SoU 1979/80:43
Socialutskottets betänkande
1979/80:43
med anledning av propositionen 1979/80:148 om behov och utbildning
av tandvårdspersonal, m. ni., såvitt propositionen hänvisats till
socialutskottet, jämte motioner
I betänkandet behandlas propositionen 1979/80:148 om behov och
utbildning av tandvårdspersonal, m. m., såvitt avser de förslag som läggs
fram i bil. 1 (socialdepartementet) till propositionen. I samband därmed
behandlas tre motioner som väckts med anledning av propositionen.
Utbildningsutskottet behandlar bil. 2 (utbildningsdepartementet) till
propositionen i betänkandet UbU 1979/80:35.
Propositionen
I propositionen hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen skall
1. godkänna vad som i propositionen anförts om dimensioneringen av
tandläkar-, tandhygienist-, tandsköterske- och tandteknikerutbildningarna,
2. anta inom socialdepartementet upprättat förslag till lag med bemyndigande
att meddela föreskrifter om godkännande av enskilda tandtekniska
laboratorier,
3. bemyndiga regeringen att från förslagsanslaget Bidrag till kommunala
undervisningssjukhus bestrida kostnaderna för viss tandvårdsutrustning i
Umeå.
Propositionens lagförslag har följande lydelse:
Förslag till
Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om godkännande av enskilda
tandtekniska laboratorier
Härigenom föreskrivs följande.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om godkännande av enskilda tandtekniska laboratorier. Därvid
får föreskrivas avgift för ansökan.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
1 Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 43
SoU 1979/80:43
2
Motionerna
I motionen 1979/80:2000 av Blenda Littmarck (m) och Knut Billing (m)
hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen beslutar begära att
regeringen lägger fram förslag till åtgärder ägnade att förbättra tandvårdsresursernas
regionala balans.
Yrkandena 2-4 behandlas av utbildningsutskottet.
I motionen 1979/80:2003 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen
med avslag på regeringens förslag i bil. 1, yrkandet 1 i vad avser
dimensioneringen av tandläkarutbildningen, beslutar godkänna vad som i
motionen anförts om dimensioneringen av tandläkarutbildningen.
Motivering till motionen finns i motionen 1979/80:2002.
I motionen 1979/80:2004 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är
i fråga (yrkandena 3 och 4), att riksdagen beslutar
3. att uttala sig för att landstingen skall åläggas att inrätta tjänster för
tandhygienister i erforderlig omfattning,
4. att hos regeringen begära förslag till överförande av landets tandtekniska
laboratorier till landstingen.
Yrkandena 1 och 2 behandlas av utbildningsutskottet.
Utskottet
Inledning
På uppdrag av regeringen har socialstyrelsens tandvårdspersonalutredning
utrett frågan om det framtida behovet av tandvårdspersonal. Utredningens
förslag ligger till grund för propositionens redovisning för bedömningen av
den framtida efterfrågan på olika kategorier tandvårdspersonal.
I propositionen framhålls att man bör satsa på förebyggande åtgärder
också inom vuxentandvården. I enlighet härmed bör resurserna omfördelas
från en reparativ till en förebyggande vård. Tandvården bör organiseras på
ett sådant sätt att verksamheten får en förebyggande inriktning.
Dimensioneringen av utbildningen av tandvårdspersonal
Planeringsramen för tandläkarutbildningen är f. n. 500 nybörjarplatser,
fördelade på Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå. Planeringsramen för
utbildning av tandhygienister inom högskolan är f. n. 264 platser. Utbildningen
är lokaliserad till Huddinge, Falun, Gävle, Örebro, Linköping/
Norrköping, Jönköping, Lund/Malmö, Halmstad, Kristianstad, Göteborg,
Borås, Karlstad, Umeå och Luleå. Antalet utbildningsplatser för tandsköterskor
är ca 1 200. Flertalet tandvårdshuvudmän har tandsköterskeutbildning.
Antalet utbildningsplatser för tandtekniker är 118.
Tandvårdspersonalutredningen fann att det borde vara möjligt att minska
utbildningskapaciteten för tandläkare med 100 platser fr. o. m. år 1981. Vid
SoU 1979/80:43
3
remissbehandlingen uttalade en majoritet av landstingen samt Landstingsförbundet,
LO och TCO att man inte f. n, är beredd att acceptera en minskad
utbildningskapacitet för tandläkare. Remissinstanserna pekade framför allt
på den regionala obalansen i fråga om fördelningen av tandläkarresurser.
I propositionen (s. 11) framhålls att prognoserna om framtida utbud och
efterfrågan på tandläkare är osäkra. Effekterna av en ökad satsning på
förebyggande vård måste tillmätas stor vikt vid bedömningen av behovet av
tandläkarinsatser. Det finns fortfarande behov av reparativ vård hos den
vuxna befolkningen som ej kan tillgodoses. Tandlossningssjukdomarna är
inte behandlade i tillräcklig utsträckning. Som en följd av förebyggande
tandvårdsinsatser kommer patienterna att behålla fler egna tänder och få fler
fasta proteser, vilket erfarenhetsmässigt ökar tandvårdsbehovet. Det förhållandet
att andelen äldre ökar i samhället medför i sig ökade krav på
tandvårdsresurser, framhålls det i propositionen.
Enligt propositionen (s. 12) är de regionala skillnaderna i tandvårdsservice
inte acceptabla. Det nämns att riksdagen nyligen beslutat om vissa åtgärder
för att förbättra den regionala fördelningen av tandläkarresurserna. Den
framtida utvecklingen får, sägs det, utvisa om dessa åtgärder är tillräckliga
för att komma till rätta med den regionala obalansen eller om andra
styråtgärder behövs. Med hänsyn till vad som har anförts om såväl
osäkerheten beträffande utbudet av tandläkartid som de otillfredsställda
behov som fortfarande finns, kan därför inte förordas att utbildningskapaciteten
minskas i den omfattning som tandvårdspersonalutredningen föreslagit.
Det erinras också om att utbildningsutskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande UbU 1979/80:14 nyligen uttalat att utskottet utgår från att
regeringen inriktar sig på en framtida dimensionering av utbildningskapaciteten
som inte väsentligen understiger nuvarande nivå.
Utbildningsutskottets uttalande synes enligt propositionen stämma väl
överens med de slutsatser som har dragits i propositionen om dimensioneringen
av tandläkarutbildningen. Det framhålls vidare att utbildningskapaciteten
för tandläkare fortlöpande bör ses över och att det finns anledning
återkomma till frågan när tandvårdsutredningens förslag föreligger.
I motionen 1979/80:2000 yrkandet 1 av Blenda Littmarck (m) och Knut
Billing (m) framhålls att ett beslut i dimensioneringsfrågan bör utgå från en
bedömning av rikets totala behov av tandvårdsresurser. Motionärerna vill att
regeringen lägger fram förslag till åtgärder för att förbättra tandvårdsresursernas
regionala balans. I motionen 1979/80:2003 av Olof Palme m. fl. (s)
framhålls att prognoserna över det framtida personalbehovet är osäkra, att
det finns ett betydande behov av tandvård som hittills inte kunnat tillgodoses
samt att det finns en regional obalans i fråga om tillgång på tandläkare.
Motionärerna vill därför behålla nuvarande kapacitet för tandläkarutbildningen.
Tandvårdsresurserna är ojämt fördelade över landet. Antalet tandläkartimmar
per försäkrad - den s. k. tandläkartätheten - i storstadsregionerna
SoU 1979/80:43
4
Stockholm, Göteborg och Malmö är betydligt högre än i landet i övrigt.
Enligt utskottets mening är det angeläget att en bättre balans uppnås i fråga
om de regionala tandvårdsresurserna. Riksdagen (prop. 1979/80:29, SfU
1979/80:9, rskr 1979/80:102) beslöt i december 1979 att skärpa reglerna om
etableringsbegränsning i syfte att åstadkomma en bättre regional fördelning
av tandläkarresurserna. 1978 års tandvårdsutredning skall pröva om dessa
åtgärder är tillräckliga. Det åligger nämligen utredningen att undersöka
vårdsituationen i bristområden och överväga möjligheterna att åstadkomma
en jämnare fördelning av tandvårdsresurserna inom landet. Utskottet
förutsätter att utredningen lägger fram de ytterligare förslag som bedöms
nödvändiga för att motverka den regionala obalansen. Någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen 1979/80:2000 yrkandet 1 är därför inte
påkallad.
Utskottet kan konstatera att osäkerheten är stor när det gäller prognoser
om framtida utbud och efterfrågan på tandläkare. Med hänsyn härtill finns
det - som framhålls i propositionen - anledning att återkomma till frågan om
utbildningskapaciteten när tandvårdsutredningens förslag föreligger.
Utskottet kan också instämma i slutsatsen i propositionen att dimensioneringen
av utbildningskapaciteten inte väsentligen bör understiga nuvarande
nivå. Utskottet tillstyrker därför vad som i propositionen (bil. 1) anförs om
dimensioneringen av tandläkarutbildningen. I enlighet härmed avstyrks
motionen 1979/80:2003.
Utskottet tillstyrker också vad som anförs i propositionen (bil. 1) om
dimensioneringen av tandhygienist-, tandsköterske- och tandteknikerutbildningarna.
Enligt motionen 1979/80:2004 yrkandet 3 av Lars Werner m. fl. (vpk) bör
riksdagen uttala sig för att landstingen skall åläggas att inrätta tjänster för
tandhygienister i erforderlig omfattning.
Av tandvårdspersonalutredningens rapport nr III (Ds S 1979:9, s. 142)
framgår att antalet tandhygienisttjänster inom folktandvården år 1977 var
241 och att antalet tjänster år 1983 beräknas uppgå till 541. Detta är den
kraftigaste, relativa ökningen bland alla tandvårdspersonalkategorier. Av
utredningens enkät beträffande befintliga kliniker inom folktandvården
(redovisad i rapport nr II, Ds S 1978:19) framgår att vissa problem kan uppstå
beträffande möjligheterna att inrymma något större antal tandhygienister
inom befintliga kliniklokaler. Möjligheten att öka antalet tjänster för
tandhygienister inom folktandvården är således i viss mån begränsad på
grund av bristande utrymme.
Som framgår av det anförda planerar landstingen att öka antalet
tandhygienisttjänster. På grund härav och då utskottet förutsätter att
landstingen i takt med lokalmässiga och övriga resurser försöker bereda så
många patienter som möjligt tillfälle till behandling av tandhygienist påkallar
motionen 1979/80:2004 yrkandet 3 inte något initiativ av riksdagen.
SoU 1979/80:43
5
Enskilda tandtekniska laboratorier
I propositionen föreslås att enskilda tandtekniska laboratorier skall kunna
godkännas av statlig myndighet, om personalen vid laboratorierna uppfyller
vissa kompetenskrav. Ersättning från den allmänna tandvårdsförsäkringen
bör utgå endast för tandtekniskt arbete som utförts av godkänt laboratorium.
Det föreslås en särskild lag med bemyndigande för regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om godkännande.
I motionen 1979/80:2004 yrkandet 4 av Lars Werner m. fl. (vpk) framställs
önskemål om att landets enskilda tandtekniska laboratorier skall överföras
till landstingen.
Utskottet, som ansluter sig till förslaget i propositionen om godkännande
av enskilda tandtekniska laboratorier, kan inte finna skäl för en sådan åtgärd
som motionärerna föreslår. Det kan i sammanhanget erinras om att 1978 års
tandvårdsutredning enligt direktiven skall överväga hur samverkan mellan
privata laboratorier och folktandvården kan utformas. Utskottet biträder
således den kontroll som ligger i ett godkännandeförfarande och ser gärna en
vidgad samverkan mellan folktandvården och enskilda laboratorier men
avstyrker motionen 1979/80:2004 yrkandet 4 om överförande av de privata
laboratorierna till landstingen.
Övrigt
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att bemyndiga regeringen att
från förslagsanslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus bestrida
kostnaderna för viss tandvårdsutrustning i Umeå.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande dimensioneringen av tandläkarutbildningen att
riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1979/80:2003 godkänner vad som har anförts i
propositionen,
2. beträffande dimensioneringen av tandhygienist-, tandsköterske-
och tandteknikerutbildningarna att riksdagen godkänner
vad som har anförts i propositionen,
3. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om godkännande
av enskilda tandtekniska laboratorier,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att från förslagsanslaget
Bidrag till kommunala undervisningssjukhus bestrida kostnaderna
för viss tandvårdsutrustning i Umeå,
SoU 1979/80:43 j 'i 6
| "N
5. beträffande tandvårdsresursernas regionala balans att riksdagen
avslår motionen 1979/80:2000 yrkandet 1,
6. beträffande tjänster för tandhygienister att riksdagen avslår
motionen 1979/80:2004 yrkandet 3,
7. beträffande överförande av enskilda tandtekniska laboratorier
till landstingen att riksdagen avslår motionen 1979/80:2004
yrkandet 4.
Stockholm den 20 maj 1980
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Evert Svensson (s),
Anna-Greta Skantz (s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik
Larsson (c), Ivar Nordberg (s), Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Ulla
Tillander (c), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm
(m) och Karin Israelsson (c).
Reservation
Beträffande frågan om dimensioneringen av tandläkarutbildningen av
Göran Karlsson, Evert Svensson, Anna-Greta Skantz, John Johnsson, Ivar
Nordberg, Kjell Nilsson och Sven-Gösta Signell (alla s) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 4 som börjar med
”Utskottet kan” och slutar med ”1979/80:2003” bort ha följande lydelse:
Det råder stor osäkerhet när det gäller prognoser om framtida utbud och
efterfrågan på tandläkare. Dessutom finns det ett betydande behov av
tandvård som hittills inte kunnat tillgodoses. Mot denna bakgrund anser
utskottet att den fortsatta planeringen bör inriktas på att nuvarande
omfattning av tandläkarutbildningen bör upprätthållas.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande dimensioneringen av tandläkarutbildningen att
riksdagen med bifall till motionen 1979/80:2003 avslår propositionen,