SoU 1979/80:33

Socialutskottets betänkande
1979/80: 33

med anledning av en motion om viss översyn av semesterlagen

1 motionen 1979/80: 846 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar anhålla att regeringen snarast, och enligt riktlinjer som förordats
i motionen, förelägger riksdagen förslag som tryggar arbetstagares rätt
att spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.

Bakgrund

Enligt 18 § semesterlagen (1977:480) får en arbetstagare, som under ett
semesterår har rätt till mer än tjugo semesterdagar med lön, spara överskjutande
semesterdagar till ett senare år.

Frågan om arbetstagares rätt att spara semesterdagar till senare år har i
ett visst fall prövats av arbetsdomstolen genom dom den 3 oktober 1979
(dom nr 113/79). Omständigheterna i målet var följande. Vid ett företag
lade man ut fyra semesterveckor i juli 1978. Den femte semesterveckan
förlädes till december. Nio arbetare förklarade att de önskade spara en
semestervecka till ett senare år. Arbetsgivaren stängde företaget under den
aktuella veckan och permitterade därvid de arbetare som hade förklarat att
de ville spara semester. I målet hos arbetsdomstolen uppkom bl. a. frågan
om arbetarna var berättigade till lön såsom för arbetad tid under permitteringsveckan
enligt grunderna för 18 § semesterlagen. Arbetsdomstolen
konstaterade i sin dom att förarbetena till semesterlagen inte berör frågan
om sparandereglerna i 18 § semesterlagen kan få till följd att arbetsgivaren
förhindras att permittera utan att betala någon lön. Domstolen fann också
att båda parters ståndpunkt i tolkningsfrågan var förenad med nackdelar av
skilda slag. Skulle arbetsgivarsidans tolkning vara den riktiga innebär detta
att reglerna om sparande av semester saknar större praktiskt intresse för
mångå arbetstagare som kan permitteras utan lön och som sysselsätts vid
företag där de flesta arbetstagarna inte sparar semester och där man
tillämpar semesterstängning under den femte semesterveckan. Å andra
sidan fann domstolen att den motsatta ståndpunkten skulle göra det möjligt
för en arbetare att under en följd av år få i genomsnitt sex veckors betald
ledighet per år. Domstolen förklarade bl. a. därför att de arbetare som
blivit permitterade i samband med semesterstängningen, inte på grund av
18 § semesterlagen ägde rätt till lön såsom för arbetad tid under permitteringstiden.

I Riksdagen 1979/80. 12 sami. Nr SJ

SoU 1979/80:33

2

Utredningar

Anställningsskyddskommittén (A 1977:01) skall se över bl. a. anställningsskyddet
och det ekonomiska skyddet för arbetstagare som berörs av
driftinskränkningar eller permitteringar. Kommittén väntas lägga förslag
under våren 1981.

1978 års semesterkommitté (A 1977:02) skall enligt direktiven bl. a. följa
tillämpningen av semesterlagen i alla hänseenden och lägga fram de ändringsförslag
som bedöms motiverade. Kommittén har för avsikt att lägga
ett betänkande under år 1981.

Utskottet

I motionen 1979/80:846 framhålls att den i ett föregående avsnitt i
korthet refererade domen av arbetsdomstolen undergräver semesterlagens
tvingande bestämmelser om att alla har rätt att spara semesterdagar.
Motionärerna föreslår att 1978 års semesterkommitté ges i uppdrag att med
förtur behandla frågan så att proposition kan föreläggas riksdagen senast i
oktober 1980.

Vid tillkomsten av semesterlagen framhöll departementschefen (prop.
1976/77: 90 s. 142) att det var i hög grad tilltalande att den enskilde arbetstagaren
fick möjlighet att under ett antal år spara viss del av semesterledigheten
för att längre fram få ut en längre sammanhängande ledighet.
Samtidigt som fyra veckors semesterledighet i allmänhet kan anses tillgodose
det rekreationsbehov som semestern avses skola fylla, finns, anfördes
det, inte sällan behov av längre tids betald ledighet för studier, resor
och andra fritidsaktiviteter, som inte ryms inom den normala semesterledigheten.
Enligt propositionen (s. 203) ligger själva kärnan i sparanderätten
i möjligheten att få ut en samlad långledighet med vissa tidsintervaller.

Arbetsdomstolens dom innebär att reglerna om sparande av semester
saknar större praktisk betydelse för arbetstagare som kan permitteras utan
lön och som sysselsätts vid företag där de flesta arbetstagare inte sparar
semester och där man tillämpar semesterstängning under den femte semesterveckan.
Utskottet har inhämtat att 1978 års semesterkommitté - som
har att följa tillämpningen av semesterlagen och framlägga de ändringsförslag
som bedöms motiverade - skall ta upp den fråga som aktualiserats
genom arbetsdomstolens dom. Vidare kommer anställningsskyddskommittén
att behandla den i sammanhanget också aktuella problematiken som
avser rätten till permittering. Det är angeläget att sparandereglerna i nya
semesterlagen kan utnyttjas på ett sätt som var avsett då lagen antogs.
Utskottet förutsätter därför att utredningsarbetet bedrivs med stor skyndsamhet
så att frågan om möjligheterna att spara semester kan bringas till en
snar lösning. Med hänsyn till det anförda är det inte erforderligt med någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionen.

SoU 1979/80:33

3

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1979/80: 846.

Stockholm den 27 mars 1980

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp). Mårten Werner
(m), John Johnsson (s), Erik Larsson (c). Ivar Nordberg (s). Kjell Nilsson
(s), Ulla Tillander (c), Kersti Swartz (fp). Anita Bråkenhielm (m). Stig
Alftin (s). Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s). Maria Lagergren (s) och
Siri Häggmark (m).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980