Socialutskottets betänkande
1979/80: 28
med anledning av i propositionen 1979/80: 100 gjorda framställningar
inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller ekonomiskt
stöd åt barnfamiljer m. m. jämte motioner
I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1979/80: 100 bilaga
8 (socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1980/81 under avsnittet C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. med
undantag för punkten C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen, som behandlas
av socialförsäkringsutskottet i betänkandet SfU 1979/80: 11.
Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
1. C 1. Allmänna barnbidrag. Regeringen har under punkten C 1 (s. 65)
föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1980/81
anvisa ett förslagsanslag av 4 885 000000 kr.
Motioner
I motionen 1979/80: 498 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs
I. att riksdagen beslutar anta följande såsom Motionärernas förslag
betecknade
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
Regeringens förslag
1
För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 2800 kronor
om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas.
Allmänt barnbidrag skall
§
Motionärernas förslag
För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med belopp per
år motsvarande 25 procent av gällande
basbelopp i enlighet med vad
nedan närmare stadgas.
vistas i riket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.
2. att riksdagen under bilaga 8 Allmänna barnbidrag på statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 200000000 kr. utöver
regeringens förslag.
1 motionen 1979/80: 841 av Ivar Franzén (c) hemställs att riksdagen
beslutar att kommunerna skall ges möjlighet att till föräldrar som själva
svarar för barnomsorgen av eget/egna barn under tre år utge kostnadserI
Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 28
SoU 1979/80: 28
sättning med högst samma belopp som utgår i kostnadsersättning till dagbarnvårdare
per barn och hel dag.
I motionen 1979/80: 1188 av Tage Adolfsson (m) hemställs att riksdagen
uttalar att tillgängliga ekonomiska resurser efter år 1981 vad gäller stöd till
barnfamiljer i största utsträckning satsas direkt till barnfamiljerna.
I motionen 1979/80: 1667 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson
m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att den i regeringsdeklarationen
nämnda utredningen av det fortsatta stödet till småbarnsfamiljerna
nu kommer till stånd och att arbetet inriktas på att åstadkomma
ökad valfrihet mellan olika former av barnomsorg med beaktande av de i
motionen anförda synpunkterna.
1 motionen 1979/80: 1859 (motivering i motionen 1979/80: 1858) av AnnCathrine
Haglund m. fl. (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av familjepolitiska
åtgärder på kortare sikt.
Utskottet
Den 1 januari i år höjdes barnbidraget med 300 kr. till 2800 kr. per barn
och år. Det måste dock konstateras att den senaste tidens prisökningar
redan har medfört att — om man utgår från konsumentprisindex — barnbidragen
i dag har ett realvärde som knappt motsvarar värdet av bidraget vid
tidpunkten för den närmast tidigare bidragshöjningen. Denna ägde rum den
1 januari 1979. Utskottet har vid olika tillfällen och senast i december
månad förra året framhållit att barnbidragen ej bör tillåtas att urholkas av
prishöjningar (SoU 1979/80:21). Utskottet är emellertid inte berett att i
detta sammanhang förorda en höjning av bidragen eller att föreslå indexreglering
av dessa. Utskottet avstyrker därför motionen 1979/80:498 av
Lars Werner m. fl. (vpk) i vilken yrkanden i angivna hänseende framställs.
1 fyra motioner läggs fram förslag som avser olika reformer på det
familjepolitiska området. Motionerna är följande, nämligen motionen 1979/
80: 841 av Ivar Franzén (c), motionen 1979/80: 1188 av Tage Adolfsson (m),
motionen 1979/80: 1667 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl.
(m) och motionen 1979/80: 1859 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m). Flera
av motionerna syftar till sådana förändringar i de familjepolitiska stödåtgärderna
att dessa blir så utformade att barnfamiljerna ges en verklig
valfrihet mellan olika barnomsorgsformer. 1 några av motionerna tas upp
kcnkreta delfrågor på området. Det gäller bl. a. en minimistandardgaranti
för småbarnsfamiljer, rätt till ATP för vård av barn, daghemstaxorna,
storleken av sjukpenningen för hemmamake och efterlevandepensioneringen
i fall då minderåriga barn finns i familjen. Då det gäller det närmare
innehållet i motionerna hänvisar utskottet till motionerna.
En rad utredningar arbetar f. n. med familjepolitiska frågor eller med
frågor som har direkt betydelse för familjepolitiken. Av särskild vikt för de
SoU 1979/80: 28
3
frågor som tas upp i de här redovisade motionerna är familjeekonomiska
kommittén (S 1979:06), som skall göra en översyn av det ekonomiska
stödet till barnfamiljerna med särskild inriktning på flerbarnsfamiljernas
situation. Kommittén skall göra en kartläggning av barnfamiljernas ekonomiska
situation. Den bör undersöka vilken effekt de nuvarande direkta och
indirekta familjepolitiska stödformerna har för olika typer av familjer i
olika inkomstlagen. Kommittén bör vidare analysera de tröskel- och marginaleffekter
som de nuvarande stödformerna medför. Med ledning av den
gjorda kartläggningen och analysen bör kommittén överväga vilka åtgärder
som kan behöva vidtas för att det familjepolitiska stödet bättre skall
tillgodose barnfamiljernas och då särskilt flerbarnsfamiljernas behov.
Kommittén skall vidare bl. a. överväga om de familjepolitiskt motiverade
avdragsreglerna i skattesystemet bör ersättas med åtgärder inom den direkta
familjepolitiken som bättre än nuvarande regler tar hänsyn till barnfamiljernas,
och då i synnerhet flerbarnsfamiljernas, situation. Kommittén
bör i sitt arbete också vara oförhindrad att i övrigt ta upp de olika direkta
eller indirekta stödformer som finns för barnfamiljerna och föreslå de
ändringar som den finner nödvändiga för att tillgodose barnfamiljernas —
särskilt flerbarnsfamiljernas — behov av stöd. Övervägandena bör i första
hand avse omfördelningar inom ramen för de nu befintliga familjepolitiskt
motiverade direkta och indirekta stöden.
Enligt utskottets mening ligger det inom ramen för familjeekonomiska
kommitténs uppdrag att överväga flertalet av de förslag på familjepolitikens
område, som lagts fram i de ovan redovisade fyra motionerna. Då det
gäller några av förslagen hänvisar utskottet till vad som i det följande
redovisas om uppdraget för vissa andra utredningar. Utskottet förutsätter
med hänsyn till det anförda att familjeekonomiska utredningen i hela dess
vidd prövar frågan om hur familjestödet bör vara utformat för att rättvisa
skall skapas mellan olika barnfamiljer. Det är av vikt att kommittén arbetar
med snabbhet. Utskottet vill framhålla att det inte föreligger något hinder
för kommittén att lägga fram delförslag.
Beträffande övrigt utredningsarbete m. m. som är av betydelse för förslag
som läggs fram i motionerna bör nämnas följande.
Ensamförälderkommittén (S 1977: 16) arbetar med frågorna om hur samhällsstödet
till de ensamstående föräldrarna och deras barn skall utformas
med hänsyn till de förändringar som har skett i olika avseenden sedan vissa
av stödformerna infördes. Kommittén skall bl. a. kartlägga de stödbehov
som nu finns och hur de nuvarande stödformerna svarar mot dessa behov.
Bostadsbidragskommittén (Bo 1979: 01) arbetar med frågan om bostadsbidragets
konstruktion, inkomstprövning och administration.
Det ingår i uppdraget för sjukpenningkommittén (S 1978:04) att se över
hemtnamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen för
hemmamakar och studerande.
Frågan om efterlevandeskyddets omfattning och utformning utreds av
pensionskommittén (S 1970:40).
SoU 1979/80:28
4
1 budgetpropositionen anges (bil. 8 s. 9) att en översyn av reglerna för
rätt till ledighet för vård av barn och av ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen
kommer att genomföras. Genomgången skall bl. a. ta sikte på
behovet av och möjligheterna att åstadkomma förenklingar i regelsystemet
m. m. (se även SfU 1979/80: 11).
Vidare bör nämnas att socialministern har aviserat förslag om ATP-rätt
för vård i hemmet av små barn.
Det kan slutligen nämnas att det på barnomsorgsområdet pågår eller
nyligen har avslutats en utredningsverksamhet i liera avseenden. Bl. a.
arbetar familjestödsutredningen (S 1974:01) med utformningen av och
innehållet i barnomsorgen för de minsta barnen.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är erforderligt
med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1979/80:841,
1979/80: 1188. 1979/80: 1667 och 1979/80: 1859.
Utskottet hemställer
1. beträffande höjning och indexreglering av det allmänna barnbidraget
att riksdagen avslår motionen 1979/80: 498 yrkandet I,
2. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall till propositionen
och med avslag på motionen 1979/80:498 yrkandet 2
till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 4 885 000 000 kr.,
3. beträffande vissa familjepolitiska frågor att riksdagen avslår motionen
1979/80:841, motionen 1979/80:1188, motionen 1979/
80: 1667 och motionen 1979/80: 1859.
2. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag
m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 2 (s. 66)
och hemställer
att riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslagav
16 700000 kr.
3. C 4. Bidragsförskott. Regeringen har under punkten C 4 (s. 68 och 69)
föreslagit riksdagen att till Bidragsförskott för budgetåret 1980/81 anvisa
ett förslagsanslag av 795 000000 kr.
Motioner
I motionen 1979/80:1199 av Anita Gradin (s) och Lilly Bergander (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att ensamförälderkommittén
får i uppdrag att utreda frågan om bidragsförskott till ensamstående
adoptivföräldrar.
I motionen 1979/80:1666 av Evert Svensson (s) hemställs att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
rätten till bidragsförskott i vissa fall.
SoU 1979/80: 28
5
Utskottet
1 lagen om bidragsförskott finns vissa undantag från huvudregeln om rätt
till bidragsförskott. Sålunda utgår inte bidragsförskott bl. a. om vårdnadshavaren
uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka
till åtgärder för att få faderskap till barnet fastställt.
I motionen 1979/80:1666 framhåller Evert Svensson (s) att bakom regeln
ligger en önskan att framtvinga ett faderskapserkännande men att situationer
kan uppstå som är uppenbarligen obilliga. Motionären hänvisar till
ett fall, där den utpekade fadern friats vid blodundersökning men modern
vidhållit sin uppfattning att mannen var fader till barnet. Motionären anför
att resultatet är att modern under barnets hela uppväxttid undandras det
ekonomiska stöd som bidragsförskottet utgör. Motionären menar att en
tänkbar lösning på problemet skulle kunna vara att bidragsförskott beviljas
sedan viss tid, exempelvis tre år, förflutit efter det att blodundersökning
friat uppgiven fader och någon annan man ej kunnat bindas vid faderskapet.
1 motionen 1979/80:1199 av Anita Gradin (s) och Lilly Bergander (s) tas
upp en annan fråga om bidragsförskott. Motionärerna vill att ensamförälderkommittén
skall få i uppdrag att utreda frågan om bidragsförskott till
ensamstående adoptivföräldrar.
Ensamförälderkommittén (S 1977:16) har i uppdrag att se över utformningen
av samhällets stöd till familjer där föräldrarna lever på skilda håll
eller där en av föräldrarna saknas. Kommittén bör bl. a. särskilt studera
om de nuvarande särskilda stödformerna för ensamstående föräldrar är
rätt utformade i förhållande till de särskilda stödbehoven hos denna grupp.
Direktiven för kommittén innebär att bl.a. reglerna för bidragsförskott
kommer att övervägas. Utskottet har också inhämtat att de frågor som
aktualiserats genom de här aktuella motionerna kommer att prövas av
kommittén. Med hänsyn härtill är något riksdagens initiativ med anledning
av motionerna inte erforderligt. Motionerna avstyrks.
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen att riksdagen till Bidragsförskott
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 795 000000
kr.,
2. beträffande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1199,
3. beträffande rätten till bidragsförskott i vissa undantagsfall att
riksdagen avslår motionen 1979/80:1666.
4. C 5. Busättningslån. Regeringen har under punkten C 5 (s. 69 och 70)
föreslagit riksdagen att till Bosättningslån för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 kr.
SoU 1979/80: 28
6
Motion
I motionen 1979/80:1215 av Margit Odelsparr (c) och Ingegärd Oskarsson
(c) hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna att bosättningslån skall kunna utgå även till ensamstående utan
barn.
Utskottet
Utskottet har upprepade gånger behandlat frågan om att utvidga den
personkrets som kan få bosättningslån till att omfatta även ensamstående
utan barn. Frågan tas ånyo upp i motionen 1979/80:1215 av Margit Odelsparr
(c) och Ingegärd Oskarsson (c).
Utskottet kan i år liksom åren 1978 och 1979 uttala sin anslutning till
uppfattningen att även ensamstående utan barn kan vara i behov av stöd
vid bosättningen (SoU 1977/78:25 s. 72 och 1978/79:28 s. 27). Vid den
åsyftade utskottsbehandlingen av frågan erinrade utskottet om att bosättningslåneutredningen
i sitt betänkande (SOU 1975: 5) Bättre bosättning för
flera uttalat att de fördelar som skulle uppnås vid en generell utvidgning av
långivningen till ensamstående utan barn inte kan motivera den statsfinansiella
belastning som skulle uppkomma vid en sådan vidgning av personkretsen.
Enligt utredningens beräkningar skulle nämligen den angivna
ändringen i reglerna även vid en mycket låg ambitionsnivå för långivningen
innebära ett behov av tillskott till bosättningslånefonden med ca 390 milj.
kr. under några få år. Utskottet ansåg såväl år 1978 som år 1979 att med
hänsyn till det rådande samhällsekonomiska läget förutsättningar saknades
för att vidga möjligheterna till bosättningslån till att avse även ensamstående.
Även i år saknas de statsfinansiella förutsättningarna för den
föreslagna reformen. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80:1215.
Utskottet hemställer
1. beträffande rätt för ensamstående till bosättningslån att riksdagen
avslår motionen 1979/80:1215,
2. beträffande medelsanvisningen att riksdagen till Bosättningslån
förbudgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
Stockholm den 11 mars 1980
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: Göran Karlsson (s). Gabriel Romanus (fp). Rune Gustavsson
(c), Evert Svensson (s), Anna-Greta Skantz (s). Mårten Werner (m). John
Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s). Blenda Littmarck (m),
Kjell Nilsson (s), Sven-Gösta Signell (s). Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm
(m) och Sigvard Persson (c).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980