SoU 1979/80:24

Socialutskottets betänkande
1979/80:24

om tillsättande av en parlamentarisk beredning i anslutning till den
sociala vårdlagstiftning som föreslås i propositionen 1979/80:1 om
socialtjänsten

I utskottet bereds f. n. propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten. Propositionen
avgavs i augusti 1979. Utskottet har i sitt av riksdagen i november
godkända betänkande 1979/80:12 anfört att riksdagen inte bör ta ställning
till propositionen innan den närmare organisationen av ården vid
socialvårdens institutioner tillförlitligen kan bedömas. Förhandlingar om
ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolorna och de allmänna vårdanstalterna
för alkoholmissbrukare pågår mellan staten, å ena sidan, och
landstings- och kommunförbunden, å andra sidan. Det sagda innebär att
riksdagens ställningstagande till förslagen i propositionen kan ske tidigast
under senare delen av riksmötet. Utskottet har funnit det motiverat att
man redan nu tar upp frågan om att tillsätta en parlamentarisk beredning
med vissa uppgifter i anslutning till den sociala vårdlagstiftning som föreslås
i propositionen.

Propositionen

I propositionen föreslås en ny social vårdlagstiftning. Nuvarande bamavårdslag,
nykterhetsvårdslag och socialhjälpslag samt bamomsorgslag föreslås
bli ersatta av en ny socialtjänstlag, som skall vara gemensam ramlag
för hela vårdområdet. Ramlagen kompletteras - när det gäller vård utan
samtycke av barn och ungdomar - av en lag med särskilda bestämmelser
om vård av unga. När det gäller vuxna skall det inte längre vara möjligt att
besluta om vård oberoende av samtycke enligt sociallagstiftningen. I stället
föreslås att lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall
(LSPV) — som i fortsättningen skall benämnas lag om psykiatrisk vård i
vissa fall (LPV) - kompletteras med vissa bestämmelser om missbrukare.

De föreslagna kompletteringarna i LSPV innebär i huvudsak att den som
är beroende av alkohol eller narkotika under vissa förutsättningar skall
kunna beredas vård oberoende av eget samtycke med stöd av lagen. Beslut
om intagning fattas, i likhet med vad som i övrigt gäller beträffande
intagning med stöd av LSPV, av läkare. Vårdtiden är i dessa fall begränsad
till längst fyra veckor. Avsikten med vården är att möta ett akut hjälpbehov
samt att försöka motivera patienten till fortsatt vård i frivilliga former.

I propositionen föreslås också vissa andra begränsade reformer i
LSPV:s regelsystem. Detta innebär att ställning tas till en del av de förslag
som fördes fram av en expertgrupp i socialstyrelsen i en rapport med
förslag till en helt ny lag om viss psykiatrisk vård.

1 Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 24

SoU 1979/80:24

2

I propositionen framhålls (del A s. 510) att de regler om vård utan
samtycke av vuxna missbrukare som föreslås inte bör uppfattas som en
definitiv utformning av lagstiftningen om vård utan samtycke av alkoholoch
narkotikamissbrukare. Dåvarande departementschefen uttalade i anslutning
härtill att han inom kort ämnade begära regeringens bemyndigande
att få tillsätta en kommitté med parlamentarisk sammansättning för
att fortsätta översynen av lagstiftningen om vård mot den enskildes vilja.
Kommittén skulle bl. a. följa tillämpningen av de nya bestämmelserna för
alkohol- och narkotikamissbrukare och föreslå de ändringar som erfarenheterna
kan ge anledning till. Kommittén har ännu inte tillsatts.

Utskottet

Under senare tid har man alltmer uppmärksammat behovet av att reformer
följs upp och utvärderas (se exempelvis FiU 1979/80:7). Den omständigheten
att metoderna att göra en uppföljning och utvärdering ännu
inte är särskilt väl utvecklade får inte hindra att resurser avsätts för
ändamålet.

Utskottet anser att en lagstiftning av den omfattning som föreslås i
propositionen bör bli föremål för en uppföljning och systematisk utvärdering.
Det är inte minst viktigt att man studerar hur socialtjänstreformens
grundläggande intentioner förverkligas i den praktiska verksamheten i
fråga om främst missbruksvården och hur vården inom socialtjänsten
förhåller sig till andra vårdformer. Den del av den nya lagstiftningen som
innehåller bestämmelser om vård utan samtycke av vuxna missbrukare har
under beredningen av utskottsärendet visat sig särskilt kontroversiell.
Detta gör att man vid utvärderingen måste ägna stor uppmärksamhet åt
lagstiftningen i motsvarande del. Samtidigt måste man emellertid se
tvångsbestämmelserna mot bakgrund av socialtjänstens funktionssätt i
stort. Utskottet anser i enlighet med det anförda att den aviserade utredningen
bör ges större bredd än vad som förutskickas i propositionen.
Utredningsarbetet bör göras av en parlamentariskt sammansatt beredning.
Som framgår av det följande bör beredningen även få vissa andra uppgifter
än att följa upp och utvärdera lagstiftningen. Beredningen bör ha ett nära
samarbete med social forskning. För att skapa ett underlag för sitt arbete
måste beredningen påbörja sin verksamhet så snart som möjligt. Beredningen
måste därför tillsättas utan dröjsmål.

Då det gäller vården av missbrukare av alkohol och narkotika bör som
underlag för utredningsarbetet göras en skyndsam kartläggning av nuvarande
förhållanden på området i ett urval representativa kommuner. Därvid
bör kartläggas missbrukssituationen i kommunen, vilka resurser socialvården
förfogar över och i vilken utsträckning nykterhetsvårdslagen och,
såvitt avser missbrukare, lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall tillämpas. Vidare bör allmänhetens, berörda klienters och social -

SoU 1979/80:24

3

arbetarnas inställning till nykterhets- och narkomanvård undersökas. Den
uppföljning och utvärdering som måste göras efter den nya lagstiftningens
ikraftträdande bör i huvudsak kunna ske på motsvarande sätt. Lagstiftningens
möjligheter att fungera blir bl. a. beroende av de vård- och behandlingsresurser
som kommer att stå till socialtjänstens förfogande. Dessa
frågor bör beaktas vid uppföljningen. Utvärderingen bör göras sedan lagstiftningen
varit i kraft ett år. Det är enligt utskottet angeläget att utredningsarbetet
inte sträcks ut alltför långt i tiden. Utredningens resultat bör
redovisas för riksdagen inom två år efter lagstiftningens ikraftträdande.

Utskottet anser sig i övrigt inte nu böra göra några uttalanden om hur
uppföljningen och utvärderingen av reformen skall göras. Beredningen får i
angivna hänseende söka ledning i bl. a. vad som framkommer vid riksdagsbehandlingen
av socialtjänstpropositionen.

Som ovan angetts framhålls i propositionen att det däri framlagda förslaget
inte skall ses som att det innehåller en definitiv utformning av lagstiftningen
om vård utan samtycke av alkohol- och narkotikamissbrukare. Den
beredning, som utskottet ovan förordat, bör enligt utskottets mening som
en andra huvuduppgift få i uppdrag att göra den fortsatta översyn av
lagstiftningen som i enlighet med det sagda bör komma till stånd. Därvid
bör beredningen undersöka reglerna för vård utan samtycke och överväga
hur rättssäkerheten skall kunna stärkas ytterligare vid sådan vård. Beredningen
bör bl. a. överväga länsrätternas funktion och bestämmelserna om
vårdtider. Frågan om hur samarbetet mellan samhällets olika vårdorgan
skall utformas med hänsyn till helhetssynen inom socialtjänsten bör också
behandlas. Vidare bör beredningen undersöka behovet av en särskild
kontaktperson för personer som är intagna för vård enligt LPV.

Beredningen skall vid sitt arbete uppmärksamma vad riksdagen anför vid
sin slutliga behandling av socialtjänstpropositionen. Detta gäller bl. a. frågan
om utvärderingen av lagen om vård av unga.

Utskottets ställningstagande att en parlamentarisk beredning med ovan
angivna uppgifter skall tillsättas innebär, som inledningsvis framgått, inte
att utskottet i detta betänkande tar slutlig ställning till utformningen av
socialtjänstlagstiftningen.

Vad utskottet sålunda anfört rörande tillsättandet av en parlamentarisk
beredning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om tillsättande av en parlamentarisk beredning med uppdrag
att dels följa och utvärdera den sociala vårdlagstiftning som
beslutas med anledning av propositionen 1979/80: 1 om socialtjänsten
och som underlag härför kartlägga nuvarande förhållanden
inom missbruksvården m.m. inom vissa kommuner, dels
fortsätta översynen av bestämmelserna om vård oberoende av
eget samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen.

SoU 1979/80:24

4

Stockholm den 23 januari 1980

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius
(m), Rune Gustavsson (c), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik
Larsson (c), Ivar Nordberg (s), Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s),
Kersti Swartz (fp), Stig Alftin (s), Karin Israelsson (c), Maria Lagergren (s)
och Anita Persson (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980