SoU 1979/80:30
Socialutskottets betänkande
1979/80:30
med anledning av i propositionen 1979/80:100 gjorda framställningar
inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller ungdomsvård
m. m. jämte motion
I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1979/80:100 bilaga
8 (socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1980/81 under avsnittet I. Ungdomsvård m. m. jämte motion.
Ungdomsvård m. m.
I 1—I 4. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader m.fl. anslag. Regeringen
har under punkterna 11-14 (s. 189-195) föreslagit
(I 1) att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 174 691 000 kr.,
(I 2) att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av
inventarier m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
460000 kr.,
(1 3) att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 309000 kr.,
(I 4) att riksdagen till Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska
medborgare, flyktingar m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 160000000 kr.
Motion
l motionen 1979/80: 849 av Björn Körlof (m) och Sten Svensson (m)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att en bred
kartläggning görs av barn- och ungdomsproblemen i samhället och att
förslag framläggs om ett samlat program för samhällets barn- och
ungdomspolitik.
Utskottet
1 budgetpropositionen uppges bl. a. att utbyggnaden av den öppna vården
har medfört att ungdomsvårdsskoleorganisationen kunnat minskas på
senare år (bil. 8 s. 187 ff.). Även antalet platser på barnhemmen har
minskat. Under det sista året har emellertid efterfrågan på platser inom
ungdomsvårdsskoleorganisationen ökat. Särskilt gäller det platser på sluten
avdelning. Enligt propositionen har platsbrist på slutna avdelningar
tidvis orsakat problem i form av väntetider, ökat antal rymningar och
annan oro. Inte desto mindre bedömer föredraganden det möjligt att ytterI
Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 30
SoU 1979/80:30
2
ligare reducera ungdomsvårdsskoleverksamheten med någon eller några
avdelningar inom organisationen (s. 191).
Mot bakgrund av dessa uttalanden i propositionen kan det Annas skäl att
erinra om att frågan om resurser till ungdomsvårdsskolorna var aktuell i
riksdagen så sent som förra året med anledning av ett motionsyrkande.
Utskottet anförde då bl. a. (SoU 1978/79:26, s. 2) att de begränsade resurser
som ungdomsvårdsskolorna på senare tid nödgats arbeta med utan
tvivel hade medfört att effektiviteten i verksamheten på många håll blivit
nedsatt. Utskottet framhöll att utvecklingen därför måste följas med uppmärksamhet
så att inte vården försämras allvarligt i kvalitativt avseende.
I anslutning till dessa utskottets tidigare uttalanden vill utskottet därför
framhålla vikten av att inte den beAntliga ungdomsvårdsskoleorganisationen
skärs ned eller berövas nödvändiga resurser innan andra likvärdiga
vårdmöjligheter Anns att tillgå. Förutsättningarna för att placera dessa ofta
svårt störda ungdomar direkt i t. ex. privata fosterhem är mycket begränsade.
Behandlingsmöjligheterna för denna mycket vårdkrävande ungdomsgrupp
får inte försämras. En minskning av ungdomsvårdsskoleorganisationen
förutsätter därför en utbyggd och förbättrad öppen vård i enlighet
med helhetssynen. Oavsett vem som i framtiden kommer att bli huvudman
för ungdomsvårdsskolorna måste strävan självfallet vara att tillgodose det
behov av institutionsvård och annan vård som faktiskt Anns. Utskottet
förutsätter därför att stor uppmärksamhet ägnas åt frågan om vilka vårdoch
behandlingsåtgärder som i fortsättningen skall erbjudas dessa ungdomar
och att ytterligare reduceringar i antalet vårdplatser föregås av noggranna
överväganden.
Med hänsyn till att förhandlingar f. n. pågår i syfte att överföra bl. a.
ungdomsvårdsskolorna från staten till kommuner och landsting har utskottet
emellertid ingen anledning att ifrågasätta den nu gjorda medelsberäkningen.
Utskottet tillstyrker således propositionen såvitt nu är i fråga.
Utskottet behandlar vidare i detta sammanhang motionen 1979/80: 849
av Björn Körlof (m) och Sten Svensson (m), vari förespråkas en bred
kartläggning av de olika faktorer som påverkar situationen för barn och
ungdomar i dagens samhälle. I första hand är det ungdomsproblemen som
anses behöva analyseras. Motionärerna tar bl. a. upp ungdomsarbetslösheten
och dess många samverkande orsaker och framhåller att dessa
problem inte kan lösas med enbart arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Bl. a. måste skolans roll uppmärksammas liksom den långsiktiga effekten
av olika barnomsorgsformer. En annan viktig fråga, inte minst för att
förebygga att ungdomar tidigt dras in i kriminalitet och missbruk, är hur
man skall främja en positiv normbildning hos de unga. Samhällets
ungdomspolitik är emellertid splittrad. Enligt motionärerna bör man därför
genomlysa hela problematiken på samma sätt som skett med t. ex. sysselsättningsfrågorna.
Utskottet kan i och för sig instämma i att det behövs insatser på många
SoU 1979/80:30
3
olika områden för att i ett längre perspektiv förbättra situationen för barn
och ungdomar. Detta gäller inte minst beträffande ungdomsarbetslösheten
och dess orsaker. Utskottet har emellertid stannat för att frågan om sådana
insatser bäst studeras inom varje område för sig. När denna fråga senast
var aktuell framhöll utskottet bl. a. att en bred kartläggning av det slag som
begärdes i den då aktuella motionen närmast skulle bli att betrakta som en
probleminventering, vilken inte direkt kunde läggas till grund för åtgärder.
Mera begränsade särskilda utredningar av olika delfrågor skulle likafullt bli
erforderliga (SoU 1978/79: 31 s. 5). Utskottet har i denna principiella fråga
alltjämt samma uppfattning. Det nu sagda innebär inte att man kan bortse
från att många olika faktorer kan samverka till uppkomsten av ett problem
eller att insatser på olika områden ofta kan behöva samordnas för att ge en
i det vidare perspektivet bättre effekt. Det är emellertid knappast möjligt
att i varje situation överblicka alla indirekta konsekvenser som kan följa av
en viss åtgärd. Man måste av praktiska skäl dra upp vissa gränser för varje
utredning. Det är å andra sidan självklart att man så långt det är praktiskt
möjligt måste försöka beakta och belysa sambandet med närliggande problemområden
och olika insatser där.
En närliggande fråga gäller den samverkan mellan olika berörda myndigheter
som i många avseenden är nödvändig när det gäller arbetet med
ungdomsproblemen. De olika insatserna måste samordnas och utbyte av
erfarenheter ske. Detta gäller inte minst på det lokala planet. Utskottet vill
i det sammanhanget erinra om det s. k. BPS-samarbetet (barnavårdsnämnd—polis—skola),
varigenom de olika myndigheterna får tillfälle att
samråda och utbyta information i frågor som rör den allmänt förebyggande
verksamheten bland barn och ungdom. Detta samarbete har på många håll
utvidgats till att omfatta även t. ex. fritidsnämnd och kulturnämnd. Det kan
tilläggas att man i propositionen om socialtjänsten, vilken f. n. behandlas
av utskottet, förutsätter ytterligare utvidgning och fördjupning av socialtjänstens
samverkan med andra myndigheter, bl. a. arbetsmarknadsorganen.
Att genom olika åtgärder verka för att minska ungdomsarbetslösheten
framhålls dessutom som en särskild uppgift för socialtjänsten (prop.
1979/80:1, del A s. 259). Utskottet anser för sin del att den helhetssyn som
enligt denna proposition skall bli vägledande för det sociala arbetet i
framtiden bör ge bättre förutsättningar att behandla ungdomsproblemen i
ett större sammanhang och leda till mera samordnade insatser över flera
områden. Härigenom bör syftet med motionen 1979/80: 849 i viss utsträckning
kunna bli tillgodosett.
Utskottet vill dessutom nämna att en proposition rörande nya former för
gymnasial företagsutbildning för arbetslös ungdom är att vänta inom kort.
När det gäller skolans roll kan vidare erinras om att de senaste årens
reformer kommer att följas upp under parlamentarisk medverkan genom
en särskild delegation (U 1979:11). Delegationen skall bl. a. uppmärksamma
den utökade arbetslivsorienteringen, åtgärder för elever med skolsvårigheter
m. m.
SoU 1979/80:30
4
Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att förorda att det
skall göras en särskild kartläggning av barn- och ungdomsproblemen på
sätt föreslås i motionen 1979/80: 849. Motionen avstyrks således.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 174691 000 kr.,
2. att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning
av inventarier m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 460 000 kr.,
3. att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 309000
kr.,
4. att riksdagen till Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska
medborgare, flyktingar m.m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 160000000 kr.,
5. beträffande frågan om kartläggning av barn- och ungdomsproblemen
att riksdagen avslår motionen 1979/80: 849.
Stockholm den 13 mars 1980
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp). Karl Leuchovius
(m). Rune Gustavsson (c). Evert Svensson (s), Mårten Werner (m), John
Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s), Blenda Littmarck (m),
Kjell Nilsson (s), Kersti Swartz (fp), Stig Alftin (s), Lena Öhrsvik (s) och
Sigvard Persson (c).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980