Socialutskottets betänkande
1979/80:36

med anledning av motioner om vissa resurs- och organisatoriska
frågor m. m. på arbetsmiljöområdet

Motionerna

I motionen 1979/80: 148 av Kerstin Anér (fp) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att den nyligen inrättade delegationen
för DN A-teknik medverkar till att DNA-hybrid-forskningen även inriktas
på u-ländernas behov.

I motionen 1979/80: 236 av Paul Jansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om snara åtgärder för att förbättra arbetsmiljön
för kyrkogårdsarbetare i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motionen 1979/80: 366 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om regler för impregnerat virke m. m.

I motionen 1979/80: 422 av Lisa Mattson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
måtte

1. begära att regeringen ger arbetarskyddsstyrelsen i uppdrag att fortlöpande
utarbeta listor över ämnen i arbetslivet som kan eller misstänks
kunna ge upphov till genetiska skador och fosterskador,

2. begära att regeringen på lämpligt sätt ser till att sådana ämnen endast
kan få hanteras i arbetslivet under helt betryggande säkerhetsåtgärder av
samma slag som krävs för cancerframkallande ämnen,

3. uttala sig för ökad forskning om de genetiska risker som män och
kvinnor utsätts för i arbetslivet,

4. uttala sig för att allmänheten informeras om forskningsresultaten i en
populär form.

I motionen 1979/80:641 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att arbetarskyddsstyrelsens
skyddsanvisningar och lokala skyddsföreskrifter översätts
till de vedertagna vanligaste invandrarspråken,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att kostnaderna härför bör
bestridas med medel ur arbetarskyddsfonden.

I motionen 1979/80: 845 av Göran Karlsson m.fl. (s) hemställs såvitt här
är i fråga (yrkandena 1, 6 och 7) att riksdagen

I. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
riktlinjer för arbetet med att eliminera de kemiska hälsoriskerna i arbetsmiljön,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
översyn av reglerna för ersättning till företagshälsovården,

1 Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 36

SoU 1979/80:36

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvärdering och överväganden rörande organisationen för utbildning av
personal inom företagshälsovården m. m.

I motionen 1979/80: 982 av Erik Hovhammar m. fl. (m) hemställs, såvitt
här är i fråga (yrkandena 2 och 3), att riksdagen beslutar

2. att ersättning från riksförsäkringsverket till företagshälsovård även
skall omfatta rehabiliterings- och förebyggande vård,

3. uttala att en fortsatt utbyggnad av företagshälsovården skall främjas i
enlighet med vad som anförts i motionen, så att denna alltmer får karaktären
av arbetsmiljövård.

Motionen 1979/80: 982 yrkandena 2 och 3 har överflyttats till socialutskottet
från arbetsmarknadsutskottet.

Delegationen för hybrid-DNA-frågor

Riksdagen beslutade i slutet av förra året att en delegation för hybridDNA-frågor
skulle inrättas (prop. 1979/80: 10, SoU 1979/80: 18).

Enligt förordningen (1979: 1173) med instruktion för delegationen för
hybrid-DNA-frågor vid arbetarskyddsstyrelsen har delegationen tili uppgift
att genom rådgivande verksamhet främja säkerheten vid användning
av hybrid-DNA-tekniken och att sprida kunskap om utvecklingen på hybrid-DNA-området.
Det åligger delegationen
att följa utvecklingen inom hybrid-DNA-teknikens område och att särskilt
beakta nya förhållanden som har eller kan få betydelse för samhällets
tillsyn av användningen av tekniken,
att ta initiativ i frågor som rör riskklassificering och övriga säkerhetsoch
skyddsfrågor,

att yttra sig till berörda tillsynsmyndigheter liksom även till andra myndigheter
samt till offentliga och privata institutioner och företag i frågor
som rör riskklassificering och övriga säkerhets- och skyddsfrågor samt att
informera dessa om sådana förhållanden inom hybrid-DNA-området som
kan vara av värde för deras verksamhet, dock att informationen till privata
institutioner och företag får begränsas till frågor av allmän betydelse,
att informera allmänheten om utvecklingen inom hybrid-DNA-området
på ett sådant sätt att intresset för säkerhetsfrågorna upprätthålls och den
allmänna debatten stimuleras,
att uppmärksamma behovet av utbildning av personal som arbetar eller
skall arbeta med hybrid-DNA-tekniken,
att anmäla till regeringen om något användningsområde eller någon
planerad användning av hybrid-DNA-tekniken kan ifrågasättas från etiska
eller humanitära synpunkter eller om området för samhällets tillsyn behöver
utvidgas till att omfatta andra frågor än dem som nu är föremål för
tillståndstvång eller offentlig kontroll.

SoU 1979/80:36

Översättning av skyddsanvisningar m. m.

Frågan om översättning av arbetarskyddsstyrelsens skyddsanvisningar
har behandlats av utskottet i de av riksdagen godkända betänkandena SoU
1978/79: 11 (s. 1-4) och SoU 1978/79: 33. Utskottet anförde bl. a. följande i
sistnämnda betänkande (s. 13).

1 motionen 1978/79:605 hävdas att åtgärder bör vidtas för att olika
skyddsanvisningar skall översättas till de vanligaste invandrarspråken.
Kostnaden bör bestridas med medel ur arbetarskyddsfonden.

Den informationskampanj som bedrevs kring den nya arbetsmiljölagen
riktade sig också till invandrarna. Informationen publicerades på fem olika
språk. Under de senaste åren har arbetarskyddsstyrelsen gett ut lättlästa
sammandrag av styrelsens författningar, s. k. pop-anvisningar. Totalt har
46 pop-anvisningar getts ut på främmande språk. Arbetarskyddsstyrelsen
har för nästa budgetår beviljats en ökning av anslaget till information m. m.
på arbetarskyddets område. Det kan således förutsättas att arbetarskyddsstyrelsen
fortlöpande bevakar invandrarnas behov av information i arbetarskyddsfrågor.

Frågan om översättning av skyddsanvisningar har tidigare och senast i
oktober 1978 behandlats av riksdagen (SoU 1978/79: 11). 1 sitt av riksdagen
godkända betänkande framhöll utskottet att översättningsverksamhet givetvis
inte får ersätta nödvändig undervisning i svenska språket och att
kännedom om svenska språket är den bästa garantin för att en invandrare
skall kunna arbeta under säkra förhållanden på sin arbetsplats. Socialutskottet
anförde också att det knappast är realistiskt att tänka sig att man
översätter alla förekommande skyddsanvisningar till de olika invandrarspråken.
Som en mer framkomlig väg pekades på möjligheten att begagna
ett särskilt introduktionsförfarande för utländska arbetstagare.

Vad riksdagen sålunda tidigare uttalat äger enligt utskottets mening
fortfarande giltighet. Med hänsyn härtill och då fortlöpande insatser görs
på området anser utskottet att motionen 1978/79: 605 inte påkallar någon
riksdagens åtgärd.

Kemiska hälsorisker m. m.

I propositionen 1976/77: 149 med förslag till arbetsmiljölag diskuterades
(s. 273) möjligheten att införa en omfattande förhandsbedömning av kemiska
risker i arbetslivet. Departementschefen ansåg emellertid att det
varken var praktiskt genomförbart eller önskvärt. En generell förhandsprövning
skulle förutsätta att man i den officiella prövningen tog ställning
till verkningarna på alla tänkbara användningsområden och med alla tänkbara
användningssätt. Dessutom är verkningarna beroende av vilka andra
ämnen som samtidigt används och vilka miljöfaktorer som i övrigt råder.
Enorma resurser förutsattes hos den prövande myndigheten. Socialutskottet
anslöt sig i det av riksdagen godkända betänkandet SoU 1977/78:1 (s.
28) till regeringens bedömning. Utskottet behandlade i sammanhanget en
motion med yrkande att ämnen som misstänktes komplicera graviditeten
skulle markeras i gränsvärdeslistan på likartat sätt som de cancerframkal -

SoU 1979/80:36

lande ämnena. Utskottet avstyrkte motionen och hänvisade till att kravet
på utvidgning av gränsvärdeslistan skulle uppmärksammas av arbetarskyddsstyrelsen
och prövas mot bakgrund av riktlinjerna för arbetet och
det vid varje tidpunkt föreliggande vetenskapliga underlaget.

Jordbruksutskottet behandlade förra året (JoU 1978/79:23) en motion
om generell förhandsprövning av ämnens giftighet, särskilt beträffande
cancer- och fosterskador, och hänvisade då bl. a. till vad som i förarbetena
till arbetsmiljölagen sagts om en sådan prövning. Jordbruksutskottet framhöll
också vikten av att produktregistret över hälso- och miljöfarliga varor
färdigställdes.

Hösten 1978 behandlade socialutskottet en motion som gällde gravida
kvinnors exposition för riskämnen i arbetslivet. Utskottet, som inhämtade
yttranden över motionen från socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen och
produktkontrollnämnden, framhöll i det av riksdagen godkända betänkandet
SoU 1978/79: 10 att det är rimligt att låta frågan om arbetsmiljö- och
liknande omgivningsfaktorers inverkan på graviditet och foster få ta i
anspråk en betydande del av tillgängliga forskningsresurser. Enligt remissyttrandena
är det möjligt att öka kunskapen om sambanden mellan olika
omgivningsfaktorer och graviditetskomplikationer genom att man bättre
utnyttjar de register som finns hos bl. a. socialstyrelsen. Utskottet hänvisade
också till den forsknings- och utredningsverksamhet som pågick. Med
hänsyn bl. a. till att arbetarskyddsfonden uppdragit åt en arbetsgrupp att se
över behovet av arbetsmedicinskt orienterad epidemiologi och att man
inom regeringskansliet uppmärksammat behovet av ett intensifierat epidemiologiskt
forsknings- och utvecklingsarbete för att konstatera hälsorisker
i arbetsmiljön ansåg utskottet det inte påkallat med någon riksdagens
åtgärd.

Utredningen (A 1979:01) om information rörande arbetsmiljörisker skall
enligt direktiven lägga fram förslag till en effektiviserad verksamhet för
dokumentation och sammanställning av forskningsresultat i mera lättillgänglig
form. Informationsspridningen till olika avnämargrupper skall undersökas.
Utredningen skall undersöka hur man bäst kan sprida forskningsinformationen
såväl till de skyddsansvariga på olika nivåer som direkt
till de anställda.

Företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01) skall bl. a. undersöka möjligheterna
att öka mätning, provtagning, analys och utvärdering inom
företagshälsovården. Under innevarande år kommer utredningen att avge
ett betänkande om en utbyggnad av yrkesmedicinen.

Kommittén (Jo 1978:06) för översyn av produktkontrollens organisation
skall överväga vilka åtgärder som behövs för att effektivisera produktkontrollen.
Ett betänkande kan väntas under sommaren 1980.

Cancerkommittén (S 1979:07) har tillkallats för att utreda frågor om
cancerförebyggande åtgärder. Kommitténs första uppgift bör enligt direktiven
vara att kartlägga, samla in och sammanställa den kunskap som

SoU 1979/80:36

erhålls på skilda håll om faktorer som medför risk för cancer. Möjligheterna
att samordna undersöknings- och forskningsverksamhet kring sambandet
mellan miljöfaktorer och cancersjukdomar bör prövas.

Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade i oktober 1974 anvisningar nr 100 om
hygieniska gränsvärden. En reviderad upplaga härav kom ut i juni 1978 och
trädde i kraft den 1 januari 1979. Under år 1980 kommer en ny reviderad
gränsvärdeslista ut. Inom arbetarskyddsstyrelsen pågår f. n. arbete med att
ta fram eller ändra föreskrifter om hantering av farliga ämnen, om hantering
av cancerframkallande ämnen och anvisningar om kemiska bekämpningsmedel.

Arbetarskyddsfonden har till uppgift bl. a. att stödja sådan forskning och
utveckling samt utbildning och upplysning som kan motverka uppkomsten
av yrkesskador och annan av arbetsmiljön betingad ohälsa. Med medel
från arbetarskyddsfonden stöds ett stort antal projekt där man kommer in
på sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer och arvsmassa, fosterutveckling
samt cancer och andra tumörer. Av de medel som fonden beviljade till
forskning kring kemiska hälsorisker åren 1972-1979 avsåg grovt uppskattat
ca 40 procent sådana projekt.

År 1975 tillsattes en särskild arbetsgrupp för arbetsmedicinsk epidemiologi
för att belysa vilka behov av epidemiologiska arbetsinsatser som finns.
I en rapport (Arbetarskyddsfonden rapport 1978:3) Epidemiologi och yrkessjukdom
pekas bl. a. på bristen på uppgifter om tidigare expositionsförhållanden.
En utökning av mät- och registreringsprogram måste ske. Åtgärder
måste också vidtas för att bygga upp kompetensen inom epidemiologin.
En central enhet för forskning och utveckling av epidemiologisk
metodik bör inrättas, sägs det i rapporten.

Svenska läkaresällskapet anordnade i november 1978 en paneldiskussion
över temat Arv och miljö — kan miljöfaktorer orsaka genetiska skador?
På grundval av anförandena har nyligen getts ut ett kompendium i
human-genetisk toxikologi.

Vid en nyligen hållen konferens i USA om de kemiska hälsoriskerna i
arbetsmiljön lades grunden för ett avtal mellan Sverige och USA om
samarbete i fråga om forskning kring kemiska hälsorisker i arbetsmiljön.

Företagshälsovård

En redogörelse för företagshälsovårdens organisation, för reglerna om
ersättning från sjukförsäkringen vid företagshälsovård och för utbildningen
av företagshälsovårdens personal finns i betänkandet SoU 1978/79: 17, till
vilket hänvisas.

I början av år 1976 tillsattes utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården
och den yrkesmedicinska verksamheten. Utredningen skall överväga
ett stort antal olika frågor med anknytning till företagshälsovården. 1
direktiven framhålls bl. a. att företagshälsovården är en viktig del av arbe -

SoU 1979/80:36

tarskyddet och liksom arbetarskyddet i övrigt har till syfte att anpassa
arbetsmiljön till den enskilde. Företagshälsovården bör vara huvudsakligen
förebyggande. Behovet av sjukvård bör i största möjliga utsträckning
tillgodoses inom den offentliga primärsjukvården. Utbyggnaden av företagshälsovården
bör liksom hittills ske på frivillighetens väg och frågor om
dess innehåll m. m. regleras genom avtal och överenskommelser mellan
arbetsmarknadens parter. Utbyggnadstakten måste anpassas efter de resurser
som kan ställas till förfogande. Direktiven innehåller vidare bl. a. ett
uppdrag att pröva frågan om en ändamålsenlig fördelning och planering av
läkarresurserna inom företagshälsovården. Utredningen skall även ta upp
frågor rörande utbildning av företagshälsovårdens personal.

Inom kort väntas utredningen avge ett betänkande om den yrkesmedicinska
verksamheten.

I betänkandet (SOU 1979: 78) Mål och medel för hälso- och sjukvården
föreslår hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) att landstingen skall
få ett totalansvar för sjukvården. Totalansvaret skall dock inte omfatta
företagshälsovården. Företagshälsovården bör enligt utredningen betraktas
som en del av arbetarskyddet och stå under direkt ledning av arbetsmarknadens
parter. Mot bakgrund av totalansvaret har landstinget ansvar
för samordningen mellan landsting och företagshälsovården. Utredningen
skisserar också en modell för ett nytt ersättningssystem för sjukvården, en
s. k. kollektiv vårdersättning där landstingen får ersättning med belopp
motsvarande viss procent av socialförsäkringsavgiften. Genom en kollektiv
vårdersättning ges möjlighet att ersätta förebyggande hälsovård. Utredningens
förslag är föremål för remissbehandling.

Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen fick i april 1972 i uppdrag att
göra en översyn av reglerna för ersättning från den allmänna försäkringen
för viss läkarvård, bl. a. sådan som lämnas inom företagshälsovården.
Översynen skulle ske i samråd med arbetarskyddsstyrelsen, Svenska
landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

I maj 1977 avlämnades betänkandet (Ds S 1977:3) Sjukförsäkringens
ersättningsregler vid företagshälsovård. 1 betänkandet uttalas att det mot
bakgrund av det utredningsarbete som pågår dels inom hälso- och sjukvårdsutredningen,
dels inom företagshälsovårdsutredningen f. n. inte kan
anses påkallat att överväga en utvidgning av försäkringens ersättningsregler
till att omfatta verksamhetsformer inom företagshälsovården vid
sidan av det medicinska området. Man anser att ersättningssystemets
grundkonstruktion i princip bör bibehållas oförändrad men att reglerna bör
anpassas till den utveckling som skett.

Utredningen föreslår att ersättning från den allmänna försäkringen i
fortsättningen skall kunna utges direkt för hälsovård, dvs. förebyggande
medicinska åtgärder, på samma villkor som för sjukvården inom företagshälsovården.
Förslaget innebär att den s. k. 50-procentsspärren upphävs
och att ersättning i princip skall kunna utges utan begränsning med belopp

SoU 1979/80:36

motsvarande hälften av såväl hälsovårds- som sjukvårdskostnaderna. Utredningen
föreslår vidare att kostnader för sådan medicinsk verksamhet
som arbetsgivarna i enlighet med arbetarskyddslagstiftningen är skyldiga
att ombesörja skall få inräknas i underlaget för ersättning från den allmänna
försäkringen.

De hälsoundersökningar som ingår i den förebyggande verksamheten
och som enligt förslaget utan begränsning skall räknas med i underlaget för
försäkringens ersättning bör enligt utredningen i högre grad än vad som
f. n. synes vara fallet inriktas på yrkesrisker och faktorer i arbetsmiljön.
Den önskvärda styrningen av verksamheten bör t. v. åstadkommas genom
direktiv, rekommendationer och information från arbetarskyddsstyrelsen
och socialstyrelsen.

Utredningsförslaget har remissbehandlats.

Utskottet

1 det följande behandlar utskottet i skilda avsnitt de i motionerna upptagna
spörsmålen.

Hy brid-DN A-teknikens användning

1 motionen 1979/80: 148 framhålls att man med hjälp av hybrid-DNAtekniken
kan framställa mediciner, gödselmedel, energiråvaror och födoråvaror.
Motionären föreslår att delegationen för hy brid-DN A-frågor får till
uppgift att medverka till att genforskningen i Sverige även inriktas på uländernas
behov av billig mat, medicin och energi.

Delegationen för hy brid-DN A-frågor, som inrättades den I januari 1980,
har till uppgift att främja säkerheten vid användning av hybrid-DNAtekniken
och att sprida kunskap om utvecklingen på hybrid-DNA-området.
Delegationen skall således vara ett kontrollerande och informerande
organ. Den har däremot inte till uppgift att styra forskningen i några
bestämda banor. Enligt utskottets mening är det angeläget att delegationen
också i fortsättningen är huvudsakligen ett kontrollorgan. Frågor kring
användningen av hybrid-DNA-tekniken skall emellertid bli föremål för
närmare överväganden av en parlamentarisk utredning som skall tillsättas
inom kort. Socialutskottet uttalade sålunda i det av riksdagen godkända
betänkandet SoU 1979/80: 18 att en parlamentarisk utredning bör tillkallas
för att utreda etiska, humanitära och sociala frågor kring hybrid-DNAtekniken.
Med hänsyn till den inriktning som utredningen enligt riksdagen
bör ha anser sig utskottet kunna förutsätta att även den fråga som tas upp i
motionen kommer att kunna uppmärksammas under utredningsarbetet.
Motionen 1979/80: 148 påkallar inte någon åtgärd av riksdagen.

Arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetare

1 motionen 1979/80: 236 tas upp arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetarna.

SoU 1979/80:36

Motionärerna framhåller att på kyrkogårdarna i nästan samtliga mindre
församlingar tillgång saknas till dricks- och tvättvatten, toalett, lämplig
plats för ombyte och för att äta. Församlingarna har hänvisat till bristande
ekonomiska resurser.

Frågan om arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetarna behandlades år 1977 av
riksdagen. I det av riksdagen godkända betänkandet SoU 1977/78: 1 slog
socialutskottet fast att rätten till en god arbetsmiljö självfallet gäller också
för den här angivna arbetstagargruppen. Utskottet ansåg mot bakgrund av
att huvudmannaskapet för begravningsväsendet skulle komma att behandlas
i samband med diskussionerna om stat-kyrka-frågan det inte nödvändigt
med något riksdagens initiativ.

I betänkandet (SOU 1978: I) Stat-kyrka behandlades begravningsverksamheten.
Det föreslogs att huvudmannaskapet för begravningsverksamheten
i princip skulle övergå till primärkommunerna. Med hänsyn till vad
som framkom under remissbehandlingen av betänkandet tillkallades i augusti
1979 en särskild utredare för att se över begravningsverksamheten
(Kn 1979:04). Några särskilda direktiv har inte meddelats. Utskottet har
emellertid inhämtat att frågan om huvudmannaskapet för begravningsväsendet
kommer att behandlas av utredningen och att utredningen är medveten
om de problem beträffande arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetarna
som tas upp i motionen.

Utskottet vill ånyo framhålla vikten av att också kyrkogårdsarbetare i
små församlingar får en god arbetsmiljö. Det är angeläget att man snart får
en lösning på de problem som finns i vissa församlingar. Utredningen om
begravningsverksamheten har till uppgift att lägga förslag beträffande huvudmannaskapet
för kyrkogårdarna. Ett betänkande kan enligt uppgift
väntas under år 1980. Utredningens förslag bör avvaktas.

Utskottet anser med hänsyn till det anförda att något riksdagens initiativ
med anledning av motionen 1979/80: 236 inte erfordras.

Översättning av skyddsanvisningar m. m.

I motionen 1979/80:641 hemställs att åtgärder vidtas för att arbetarskyddsstyrelsens
skyddsanvisningar och lokala skyddsföreskrifter översätts
till de vanligaste invandrarspråken. Kostnaden bör bestridas med
medel ur arbetarskyddsfonden.

Riksdagen har på skäl som har redovisats i ett föregående avsnitt av
detta betänkande (s. 3) tidigare avslagit likalydande motionsyrkanden
(SoU 1978/79: 11 och SoU 1978/79: 33). Utskottet har därvid hänvisat bl. a.
till att arbetarskyddsstyrelsen fortlöpande översätter sammanfattningar av
styrelsens författningar till främmande språk. Med hänsyn till att arbetarskyddsstyrelsen
sålunda bevakar invandrarnas behov av information i
arbetarskyddsfrågor anser utskottet inte heller nu att det är påkallat med
någon riksdagens åtgärd i den fråga som tas upp i motionen 1979/80:641.
Motionen avstyrks.

SoU 1979/80:36

Kemiska hälsorisker m. m.

I motionen 1979/80:845 yrkandet I hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för
arbetet med att eliminera de kemiska hälsoriskerna i arbetsmiljön. 1 motionen
uttalas bl. a. att det är angeläget att arbetarskyddsstyrelsen tar fram
föreskrifter om arbete med kemiska ämnen. Gränsvärdeslistan måste fortlöpande
revideras. Vi måste också få ett väl fungerande produktregister.
Över huvud taget måste enligt motionärerna kontrollen av de kemiska
ämnena i arbetsmiljön intensifieras.

1 motionen 1979/80: 422 begärs att arbetarskyddsstyrelsen tar fram listor
över ämnen i arbetslivet som kan eller misstänks kunna ge upphov till
genetiska skador och fosterskador (yrkandet 1). Enligt motionärerna bör
sådana ämnen endast få hanteras i arbetslivet under helt betryggande
säkerhetsåtgärder (yrkandet 2). Forskningen om de genetiska skador som
män och kvinnor utsätts för i arbetslivet bör ökas (yrkandet 3) och allmänheten
informeras om forskningsresultaten i en populär form (yrkandet 4). 1
motionen 1979/80: 366 hemställs om att arbetarskyddsstyrelsen skall utarbeta
regler om hantering av impregnerat virke.

Under senare år har kemiska ämnens och andra arbetsmiljöfaktorers
inverkan på individen tilldragit sig allt större intresse. Uppmärksamheten
har främst kommit att riktas mot uppkomsten av cancersjukdomarna, men
även intresset för miljöfaktorers betydelse för uppkomsten av genetiska
skador och fosterskador har ökat. Man har också börjat misstänka att vissa
av de kemiska miljöfaktorer som orsakar cancer också kan ge upphov till
genetiskt betingade sjukdomar eller utvecklingsstörningar.

Kunskaperna om kemiska ämnens inverkan på graviditet och foster är
bristfälliga. En intensifierad forskning är nödvändig. Utskottet kan konstatera
att det pågår en mängd projekt för att öka vår kunskap på området. Av
speciellt intresse är epidemiologiska studier av miljörisker för människan.
Arbetarskyddsfonden finansierar ett flertal sådana undersökningar. Cancerkommitténs
arbete att kartlägga, samla in och ställa samman den kunskap
som erhålls på skilda håll om faktorer som medför risk för cancer kan
vidare antas komma att ge ett värdefullt bidrag till forskningen.

När det gäller önskemålet om listor över ämnen som kan orsaka genetiska
skador förutsätter utskottet att arbetarskyddsstyrelsen tar upp skadliga
ämnen i gränsvärdeslistan i takt med att man får fram erforderligt vetenskapligt
underlag härför. I allt föreskriftsarbete tar arbetarskyddsstyrelsen
redan nu hänsyn till genetiska eller fosterskadande effekter. Inom arbetarskyddsstyrelsen
pågår f. n. arbetet med att ta fram bl. a. en ny reviderad
gränsvärdeslista och föreskrifter om kemiska bekämpningsämnen och hantering
av cancerframkallande ämnen. Med hänsyn härtill och till vad som
ovan anförts om kunskaperna om ämnen som kan ge genetiska skador och
fosterskador anser utskottet inte att det f. n. är påkallat med någon åtgärd
av riksdagen då det gäller de frågor som tas upp i motionen 1979/80:422
yrkandena 1 och 2. Yrkandena avstyrks.

SoU 1979/80:36

Utskottet har tidigare — bl. a. i betänkandet 1978/79: 10 — starkt understrukit
vikten av en ökad forskning kring de genetiska risker som män och
kvinnor utsätts för i arbetslivet. I nämnda betänkande framhölls också
bl. a. att man inom regeringskansliet har uppmärksammat behovet av ett
intensifierat epidemiologiskt forsknings- och utvecklingsarbete för att konstatera
hälsorisker i arbetsmiljön. På grund av det anförda anser utskottet
att det inte är nödvändigt med något sådant uttalande om ökad forskning
som begärs i motionen 1979/80:422 yrkandet 3. Vad gäller önskemålet om
att allmänheten skall informeras om forskningsresultaten i en populär form
har - efter utskottets initiativ i betänkandet SoU 1978/79: 14 - en utredning
om information rörande arbetsmiljörisker tillsatts. Utredningen skall
undersöka bl. a. hur man bäst kan sprida information om innehållet i olika
forskningsprojekt till olika avnämargrupper. Motionen är därför tillgodosedd
i motsvarande del (yrkandet 4) och påkallar inte någon riksdagens
åtgärd.

I motionen 1979/80: 366 påpekas att det är förbjudet att impregnera virke
med pentaklorfenol och att behandla trävaror med aldrin. Däremot är
import av virke som behandlats med dessa preparat inte förbjuden. Enligt
motionärerna bör heltäckande regler för hantering av impregnerat virke
utarbetas. Ansvaret för detta bör läggas på arbetarskyddsstyrelsen.

Enligt uppgift från arbetarskyddsstyrelsen remissbehandlas f. n. ett förslag
till ändring av anvisningarna om kemiska bekämpningsmedel. Enligt
förslaget bör anvisningarna ändras så att regler för hantering av importerat
impregnerat virke införs. Utskottet, som vill framhålla vikten av att de nya
anvisningarna snabbt kommer fram, kan konstatera att den av motionärerna
väckta frågan redan är uppmärksammad av arbetarskyddsstyrelsen.
Något riksdagens initiativ med anledning av motionen behövs därför inte.

Vad slutligen gäller yrkandet 1 i motionen 1979/80: 845 om riktlinjer för
arbetet med att eliminera de kemiska hälsoriskerna i arbetsmiljön får
utskottet hänvisa till vad som anförts ovan om den aktivitet som pågår på
skilda håll. Nämnas kan föreskriftsarbetet inom arbetarskyddsstyrelsen,
översynen av den statliga organisationen på produktkontrollområdet, utarbetandet
av ett effektivt produktregister och forskningen kring de kemiska
hälsoriskerna. Utskottet vill i sammanhanget också hänvisa till utbyggnaden
av företagshälsovården och till företagshälsovårdsutredningens arbete
med att undersöka möjligheterna att öka mätning, provtagning, analys och
utvärdering inom företagshälsovården. Utskottet instämmer i motionens
syfte om nödvändigheten av effektivare insatser mot de kemiska hälsoriskerna
och förutsätter att ett praktiskt användbart produktregister snabbt
tas fram och att skyddsombuden får tillgång till relevanta uppgifter enligt
riksdagens tidigare beslut. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att
det nu inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd i den fråga som tas
upp i motionen i här aktuell del. Utskottet avstyrker därför motionen 1979/
80: 845 yrkandet 1.

SoU 1979/80:36

Företagshälsovård

I motionen 1979/80: 845 hemställs om en översyn av reglerna för ersättning
till företagshälsovården (yrkandet 6). Motionärerna önskar att nuvarande
ersättningssystem skall ändras så att förebyggande vård stimuleras.
Frågan bör övervägas av företagshälsovårdsutredningen. Önskemålen
överensstämmer delvis med yrkandet 2 i motionen 1979/80:982, vari hemställs
att riksdagen skall besluta att ersättning från riksförsäkringsverket
till företagshälsovård skall omfatta även rehabilitering och förebyggande
vård.

Nuvarande regler om ersättning för företagshälsovård innebär att ersättning
från den allmänna försäkringen kan utgå med hälften av arbetsgivarens
kostnader för företagshälsovård under förutsättning att den sjukvårdande
delen av verksamheten uppgår till minst 50%. I annat fall minskas
ersättningen i motsvarande grad.

Företagshälsovårdens viktigaste uppgift måste anses vara att upptäcka
och eliminera eller i vart fall begränsa alla förekommande hälsorisker i
arbetsmiljön. Det är därför angeläget att ersättningsreglerna utformas så
att företagshälsovårdens förebyggande inriktning förstärks.

Frågan om en utbyggd ersättning från sjukförsäkringen till företagshälsovården
har utretts av socialstyrelsen och riksförsäkringsverket. Myndigheternas
förslag redovisades år 1977 (Ds S 1977: 3). Efter remissbehandling
av förslaget har enligt vad utskottet inhämtat det fortsatta beredningsarbetet
fått anstå i avvaktan på hälso- och sjukvårdsutredningens arbete.
Flälso- och sjukvårdsutredningens betänkande (SOU 1979:78) Mål och
medel för hälso- och sjukvården, som avgavs i oktober 1979, är f. n.
föremål för remissbehandling.

Företagshälsovårdsutredningen har att behandla ett antal frågor med
anknytning till företagshälsovården, bl. a. frågan om i vilken utsträckning
företagshälsovården bör omfatta sjukvård.

Enligt utskottets mening är det angeläget att frågan om ersättning från
den allmänna försäkringen till företagshälsovården snabbt kommer till en
lösning. Regeringen bör därför skyndsamt överväga möjligheterna att låta
riksdagen ta ställning till ersättningsfrågan utan att man avvaktar den
fortsatta beredningen av hälso- och sjukvårdsutredningens betänkande
eller förslag av företagshälsovårdsutredningen. Vad utskottet sålunda anfört
med anledning av motionen 1979/80:845 yrkandet 6 och motionen
1979/80: 982 yrkandet 2 bör riksdagen om sin mening ge regeringen till
känna.

I motionen 1979/80:982 yrkandet 3 hemställs att riksdagen uttalar att en
fortsatt utbyggnad av företagshälsovården skall främjas så att den alltmer
får karaktären av arbetsmiljövård. Enligt motionärerna bör tyngdpunkten
läggas på förebyggande åtgärder. Miljöutredningar, planering, rådgivning
och utbildning bör vara hörnstenar i verksamheten.

Önskemålet att inrikta företagshälsovården mot en förebyggande arbets -

SoU 1979/80:36

miljövård uttrycks i direktiven för företagshälsovårdsutredningen. I direktiven
framhålls bl. a. att företagshälsovården är en viktig del av arbetarskyddet
och att den bör vara huvudsakligen förebyggande. Behovet av
sjukvård bör i största möjliga utsträckning tillgodoses inom den offentliga
primärsjukvården. Det betonas vidare att den tekniska delen av företagshälsovården
får allt större tyngd. Utredningen skall undersöka förutsättningarna
för att öka möjligheterna för mätning, provtagning, analys och
utvärdering inom företagshälsovården. Utredningen skall också uppmärksamma
de strävanden från samhällets och arbetsmarknadsparternas sida
som innebär att personer med arbetshandikapp skall få eller behålla sysselsättning
inom det ordinarie arbetslivet. Företagshälsovården skall medverka
till att tillgodose anpassningsgruppernas behov av service.

De frågor som tas upp i motionen 1979/80:982 yrkandet 3 omfattas
således redan av företagshälsovårdsutredningens arbete. Någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionsyrkandet är därför inte påkallad.

I motionen 1979/80: 845 yrkandet 7 sägs att erfarenheterna från arbetarskyddsstyrelsens
utbildning av företagshälsovårdens personal bör utvärderas
av företagshälsovårdsutredningen. Utredningen bör med utgångspunkt
i utvärderingen överväga för- och nackdelar med en ordning där större
delen av den egentliga utbildningsverksamheten förläggs till högskoleorganisationen.

Enligt direktiven skall företagshälsovårdsutredningen ta upp frågan om
utbildningens omfattning och därvid undersöka i vilken omfattning utbildning
i företagshälsovård kan anordnas även på andra håll i landet än i
Stockholm. Även i framtiden, sägs det, bör utbildningens innehåll och
uppläggning liksom nu fastställas av arbetarskyddsstyrelsen efter samråd
med arbetsmarknadens parter.

Företagshälsovårdsutredningen har föreslagit att universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) och arbetarskyddsstyrelsen gemensamt skall utreda
hur utbildningen av yrkeshygieniker skall anordnas. Utredningen har även
i andra utbildningsfrågor täta kontakter med UHÄ. Vad gäller frågan till
vilken organisation - UHÄ eller arbetarskyddsstyrelsen - den större
delen av utbildningen skall förläggas ger direktiven ingen klar bild. Det
uttalade önskemålet om en decentralisering av utbildningen till olika delar
av landet talar närmast för en högskoleanknuten utbildningsorganisation.
Å andra sidan framhålls att utbildningens innehåll och uppläggning liksom
nu bör fastställas av arbetarskyddsstyrelsen efter samråd med arbetsmarknadens
parter. Enligt utskottets mening torde företagshälsovårdsutredningen.
med hänsyn till vad direktiven sålunda innehåller, vara oförhindrad
att undersöka om utbildningen av företagshälsovårdens personal -med ett bibehållande av arbetarskyddsstyrelsens och arbetsmarknadsparternas
starka inflytande - lämpligen bör förläggas till högskoleorganisationen.
Det finns emellertid skäl att överlämna motionen i här aktuell del
till utredningen (motionen 1979/80:845 yrkandet 7).

SoU 1979/80:36

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av hybrid-DN A-forskningen att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 148,

2. beträffande arbetsmiljön för kyrkogårdsarbetare att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 236,

3. beträffande regler för impregnerat virke att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 366,

4. beträffande listor över ämnen i arbetslivet som kan orsaka genetiska
skador m. m. att riksdagen avslår motionen 1979/80:422
yrkandena 1 och 2,

5. beträffande ökad forskning kring genetiska risker i arbetslivet att
riksdagen avslår motionen 1979/80:422 yrkandet 3,

6. beträffande information om forskningsresultat att riksdagen avslår
motionen 1979/80:422 yrkandet 4,

7. beträffande översättning av skyddsanvisningar m. m. att riksdagen
avslår motionen 1979/80:641,

8. beträffande riktlinjer för att eliminera de kemiska hälsoriskerna i
arbetsmiljön att riksdagen avslår motionen 1979/80: 845 yrkandet
1,

9. beträffande ersättning till företagshälsovården att riksdagen med
anledning av motionen 1979/80:845 yrkandet 6 och motionen
1979/80:982 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

10 beträffande utbildning av personal för företagshälsovården m. m.
att riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 845 yrkandet 7
hos regeringen anhåller att motionen i motsvarande del överlämnas
till företagshälsovårdsutredningen.

II. beträffande inriktningen av företagshälsovården mot arbetsmiljövård
att riksdagen avslår motionen 1979/80:982 yrkandet 3.

Stockkholm den 15 april 1980

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp). Evert Svensson
(s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson
(s), Ulla Tillander (c), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m). Stig
Alftin (s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m) och
Marianne Karlsson (c).*

Vid behandlingen av motionerna 1979/80:422, 1979/80:641, 1979/80:845
och 1979/80:982 har Rune Gustavsson (c) och Maria Lagergren (s) varit
närvarande i stället för Evert Svensson (s) och Marianne Karlsson (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980