt för åtgärder
på järnvägssystemet i Storstockholmsregionen föreligger. Genom utskottets
ställningstagande i det föregående till frågan om utbyggnaden av
dubbelspår mellan Älvsjö och Järna kommer en upprustning och utbyggnad
av stationen att omedelbart aktualiseras. Under hänvisning härtill
finnér utskottet någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motionen
ej nu påkallad. Motionen avstyrks därför.

5 Särskilda yttranden

1. vid avsnittet 1 Anslaget Järnvägar m. m. (statligt övertagande av NKLJbanan)
mom. 23.

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s) anför:

Av utskottets yttrande framgår att närmare 85 % av transportvolymen på
NKLJ-banan förts över till landsvägstransport. En sådan utveckling är av
såväl trafikpolitiska som trafiksäkerhetsmässiga skäl klart otillfredsställande.
Ett återförande av transporterna till järnvägen framstår därför som
önskvärt. Detsamma gäller den gods- och persontrafik som rimligen borde
kunna tillföras banan genom en förbättring av densamma. Då något intresse
härför från nuvarande ägarhåll inte synes föreligga har frågan om ett
förstatligande av bandelen och därmed följande upprustning aktualiserats.
En förutsättning härför är dock att förhandlingar i frågan parterna emellan
kommer till stånd.

2. vid avsnittet 1 Anslaget Järnvägar m. m. (mom. 2, 8—11, 17—26)

Bertil Jonasson, Rune Torwald och Ivar Franzén (alla c) anför:

När trafikutskottet med anledning av fp-regeringens trafikpolitiska proposition
våren 1979 redovisade sina ställningstaganden i TU:s betänkande
1978/79: 18 redovisade centerledamöterna utförligt sin uppfattning i bl. a.
några reservationer mot utskottets beslut om investeringsinriktning, riksnät
m. m. för SJ. Tyvärr avslog riksdagen våra yrkanden. Vi finner därför
inte anledning att nu åter reservera oss. Med detta särskilda yttrande vill vi
helt kort understryka att vi inte ändrat inställning i dessa frågor. För
tillfället böjer vi oss emellertid för det majoritetsbeslut som fattades den 1
juni 1979 och som i stort återspeglas i årets budgetproposition. Detsamma
gäller utskottets redovisningar och ställningstaganden i detta betänkande
främst på sidorna 10—11, 13 samt 17—19.

Centern anser fortfarande, att beslutet att godta förslaget om ett riksnät

TU 1979/80:10

av i huvudsak den omfattning som redovisades i nyssnämnda trafikpolitiska
proposition, på ett olyckligt sätt kommer att styra investeringarna
mot trafikstarka bandelar till nackdel för mera regionalpolitisk! inriktade
satsningar. Dessbättre lyckades vi dock få en majoritet i fjolårets riksdag
bakom vårt krav på ett bibehållande och en upprustning av inlandsbanan.
Vi noterar med tillfredsställelse, att också nästa budgetår 20 milj. kr.
avdelas för detta ändamål, även om vi helst hade sett en större satsning
redan nu.

Vi anser också fortfarande, att något dubbelspår mellan Älvsjö och
Järna inte bör byggas f. n. Kapaciteten kräver inte detta förrän långt in på
1990-talet, om SJ dirigerar gods- och persontrafik — som inte är destinerad
till Stockholmsregionen - via andra bansträckor, där det nu är mycket
långt till kapacitetstaket. En sådan åtgärd skulle dessutom leda till en
avlastning för växlings- och omlastningsfunktioner m. m. i Stockholmsregionen.
SJ skulle på detta sätt kunna sysselsätta mera personal för dylika
arbetsuppgifter på andra håll i landet, vilket även ur regionalpolitisk synpunkt
är angeläget.

Ett dubbelspårsbygge Ätvsjö-Jäma skulle kräva minst 1 miljard kr. i
investeringsmedel. Dessa anser vi i stället bör satsas på glesbygdsbanorna
där regionalpolitiska och andra skäl talar för snabba insatser till fromma
för glesbygdens invånare och näringsliv.

Flemingsbergs station anser vi däremot böra byggas. SJ bör därför få i
uppdrag att utan tidsutdräkt planera för detta såväl när det gäller investering
som trafikföring o. d.

TU 1979/80:10

Innehållsförteckning

Hemställan i propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet

1 Anslaget Järnvägar m. m 9

1.1 Medelsförbrukning samt investeringar för nästa budgetår m. m. 9

1.2 Vissa övriga investeringsfrågor 14

1.3 Upprustning och utbyggnad m. m. av vissa bandelar 17

1.4 Vissa taxe-, service-och bemanningsfrågor 24

2 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m 27

3 Hemställan 28

4 Reservationer 31

5 Särskilda yttranden 34

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980