Socialutskottets betänkande

1979/80:31

med anledning av i propositionen 1979/80:100 gjorda framställningar
inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller alkoholpolitik
och missbruksvård jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1979/80: 100 bilaga
8 (socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1980/81 under avsnittet J. Alkoholpolitik och missbruksvård jämte motioner.

Alkoholpolitik och missbruksvård

J I—J 10. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader
m.fl. anslag. Regeringen har under punkterna J 1-J 10 (s. 203-221)
föreslagit

(J 1) att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Driftkostnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
45 895000 kr.,

(J 2) att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Utrustning m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
1000 kr.,

(J 3) att riksdagen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 3 520000 kr.,

(J 4) att riksdagen till Lån till byggnadsarbeten vid vårdanstalter m. m.
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 5 500000 kr.,

(J 5) att riksdagen godkänner de i propositionen förordade ändringarna i
grunderna för bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. samt till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
243400 000 kr.,

(J 6) att riksdagen till Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 90 300000 kr.,

(J 7) att riksdagen till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 100000 kr.,

(J 8) att riksdagen till Bidrag till organisationer m. m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett anslag av 12950000 kr.,

(J 9) att riksdagen till Upplysning och information på alkoholområdet för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 16 850000 kr..

(J 10) att riksdagen till Uppdragsforskning i alkoholfrågan för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 260000 kr.

1 Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 31

SoU 1979/80:31

Motioner

I motionen 1979/80: 162 av Kerstin Anér (fp) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i denna motion anförts om
inriktningen av samhällets antialkoholkampanjer.

I motionen 1979/80: 163 av Eric Enlund (fp) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
alkoholinformationens inriktning och spritfri offentlig representation.

I motionen 1979/80: 281 av Olle Grahn (fp) och Margareta Andrén (fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om särskilt stöd till
alkoholfria restauranger och kursgårdar.

I motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar

1. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
om en översyn av restriktionerna på alkoholområdet,

2. godkänna de riktlinjer för en treårig verksamhet på missbruksområdet
som föreslagits i motionen,

3. godkänna de riktlinjer m. m. för information i missbruksfrågorna som
föreslagits i motionen,

4. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
om skolans verksamhet på missbruksområdet,

5. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
om försöks- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet,

6. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
om utvärdering m. m. av försöksverksamhet med tillnyktringsenheter,

7. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
om missbruksforskningen,

8. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
om en kommission mot missbruk,

9. till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. för budgetåret 1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 2000000 kr. förhöjt reservationsanslag av
5 520000 kr.,

10. till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m.
för budgetåret 1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 1 000000 kr. förhöjt förslagsanslag av 244400000
kr.,

11. till Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m. m. för budgetåret
1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 8500000 kr. förhöjt förslagsanslag av 98800000 kr.,

12. till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret
1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 4000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 5 100000 kr.,

13. till Bidrag till organisationer m. m. för budgetåret 1980/81 under

SoU 1979/80:31

femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
7 000 000 kr. förhöjt anslag av 19 950 000 kr.,

14. till Upplysning och information på alkoholområdet för budgetåret
1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 6000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 22850000 kr.,

15. till Bidrag till socialt arbete och information i arbetslivet för budgetåret
1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 500000
kr.

I motionen 1979/80: 367 av Elver Jonsson m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att en allmän registrering av alkoholinköpen skall ske i Systembolagets
butiker.

1 motionen 1979/80:493 av Thure Jadestig m. fl (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om att återkommande studier över alkoholkonsumtionens
fördelning och utveckling genomförs och redovisas för
riksdagen.

I motionen 1979/80:636 av Catarina Rönnung (s) och Ingegerd Elm (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att bestämmelser utfärdas
att blodprovstagning enligt screeningmetoden obligatoriskt företas på
vaije gravid kvinna.

I motionen 1979/80:642 av Bengt Wiklund m. fl. (s, m, c, fp) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att insatser för
att öka antalet alkoholfria miljöer behövs i anslutning till informationskampanjen
mot langning,

2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning med uppgift
att kartlägga vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med
langning av alkohol till ungdom, varvid utredningen-även bör undersöka
effekterna av någon form av registrering vid alkoholinköp.

I motionen 1979/80: 840 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)
och Elver Jonsson (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
en kartläggning och presentation av de samhällsekonomiska konsekvenserna
av alkoholbruket i Sverige.

I motionen 1979/80: 1018 av Rune Gustavsson m.fl. (c) hemställs att
riksdagen

1. hos regeringen uttalar sig för att prispolitiken för alkohol mer aktivt
skall användas i konsumtionsbegränsande syfte,

2. hos regeringen begär förslag till varningstext på alkoholförpackningar,

3. uttalar sig för återhållsamhet med alkohol vid all representation,

4. hos regeringen begär utredning av ett system för inköpsregistrering av
alkohol.

I motionen 1979/80: 1214 av Tore Nilsson m. fl. (m, c, fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att förse i synnerhet starksprit
med informativ och illustrativ text.

I motionen 1979/80: 1526 av Karl-Eric Norrby (c) och Bertil Jonasson (c)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en skynd -

SoU 1979/80:31

sam utredning om möjligheterna att införa obligatorisk registrering av
alkoholinköp.

I motionen 1979/80:1645 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till en omfattande och intensiv
folkkampanj som syftar till en påtagligt sänkt alkoholkonsumtion.

I motionen 1979/80: 1647 av Nils Carlshamre (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer att föreskrifter utfärdas om att statligt stöd till
upplysning och information om alkohol endast får lämnas till arrangemang
där alkohol inte serveras eller tolereras.

I motionen 1979/80: 1655 av Rune Gustavsson (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning rörande laboratoriediagnostik vid alkoholism
i enlighet med motionens riktlinjer.

I motionen 1979/80: 1661 av Maj Pehrsson (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en kartläggning av åtgärder som kan vidtas för att underlätta
personalrekryteringen till alkoholistvården.

I motionen 1979/80: 1662 av Sixten Pettersson (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning syftande till bättre möjligheter att
under största hänsynstagande till den enskilde medborgarens frihet och
integritet i förebyggande syfte spåra eventuella alkoholskador.

I motionen 1979/80: 1663 av Jan Prytz (m) hemställs att riksdagen beslutar
hos regeringen anhålla om snabbutredning i syfte att föreslå lämpliga
och effektiva åtgärder för begränsning och kontroll av inköp av alkoholhaltiga
drycker.

I motionen 1979/80: 1862 (motivering i motionen 1979/80:1860) av Esse
Petersson (fp) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandena 1, 3, 4 och 5), att
riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära förslag till obligatorisk inköpsregistrering
med ett personligt inköpskortsystem som kombineras med skattefri bonus/
gratifikation i enlighet med motionen,

3. att hos regeringen begära lagförslag för införande av varningstexter på
vaije enskild alkoholförpackning,

4. att som sin mening ge regeringen till känna att all statlig representation
skall vara alkoholfri samt att landsting och kommuner rekommenderas
detsamma,

5. att som sin mening ge regeringen till känna att en omfattande informationskampanj
för att begränsa den tilltagande konsumtionen av alkohol och
andra droger bör genomföras i radio och TV samt inom skolan och föreningslivet
tillsammans med nykterhetsrörelsen och andra organisationer
som har ett kunnande och intresse att arbeta i drogbegränsande riktning.

I motionen 1979/80: 1878 av Gabriel Romanus (fp) och Kersti Swartz (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
har anförts i motionen om ett femårsprogram för minskad total alkoholkonsumtion.

I motionen 1979/80: 1885 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riks -

SoU 1979/80:31

dagen hos regeringen begär att en ny drogpolitisk utredning tillsätts och att
i dess direktiv bland annat bör ingå att belysa

a) den sociala utslagningens roll i drogmissbruket,

b) hur alkoholproblem skall kunna förebyggas genom en mer restriktiv
alkoholpolitik,

c) vårdens roll i en sådan alkoholpolitik,

d) resursfrågor,

e) fördelning av ansvar mellan socialtjänst och sjukvård,

f) institutionsvården och dess samarbete med öppenvården,

g) behovet av särskild utbildning, gemensam för socialtjänst och sjukvård,
när det gäller missbruksfrågor,

h) hur missbrukare skall kunna nås på ett tidigare stadium än vad som
sker i dag,

i)hur folkrörelserna skall kunna ges en mer aktiv och central roll i'
kampen mot alkohol- och annat drogmissbruk.

I motionen 1979/80: 1886 (motivering i motionen 1979/80: 1885) av Lars
Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen om att
förhandlingar upptas med Kommunförbundet och Landstingsförbundet för
att överföra en väsentlig del av inkomsterna från alkoholbeskattningen till
de organ som ansvarar för alkohol vården.

Motionen 1979/80: 1886 har av finansutskottet med eget yttrande överlämnats
till socialutskottet. Finansutskottets yttrande, 1979/80:4 y, fogas
vid betänkandet som bilaga 1.

Utskottet

Allmänna åtgärder mot missbruk

Omfattningen av alkoholförbrukningen och alkoholskadorna har ökat
under senare tid. Efter en nedgång åren 1977 och 1978 steg försäljningen av
alkohol under 1979 med ca 3 %. Starkölet svarar för den största ökningen.
Då det gäller försäljningsstatistiken kan dock noteras att försäljningen
under sista kvartalet 1979 sjönk med 1,5% i förhållande till år 1978. Det
finns anledning anta att denna nedgång i försäljningen hade samband med
den i oktober genomförda prishöjningen på alkoholdrycker. Antalet personer
med allvarliga alkoholproblem uppskattas av socialstyrelsen till mellan
200000 och 300000 personer. Alkoholskador uppträder hos allt yngre
personer. Andelen kvinnor som använder alkohol har ökat, vilket är oroväckande,
bl. a. med tanke på att bruk av alkohol kan medföra allvarliga
fosterskador. I likhet med chefen för socialdepartementet nödgas utskottet
konstatera att alkoholmissbruket tillsammans med narkotikamissbruket är
vårt lands största sociala och medicinska problem.

Riksdagen har upprepade gånger i stor enighet fastslagit den långsiktiga
målsättningen för alkoholpolitiken. Målsättningen innebär att den totala,

SoU 1979/80:31

alltför höga konsumtionen av alkohol skall begränsas, att man skall komma
till rätta med alkoholmissbruket samt att alkoholpolitiken skall sättas in i
sitt sociala sammanhang. Utskottet hänvisar härvid till den redogörelse för
statsmakternas uttalanden i detta hänseende som lämnats av utskottet vid
förra årets riksdag (SoU 1978/79: 26 s. 5). Det finns enligt utskottets mening
inte någon anledning att ändra den uttalade målsättningen.

Det centrala ansvaret för alkoholpolitiken på myndighetsnivå åvilar
sedan den 1 januari 1978 socialstyrelsen. Den vid samma tidpunkt inrättade
och till styrelsen knutna nämnden för alkoholfrågor skall dels vara
rådgivande i frågor av allmän alkoholpolitisk karaktär, dels beslutande i
fråga om fördelningen av medel som ställs till socialstyrelsens förfogande
för alkoholpolitisk verksamhet. Utskottet konstaterar att nämnden haft
vissa problem i inledningsskedet. Flera initiativ har dock tagits i syfte att
hejda och begränsa missbruket av alkohol.

Det alkoholpolitiska beslut som riksdagen fattade år 1977 bör fullföljas
(SkU 1976/77:40, rskr 1976/77: 231). Arbetet härmed pågår inom socialdepartementet
och socialstyrelsen. 1 budgetpropositionen föreslås att anslagen
för alkoholpolitik och nykterhetsvård höjs med sammanlagt 42 milj. kr.
En ökad satsning görs på upplysning och opinionsbildning mot alkoholkonsumtion,
bl. a. genom att en särskild kampanj mot langning av alkohol till
ungdomar skall genomföras. Det föreslås en medelsanvisning som medger
att statsbidrag till anordnande av ytterligare 100 platser vid inackorderingshem
för alkoholmissbrukare kan utgå. 1 detta sammanhang kan också
nämnas att socialministern inbjudit företrädare för ungdomsorganisationer,
nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen, de kristna samfunden länkrörelsen,
fackliga organisationer m. fl. för att inom kort diskutera hur man skall
komma till rätta med alkoholproblemen.

Utskottet noterar att förslaget till medelsanvisning på det här aktuella
området innebär att anslagen räknas upp i större utsträckning än vad som
är fallet i fråga om flertalet andra anslag på budgeten. Årets anslagsökningar
medger en icke obetydlig förstärkning av samhällets insatser på området.
Utskottet anser emellertid att läget är så allvarligt att ytterligare medel
bör satsas i kampen mot missbruk av alkohol. Som närmare framgår i det
följande förordar utskottet att olika anslag redan för nästa budgetår höjs
med sammanlagt 10 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. I propositionen
uppges att en samarbetsgrupp skall inrättas mellan de departement
som handlägger frågor rörande alkohol. I motionen 1979/80: 283 (yrkandet
8) av Olof Palme m.fl. (s) föreslås att en kommission mot missbruk skall
tillsättas. Utskottet anser att motionärernas förslag bör tillgodoses genom
att samarbetsgruppen utökas och får formen av ett samordningsorgan på
alkoholområdet med uppgift att i första hand lägga fram förslag som kan
beaktas senast i nästa års budgetproposition. I andra hand bör samordningsorganet
initiera och planlägga arbetet för de ytterligare åtgärder som
kan anses nödvändiga och pröva frågan om upprättande av ett mera

SoU 1979/80:31

långsiktigt program på alkoholområdet. Samordningsorganet bör beakta
vad utskottet i det följande anför i olika alkoholfrågor. Det bör ankomma
på regeringen att tillsätta samordningsorganet. Enligt utskottets mening
bör däri i första hand ingå ledande tjänstemän från berörda departement
samt cheferna för de statliga myndigheter i vilkas verksamhet det ingår att
behandla alkoholfrågor. Sålunda bör bl. a. cheferna för socialstyrelsen och
skolöverstyrelsen ingå. Det är viktigt att samordningsorganet har ett nära
samarbete med nämnden för alkoholfrågor, som har en bred folkrörelseanknytning.

Samordningsorganet bör tillsättas för en begränsad tidsrymd och arbeta
med största skyndsamhet.

Även om missbruket av narkotika är av betydligt mindre omfattning än
missbruket av alkohol är det ett mycket allvarligt och stort problem. Heroinmissbruket
har vunnit insteg och får i dag betraktas som det svåraste
narkotikaproblemet.

1 propositionen 1977/78:105 om åtgärder mot narkotikamissbruket uttalade
departementschefen följande (s. 30).

Grundvalen för kampen mot narkotikamissbruket måste vara att samhället
inte kan godta något annat bruk av narkotika än det som är medicinskt
motiverat. Allt annat bruk är missbruk och måste med kraft bekämpas.

I samhällets alkoholpolitiska program är det övergripande målet att
begränsa totalkonsumtionen av alkohol. Kampen mot narkotikamissbruket
får inte begränsas till att enbart minska dess förekomst, utan måste
syfta till att eliminera missbruket. Narkotikamissbruket kan aldrig accepteras
som en del av vår kultur.

Denna målsättning accepterades av såväl socialutskottet som riksdagen
(SoU 1977/78: 36 s. 4, rskr 1977/78: 363) och gäller alltjämt.

Den av riksdagen år 1977 begärda utredningeh (Dir. 1977: 39) om narkotikamissbrukets
omfattning har presenterat två delrapporter, nämligen (Ds
S 1977:8) Undersökning av narkotikavanor och (Ds S 1978: 10) Definitionsproblem
vid narkotikaundersökningar.

Under hösten 1978 och våren 1979 genomförde utredningen en landsomfattande
undersökning av det ”tunga” narkotikamissbrukets omfattning.
Resultatet beräknas att bli presenterat inom kort. Vidare genomförde
utredningen i januari i år en undersökning av narkotikamissbruket bland
ungdomar. Övriga studier som krävs för fullgörande av utredningsuppdraget
genomförs successivt under år 1980. Arbetet inom utredningen följs av
en parlamentarikergrupp.

Uppgiften att verka för samordning av myndigheters insatser på narkotikaområdet
ankommer på brottsförebyggande rådets narkotikagrupp. Till
gruppens uppgifter hör också att fortlöpande analysera missbrukssituationen
och ta initiativ till åtgärder inom narkotikaområdet.

Här kan också nämnas att frågan om familjevård för missbrukare är
föremål för utredning (Dir. 1978: 62). Utredningen driver tillsammans med
regionala myndigheter och organisationer försöksverksamhet i fyra län.

SoU 1979/80:31

I budgetpropositionen föreslås åtaganden inom narkotikaområdet som
innebär en ökning av medelsanvisningen med drygt 12 milj. kr. Medel
föreslås bl. a. för anordnande av 60 nya platser vid behandlingshem för
narkotikamissbrukare. Även inom den öppna narkomanvården föreslås en
ökad satsning. Sålunda höjs t. ex. bidragen till vårdcentraler med 5,1 milj.
kr.

I motionen 1979/80: 1885 av Lars Werner m. fl. (vpk) framhålls att drogproblemen
måste angripas på flera olika nivåer, jämsides med att man
bekämpar de sociala missförhållanden som är drogbrukets grogrund. Motionärerna
yrkar att en ny drogpolitisk utredning tillsätts. I motionen
redogörs för vad direktiven till utredningen bör innehålla.

Av det ovan anförda framgår att frågorna om missbruk är och kommer
att bli föremål för olika åtgärder. I sammanhanget skall också nämnas att
riksdagen nyligen begärt tillsättande av en parlamentarisk beredning med
uppgift att dels följa och utvärdera den sociala vårdlagstiftning som beslutas
med anledning av propositionen 1979/80: 1 om socialtjänsten och som
underlag härför kartlägga nuvarande förhållanden inom missbruksvården
m. m. inom vissa kommuner, dels fortsätta översynen av bestämmelserna
om vård oberoende av eget samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen
(SoU 1979/80:24, rskr 1979/80: 142). En utredning av det slag
som föreslås i motionen skulle enligt utskottets mening fördröja de åtgärder
som omedelbart måste vidtas på området. Utskottet avstyrker således
motionen 1979/80: 1885.

Samma motionärer föreslår i motionen 1979/80: 1886 - som finansutskottet
med eget yttrande överlämnat till socialutskottet - att en väsentlig
del av inkomsterna från alkoholbeskattningen överförs till de organ som
ansvarar för alkoholvården. Överläggningar bör enligt motionärerna tas
upp med kommun- och landstingsförbunden härom.

Finansutskottet har i sitt yttrande (FiU 1979/80: 4 y) sammanfattningsvis
konstaterat att specialdestination av statsinkomster är under avveckling.
En ny sådan specialdestination bör enligt finansutskottet inte införas. I
yttrandet konstateras vidare att strävandena i frågan om statsbidragsgivning
till kommunerna går i riktning mot mer av generell bidragsgivning och
mindre av specialdestinerade bidrag. Motionärernas förslag går i motsatt
riktning. Finansutskottet föreslår att motionen avstyrks.

Med hänvisning till vad finansutskottet anfört avstyrker socialutskottet
motionen 1979/80: 1886.

I flera motioner föreslås konkreta åtgärder i syfte att nå de uppställda
målen om att minska totalkonsumtionen av alkohol och eliminera bruket
av narkotika. I motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) förespråkas i
tio punkter ett brett upplagt treårsprogram för åtgärder på missbruksområdet
(yrkandet 2). Kostnaderna för programmet beräknas till 106 milj. kr.,
varav 34 milj. kr. under budgetåret 1980/81 utöver vad regeringen föreslagit.
Åtgärder föreslås på följande områden.

SoU 1979/80:31

1. Information i skolan.

2. Information och uppföljande aktiviteter hos folkrörelser.

3. Stöd till socialt arbete och information i arbetslivet.

4. Stöd till alkoholfri icke-kommersiell nöjesverksamhet.

5. Stöd till kommunala insatser i särskilt utsatta ungdomsmiljöer.

6. Förstärkta rehabiliteringsinsatser för alkoholskadade m. fl.

7. Försök med nya vård- och behandlingsmetoder inom öppenvården
och vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

8. Stöd till särskilda projekt för samverkan mellan den sociala vården
och landstingens vårdområden.

9. Utvärdering och dokumentation samt utbildningsverksamhet.

10. Utökning med 100 platser i inackorderingshem.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att åtgärder
kommer till stånd på de i motionen angivna områdena, i många avseenden
i enlighet med vad motionärerna föreslår. Utskottet kan konstatera att
de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen ligger i linje med de av
motionärerna föreslagna insatserna. Utskottets förslag till anslagshöjningar
i det följande samt förslaget att inrätta ett samordningsorgan på alkoholområdet
bygger också på förslag i motionen. Ett av syftena med att tillsätta
ett organ av det slag som föreslås är att försöka få fram vilka åtgärder som
behöver vidtas på kort respektive lång sikt. Eftersom samordningsorganets
arbete inte bör föregripas anser utskottet att det inte är lämpligt att
riksdagen nu tar ställning till ett flerårsprogram på missbruksområdet. I det
följande behandlar utskottet de olika delförslagen som ingår i det i
motionsyrkandet förordade programmet. I enlighet med det anförda påkallar
motionen 1979/80: 283 i här aktuell del (yrkandet 2) inte någon riksdagens
åtgärd.

Med anledning av vad utskottet sålunda anför om ett flerårsprogram på
missbruksområdet påkallar motionen 1979/80: 1878 av Gabriel Romanus
(fp) och Kersti Swartz (fp) — i vilken föreslås att regeringen skall utarbeta
ett femårsprogram för minskning av alkoholkonsumtionen steg för steg —
enligt utskottets mening inte något särskilt uttalande av riksdagen.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp två motioner som avser
vissa studier av alkoholkonsumtionen och om dess samhällsekonomiska
konsekvenser.

Socialstyrelsen med dess nämnd för alkoholfrågor har som ovan nämnts
det centrala myndighetsansvaret för den statliga alkoholpolitiken.

Den till socialdepartementet knutna delegationen för social forskning
svarar för bedömning och samordning av forskningsprojekt inom den
sociala sektorn. Delegationen kan också initiera projekt. Från anslaget A 3
under socialhuvudtiteln finansieras ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt
rörande bl. a. nykterhets- och narkomanvård.

Alkoholpolitiska utredningen (APU), vars förslag låg till grund för den
1977 framlagda propositionen om alkoholpolitiken, lät utföra vissa sociolotl
Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 31

SoU 1979/80:31

giska studier om alkoholbruket, om alkoholinformationen m. m. Utredningen
sammanställde också svenska och internationella forskningsresultat,
statistiska uppgifter m. m. I utredningens slutbetänkande Alkoholpolitik
(SOU 1974: 90-93) redovisas ett omfattande bakgrundsmaterial rörande
bl. a. bruket av alkohol och dess konsekvenser i olika avseenden.

Också slutrapporten från det s. k. NyS-projektet (Socialstyrelsen redovisar
1978:4) innehåller en redovisning av alkoholkonsumtionens och
missbrukets beräknade omfattning.

Med hänsyn till de uppgifter som ankommer på nämnden för alkoholfrågor
och på delegationen för social forskning, anser utskottet, som delar
motionärernas syn på fortsatt forskning på det aktuella området, det inte
motiverat att riksdagen går in på någon närmare prövning av frågan om det
i enlighet med vad som föreslås i motionen 1979/80:840 av Karl Erik
Eriksson (fp) och Elver Jonsson (fp), bör göras en kartläggning och presentation
av de samhällsekonomiska konsekvenserna av alkoholbruket. Utskottet
kan inte heller tillstyrka motionen 1979/80:493 av Thure Jadestig
m. fl. (s) vari yrkas att återkommande studier över alkoholkonsumtionens
fördelning och utveckling genomförs och redovisas för riksdagen. Det får
nämligen, i likhet med vad utskottet anförde vid förra årets riksdag (SoU
1978/79:26 s. 9) vid behandlingen av motioner med i huvudsak liknande
synpunkter, anses vara en självklar uppgift såväl för regeringen som för
alkoholpolitiska nämnden att fortlöpande följa utvecklingen på området
och då så befinns påkallat vidta åtgärder. Det bör även ankomma på det
samordningsorgan som utskottet föreslagit att pröva om ytterligare åtgärder
på detta område är påkallade. Utskottet vill i sammanhanget också
erinra om att den ovannämnda, i anslutning till behandlingen av socialtjänstpropositionen
av riksdagen begärda parlamentariska beredningen har
till uppgift bl. a. att kartlägga nuvarande förhållanden inom missbruksvården
m. m. inom vissa kommuner. Utskottet avstyrker således motionerna
1979/80: 840 och 1979/80:493.

Prisinstrumentets användning i alkoholpolitiken tas upp i motionen 1979/
80: 1018 (yrkandet 1) av Rune Gustavsson m.fl. (c). Enligt motionärerna
har de höjningar som inneburit en anpassning till prisutvecklingen skett
oregelbundet och tidvis med långa mellanrum, vilket medfört att alkoholen
relativt sett blivit billigare än andra varor. Motionärerna anser att höjningarna
bör ske med kortare mellanrum för att priserna på alkohol åtminstone
skall följa den allmänna prisutvecklingen. Priserna skall enligt motionärerna
även kunna höjas därutöver i konsumtionsbegränsande syfte.

1 propositionen 1976/77: 108 om alkoholpolitiken uttalades att det är
väsentligt att alkoholbeskattningen och därmed prissättningen på alkoholdrycker
används som ett instrument i konsumtionsbegränsande syfte.
Samtidigt anfördes att man vid en höjning av den relativa prisnivån måste
göra en avvägning mot riskerna för bl. a. hembränning. Både skatteutskottet
och riksdagen anslöt sig till propositionen i denna del (SkU 1976/77: 40
s. 93 rskr 1976/77:231).

SoU 1979/80:31

För tiden mellan de båda senaste prishöjningarna, vilka ägde rum i maj
1977 och oktober 1979, steg konsumentprisindex med ca 22%. Priserna på
spritdrycker steg under samma tid i växlande omfattning med en volymmässigt
sett dominerande höjning i storleksordningen 5—7%. Mot denna
bakgrund kan utifrån de synpunkter utskottet har att beakta ifrågasättas
om inte den tid som förflutit mellan de båda senaste prishöjningarna varit
för lång. Utskottet anser att prissättningen på alkoholdrycker mera aktivt
skall användas som ett instrument i konsumtionsbegränsande syfte. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionen 1979/80:1018 yrkandet
I om prisinstrumentets användning i alkoholpolitiken bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Problemet med langning av alkohol till ungdom har föranlett regeringen
att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att snarast sätta i gång en bred
aktion mot sådan överlåtelse av alkohol. Kostnaderna beräknas till 5 milj.
kr. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget J 9. I sammanhanget
skall nämnas att nämnden för alkoholfrågor beviljats 1,5 milj. kr. från
allmänna arvsfonden till insatser i samband med kampanjen mot langning.

1 motionen 1979/80:642 (yrkandet 2) av Bengt Wiklund m.fl. (s, m, c, fp)
anförs att det fordras gemensamma insatser av föräldrar, kamrater, skola
och folkrörelser för att en så bred aktion som föreslås skall få resultat.
Motionärerna föreslår en skyndsam utredning med uppgift att kartlägga
vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med langningen till
ungdom, varvid utredningen även bör undersöka effekterna av någon form
av registrering vid alkoholinköp.

Vid utskottets behandling av förra årets budgetproposition jämte motioner
aktualiserades frågan om langning av alkohol till minderåriga. Utskottet
redogjorde därvid bl. a. för det samarbete som bedrivs på det lokala
planet mellan framför allt barnavårdsnämnd, skola och polis, det s. k. BPSsamarbetet
(SoU 1978/79:26 s. 9). Utskottet hänvisar till redogörelsen. 1
likhet med vad utskottet anförde förra året vill utskottet framhålla att
langning av alkohol till minderåriga är ett allvarligt problem som måste
mötas med kraftfulla åtgärder. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse
att den planerade kampanjen mot langning kommer till stånd. I den
arbetsgrupp regeringen tillsatt för att förbereda aktionen ingår företrädare
för socialdepartementet, socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, systembolaget,
brottsförebyggande rådet, skolöverstyrelsen, statens ungdomsråd,
Svenska kommunförbundet och Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning.
Med hänsyn till det anförda och till de uppgifter som skall
ankomma på det av utskottet förordade samordningsorganet anser utskottet
att någon särskild utredning av det slag som föreslås i motionen inte kan
anses påkallad. Frågan om registrering vid alkoholinköp behandlas i ett
senare avsnitt (s. 21). Utskottet avstyrker således motionen 1979/80:642
yrkandet 2.

SoU 1979/80:31

Informationsfrågor

Anslaget under J 9 Upplysning och information på alkoholområdet uppgår
för innevarande budgetår till 9,35 milj. kr. Därav disponerar statens
ungdomsråd i samråd med socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning 4,1
milj. kr. för fördelning på organisationer och för egen verksamhet avseende
upplysning om alkohol och narkotikaproblem. Vidare disponerar socialstyrelsen
5,25 milj. kr. för riksomfattande informationskampanjer och
kompletterande informationsåtgärder om alkohol och andra missbruksmedel.
I propositionen föreslås en höjning av anslaget till 16,85 milj. kr. Av
höjningen avser 5 milj. kr. medel till den planerade kampanjen mot langning
av alkohol till ungdom och 2,5 milj. kr. medel till informationsåtgärder
som kan komma att aktualiseras vid det planerade inledningsvis berörda
mötet mellan socialministern och organisationer.

1 motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) tas upp bl. a. frågor om
vilka riktlinjer som bör gälla för samhällets information på missbruksområdet
(yrkandet 3). Vidare föreslås en höjning av anslaget J 9 med sammanlagt
6 milj. kr., varav 4 milj. kr. avser informationsinsatser och 2 milj. kr.
avser nöjesverksamhet i alkoholfri miljö (yrkandet 14).

Vid utskottets behandling vid förra riksmötet av en socialdemokratisk
partimotion med i allt väsentligt samma synpunkter som de nu framförda
rörande informationens inriktning erinrade utskottet (SoU 1978/79: 26 s.
10) om att man vid behandlingen av propositionen om alkoholpolitiken i
huvudsak enades om viss målsättning för informationen (prop. 1976/
77:108 s. 23 och SkU 1976/77:40 s. 75). Utskottet anförde att denna
målsättning innebär att informationen skall sätta in missbruksproblemen i
deras sociala sammanhang och vidga medvetenheten om att människors
sociala svårigheter måste mötas med öppenhet och vilja till solidariska
insatser. Den skall också medverka till en sådan förändring i synen på dem
som har skadats genom missbruket att deras delaktighet i den samhälleliga
gemenskapen tryggas. Informationen bör understryka riskerna för skadeverkningar
och betona vikten av helnykterhet under uppväxtåren, i trafiken
och i arbetslivet. Informationen bör till stor del avse ungdomen men
inte ensidigt inriktas på denna. Ansvaret för den övervägande delen av
informationen skall vila på folkrörelserna som bör ges resurser härför.
Utskottet erinrade också om att skatteutskottet i anslutning till tidigare
uttalanden tillfogat att informationen också borde inriktas på att förändra
och begränsa det traditionella bruket av alkohol.

I likhet med vad socialutskottet anförde vid förra riksmötet anser utskottet
att vad motionärerna anför i fråga om riktlinjer för informationen väl
överensstämmer med vad riksdagen tidigare uttalat. Enligt utskottets mening
erfordras inte nu något initiativ från riksdagens sida i vad gäller
riktlinjerna för informationen. Yrkandet 3 i motionen 1979/80: 283 avstyrks
således.

SoU 1979/80:31

Av socialstyrelsens anslagsframställning framgår att i stort sett hela det
belopp, drygt 3 milj. kr., som styrelsen under innevarande budgetår disponerar
för riksomfattande informationskampanjer dirigerats till arbetslivsområdet.
Det är ytterst angeläget att verksamheten på detta område ges
möjlighet att fortsätta. Det är emellertid också angeläget att informationsåtgärder
genomförs på andra områden än arbetslivet. Utskottet föreslår
därför med anledning av motionen att - utöver vad regeringens förslag ger
utrymme för — 2 milj. kr. satsas på informationsverksamhet av andra än
arbetslivets organisationer.

Vidare föreslås i motionen att medel anvisas under anslaget J 9 till
försöksverksamhet med nöjesverksamhet utan alkoholutskänkning, riktad
i första hand till ungdom. De i motionen förordade insatserna på detta
område behandlas under rubriken Alkoholfri nöjesverksamhet m. m. (s.
16). Utskottet biträder därvid motionärernas förslag att - utöver vad
regeringens förslag ger utrymme för — 2 milj. kr. skall satsas på nöjesverksamhet
i alkoholfri miljö. Medlen bör anvisas under anslaget J 9.

I enlighet med det anförda anser utskottet att riksdagen med anledning
av motionen 1979/80: 283 yrkandet 14 och propositionen under anslaget J 9
Upplysning och information på alkoholområdet bör anvisa ett anslag om
20,85 milj. kr., vilket överstiger det belopp som föreslås i propositionen
med 4 milj. kr.

Motionärerna i motionen 1979/80: 283 anser vidare (yrkandet 4) att missbruksfrågorna
bör ges en mera framskjuten plats i skolans verksamhet och
att skolöverstyrelsen bör ges i uppdrag att utarbeta ett program för insatser
inom lärarutbildning och fortbildning. 1 likhet med vad utskottet förra året
anförde vid behandlingen av denna fråga ansluter sig utskottet till motionärernas
uppfattning att det är av största vikt att man tar till vara de särskilda
möjligheter som skolan erbjuder att nå alla ungdomar med information i
missbruksfrågorna. Det är som motionärerna framhåller också angeläget
att undervisningen i dessa frågor utformas så att problemen i samband med
alkohol och narkotika framstår klart för eleverna. Det finns anledning
räkna med att skolmyndigheterna är väl medvetna härom och strävar efter
en effektiviserad undervisning i missbruksfrågorna. Utskottet vill även
erinra om den tvååriga försöksverksamhet inom skolans område som föreslogs
i propositionen om åtgärder mot narkotikamissbruk (prop. 1977/
78: 105 s. 46, SoU 1977/78: 36 s. 14). Riksdagen hade inte något att erinra
mot att de föreslagna åtgärderna på skolans område kom till stånd. Här kan
också nämnas den verksamhet som bedrivs av CAN (Centralförbundet för
Alkohol- och Narkotikaupplysning), vilket har som sin främsta uppgift att
främja saklig upplysning om verkningar av alkohol- och narkotikabruk på
individ och samhälle och därmed sammanhängande frågor. CAN spelar en
central roll i den alkohol- och narkotikaupplysning som bedrivs av frivilliga
organisationer i grundskolan och andra utbildningsanstalter samt inom
andra speciella målgrupper. Till CAN är 39 olika organisationer anslutna,

SoU 1979/80:31

däribland LO, TCO, NLF (Nykterhetsrörelsens Landsförbund) och Sveriges
riksidrottsförbund. Vidare skall nämnas att en handbok i narkotikafrågor
för skolpersonal kommer att ges ut under våren 1980. I sammanhanget
finns det också skäl nämna att kulturutskottet under våren med anledning
av två motioner kommer att behandla den vid skolorna bedrivna ANTverksamheten.
Vidare kommer utbildningsutskottet med anledning av en
motion att behandla frågan om att ge blivande lärare obligatorisk undervisning
i alkohol- och narkotikafrågor. Utskottet anser att något initiativ från
riksdagen inte erfordras i här aktuellt avseende. Vid denna bedömning
beaktar utskottet att det också får ankomma på det av utskottet förordade
samordningsorganet att pröva frågan om åtgärder på skolans område.
Utskottet avstyrker således motionen 1979/80: 283 yrkandet 4.

Utskottet återkommer vid behandlingen av anslaget J 6 Bidrag till alkoholpolikliniker
och vårdcentraler m. m. till i motionen begärda medel för
insatser på skolans område.

Alkoholinformationens inriktning och innehåll tas också upp i motionen
1979/80: 163 (delvis) av Eric Enlund (fp). Motionären anför att en viktig del
i den framtida informationen bör vara att ge allmänheten en korrekt beskrivning
av alkoholkonsumtionens utveckling. Motionären anför synpunkter
av innehåll att oriktiga uppgifter om följderna av mellanölets
slopande förekommit i massmedia. Motionären framhåller vidare bl. a. att
utgångspunkten för informationen bör vara vår kunskap om att det finns
ett direkt samband mellan totalkonsumtion och alkoholskador, att alkoholen
står i särklass som lätt identifierad skadefaktor och att balansen mellan
vårdbehov och vårdresurser påverkas mycket negativt av alkoholkonsumtionen.
Huvudmålet för informationen bör enligt motionären vara att alkoholtraditionernas
sociala tryck avskaffas och att det traditionella bruket av
alkohol begränsas.

När det gäller riktigheten av den information som lämnas av myndigheter
är det självklart att informationen skall vara korrekt. Skulle det visa sig
att missuppfattningar om olika åtgärder på alkoholområdet eller om effekterna
därav vinner spridning får det enligt utskottets mening i första hand
ankomma på socialstyrelsen och nämnden för alkoholfrågor att försöka
korrigera felaktigheterna. Motionären har tidigare i två motioner framfört
sina synpunkter på alkoholinformationens inriktning. Såväl skatteutskottet
som socialutskottet (SkU 1976/77:40 s. 76 och SoU 1976/77:4 y s. 6, SoU
1977/78: 25 s. 59) har därvid haft en positiv grundinställning till motionärens
synpunkter och förutsatt att dessa kommer att beaktas av berörda
myndigheter och organisationer. Utskottet vill nämna att företrädare för
socialstyrelsen upplyst att man inom den till socialstyrelsen knutna nämnden
för hälsoupplysning planerar information i form av ett s. k. livsstilspaket,
vilket kommer att innehålla synpunkter av det slag motionären anför.
Vidare får utskottet hänvisa till vad utskottet i det följande anför i fråga om
spritfri representation. Motionen 1979/80: 163 (delvis) får anses besvarad
med det anförda.

SoU 1979/80:31

I motionen 1979/80: 162 av Kerstin Anér (fp) föreslås en kampanj mot
alkoholbruket, riktad till de vuxna och stilbildande, med markering att
alkoholen är ett dåligt surrogat. Förslag om kampanjer mot alkoholen
framförs också i motionerna 1979/80: 1645 av Arne Andersson i Ljung
m.fl. (m) och 1979/80: 1862 (yrkandet 5) av Esse Petersson (fp). 1 sistnämnda
motion föreslås att bl. a. radio och TV skall användas för ändamålet.

Utskottet har ingenting att erinra mot att kampanjer av det slag som
motionärerna föreslår kommer till stånd. Det får emellertid i första hand
ankomma på regeringen och socialstyrelsen att i samband med fullföljandet
av 1977 års alkoholpolitiska beslut vid lämplig tidpunkt bereda och ta
initiativ till kampanjer med det innehåll som bedöms vara ändamålsenligt.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den kampanj mot langning av
alkohol till ungdom som enligt planerna skall inledas våren 1980. Vad
beträffar det framförda önskemålet om att använda radio och TV i kampen
mot alkoholmissbruket vill utskottet erinra om att det i propositionen om
radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. (1977/78:91 s. 195)
anfördes att programföretagen bör besinna sitt ansvar vid spegling av
bruket av olika gifter, t. ex. alkohol. Någon särskild avtalsföreskrift av
denna innebörd ansågs dock inte böra meddelas. Riksdagen anslöt sig till
dessa uttalanden. Det ankommer på programföretagen själva att utforma
programverksamheten inom de gränser som följer av radiolagen och avtalet
med staten. Utskottet avstyrker således motionerna 1979/80: 162, 1979/
80: 1645 och 1979/80: 1862 yrkandet 5.

En fråga av något annorlunda slag beträffande alkoholinformationen tas
upp i motionen 1979/80: 1647 av Nils Carlshamre (m). I motionen anförs att
de flesta torde finna det direkt stötande om alkohol serveras eller tolereras
vid kurser, konferenser och andra arrangemang, där av staten, landsting
eller kommunen bekostad information om alkohol och narkotika utgör ett
viktigt inslag i programmet. Motionären föreslår att statligt stöd till upplysning
och information om alkohol skall få lämnas endast till arrangemang
där alkohol inte serveras eller tolereras.

Utskottet anser det självklart att den verksamhet som bedrivs vid arrangemang
av angivet slag skall äga rum i alkoholfri miljö. 1 den mån vad som
anförs i motionen bör föranleda vidare åtgärder förutsätter utskottet att
nämnden för alkoholfrågor tar erforderliga initiativ härtill. Någon åtgärd
från riksdagens sida är därför inte påkallad. Utskottet avstyrker således
motionen 1979/80: 1647.

Yrkanden om att varje enskild alkoholförpackning skall förses med
varningstext framförs i motionerna 1979/80:1018 (yrkandet 2) av Rune
Gustavsson m.fl. (c), 1979/80: 1214 av Tore Nilsson m.fl. (m, c, fp) och
1979/80: 1862 (yrkandet 3) av Esse Petersson (fp).

Frågan om införande av varningstext på konsumentförpackningar till
alkoholdrycker har behandlats av tobaks- och alkoholreklamutredningen i

SoU 1979/80:31

betänkandet Reklamen för alkohol och tobak (SOU 1976:63 s. 176-179).
Utredningen anförde bl. a. att det kan vara svårt att finna en sådan information
om alkoholens skadeverkningar i olika avseenden som är lämplig
och meningsfylld när den lämnas på dryckesförpackningar. Vidare ansåg
utredningen att det inte fanns tillräckligt underlag för bedömning av frågan.
Utredningen lade inte fram något förslag i frågan. Inte heller utskottet
anser sig f. n. kunna tillstyrka att alkoholförpackningarna förses med varningstext.
Det är emellertid det av utskottet föreslagna samordningsorganet
obetaget att närmare överväga frågan. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1979/80: 1018 yrkandet 2, 1979/80: 1214 och 1979/
80: 1862 yrkandet 3.

Alkoholfri nöjesverksamhet m. m.

I motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) föreslås att 2 milj. kr.
avsätts för att genomföra en försöksverksamhet med nöjesverksamhet i
alkoholfri miljö (yrkandet 14 delvis).

Utskottet har tidigare uttalat sitt stöd bl. a. för att man prövar olika
vägar att ge ungdomen alkoholfria fritidsmiljöer (SoU 1977/78:25 s. 59,
SoU 1978/79: 26 s. 12). Samtidigt har utskottet erinrat om den försöksverksamhet
med stöd åt vissa fritidsaktiviteter som är riktad till grupper som
inte nås av det sedvanliga utbudet på fritidssektorn. Utskottet har påpekat
att medel för försöksverksamheten fördelas av nämnden för alkoholfrågor
och förutsatt att nämnden vid fördelningen beaktar behovet av att stödja
alternativ till kommersiella nöjesarrangemang med alkoholservering. En
sammanställning av de bidrag som fördelats av nämnden visar att så har
skett i viss utsträckning. Av socialstyrelsens anslagsframställning för nästa
budgetår framgår emellertid att de sökta beloppen vida överstiger tillgängliga
medel. Utskottet anser i likhet med motionärerna att försök med
nöjesverksamhet i alkoholfri miljö är så viktiga att - utöver vad regeringens
förslag ger utrymme för — 2 milj. kr. bör anvisas för ändamålet. Av
budgettekniska skäl behandlas yrkandet 14 i samband med behandlingen
av anslaget J 9. Upplysning och information på alkoholområdet (s. 13).

Genom utskottets ställningstagande får även ett i motionen 1979/80:642
(yrkandet 1) av Bengt Wiklund m. fl. (s, m, c. fp) framställt krav på ett ökat
antal alkoholfria miljöer i anslutning till informationskampanjen mot langning
anses tillgodosett.

Frågan om ekonomiskt stöd till alkoholfria restauranger och kursgårdar
tas upp i motionen 1979/80: 281 av Olle Grahn (fp) och Margareta Andrén
(fp). Motionärerna, som stödjer tanken på någon form av investeringsbidrag
till denna verksamhet, föreslår att frågan blir föremål för utredning.

Som motionärerna påpekar har skatteutskottet i ett av riksdagen godkänt
uttalande (SkU 1976/77:40 s. 80) förordat att frågan om stöd till
alkoholfria hotell och restauranger skall prövas av alkoholpolitiska nämnden.
1 sammanhanget framhöll skatteutskottet att frågan om motellens

SoU 1979/80:31

konkurrenssituation syntes vara förtjänt av särskild uppmärksamhet.
Nämnden har av olika anledningar inte haft möjlighet att verkställa den
begärda prövningen. En utredning om alkoholfri motellverksamhet har
emellertid tillsatts av regeringen (Dir. 1979: 40). Utredningen väntas lägga
fram ett förslag i frågan under våren 1980. De frågor som aktualiseras när
man överväger att ge stöd till alkoholfria restauranger och kursgårdar är
likartade med dem som uppstår när man diskuterar stöd till alkoholfri
motellverksamhet, framför allt när det gäller hur ett bidrag tekniskt skall
utformas. Enligt utskottets mening bör den i motionen upptagna frågan
prövas i anslutning till beredningen av det väntade utredningsförslaget.
Motionen 1979/80:281 avstyrks.

Vård och rehabilitering

I motionen 1979/80: 283 (yrkandet 11) av Olof Palme m. fl. (s) föreslås en
höjning av anslaget J 6. Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler
m. m. med sammanlagt 8,5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Av
den föreslagna höjningen avser 0,5 milj. kr. insatser inom skolans område,
2 milj. kr. försök med nya behandlingsmetoder vid inackorderingshemmen,
2 milj. kr. försök med särskilda projekt för samverkan mellan den
primärkommunala socialvården och den vårdsektor som landstingen ansvarar
för samt 4 milj. kr. försöksverksamhet med utarbetande av kommunala
handlingsprogram i syfte att man skall kartlägga särskilt utsatta ungdomsmiljöer
och göra särskilda insatser där.

De i motionen förordade insatserna inom skolans område har berörts av
utskottet i samband med frågorna om information (ovan s. 13-14), varvid
utskottet ansett att något riksdagens initiativ inte är erforderligt i förevarande
sammanhang. Utskottet är inte heller nu berett att tillstyrka den av
motionärerna föreslagna anslagsökningen avseende insatser inom skolan.

1 sammanhanget vill utskottet erinra om att medel till ANT-verksamheten
inom skolan fortsättningsvis beräknas under utbildningshuvudtiteln.

Utskottet anser att de olika slag av försöksverksamhet som motionärerna
önskar stödja genom ökade bidrag från det här aktuella anslaget berör
för missbruksvården viktiga frågor. Utskottet anser att sådan försöksverksamhet
kan ge väsentliga erfarenheter för det fortsatta utvecklingsarbetet
inom främst socialvården och ser det som värdefullt att sådana försök
kommer till stånd. Det gäller i första hand försök med nya vård- och
behandlingsmetoder vid kommunala inackorderingshem för alkoholmissbrukare.
Utskottet föreslår vid behandlingen av ett annat yrkande i motionen
1979/80:283 en höjning av anslaget J 8 med 1,9 milj. kr. för att
möjliggöra sådana försök. Detta förslag innebär att det nu aktuella yrkandet
i viss mån blir tillgodosett. Med hänsyn till det rådande budgetläget kan
utskottet inte tillstyrka ytterligare anslagshöjningar. Utskottet avstyrker
således motionen 1979/80: 283 yrkandet 11.

1 propositionen har under anslagen J 3. Bidrag till anordnande av vård -

SoU 1979/80:31

anstalter och inackorderingshem m. m. och J 5. Bidrag till driften av
vårdanstalter och inackorderingshem m. m. medel beräknats till anordnande
och drift av ytterligare 100 platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare
och till ytterligare 60 platser vid behandlingshem och inackorderingshem
för narkotikamissbrukare. Medelsberäkningen för anordnandet
av de nya platserna bygger på att maximalt bidrag, 22 000 kr. per
plats, utgår. I motionen 1979/80: 283 (yrkandet 9) föreslås en höjning av
anslaget J 3 med 2 milj. kr. för anordnande av ytterligare 100 platser i
inackorderingshem för alkoholmissbrukare. För bidrag till driften av dessa
platser föreslår motionärerna att 1 milj. kr. anvisas under anslaget J 5
(yrkandet 10).

Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning uppgett att en av styrelsen
genomförd inventering av planerna hos samtliga kommuner och landsting
beträffande inrättande av nya platser vid bl. a. inackorderingshem för
alkoholmissbrukare har påvisat ett stort intresse hos huvudmännen för att
tillskapa nya resurser för vården och rehabiliteringen av missbrukare.

Av till styrelsen redovisade planer framgår att det kvarstår ett behov av
347 platser sedan under budgetåret 1979/80 anslagna medel för anordnande
av inackorderingshem för alkoholmissbrukare tagits i anspråk. Socialstyrelsen
har vid sin beräkning av medelsbehovet kalkylerat med att 200 nya
platser anordnas under kommande budgetår. Mot denna bakgrund och då
utvecklingen inom nykterhetsvården går mot mera öppna vårdformer anser
utskottet det i propositionen beräknade platsantalet för lågt. I enlighet
med vad som anförs i motionen bör därför medel anvisas till anordnande
och drift av 100 nya platser i inackorderingshem för alkoholmissbrukare.
Medelsanvisningen under anslagen J 3. Bidrag till anordnande av vårdanstalter
och inackorderingshem m. m. och J 5. Bidrag till driften av vårdanstalter
och inackorderingshem m. m. bör därför med de beräkningsgrunder
som används i propositionen bestämmas till belopp som med 2,2 milj. kr.
och 1,9 milj. kr. överstiger de belopp som föreslås i propositionen. Följande
belopp bör således anvisas, nämligen 5,72 milj. kr. under J 3 och
245,3 milj. kr. under J 5. Yrkandena 9 och 10 i motionen 1979/80:283 är
därmed tillgodosedda.

Utskottet har i övrigt inga erinringar mot medelsberäkningen i propositionen
såvitt avser anslagen J 1 - J 6. Utskottet tillstyrker de under punkten
J 5 förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionen 1979/80: 1661
av Maj Pehrsson (c), i vilken personalsituationen inom alkoholistvården
tas upp. Motionären påpekar att det inom detta vårdområde råder brist på
utbildad personal och att personalomsättningen är hög. Enligt motionären
fordras en kartläggning av hela personalsituationen inom alkoholistvården
i vad avser personalbehov, utbildningsinnehåll, fort- och vidareutbildningsmöjligheter
samt förutsättningarna för att åstadkomma fungerande

SoU 1979/80:31

vårdteam. Avsaknaden av ett sådant beslutsunderlag hämmar enligt motionären
möjligheterna att avhjälpa bristen på personal.

Riksdagens slutliga ställningstagande till propositionen (1979/80: 1) om
socialtjänsten kommer att bli av stor betydelse för personal- och utbildningsplaneringen
inom det aktuella vårdområdet. I nämnda proposition
föreslås att staten inte längre skall vara huvudman för några institutioner.
Förhandlingar mellan staten, å ena sidan, och landstings- och kommunförbunden,
å andra sidan, pågår om ändrat huvudmannaskap för bl. a. de
allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. Skulle förhandlingarna
resultera i ett ändrat huvudmannaskap blir det en angelägen uppgift för de
nya huvudmännen att utreda personalbehovet. Utskottet anser att riksdagen
i nuläget inte bör ta initiativ till en kartläggning av det slag motionärerna
föreslår. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80: 1661.

Bidrag till organisationer m. m.

Regeringen föreslår en medelsanvisning under anslaget J 8. Bidrag till
organisationer m. m. om 12,95 milj. kr., vilket innebär en uppräkning med
2,5 milj. kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Från
anslaget utgår bidrag till sammanslutningar av f. d. alkoholmissbrukare
(delpost 1), till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare
m. m. och liknande sammanslutningar samt till viss konvalescentvård för
narkotikamissbrukare (delpost 2). Vidare får bidrag från anslaget utgå till
kommuner samt till nämnda sammanslutningar och till andra organisationer
som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade
personer samt personer som sniffar thinner eller andra lösningsmedel m. fl.
Bidrag får avse såväl pågående verksamhet som försök med nya vård- och
behandlingsmetoder (delpost 3). Slutligen får bidrag utgå till försök med
alternativa behandlingsformer för missbrukare bland ungdomsvårdsskoleelever
(delpost 4).

I motionen 1979/80: 283 (yrkandet 13) av Olof Palme m. fl. (s) föreslås en
höjning av anslaget med sammanlagt 7 milj. kr. Den föreslagna höjningen
avser stöd till förstärkta rehabiliteringsinsatser för alkoholskadade m.fl.
med 4 milj. kr. och försök med nya vård- och behandlingsmetoder inom
öppenvården med 3 milj. kr.

Enligt utskottets mening är de verksamheter motionärerna vill stödja
genom en höjning av anslaget angelägna. Anslaget har också successivt
höjts. I detta sammanhang anser utskottet det vara särskilt väsentligt att
stödja försök med att utveckla nya vård- och behandlingsmetoder, inte
minst i den verksamhet som förekommer vid kommunala inackorderingshem
för alkoholmissbrukare. Regeringen har föreslagit att delposterna 3
och 4 skall räknas upp med sammanlagt 1 milj. kr. i förhållande till
medelsfördelningen för innevarande budgetår. Med hänsyn till det anförda
anser utskottet att anslaget bör räknas upp med ytterligare 1,9 milj. kr. så
att nämnda delposter kan tillföras ett belopp som med 2,9 milj. kr. över -

SoU 1979/80:31

stiger motsvarande belopp för innevarande budgetår. Medelsanvisningen
under anslaget J 8. Bidrag till organisationer m. m. bör i enlighet härmed
bestämmas till 14,85 milj. kr. Därigenom blir det möjligt att i enlighet med
vad som föreslås i motionen bedriva försök med mer behandlingsinriktade
insatser vid vissa inackorderingshem för alkoholmissbrukare. Genom utskottets
ställningstagande tillgodoses yrkandet 13 i motionen 1979/80: 283
till viss del.

Utskottet har i övrigt inga erinringar mot medelsberäkningen i propositionen
såvitt avser anslaget J 8.

I motionen 1979/80: 283 föreslås (yrkandet 15) att riksdagen under ett
nytt anslag benämnt Bidrag till socialt arbete och information i arbetslivet
skall anvisa 6,5 milj. kr. Från det nya anslaget skulle utbetalas bidrag till de
olika fackliga organisationerna för kamratstödjande insatser på arbetsplatserna
i syfte att motverka uppkomsten av främst alkoholproblem.

Ett likalydande yrkande framställdes i en socialdemokratisk partimotion
som behandlades i samband med förra årets budgetproposition.

Utskottet instämde därvid i att det är angeläget att stärka alkoholproblematikernas
delaktighet i gemenskapen och att öka arbetskamraternas förståelse
för missbrukarnas problem. Härigenom kan alkoholproblem motverkas
på ett tidigt stadium, och mera omfattande vårdåtgärder behöver
kanske inte tillgripas. Utskottet erinrade emellertid om att det åvilar socialstyrelsens
nämnd för alkoholfrågor bl. a. att noga följa utvecklingen på
arbetslivets område (se prop. 1976/77: 108 s. 31). Nämnden kan också ta
initiativ till åtgärder med alkoholpolitisk anknytning. Utskottet ansåg att
det därför är en sak för nämnden att överväga och vid behov initiera ett
eventuellt nytt ekonomiskt stöd. Utskottet var således inte berett att ta
ställning för ett särskilt bidrag till de fackliga organisationerna på sätt som
föreslagits i motionen.

Utskottet anser att det bör ankomma på det av utskottet föreslagna
samordningsorganet att pröva om ett särskilt anslag för det av motionärerna
föreslagna ändamålet skall föras upp på statsbudgeten. När det gäller
ekonomiskt bidrag till information på arbetslivsområdet vill utskottet erinra
om att i stort sett samtliga medel som innevarande budgetår disponeras
av nämnden för alkoholfrågor för riksomfattande kampanjer, drygt 3 milj.
kr., dirigerats till detta område. Utskottet är inte berett att nu ta ställning
till frågan om ytterligare bidrag till arbetslivets organisationer. Utskottet
avstyrker således motionen 1979/80:283 yrkandet 15.

Alkoholservering vid representation

Frågan om alkoholservering vid representation tas upp i flera motioner.
I motionen 1979/80: 1018 (yrkandet 3) av Rune Gustavsson m.fl. (c) föreslås
att riksdagen uttalar sig för återhållsamhet med alkohol vid all representation.
Krav på för statliga myndigheter bindande uttalanden om spritfri
respektive alkoholfri representation framförs i motionerna 1979/80: 163

SoU 1979/80:31

(delvis) av Eric Enlund (fp) och 1979/80: 1862 (yrkandet 4) av Esse Petersson
(fp). Ett sådant uttalande bör enligt motionärerna vara vägledande
även för landsting och primärkommuner. Frågan tas också upp i motiveringen
i motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s). I motionen anförs
bl. a. att regeringen snarast bör fatta beslut om att statliga skattemedel inte
skall användas för representationssprit.

Förslag om alkoholfri representation har tidigare framlagts i riksdagsmotioner.
Skatteutskottet har i ett av riksdagen godkänt uttalande (SkU 1976/
77:40 s. 75) förutsatt att stat och kommun bör kunna visa stor återhållsamhet
i fråga om användning av alkoholdrycker i representationssammanhang.

Enligt utskottets bedömning kan det inte anses stå i överensstämmelse
med den målsättning som gäller för alkoholpolitiken att staten på olika sätt
främjar bruket av alkohol vid representation. Utskottet anser därför att all
statlig representation bör vara spritfri. Staten bör vidare visa stor återhållsamhet
i fråga om användningen av andra alkoholhaltiga drycker i representationssammanhang.
Utskottet anser att en restriktiv inställning från
statens sida då det gäller alkohol i representationssammanhang är ägnad
att påverka landstings- och primärkommuner till motsvarande återhållsamhet
på området. I sammanhanget kan nämnas att landstingsförbundets
styrelse redan beslutat om en i princip alkoholfri representation. Även när
det gäller den privata företagsrepresentationen är det viktigt att åtgärder
vidtas för att om möjligt avskaffa den alkoholtradition som finns på området.
Frågan om alkohol vid privat representation har samband med rätten
till avdrag för representationskostnader vid taxeringen. Skatteutskottet
kommer senare i vår att behandla frågan om rätten för företag till avdrag
för alkoholdrycker vid representation. Vad utskottet med anledning av
motionerna 1979/80: 163 delvis, 1979/80: 1018 yrkandet 3 och 1979/80: 1862
yrkandet 4 anfört om servering av alkohol vid statlig representation bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I övrigt bör motionerna
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Allmän registrering av alkoholinköp m.m.

Frågan om allmän registrering av alkoholinköp eller om en begränsning
av sådana inköp tas upp i flera motioner. I motionen 1979/80:1018 (yrkandet
4) av Rune Gustavsson m. fl. (c) anförs att man måste vara beredd att
införa en inköpsregistrering om den totala alkoholkonsumtionen de närmaste
åren ligger kvar på nuvarande höga nivå. Det bör därför finnas ett
registreringssystem som kan träda i kraft med kort varsel. Enligt motionärerna
bör det främsta syftet med en registrering vara att komma till rätta
med langning av alkohol. En registrering medför också att åldersgränserna
kan tillämpas effektivare. Yrkanden som syftar till att registreringsfrågan
skall utredas eller att beslut om registrering av alkoholinköp omedelbart
skall fattas av riksdagen framställs vidare i följande motioner, nämligen
1979/80:367 av Elver Jonsson m. fl. (fp), 1979/80:1526 av Karl-Eric

SoU 1979/80:31

Norrby (c) och Bertil Jonasson (c), 1979/80: 1663 av Jan Prytz (m) och
1979/80: 1862 (yrkandet 1) av Esse Petersson (fp). Även i motionen 1979/
80: 642 (yrkandet 2) av Bengt Wiklund m. fl. (s, m, c, fp), som i här aktuell
del behandlats i det inledande avsnittet, tas registreringsfrågan upp. Jan
Prytz uttalar sig också för en begränsning av rätten att köpa alkoholhaltiga
drycker och Esse Petersson föreslår att inköpsregistreringen kombineras
med en skattefri bonus för den som avstår från att köpa alkohol.

I överensstämmelse med vad som inledningsvis anförts bör den primära
uppgiften inom alkoholpolitiken vara att fullfölja 1977 års alkoholpolitiska
program. De förslag till registrering och begränsning av alkoholinköp som
framförs av motionärerna innebär krav på mer långtgående restriktioner än
vad som beslöts år 1977. Utskottet är inte nu berett att ta ställning för så
långtgående åtgärder som en allmän registrering av alkoholinköp eller en
begränsning av inköpsrätten. Enligt utskottets mening är det emellertid
motiverat att förutstättningarna för att tekniskt genomföra sådana åtgärder
undersöks så att, om det skulle visa sig nödvändigt, åtgärderna kan införas
med kort varsel. Det bör ankomma på det av utskottet förordade samordningsorganet
att utreda hur inköpsregistrering och ransonering tekniskt
kan ordnas. Det är inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna 1979/80:367, 1979/80:1018 yrkandet 4, 1979/
80: 1526, 1979/80: 1663 och 1979/80: 1862 yrkandet 1.

Utskottet vill också framhålla att det blir en viktig uppgift för samordningsorganet
att även i övrigt behandla restriktionssystemet, bl. a. att gå
igenom tillämpning och efterlevnad av gällande restriktioner. Med hänsyn
härtill anser utskottet att motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) i
motsvarande del (yrkandet 1) inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Uppspårande av alkoholmissbrukare med hjälp av den s. k. GT-metoden

Den s. k. GT-metoden bygger på att GT-värdet (gammaglutamyltransferas)
i blodet ofta är förhöjt vid alkoholism. GT-värdet kan kontrolleras
med hjälp av ett enkelt blodprov. I motionen 1979/80:1655 av Rune Gustavsson
(c) begärs, med hänvisning till bl. a. GT-metoden, en utredning för
att utvärdera de laboratoriediagnostiska metoderna och för att redovisa
konkreta modeller för hur man inom sjukvården med hjälp av provtagningar
kan spåra alkoholskador. En liknande utredning begärs i motionen 1979/
80:1662 av Sixten Pettersson (m). Båda motionärerna pekar på de etiska
frågor som uppkommer vid undersökningsmetoder av detta slag. Mot
bakgrund av att alkohol kan orsaka fosterskador föreslås i motionen 1979/
80:636 av Catarina Rönnung (s) och Ingegerd Elm (s) att bestämmelser
utfärdas om obligatorisk blodprovstagning på varje gravid kvinna.

Någon säker metod att med hjälp av laboratorieprov spåra dold alkoholism
finns inte i dag. Så kan t. ex. GT-metoden ge både falska positiva
resultat, dvs. det förhöjda GT-värdet beror på andra orsaker än överkonsumtion
av alkohol, och falska negativa resultat, dvs. provet utvisar ett

SoU 1979/80:31

normalt värde trots att det tagits på personer som faktiskt överkonsumerar
alkohol (se Läkartidningen 1980:11 s. 977 och 987).

Ett test av här aktuellt slag kan, såvitt utskottet kan bedöma, i utvecklat
skick vara ett värdefullt hjälpmedel vid undersökning av en patients hälsotillstånd.
Genom att patienten själv kan se att leverfunktionen (GT-värdet)
försämras vid ökad alkoholkonsumtion kan metoden bli av värde vid
behandlingen av vissa sjukdomstillstånd där alkoholen är av betydelse för
sjukdomsbilden. Mera utvecklad kan metoden komma att bli ett hjälpmedel
för att uppmärksamma den enskilde på en för honom skadlig alkoholkonsumtion.
Metoden får ses som en bland andra metoder som används
vid hälsotester, och samma etiska regler för dess användning måste gälla
som för andra metoder.

Med dessa uttalanden får motionerna 1979/80:636, 1979/80:1655 och
1979/80:1662 anses besvarade.

Utvecklingsarbete m. m.

I motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) anförs vissa synpunkter
på försöks- och utvecklingsarbetet inom missbruksvården (yrkandet 5).
Motionärerna menar att den nuvarande vården av missbrukare i påfallande
hög grad är inriktad på de socialt utslagna och inrymmer mycket av
kontrollerande och repressiva inslag. Man pekar på olika försöksverksamheter
och andra alternativa framkomstvägar och anför att en kvalitetsmässigt
förbättrad vård inte alltid innebär dyrare vård. Statsbidragssystemet
anses f. n. ha en konstruktion som befäster en förlegad behandlingssyn. 1
avvaktan på en förändring och förenkling av statsbidragssystemet bör
enligt motionärerna staten genom bidrag till försöks- och utvecklingsarbete
stödja utvecklingen mot en mer öppen nykterhetsvård med aktiva behandlingsinsatser.
En vidgad satsning på försöksverksamhet som rör samverkan
och samordning inom vårdorganisationen är synnerligen angelägen.
Försöksverksamhet bör också initieras i syfte att få fram alternativa behandlingsmodeller
och utveckla behandlingsmetodiken.

Utskottet har inga principiella invändningar mot motionärernas syn på
försöks- och utvecklingsarbetet. Vad motionärerna anför ligger enligt utskottets
mening i linje med det försöks- och utvecklingsarbete som förekommer
inom missbruksvården och inom den sociala sektorn i övrigt. 1
propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten (del A s. 482—494) anförs liknande
synpunkter. Utskottet hänvisar i övrigt till vad utskottet anfört i
fråga om olika slag av försöksverksamheter (ovan s. 17) samt till den
höjning av anslaget J 8 som utskottet föreslår (ovan s. 19). Mot bakgrund
av det anförda anser utskottet att något särskilt uttalande från riksdagen
med anledning av här behandlat motionsyrkande inte är erforderligt. Utskottet
avstyrker således motionen 1979/80: 283 yrkandet 5.

I samma motion (yrkandet 6) anförs att bristen på resurser för tillnyktring
och avgiftning av akut påverkade människor framstår som ett stort

Soli 1979/80:31

problem och att det behövs snabba insatser på detta område. Utvärderingen
av den pågående försöksverksamheten med tillnyktringsenheter måste
därför enligt motionärerna påskyndas. Motionärerna anser också att enklare
former av akut omhändertagande bör prövas. I motionen begärs att
regeringen under innevarande riksmöte lägger fram ett förslag i frågan.
Syftet med förslaget skall vara att resurserna för tillnyktring och avgiftning
snabbt skall kunna byggas ut.

Försöksverksamheten med tillnyktringsenheter är avsedd att ge ett underlag
för bedömning av hur vården av omhändertagna berusade personer
bör organiseras i framtiden. F. n. pågår försök i Karlstad. Gävle, Göteborg,
Skövde och Solna. I år skall försök också påbörjas i Malmö. Försöken
i Landskrona har avslutats. Verksamheten i Gävle och Skövde har en
viss sjukhusanknytning medan enheterna i Karlstad, Göteborg och Solna
är fristående med begränsad medicinsk medverkan. I Malmö kommer
verksamheten att äga rum med anknytning till polisens arrestlokaler. Försöksverksamheten
utvärderas av en arbetsgrupp under ledning av socialdepartementet.
I november 1979 lämnades en lägesrapport av utvärderingsgruppen.
En slutlig utvärdering kommer att göras under 1980. Syftet
med motionsyrkandet är därför tillgodosett, såvitt avser tidpunkten för
utvärderingen. Beträffande enklare former av akut omhändertagande
framgår av lägesrapporten att vissa av de försök som redan pågår inrymmer
omhändertagande av sådant slag. I den mån ytterligare försök av detta
slag bör göras får det anses vara en självklar uppgift för socialdepartementet
att ta erforderliga initiativ härtill. Utskottet anser därför att någon
åtgärd från riksdagens sida inte är påkallad. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionen 1979/80:283 yrkandet 6.

1 fråga om missbruksforskningen anförs i motionen 1979/80: 283 (yrkandet
7) av Olof Palme m. fl. (s) att denna sedan länge helt dominerats av en
medicinsk-fysiologisk inriktning. Motionärerna anser att det nu är angeläget
att stödja samhällsvetenskaplig forskning som kan belysa och analysera
sambandet mellan sociala förhållanden och missbruk av alkohol eller
narkotika. Det finns enligt motionärerna ett stort behov av utvärdering av
socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska reformer. Motionärerna anser
det viktigt att man skapar organisatoriska former som beaktar sambandet
mellan socialpolitiken och arbetslivet. I samband med att de organisatoriska
formerna för forsknings- och utvecklingsarbetet tas upp bör även beaktas
de nuvarande bristerna när det gäller att återföra forskningsresultaten
inom missbruksområdet till beslutsfattare, till vårdens huvudmän och till
olika grupper av vårdarbetare.

Motionärerna anförde liknande synpunkter i en motion som behandlades
i samband med förra årets budgetproposition (se SoU 1978/79: 26 s. 20).
Utskottet, som redan tidigare hade framhållit vikten av bl. a. att forskningsresultaten
återförs till de inom vårdarbetet verksamma (se SoU 1977/
78: 36 s. 17—18), instämde i övrigt i många av motionärernas synpunkter i

SoU 1979/80:31

dessa frågor. Samtidigt erinrade utskottet om att missbruksforskningen på
senare år utvecklats i riktning mot en större förståelse för de samhällsvetenskapliga
aspekterna, vilka fått allt större utrymme i forskningsarbetet.
Utskottet redogjorde vidare bl. a. för den verksamhet som bedrivs på
området av den till socialdepartementet knutna delegationen för social
forskning samt det år 1972 inrättade institutet för social forskning (SOFI).
Vidare erinrade utskottet om de tre nya professurer i alkoholforskning som
inrättades våren 1978. Utskottet ansåg med hänsyn till den utveckling som
redan inletts inom forskningsområdet med anknytning till missbruksproblemen
något riksdagens uttalande i frågan inte vara erforderligt. Utskottet
avstyrkte således motionen.

Utskottet har samma positiva grundinställning till motionärernas synpunkter
som utskottet tidigare givit uttryck för. Av samma skäl som
utskottet anförde vid behandlingen av frågan förra året avstyrker emellertid
utskottet motionen 1979/80: 283 yrkandet 7.

I samma motion (yrkandet 12) anförs att det föreligger vissa brister när
det gäller att återföra erfarenheter från olika försöksverksamheter till
vårdens huvudmän och till vårdarbetare. För att uppnå detta mål krävs
både att försöksverksamheterna dokumenteras och utvärderas och att
utvärderingsresultaten ges erforderlig spridning. De erfarenheter som socialstyrelsen
samlar in om vårdinsatser inom missbruksområdet bör enligt
motionärerna föras ut i bl. a. en brett upplagd regional utbildningsverksamhet.
Motionärerna föreslår att 4 milj. kr. ställs till socialstyrelsens förfogande
för denna verksamhet. De yrkar därför en höjning av anslaget J 7.
Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården med detta belopp. Utbildningsverksamheten
bör i stor utsträckning vara gemensam för personal
inom sjukvård och socialtjänst och behandla gemensamma problem och
samverkansmöjligheter.

Ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt inom bl. a. nykterhetsoch
narkomanvård Finansieras genom delegationen för social forskning.
Många av dessa projekt initieras och administreras av socialstyrelsen, som
själv saknar medel för forsknings- och utvecklingsarbete. Vissa av projekten
har karaktären av redovisning av försöksverksamheter eller utvärdering
av sådana. Slutrapporterna kan i en del fall ses som redovisningar till
avnämarna av olika alternativ för socialt arbete. Det är också fråga om att
redovisa socialstyrelsens policy i vissa frågor.

Frågorna om samordning, dokumentation och information behandlas
också i samband med den omorganisation av socialstyrelsen som föreslås i
propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation,
m. m.

Utskottet kan ansluta sig till motionärernas uppfattning att dokumentation
och utvärdering är av grundläggande betydelse för att resultaten av
försöksverksamheter m. m. skall kunna utnyttjas på tillfredsställande sätt i
det praktiska sociala arbetet. Likaledes kan utskottet i princip instämma i

SoU 1979/80:31

att det är viktigt att man bl. a. vid personalutbildning strävar efter att
förbättra möjligheterna till samverkan mellan olika vårdområden. Med
hänsyn till vad utskottet anfört i det föregående, bl. a. om innehållet i
propositionen 1979/80: 6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation,
m.m., och till att propositionen ännu inte slutbehandlats av utskottet, är
utskottet inte berett att tillstyrka den av motionärerna föreslagna anslagshöjningen.
Utskottet avstyrker således motionen 1979/80: 283 yrkandet 12.

Utskottet har inte heller i övrigt någon erinran mot medelsberäkningen i
propositionen såvitt avser anslaget J 7. Utbildning och samverkan inom
nykterhetsvården. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget J 10. Uppdragsforskning i alkoholfrågan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om att tillsätta en kommission mot missbruk
av alkohol att riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 283
yrkandet 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. beträffande tillsättandet av en drogpolitisk utredning att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 1885,

3. beträffande användningen av inkomsterna från alkoholbeskattningen
att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1886,

4. beträffande flerårsprogram för åtgärder mot missbruk att riksdagen
avslår motionerna 1979/80: 283 yrkandet 2 och 1979/80: 1878,

5. beträffande kartläggning och presentation av de samhällsekonomiska
konsekvenserna av alkoholbruket att riksdagen avslår motionen
1979/80:840,

6. beträffande alkoholkonsumtionens fördelning och utveckling att
riksdagen avslår motionen 1979/80:493,

7. beträffande prisinstrumentets användning i alkoholpolitiken att
riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 1018 yrkandet 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande utredning om langning att riksdagen avslår motionen
1979/80:642 yrkandet 2,

9. beträffande riktlinjer för information i missbruksfrågorna att
riksdagen avslår motionen 1979/80: 283 yrkandet 3,

10. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:283 yrkandet
14 och propositionen till Upplysning och information på alkoholområdet
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
20850000 kr.,

11. beträffande skolans verksamhet på missbruksområdet att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 283 yrkandet 4,

12. beträffande alkoholinformationens inriktning att riksdagen avslår
motionen 1979/80: 163 delvis,

SoU 1979/80:31

13. beträffande inriktningen av samhällets antialkoholkampanjer att
riksdagen avslår motionen 1979/80:162,

14. beträffande en kampanj mot drogmissbruk att riksdagen avslår
motionerna 1979/80: 1645 och 1979/80: 1862 yrkandet 5,

15. beträffande villkor för statsbidrag till alkoholinformation att riksdagen
avslår motionen 1979/80:1647,

16. beträffande varningstext på alkoholförpackningar att riksdagen
avslår motionerna 1979/80: 1018 yrkandet 2, 1979/80: 1214 och
1979/80:1862 yrkandet 3,

17. beträffande alkoholfria miljöer att riksdagen avslår motionen
1979/80:642 yrkandet 1,

18. beträffande utredning om stöd till alkoholfria restauranger och
kursgårdar att riksdagen avslår motionen 1979/80: 281,

19. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1979/80:283 yrkandet 11 till Bidrag till alkoholpolikliniker
och vårdcentraler m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 90 300000 kr.,

20. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 283 yrkandet 9
och propositionen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter
och inackorderingshem m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 5 720000 kr.,

21. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:283 yrkandet
10 och propositionen till Bidrag till driften av vårdanstalter och
inackorderingshem m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 245 300000 kr.,

22. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade ändringarna
i grunderna för bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m.,

23. beträffande personalsituationen inom alkoholistvården att riksdagen
avslår motionen 1979/80: 1661,

24. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 283 yrkandet
13 och propositionen till Bidrag till organisationer m.m. för
budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 14 850000 kr.,

25. beträffande medelsanvisning till Bidrag till socialt arbete och
information i arbetslivet att riksdagen avslår motionen 1979/
80: 283 yrkandet 15,

26. beträffande frågan om servering av alkohol vid representation att
riksdagen med anledning av motionerna 1979/80: 163 delvis,
1979/80: 1018 yrkandet 3 och 1979/80: 1862 yrkandet 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. beträffande allmän registrering och begränsning av alkoholinköp
att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 367, 1979/80: 1018 yrkandet
4, 1979/80: 1526, 1979/80: 1663 och 1979/80:1862 yrkandet
1,

SoU 1979/80:31

28. beträffande översyn av restriktionerna på alkoholområdet att
riksdagen avslår motionen 1979/80:283 yrkandet 1,

29. beträffande blodundersökning för att spåra alkoholskador att
riksdagen avslår motionerna 1979/80:636, 1979/80:1655 och
1979/80: 1662,

30. beträffande försöks- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet
att riksdagen avslår motionen 1979/80: 283 yrkandet 5,

31. beträffande försöksverksamheten med tillnyktringsenheter att
riksdagen avslår motionen 1979/80: 283 yrkandet 6,

32. beträffande missbruksforskningen att riksdagen avslår motionen
1979/80:283 yrkandet 7,

33. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Driftkostnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 45 895 000 kr.,

34. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Utrustning m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

35. att riksdagen till Lån till byggnadsarbeten vid vårdanstalter
m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
5 500000 kr.,

36. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1979/80:283 yrkandet 12 till Utbildning och samverkan
inom nykterhetsvården för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 1 100000 kr.,

37. att riksdagen till Uppdragsforskning i alkoholfrågan för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 260000 kr.

Stockholm den 13 mars 1980

På socialutskottets vägnar

GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius
(m), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s), Mårten Werner (m), John
Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s), Blenda Littmarck (m),
Kjell Nilsson (s), Kersti Swartz (fp), Lena Öhrsvik (s), Anita Persson (s)
och Sigvard Persson (c).

SoU 1979/80:31

Finansutskottets yttrande Bilaga i

1979/80:4 y

över motionen 1979/80:1886 om användningen av inkomsterna från
alkoholbeskattningen

Till socialutskottet

Till finansutskottet har hänvisats motionen 1979/80:1886 av Lars Werner
m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen om att
förhandlingar upptas med Kommunförbundet och Landstingsförbundet för
att överföra en väsentlig del av inkomsterna från alkoholbeskattningen till de
organ som ansvarar för alkoholvården.

Finansutskottet har vid sin beredning av ärendet funnit att den väckta
frågan bör slutligt beredas av socialutskottet, varigenom de i motionen
1979/80:1885 av motionärerna förordade samlade åtgärderna mot drogmissbruket
kan behandlas i ett sammanhang och gemensamt med den socialdemokratiska
partimotionen 1979/80:283 om den sociala utslagningen, med en
rad enskilda motioner rörande alkoholpolitik och missbruksvård samt med
motsvarande avsnitt i budgetpropositionen. Finansutskottet har därför -efter kontakt med socialutskottet - beslutat att med eget yttrande överlämna
motionen 1979/80:1886 till socialutskottet.

De i motionen 1885 redovisade motiven för yrkandet i motionen 1886 är
följande. Landsting och kommuner har huvudansvaret för samhällets
vårdinnehav när det gäller drogproblem. De måste tillföras ekonomiska
resurser som möjliggör en långsiktig planering av vårdens utbyggnad.
Tillfälliga uppräkningar är därför inte särskilt meningsfulla. I stället bör en
väsentlig del av statens inkomster av alkoholbeskattningen tillföras landsting
och kommuner. Överläggningar bör tas upp med kommun- och landstingsförbunden
härom.

Motionärernas yrkande aktualiserar både vissa principer rörande statsbudgetens
uppbyggnad och principerna för statens stöd till kommunal
verksamhet. Utskottet begränsar sitt yttrande till dessa aspekter på motionen
och tar inte ställning till behovet av åtgärder på det alkoholpolitiska
området.

Vad först gäller de budgetmässiga principerna vill utskottet anföra
följande. En bärande princip i statsbudgetens uppbyggnad är numera att
specialdestination av statsinkomster till bestämt ändamål inte bör förekomma.
Skälen härför är fr. a. att statsmakternas handlingsfrihet minskar och att
fortlöpande avvägningar mellan olika handlingsalternativ försvåras då medel
specialdestineras. Stabiliseringspolitiskt önskvärda åtgärder kan också
motverkas. Med dessa skäl som bakgrund har tidigare specialdestinationer
av statsmedel efter hand avvecklats. De senaste stegen i denna riktning tas i

SoU 1979/80:31

och med att den särskilda fonderingen av automobilskattemedel avvecklas
och att nuvarande teknik med revolverande lånefonder försvinner. Utskottet
har tillstyrkt att detta sker i betänkandet 1979/80:16 med anledning av förslag
i propositionen 1979/80:100, såvitt avser moderniseringen av det statliga
budgetsystemet (bil. 2 och 3).

Vad därefter gäller frågan om i vilka former staten bör lämna stöd till
verksamhet som bedrivs i kommunal och landstingskommunal regi vill
utskottet erinra om att den frågan nyligen blivit föremål för en grundlig
prövning av statsmakterna i anslutning till den kommunalekonomiska
utredningens redovisade arbete (SOU 1977:78-79). Den huvudlinje som
slogs fast av utredningen - och som de kommunala företrädarna i
utredningen stod bakom - var att ett antal speciella statsbidrag helt eller
delvis skulle upphöra och att de medel som frigjordes skulle överföras till den
generella skatteutjämningen. De riksdagsbeslut i frågan som togs våren 1979
vilade på samma grundsyn, nämligen att en bidragsgivning via skatteutjämningssystemet
är att föredra framför allmänna driftbidrag till vissa sektorer
(prop. 1978/79:95, FiU 1978/79:35). Ett 15-tal specialdestinerade bidrag
avvecklades genom riksdagens beslut, bl. a. bidragen till de kommunala
nykterhetsnämndernas administrationskostnader. Ett stort antal specialdestinerade
bidrag finns dock alltjämt kvar, bl. a. bidragen till alkoholpolikliniker
och vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Enligt utskottets mening
måste, mot bakgrund av det anförda, mycket starka skäl finnas om man vill
införa nya former av specialdestinerade statsbidrag till kommunerna.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att specialdestination av statsinkomster
är under avveckling. Enligt utskottets mening bör ny sådan
specialdestination inte införas. Utskottet konstaterar vidare att strävandena i
fråga om statsbidragsgivningen till kommunerna går i riktning mot mer av
generell bidragsgivning och mindre av specialdestinerade bidrag. Motionärernas
förslag går i motsatt riktning.

Finansutskottet föreslår med det anförda att motionen 1979/80:1886
avstyrks.

Utskottet vill tillfoga att ett bifall till motionen givetvis skulle leda till
betydande ytterligare försvagning av statsbudgeten, vilket i så fall måste
kompenseras genom nedskärningar på annat håll eller genom inkomstförstärkande
åtgärder.

Stockholm den 26 februari 1980

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s). Arne Gadd (s), Bo
Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Anita Gradin (s), Lennart Blom (m),
Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp),
Mona S:t Cyr (m), andre vice talmannen Thorsten Larsson (c), Karin
Flodström (s), Rolf Andersson (c) och Paul Grabo (c).

SoU 1979/80:31

Motionsyrkande	Sida i betänkandet	Moment i hemställan
1979/80: 162	15	13
163 delvis	14	12
163 delvis	21	26
281	16	18
283 yrk. 1	22	28
283 yrk. 2	8-9	4
283 yrk. 3	12	9
283 yrk. 4	13-14	11
283 yrk. 5	23	30
283 yrk. 6	23-24	31
283 yrk. 7	24-25	32
283 yrk. 8	6	1
283 yrk. 9	18	20
283 yrk. 10	18	21
283 yrk. 11	17	19
283 yrk. 12	25-26	36
283 yrk. 13	19-20	24
283 yrk. 14	12-13	10
283 yrk. 15	20	25
367	21-22	27
493	10	6
636	22-23	29
642 yrk. 1	16	17
642 yrk. 2	11	8
840	10	5
1018 yrk. 1	10-11	7
1018 yrk. 2	15-16	16
1018 yrk. 3	20-21	26
1018 yrk. 4	21-22	27
1214	15-16	16
1526	21-22	27
1645	15	14
1647	15	15
1655	22-23	29
1661	18-19	23
1662	22-23	29
1663	22	27
1862 yrk. 1	22	27
1862 yrk. 3	15-16	16
1862 yrk. 4	21	26
1862 yrk. 5	15	14
1878	9	4
1885	8	2
1886	8	3

Fördelning av utskottets förslag till anslagshöjningar
Anslag	Propositionen	Utskottet	Sida i betänkandet
J 3	3,52 milj. kr.	+2,2 milj. kr.	18
J 5	243,4 milj. kr.	+ 1,9 milj. kr.	18
J 8	12,95 milj. kr.	+ 1,9 milj. kr.	19-20
		(avser delposterna
		3 och 4)
J 9	16,85 milj. kr.	+4 milj. kr.	13, 16

SoU 1979/80:31 32

Innehållsförteckning

Sidan

Propositionen 1

Motioner 2

Utskottet 5

Allmänna åtgärder mot missbruk 5

Informationsfrågor 12

Alkoholfri nöjesverksamhet m. m 16

Vård och rehabilitering 17

Bidrag till organisationer m. m 19

Alkoholservering vid representation 20

Allmän registrering av alkoholinköp m. m 21

Uppspårande av alkoholmissbrukare med hjälp av

den s. k. GT-metoden 22

Utvecklingsarbete m. m 23

Utskottets hemställan 26

Bilaga 1, Finansutskottets yttrande FiU 1979/80:4y 29

Fördelning av utskottets förslag till anslagshöjningar 31

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980