SoU 1979/80:3
Socialutskottets betänkande
1979/80:3
med anledning av motioner om åtgärder för afatiker och allergiker
m. m.
Motionsyrkandena
I motionen 1978/79:1278 av Maj Pehrsson (c) och Anna-Lisa Nilsson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär översyn och redovisning av
möjligheterna till en ökad satsning när det gäller afasi på vårdutbildning och
forskning samt information.
1 motionen 1978/79:1848 av Åke Wictorsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk utredning
för framläggande av ett program mot allergisjukdomarna och med förslag till
åtgärder för att förbättra allergikernas situation i samhället.
Åtgärder för afatiker
Motionen
I motionen 1978/79:1278 av Maj Pehrsson (c) och Anna-Lisa Nilsson (c)
framhålls att ca 5 000 personer drabbas av afasi varje år och att sjukdomen
drabbar människor i alla åldrar. Om vad afasi innebär, om problem för
afatikerna och om nödvändiga åtgärder för dem anför motionärerna följande.
Afasi är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd som innebär förlust helt
eller delvis av förmågan att genom tal eller skrift meddela sig med eller motta
meddelanden från andra människor. Ordstumhet, orddövhet, ordglömska,
ordförväxling och ordblindhet är olika former av afasi. De intellektuella
funktionerna är vanligen bibehållna och syn-, hörsel- och talorganen
oskadade. Orsaken till afasi är oftast rubbningar i blodförsörjningen till
hjärnan, skallskador eller tumörer.
Afasi ingår ofta som en del av en symtombild, som därutöver kännetecknas
av bl. a. högersidig förlamning, visst bortfall av synfältet samt vissa psykiska
symtom, koncentrationssvårigheter och förlängd reaktionstid.
Situationen för personer som lider av afasi är mycket svår. Ibland kan
bristande kännedom hos såväl sjukvårdspersonal som allmänheten om
sjukdomen och sjukdomsbilden göra att afatikern ofta feltolkas. Man
förväxlar talsvårigheterna, det försämrade minnet och den relativa långsamheten
med en mental defekt. Detta får till följd att afatikern ofta är generad
över sitt handikapp och isolerar sig.
Det är nödvändigt att resurser satsas på dels förbättrad vård och
rehabilitering av afasidrabbade, dels utbildning och forskning när det gäller
afasi och dels ökad information om sjukdomen och sjukdomsbilden till
allmänhet och sjukhuspersonal.
1 Riksdagen 1979/80. 12 sami. nr 3
SoU 1979/80:3
2
Bakgrundsinformation
Behandling av afasi brukar räknas till det neurologiska verksamhetsområdet
(neurologi = vetenskapen om nervsystemet).
I utskottets betänkande SoU 1978/79:4, vilket behandlades av riksdagen i
början av 1978/79 års riksmöte, har lämnats redogörelser för afasi och
neurologisk rehabilitering, till vilka hänvisas.
Tidigare riksdagsbehandling
I utskottets ovannämnda betänkande SoU 1978/79:4 behandlade utskottet
en motion med förslag, vilka syftade till att informationen om afasi skulle
ökas och att möjligheterna att tillgodose behovet av rehabiliteringsresurser
för afatiker skulle förbättras. På förslag av utskottet avslog riksdagen
motionen. Utskottet anförde bl. a. följande.
Med anledning av förslag av handikapputredningen (S 1966:38) i betänkandet
(SOU 1970:64) Bättre socialtjänst för handikappade - vari bl. a. frågor
om samordning, samverkan och information i handikappfrågor behandlades
- skedde år 1971 en viss ombildning av statens handikappråd, och Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet rekommenderade kommunerna
och landstingskommunerna att bilda kommunala handikappråd och
länshandikappråd. Handikapputredningen framhöll bl. a. som betydelsefullt
att kommunala handikappråd, länshandikappråd och statens handikappråd
engagerade sig i informationsuppgifter på handikappområdet. Med hänsyn
till att en mera spridd kunskap om de problem afatikerna har skulle vara
ägnad att åstadkomma en bättre förståelse för deras och deras anhörigas
situation framstår det enligt utskottets mening som angeläget att nämnda
organ i sin verksamhet även beaktar det informationsbehov som påtalas i
motionen 1977/78:1079.
Av stor betydelse för afatikerna är också - såsom påtalas i motionen - att
rehabiliteringsresurserna förstärks. Ett underlag för en allmän förstärkning
av rehabiliteringsverksamheten på det medicinska området föreligger numera.
Socialstyrelsen har sålunda tidigare i år publicerat ett principprogram för
medicinsk rehabilitering i skriften Socialstyrelsen anser 1978:3, vilket skall
vara till hjälp och vägledning i planeringssammanhang för bl. a. sjukvårdshuvudmännen.
Realiserandet av principprogrammet - vilket i stora
drag redovisats i ett tidigare avsnitt i betänkandet (s. 3-5) och vilket bl. a.
avser den neurologiska rehabiliteringen - blir självfallet beroende av vad de
ekonomiska och personella resurserna medger. Det är emellertid angeläget
att man vid utbyggnaden av den medicinska rehabiliteringen beaktar det
speciella behov av resurser som föreligger för rehabiliteringen av afatiker.
Med hänsyn till att de insatser som begärs i motionen 1977/78:1079 i
huvudsak ankommer på sjukvårdshuvudmännen bör motionen inte föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motionen.
SoU 1979/80:3
3
Åtgärder för allergiker m. m.
Motionen
1 motionen 1978/79:1848 av Åke Wictorsson m. fl. (s) påpekas bl. a. att de
allergiska sjukdomarna blir allt vanligare genom att människorna utsätts för
allt fler ämnen som kan verka som allergener samt att antalet allergier ökar
starkt i yrkeslivet till följd av den allt vanligare användningen av kemiska
ämnen. Allergierna är därför enligt motionärerna en allvarlig folksjukdom
och det är hög tid för samhället att gå till kamp mot denna folksjukdom på
samma sätt som en gång skedde beträffande tuberkulosen. Huvuddelen av
arbetet, framhålls det, måste inriktas på de miljöfaktorer som gör sjukdomen
akut.
Motionärerna anför bl. a. att det är nödvändigt att kartlägga allergisjukdomarna
i samhället, vilka åtgärder som erfordras, formerna för en planmässig
utbyggnad och de ekonomiska resurser som erfordras. Detta bör enligt
motionärerna lämpligen ske i en parlamentarisk utredning. Ett aktionsprogram
mot allergierna skulle enligt motionärerna kunna inrymma bl. a.
följande punkter, av vilka vissa närmare kommenteras i motionen, nämligen
(1) kraftigt utbyggd forskning, (2) översyn av sjuk vårdsresurserna, (3) utbyggd
friskvård, (4) översyn av byggnads- och planbestämmelser, (5) översyn av
regler för utformning av offentliga lokaler, (6) utbildning av och information
till personal i barnomsorg och skola, (7) djurhållning i bostäder, (8)
utformning av offentliga kommunikationer, (9) yrkesallergierna, (10) reglering
av tobaksrökningen, (11) förebyggande hälsovård till allergiker, (12)
ökade resurser till allergisjukas organisation samt (13) information tili
allmänheten.
Vissa utredningsinitialiv
Som ett första steg för att få ett samlat grepp om allergiproblematiken
uppdrog socialstyrelsen i mars 1978 åt ledamoten av myndighetens vetenskapliga
råd, docenten Björn Lindholm, att utarbeta ett underlag för en
landsomfattande enkät om allergivårdens innehåll, omfattning och organisation
i Sverige. Enkäten beräknas bli utsänd hösten 1979. Genom enkäten räknar
socialstyrelsen med att få de aktualiserade kunskaper som måste ligga till
grund för ett åtgärdsprogram.
Dåvarande statsrådet Troedsson beslutade i juni 1978 att inom socialdepartementet
skall genomföras en kartläggning av samhällets nuvarande och
planerade insatser för barn med allergiska anlag och besvär. Därvid skall även
redovisas vilka åtgärder som med dagens resursinsats kan förbättra samhällets
omsorg om allergiska barn t. ex. genom bättre samordning av insatserna
från landstingskommuner och kommuner. Samråd skall under utrednings
-
SoU 1979/80:3
4
arbetet fortlöpande ske med bl. a. socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet samt Riksförbundet mot allergi
(Rma). Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under sensommaren 1980.
Med stöd av ett bemyndigande år 1978 tillkallades integrationsutredningen
(U 1978:07) för att utreda frågan om integration av handikappade elever i
skolväsendet jämte därmed sammanhängande frågor. Genom tilläggsdirektiv
i juli i år har utredningen fått i uppdrag att också behandla de problem som
möter elever med medicinska handikapp och då särskilt de allergiska barnens
svårigheter.
Tidigare riksdagsbehandling
I utskottets betänkande SoU 1978/79:16 med anledning av motioner om
vissa allergifrågor behandlades bl. a. en motion som var likartad med den nu
aktuella motionen 1978/79:1848. Utskottet inhämtade yttranden över den
tidigare motionen och en annan motion med förslag om åtgärder mot
allergisjukdomarna från socialstyrelsen, Svenska läkaresällskapet samt Riksförbundet
mot allergi.
Socialstyrelsen omnämnde i sitt yttrande att vissa åtgärder vidtagits eller
förbereddes i syfte att bl. a. förbättra insatserna på allergiområdet. Dessa
åtgärder innefattade bl. a. att möjligheter skapats för läkare till specialisering
m. m. inom verksamhetsområden av betydelse för diagnostik och behandling
av allergiska sjukdomar och att dessa verksamhetsområden tilldelats läkartjänster
samt att riktlinjer utarbetades för den framtida primärvården.
Riktlinjerna skulle bl. a. gå ut på att man inom primärvården i högre grad än
vad som varit fallet skall ägna sin uppmärksamhet åt sambanden mellan
hälsotillstånd och miljö.
Remissinstanserna ansåg sammanfattningsvis att samlade åtgärder mot
allergisjukdomarna behövs. Socialstyrelsen framhöll emellertid att man bör
avvakta resultaten av det påbörjade utredningsarbetet inom socialstyrelsen
och socialdepartementet innan man tar ställning till frågan, om en parlamentarisk
utredning på området skall tillsättas, om en särskild nämnd för
allergifrågorskall inrättas eller om annan lösning skall väljas. Som exempel på
en alternativ lösning pekade socialstyrelsen på möjligheten till utredning
inom socialstyrelsen i samråd med berörda myndigheter och under medverkan
av erforderlig expertis.
1 betänkandet, vilket godkändes av riksdagen, föreslog utskottet avslag på
motionerna. Utskottet anförde bl. a. följande.
Med hänsyn till den utbredning allergisjukdomarna nu har i samhället
måste kraftfulla insatser göras för att förbättra situationen för dem som har
benägenhet för allergi eller som lider därav. Insatserna måste avse en rad
områden av samhällslivet och bör därför grunda sig på ett samlat åtgärdsprogram.
Utskottet anser emellertid i likhet med socialstyrelsen att man bör
avvakta resultaten av det inom socialstyrelsen och socialdepartementet
Soli 1979/80:3
5
påbörjade utredningsarbetet innan man tar ställning till om sådana initiativ
behövs som begärs i motionerna 1977/78:441 och 1977/78:1112. Utskottet
vill understryka att det är angeläget att utredningsarbetet sker snabbt.
Beträffande utredningen inom socialdepartementet bör framhållas att fortlöpande
samråd skall ske med bl. a. socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet och Riksförbundet mot allergi.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionerna inte är erforderlig.
Utskottet
I de motioner som behandlas i betänkandet tas upp frågor om åtgärder för
afatiker och för allergiker m. m.
Åtgärder för afatiker
Afasi är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd som innebär förlust helt
eller delvis av förmågan att genom tal eller skrift meddela sig med och i vissa
fall även motta meddelanden från andra människor. Ordstumhet, orddövhet,
ordglömska, ordförväxling och ordblindhet är olika former av afasi. De
intellektuella funktionerna är vanligen bibehållna och syn-, hörsel- och
talorgan oskadade. Orsaken till afasi är oftast rubbningar i blodförsörjningen
till hjärnan (uppkomna genom propp eller blödning), skallskador t. ex. vid
trafikolyckor eller tumörer. Behandling av afasi brukar räknas till det
neurologiska verksamhetsområdet (neurologi = vetenskapen om nervsystemet).
I motionen 1978/79:1278 av Maj Pehrsson (c) och Anna-Lisa Nilsson (c)
framhålls bl. a. att ca 5 000 personer drabbas av afasi varje år och att
sjukdomen drabbar människor i alla åldrar. Motionärerna framhåller ■ idare
att afatikern ofta feltolkas därigenom att man förväxlar talsvårigheterna, det
försämrade minnet och den relativa långsamheten med en mental defekt,
vilket får till följd att afatikern ofta är generad översitt handikapp och isolerar
sig. Det är enligt motionärerna nödvändigt att resurser satsas på dels
förbättrad vård och rehabilitering av afasidrabbade, dels utbildning och
forskning när det gäller afasi, dels ökad information om sjukdomen och
sjukdomsbilden till allmänhet och sjukhuspersonal. Motionärerna begär mot
denna bakgrund översyn och redovisning av möjligheterna till en ökad
satsning när det gäller afasi på vård, utbildning och forskning samt
information.
Riksdagen behandlade under hösten förra året ett betänkande (SoU
1978/79:4), som utskottet avgett med anledning av en motion, i vilken
framförts förslag som syftade till att informationen om afasi skulle ökas och
att möjligheterna att tillgodose behovet av rehabiliteringsresurser för afatiker
skulle förbättras. På förslag av utskottet avslog riksdagen motionen. Utskottet
framhöll att det är angeläget att kommunala handikappråd, länshandikappråd
och statens handikappråd beaktar det informationsbehov som
Soll 1979/80:3
6
påtalats i motionen. Utskottet framhöll vidare att det är av stor betydelse att
rehabiliteringsresurserna förstärks och påpekade att ett underlag för en
allmän förstärkning av rehabiliteringsverksamheten på det medicinska
området tagits fram genom ett av socialstyrelsen utarbetat principprogram för
medicinsk rehabilitering (Socialstyrelsen anser 1978:3), vilket bl. a. avser den
neurologiska rehabiliteringen. Utskottet anförde att realiserandet av principprogrammet
självfallet blir beroende av vad de ekonomiska och personella
resurserna medger men att det emellertid är angeläget att man vid
utbyggnaden av den medicinska rehabiliteringen beaktar det speciella behov
av resurser som föreligger för rehabiliteringen av afatiker. Utskottet vill här
tillägga att afasiföreningar till stöd för afatiker på senare år kommit till i
Stockholm, Göteborg och södra Sverige. I föreningarnas verksamhet ingår
regelbundna träffar mellan afatikerna och deras anhöriga för att bryta den
sociala isolering, som kan uppstå för afatiker. Samtidigt bedrivs informationsverksamhet
inom och utanför föreningarna om afasisjukdomen och om de
problem som är förknippade med denna.
Utskottet påpekade vid den tidigare nämnda behandlingen av en motion
förra hösten att det i huvudsak ankommer på sjukvårdshuvudmännen att
göra insatser för afatiker av det slag som begärdes i motionen. Detta gäller
även de åtgärder som begärs i den nu aktuella motionen 1978/79:1278.
Utskottet vill understryka att med hänsyn till den utbredning afasihandikappet
hardel är angeläget attafatikernas problem i högre grad än vad som hittills
varit fallet uppmärksammas. Utskottet anser det dock inte erforderligt med
något riksdagens initiativ i detta syfte.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/
79:1278.
Åtgärder för allergiker m. m.
I motionen 1978/79:1848 av Åke Wictorsson m. fl. (s) begärs att en
parlamentarisk utredning skall tillsättas för att lägga fram ett program mot
allergisjukdomarna och förslag till åtgärder för att förbättra allergikernas
situation i samhället. Motionärerna framhåller att det är hög tid för samhället
att gå till kamp mot allergierna som en allvarlig folksjukdom. Härvid är det
enligt motionärerna nödvändigt att kartlägga allergisjukdomarna i samhället,
de åtgärder som erfordras, formerna för en planmässig utbyggnad av sådana
åtgärder samt de ekonomiska resurser som erfordras. Motionärerna redovisar
i tretton punkter åtgärder som ett aktionsprogram mot allergierna bl. a. skulle
kunna inrymma.
I ett betänkande, SoU 1978/79:16, som utskottet avgav hösten 1978
behandlade utskottet en motion som var likartad med motionen 1978/
79:1848 samt andra motioner om allergi frågor. I fråga om ett åtgärdsprogram
mot allergisjukdomarna m. m. framhöll utskottet att med hänsyn till den
utbredning allergisjukdomarna har i samhället, kraftfulla insatser måste
SoU 1979/80:3
7
göras för att förbättra situationen för dem som har benägenhet för allergi eller
som lider därav, att insatserna måste avse en rad områden av samhällslivet
och att de därför bör grunda sig på ett samlat åtgärdsprogram. Utskottet ansåg
emellertid - i likhet med vad socialstyrelsen framhållit i ett remissyttrande i
ärendet - att man bör avvakta resultaten av inom socialstyrelsen och
socialdepartementet påbörjade utredningsarbete om insatser för allergiker
innan man tar ställning till om sådana initiativ behövs som begärdes i de då
aktuella motionerna. Utskottet föreslog mot denna bakgrund avslag på
motionerna, vilket blev riksdagens beslut. Utskottet avsåg när det gäller
socialstyrelsen ett utredningsarbete som skulle inledas med en enkät om
allergivårdens innehåll och organisation i Sverige. Denna är avsedd att ge
socialstyrelsen de aktuella kunskaper som måste ligga till grund för ett
åtgärdsprogram. Enkäten, som skulle ha utsänts hösten 1978, har emellertid
försenats och kommer att utsändas först under hösten 1979. Utredningsarbetet
inom socialdepartementet avsåg en i juni 1978 beslutad kartläggning av
samhällets nuvarande och planerade insatser för barn med allergiska anlag
och besvär, som beräknas slutföras under år 1980. Under utredningsarbetet
skall även redovisas vilka åtgärder som med dagens resursinsats kan förbättra
samhällets omsorg om allergiska barn t. ex. genom bättre samordning av
insatserna från landstingskommuner och kommuner. Samråd skall under
utredningsarbetet fortlöpande ske med bland andra socialstyrelsen, skolöverstyrelsen,
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet samt Riksförbundet
mot allergi.
Utskottet anser inte att den nu föreliggande motionen bör föranleda något
ändrat ställningstagande av riksdagen beträffande ett åtgärdsprogram mot
allergisjukdomarna m. m. Utskottet avstyrker således motionen 1978/
79:1848. Utskottet vill emellertid framhålla angelägenheten av att utredningsarbetet
inom socialstyrelsen bedrivs med skyndsamhet.
Utskottet hemställer
1. beträffande åtgärder för afatiker att riksdagen avslår motionen
1978/79:1278,
2. beträffande åtgärder för allergiker m. m. att riksdagen avslår
motionen 1978/79:1848.
Stockholm den 16 oktober 1979
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: Göran Karlsson (s), Rune Gustavsson (c), Kersti Swartz (fp),
Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s),
Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Sven-Gösta Signell
(s), Anita Bråkenhielm (m), Stig Alftin (s), Lena Öhrsvik (s) och Åke Persson
(fp).
GOTAB 61941 Stockholm 1979