Soll 1979/80:18

Socialutskottets betänkande
1979/80:18

med anledning av propositionen 1979/80:10 om kontroll av hybridDNA-teknikens
användning, jämte motioner

Propositionen ni. m.

I propositionen 1979/80:10 (arbetsmarknadsdepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att godkänna de i propositionen förordade
riktlinjerna för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning.

I propositionen föreslås att samhällets kontroll av hybrid-DNA-teknikens
användning stärks genom att cn delegation för hybrid-DNA-frågor inrättas.
Delegationen skall yttra sig till berörda tillsynsmyndigheter i frågor rörande
riskklassificering och övriga säkerhets- och skyddsfrågor. Den skall också
göra myndigheterna uppmärksamma på sådana förhållanden inom hybridDNA-området
som kan vara av värde för deras tillsynsverksamhet.
Delegationen skall vidare yttra sig till statliga institutioner samt till
institutioner, företag m. fl. utanför den offentliga sektorn i frågor om
riskklassificering samt i andra frågor än de som är föremål för tillståndstvång
eller offentlig tillsyn. Delegationen skall även följa utvecklingen med
avseende på de etiska villkoren för användningen av hybrid-DNA-tekniken
och anmäla till regeringen om någon planerad användning av tekniken kan
ifrågasättas från etiska och humanitära utgångspunkter. Slutligen skall
delegationen ha till uppgift att informera allmänheten om utvecklingen inom
delegationens ansvarsområde på ett sådant sätt att intresset för frågorna
upprätthålls och den allmänna debatten stimuleras.

I samband med propositionen behandlar utskottet fem motioner.
Utskottet har hållit en utfrågning i ärendet med företrädare för arbetarskyddsstyrelsen,
socialstyrelsen, fackliga organisationer, KabiGen och
Naturvetenskapliga forskningsrådets kommitté för frågor rörande forskning
med hybrid-DNA.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1978/79

I motionen 1978/79:225 av Ulla Ekelund (c) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att säkerhetsfrågorna vid hvbrid-DNAforskning
ytterligare kiarläggs innan sådan forskning kommer till stånd.

1 motionen 1978/79:1908 av Bengt Kindbom m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att belysa de sociala, etiska och humanitära
effekterna av hybrid-DNA-forskningen.

1 Riksdagen 1979/80. 12 sami. Nr 18

SctU 1979/,80::1*G

Motioner väckta med anledning av propositionen

I motionen 1979/80:64 av Ingrid Sundberg (m) och Rune Rydén (m)
hemställs att riksdagen uttalar

1. att prövning enligt miljöskyddslagen endast skall ske för inrättningar
där hybrid- DNA-teknik utnyttjas industriellt,

2. att beslut i tillstånds- och skyddsfrågor skall fattas av delegationen för
hybrid-DNA-frågor, vilken bör direkt underställas regeringen,

3. att delegationen för hybrid-DNA-frågor skall äga inrätta en särskild
grupp för riskklassificering av olika projekt,

I motionen 1979/80:83 av Rune Gustavsson m, fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar

1. att hos regeringen anhålla att en parlamentarisk utredning tillsätts med
uppgift att utarbeta förslag till etisk och social lagstiftning i syfte att sätta
gränser för hur långt' försök med att på konstlad väg förändra anlag hos
levande organismer skall tillåtas samt att utarbeta förslag till organisation för
kontroll av verksamhet med hybrid-DNA,

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
att kommunerna genom lagstiftningsåtgärder skall ges ett väsentligt inflytande
över verksamhet med hybrid-DNA och förläggningen av sådan
verksamhet,

3. att införa ett moratorium i hybrid-DNA-forskningen under den tid
utredningen arbetar i enlighet med vad som anförs i motionen, samtidigt som
frågan blir föremål för en bred debatt,

4. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om aktiva insatser från svensk sida i syfte att åstadkomma internationell
kontroll av hybrid-DNA-forskningen,

5. att inrätta en hybrid-DNA-delegation fr. o. m. den 1 januari 1980 med
uppgift att i enlighet med motionen informera allmänheten och skapa
underlag för en bred debatt om hybrid-DNA-forskningen under moratorietiden
samt att följa pågående försök med hybrid-DNA-teknik, för vilka
tidigare beviljats tillstånd,

6. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
om en bred sammansättning av hybrid-DNA-delegationen, i vilken även bör
ingå företrädare för folkrörelser som t. ex. ungdomsorganisationer, studieförbund
samt kristna organisationer.

I motionen 1979/80:84 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1979/80:10,

2. att riksdagen beslutar om kontroll av hybrid-DNA-tekniken i enlighet
med vad som anförts i motionen.

f •

SoU 1979/80:18

Utskottet

Inledning

DNA är den kemiska beteckningen på gener eller arvsanlag. HybridDNA-tekniken
innebär att man förenar gener från helt olika organismer.
Den hybrid-DNA med nya kombinationer av gener som då skapas förs in i en
mottagarcell och förökas när denna delar sig.

Tekniken som inneburit ett stort genombrott inom biotekniken har
utvecklats snabbt sedan den först började utnyttjas inom forskningen i USA i
början av 1970-talet. Den är nu spridd till ett flertal andra länder, däribland
vårt land, och används främst för att studera och få förklaring till sjukdomar
som beror på rubbningar i kroppens normala processer. Genom användning
av hybrid-DNA-tekniken hoppas man kunna förebygga bl. a. vissa missbildningar,
genetiska sjukdomar och cancer. Genom tekniken har man lyckats
framställa tillväxthormon och somostatin - ett hormon som hämmar
sekretionen av bl. a. insulin och vissa andra hormoner-och man räknar inom
kort med att i större skala kunna producera t. ex. humant insulin och
interferon. I ett längre perspektiv har man också förhoppningar om att för
längre tid - kanske livsvarigt - kunna bota patienter med genetiska
sjukdomar genom tillförsel av friska gener. Även inom livsmedelsforskningen
och växtodlingen räknar man med att hybrid-DNA-tekniken skall få
stor betydelse för framställning av nya livsmedel och nya. av nitratgödsling
mindre beroende växtsorter. Bakteriell sönderdelning av olja och andra
skadliga avfallsprodukter är ett ytterligare område där tekniken förväntas
kunna ge framgångar liksom vid omvandling av organiska produkter till
energi.

Den nya oprövade hybrid-DNA-tekniken ansågs från början vara förenad
med oöverskådliga risker. Man befarade att ofarliga mikroorganismer skulle
kunna omvandlas till farliga smittämnen. Tekniken omgärdades därför på
forskarnas eget initiativ, genom frivilliga överenskommelser, av stränga
säkerhetsåtgärder. I Sverige inrättades år 1975 efter mönster från andra
länder Naturvetenskapliga forskningsrådets kommitté för frågor rörande
forskning med hybrid-DNA. I kommittén ingår såväl forskare som lekmän.
Kommittén har till uppgift att informera och befrämja svensk forskning
rörande hybrid-DNA och samtidigt genom lämpliga åtgärder övervaka att
den bedrivs under för både laboratoriepersonal och allmänhet riskfria
förhållanden. Samtliga organ som beviljar anslag till hybrid-DNA-forskning
och berörda forskningsinstitutioner och företag har avgett en skriftlig
försäkran till kommittén om att projekt inom området i förväg skall tillställas
kommittén för granskning.

Hybrid-DNA-kommittén håller fortlöpande kontakt med sina motsvarigheter
i andra länder och kommitténs riktlinjer för säkerheten kring
forskningen bygger ursprungligen på det brittiska och numera på det
amerikanska säkerhetssystemet. Det tillämpade säkerhetssystemet innebär

1* Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 18

SoU 1979/80:18

bl. a. att man vid DNA-forskning inte bara på samma sätt som vid forskning
kring smittfarliga ämnen arbetar i säkerhetsutrustade laboratorier utan också
att man arbetar enbart med mikroorganismer, främst E-coli 12 bakterier,
som saknar förmåga att överleva i naturen (biologisk isolering). De
laboratorielokaler som hittills krävts för hybrid-DN A-forskningen har legat i
riskklass P2 eller P3, dvs. öppna laboratorier med normal mikrobiologisk
sterilteknik eller laboratorier med isolering och ventilation motsvarande vad
som krävs vid arbete med virus eller tuberkulosbakterier. Projekt med
hybrid-DNA-teknik har däremot hittills inte ansetts kräva laboratorier av
högsta riskklass (P4), vilka används för extremt farliga smittämnen.

Efter hand som hybrid-DNA-tekniken använts och utvecklats har man
omvärderat de risker som från början befarades. Man vet numera dels att
utbyte av DNA kan förekomma normalt mellan olika arter i naturen, dels att
närvaron av hybrid-DNA i en organism minskar dess överlevnadsvärde.
Arbetet med smittfarliga virus har sålunda visat sig säkrare med utnyttjande
av hybrid-DNA-tekniken. Omvärderingen har lett till att smittoriskerna vid
arbete med tekniken inte anses allvarligare än smittoriskerna vid arbete med
vanliga virus och bakterier. Vad som numera är föremål för diskussion är om
tekniken är förknippad med risker som i dag inte är förutsebara och vilka
konsekvenser inte minst ur etisk och humanitär synpunkt som tekniken kan
medföra. I de flesta av de länder där tekniken används arbetar man f. n. på en
bättre nationell kontroll av tekniken genom författningsreglering till skydd
för såväl människor som miljö. Längst har man kommit i Storbritannien, där
en kompletterande lagstiftning främst inom arbetarskyddsområdet införts år
1978, samtidigt som ett rådgivande organ knutits till den brittiska motsvarigheten
till vårt arbetarskyddsverk.

Regeringen uppdrog i början av år 1978 åt en särskild utredningsman att
skyndsamt undersöka om och i vad mån nuvarande lagstiftning om främst
miljö- och hälsoskydd utgör en tillräcklig grund för att åstadkomma en
tillfredsställande kontroll av forskningen med hybrid-DNA. Utredaren
skulle lämna förslag om kompletterande lagbestämmelser och erforderliga
föreskrifter samt om hur och av vilka myndigheter kontrollen skulle utövas.
De riktlinjer för kontroll av hybrid-DNA-tekniken som föreslagits i
propositionen grundar sig i stora delar på utredningsförslaget men också i
flera väsentliga avseenden på synpunkter som framförts under remissbehandlingen.

De motioner som väckts med anledning av propositionen behandlar främst
skyddslagstiftningen, kontrollorganets ställning samt behovet av fortsatt
utredning på området om etiska, sociala och humanitära frågor i anslutning
till tekniken. I betänkandet behandlas även två motioner som väckts vid
föregående riksmöte.

Utskottet vill redan i detta sammanhang framhålla att det inte råder några
delade meningar om att användningen av hybrid-DNA-tekniken bör läggas
under en fullständig offentlig kontroll. Den debatt som förts såväl i vårt land

SoU 1979/80:18

som internationellt visar att oron för och frågorna kring tekniken av hänsyn
såväl till allmänhetens berättigade intresse av information om och insyn i
verksamheten som behovet av fortsatt forskning gör att det är nödvändigt
med ett starkt engagemang från statsmakternas sida. Detta gäller både
beträffande riskbedömning, riskbekämpning och framtida utveckling av
tekniken, inte minst därför att denna nu står inför sitt industriella genombrott
i Sverige.

Innan utskottet närmare behandlar förslaget i propositionen om riktlinjer
för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning tar utskottet upp frågan
om behovet av ytterligare utredningsarbete på området från bl. a. etiska
synpunkter.

Parlamentarisk utredning på hybrid-DNA-omrädet.

I direktiven till 1978 års utredning om skyddslagstiftningen rörande
forskning om hybrid-DNA framhölls angelägenheten av att också i Sverige
utreda säkerhetsfrågorna kring forskningen i fråga. Arbetet borde i en första
etapp utföras av en särskilt tillkallad utredare. Det material som utredaren
fick fram genom granskning av bl. a. den svenska arbetarskydds- och
miljöskyddslagstiftningen samt jämförelsen med lagstiftningen i andra
länder borde kunna utgöra ett gott underlag för att bedöma behovet av att
utreda de humanitära och etiska villkor som bör gälla forskning rörande
hybrid-DNA.

Någon fortsatt utredning på hybrid-DNA-området har inte förutskickats i
propositionen. Under remissbehandlingen har emellertid flera remissinstanser
tagit upp frågor om forskningen ur etisk och humanitär synpunkt. Så
t. ex. har Landstingsförbundet framhållit att en utredning om dessa frågor är
nödvändig för den fortsatta debatten. Departementschefen har ansett att det
bör vara en av den föreslagna delegationens uppgifter att ge etiska frågor en
allsidig och ingående belysning och att, om delegationen bedömer att de
etiska villkoren för hybrid-DNA bör utredas närmare, anmäla detta till
regeringen.

Motionen 1979/80:83 av Rune Gustavsson m. fl. (c) innehåller yrkande om
att en parlamentarisk utredning skall tillsättas med uppgift att utarbeta
förslag till en etisk och social lagstiftning som sätter gränser för hur långt
försök med att förändra arvsanslag hos levande organismer skall tillåtas.
Utredningen skall även lämna förslag till organisation för kontroll av
verksamheten. En samlad lagstiftning på området bör också enligt motionärerna
kompletteras med lagregler som ger kommunerna ett avgörande
inflytande på förläggningen av hybrid-DNA-verksamhet och hur denna
bedrivs. Under den tid den parlamentariska utredningen arbetar bör, enligt
motionärerna, ett moratorium införas för nya försök med och investeringar i
hybrid-DNA-forskning, så att frågan om fortsatt utnyttjande av tekniken kan

SoU 1979/80:18

bli föremål för en bred debatt.

I de under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79 väckta
motionerna 1978/79:225 av Ulla Ekelund (c) och 1978/79:1908 av Bengt
Kindbom m. fl. (c) framställs liknande yrkanden. Ulla Ekelund begär att
säkerhetsfrågorna vid hybrid-DNA-forskning ytterligare klarläggs innan
sådan forskning kommer till stånd medan Bengt Kindbom och hans
medmotionärer begär en parlamentarisk utredning med samma inriktning
som föreslås i motionen 1979/80:83.

Enligt utskottets uppfattning kommer sannolikt de etiska, humanitära och
sociala frågorna kring hybrid-DNA-tekniken i ett längre perspektiv att kräva
långt större uppmärksamhet än miljöfrågorna. Det är därför nödvändigt att
samhällets kontroll av tekniken och debatten kring densamma inte begränsas
till enbart frågor om ett effektivt skydd för den inre och yttre miljön.
Utskottet anser att en parlamentarisk utredning bör tillkallas redan nu med
uppgift att utreda etiska, humanitära och sociala frågor kring hybridDNA-tekniken.
Frågan om behovet av ett förstärkt inflytande för kommunerna
i anslutning till användning av hybrid-DNA-teknik bör också prövas av
utredningen. Det anförda bör med anledning av motionen 1979/80:83 i
motsvarande delar och motionen 1978/79:1908 ges regeringen till känna.

Med hänsyn till att hybrid-DNA-teknikens användning föreslås bli lagd
under offentlig kontroll - vilket utskottet anslutit sig till - är, enligt utskottets
mening, någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkandet i motionen
1978/79:83 om ett moratorium och yrkandet i motionen 1978/79:225 om
ytterligare klarläggande av säkerhetsfrågorna innan forskning kommer till
stånd inte påkallad.

Skyddslagstiftningen

Utredningsmannens genomgång av befintlig lagstiftning har visat att
denna med vissa kompletteringar kan användas för att skydda såväl dem som
arbetar med hybrid-DNA-tekniken som människor och miljö utanför de
byggnader där forskning och utveckling av tekniken försiggår. Denna
uppfattning har delats av remissinstanserna och departementschefen. I
propositionen erinras om att 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen kan tillämpas för
att skydda den inre miljön. Lagrummet ger arbetarskyddsstyrelsen - enligt
bemyndigande av regeringen - möjlighet att föreskriva att arbetsprocess,
arbetsmetod och anläggning avsedd för verksamhet av visst slag endast får
användas efter tillstånd, som också får förenas med villkor för användningen.
Arbetarskyddsstyrelsen har också ett allmänt bemyndigande att ge detaljerade
regler om förutsättningar och villkor för tillstånd och/eller godkännande
samt om säkerhet och kontroll.

Skyddet för den yttre miljön bör enligt propositionen förstärkas genom ett
tillägg till 2§ miljöskyddskungörelsen. Författningsrummet innehåller en

SoU 1979/80:18

uppräkning av inrättningar som kräver förhandsprövning av koncessionsnämnden
för miljöskydd innan inrättningarna tas i bruk för viss verksamhet.
Förhandsprövningen när det gäller hybrid-DNA-tekniken skall därvid avse
såväl forskningslaboratorier som inrättningar där tekniken används industriellt.

Motionärerna i motionen 1979/80:64, Ingrid Sundberg (m) och Rune
Rydén (m), har samma uppfattning som utredningsmannen, nämligen att det
dubbla säkerhetssystem med såväl fysisk som biologisk isolering som
används vid tillämpningen av hybrid-DNA-tekniken ger tillräcklig garanti
för att utsläpp i luft och vatten inte kommer att ske. Någon förhandsprövning
enligt miljöskyddslagen bör därför enligt motionärerna inte krävas för
forskningslaboratorier utan endast vid industriell tillverkning, som under alla
förhållanden kräver förhandsprövning med hänsyn till annat utsläpp.

Under remissbehandlingen har flera remissinstanser, däribland miljöskyddsutredningen,
understrukit att utövandet av verksamhet som innefattar
användning av hybrid-DNA-teknik är att hänföra till sådan miljöfarlig
verksamhet som avses i miljöskyddslagen. Departementschefen har därför
inte funnit några bärande skäl för att undanta tekniken från lagens
tillämpningsområde. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker bifall
till motionen 1979/80:64 i här aktuell del.

Kontrollorganet

Främst på grund av hybrid-DNA-teknikens möjligheter att på ett mera
direkt sätt än hittills påverka arvsanlagen hos levande organismer och av att
gränserna för teknikens användningsmöjligheter inte är överblickbara
betonas i propositionen att en effektiv kontroll av verksamheten är
nödvändig. Samtidigt konstateras att en tillräcklig vetenskaplig kompetens
f. n. inte finns hos berörda tillstånds- och tillsynsmyndigheter och att det är
väsentligt att andra samhällsintressen än sådana som är knutna till den inre
och yttre miljön får möjlighet att påverka utvecklingen på området. En
särskild delegation för hybrid-DNA-frågor föreslås därför inrättad fr. o. m.
den 1 januari 1980. Mot bakgrund av att det främst är den inre miljön som
berörs av tekniken och frågor om teknikens användning därför i första hand
kommer att handläggas inom arbetarskyddsstyrelsens kompetensområde,
föreslås att delegationen skall administrativt knytas till styrelsen. Propositionen
följer så till vida utredningsmannens förslag. Denne hade dessutom
föreslagit att kontrollorganet skulle ha beslutsfunktioner och utfärda
skyddsföreskrifter, något som emellertid föranlett erinringar främst från de
remissinstanser för vilka arbetsmiljöfrågorna är särskilt framträdande,
arbetarskyddsstyrelsen och LO. Dessa anser att arbetarskyddsstyrelsens
styrelse bör ha såväl beslutsfunktioner som myndighetsansvaret i hybridDNA-teknikfrågor.
Styrelsen framhåller bl. a. att teknikens risker måste
beaktas parallellt med andra risker i arbetsmiljön. Svårigheter kan också,

SoU 1979/80:18

anför styrelsen, förutses i fråga om ledning av yrkesinspektionens verksamhet
om man har två organ som var för sig självständigt utfärdar föreskrifter
inom arbetsmiljöområdet. LO, som betonar vikten av att arbetarskyddsstyrelsen
redan från början får bygga upp behövlig kompetens inom styrelsen
med hänsyn till den omfattning som hybrid-DNA-tekniken kan antas få i
framtiden, anser sig kunna acceptera en rådgivande nämnd för frågor om
hybrid-DNA-teknik.

Departementschefen har anslutit sig till uppfattningen att delegationen för
hybrid-DNA-frågor endast bör bli rådgivande till de myndigheter som enligt
nuvarande lagstiftning har att handlägga frågor om arbetsmiljön och den
yttre miljön. Delegationen skall därvid ha till uppgift att följa utvecklingen
inom hybrid-DNA-området och särskilt beakta nya förhållanden som har
eller kan få betydelse för samhällets tillsyn över användningen av hybridDNA.
I sitt förhållande till tillsynsmyndigheterna skall den vidare bl. a. ta
initiativ och yttra sig till dem i frågor rörande riskklassificering och övriga
säkerhets- och skyddsfrågor. Delegationen bör därutöver ha en allmän
skyldighet att yttra sig till och informera såväl statliga institutioner som
institutioner, företag m. m. utanför den offentliga sektorn i sådana frågor.
Den bör även tillgodose allmänhetens behov av information. Avsikten är att
delegationen skall få en bred sammansättning med representanter för olika
intressegrupper. Departementschefen understryker särskilt vikten av att
etiska frågor blir belysta inom delegationen. Förutom representanter för
berörda tillsynsmyndigheter och vetenskapsmän med särskilda kunskaper
om hybrid-DNA föreslås att riksdagsledamöter och ledamöter föreslagna av
arbetsmarknadens parter skall ingå i delegationen.

I såväl motionen 1979/80:64 av Ingrid Sundberg (m) och Rune Rydén (m)
som motionen 1979/80:84 av Göran Karlsson m. fl. (s) yrkas att kontrollen av
hybrid-DNA-tekniken skall ske genom en delegation som direkt skall
underställas regeringen och som skall vara beslutande i frågor som rör
tillståndsgivning, skyddsföreskrifter och riskklassificering. Däremot anser
motionärerna att tillsynen över tekniken skall ligga kvar hos arbetarskyddsstyrelsen
och naturvårdsverket. Motionen 1979/80:64 innehåller också ett
yrkande om att delegationen skall få inrätta en särskild grupp för
riskklassificering av olika projekt. Yrkandet i sistnämnda motion om en
delegation underställd regeringen motiveras med att en tillräcklig vetenskaplig
kompetens inte finns hos tillsynsmyndigheterna, varför det är nödvändigt
att det organ inom vilket den vetenskapliga kompetensen är företrädd får ett
avgörande inflytande. Motionärerna i motionen 1979/80:84 menar att
kontrollorganet bör kunna fungera smidigt och utan onödig byråkrati och
regelsystemet anknyta till de bestämmelser som gäller för motsvarande
verksamhet i andra länder. Regeringens förslag, framhåller de, innebär ett
avsteg från dessa förutsättningar och medför att frågor om hybridDNA-teknikens
användning kommer att behandlas av flera olika myndigheter
med den splittring och byråkratisering detta kan leda till. Eftersom

SoU 1979/80:18

själva kontrollen förutses ske både genom fackbetonad tillsyn, etiska
bedömningar och politiska avvägningar anser motionären att ingen av de
berörda myndigheterna är helt lämpad för en samordning av samhällets
insatser. Beträffande sammansättningen av delegationerna uttalas i motionen
att denna bör bestå av högst tio ledamöter med suppleanter.
Allmäninflytandet bör tillförsäkras ett starkt inslag genom ett lämpligt antal
riksdagsledamöter, eftersom kontrollfrågorna även kan komma att inriktas
på etiska problem.

Även motionärerna i motionen 1979/80:83 av Rune Gustavsson m. fl. (c)
har en uppfattning om kontrollorganets uppgifter som avviker från
propositionen men-från utgångspunkten att en parlamentarisk utredning får
arbeta med etiska och sociala frågor och att ett moratorium för vidareutvecklingen
av hybrid-DNA-forskningen införs medan utredningsarbetet
pågår. Mot den nämnda bakgrunden menar motionärerna att den hybridDNA-delegation
som föreslås inrättad skall ha till uppgift endast att
informera allmänheten och skapa underlag för en bred debatt samt följa
pågående försök med hybrid-DNA-teknik för vilka tidigare beviljats
tillstånd. I motionen framställs också ett yrkande om att även folkrörelser,
som studieförbund, ungdomsorganisationer och kristna organisationer skall
ingå i delegationen för att tillgodose kravet på en bred sammansättning.

Som inledningsvis nämnts grundar sig kontrollen av hybrid-DNAtekniken
i de flesta andra länder, liksom f. n. i Sverige, på frivilliga
överenskommelser, oftast i samband med att anslag beviljas till forskningsprojekt
inom området. Med reservation för att ytterligare något land under
senare tid kan ha genomfört lagstiftning konstaterar utskottet att det endast
är i Storbritannien som en kontroll lagstiftningsvägen genomförts på
området. Detta har skett genom komplettering i landets arbetarskyddslagstiftning
och genom att ett rådgivande organ knutits till motsvarigheten till
vårt arbetarskyddsverk, Health and Safety Executive. Utskottet kan därför
inte finna att propositionens förslag, såsom påståtts i motionen 1979/80:84,
står i något motsatsförhållande till regelsystemet i andra länder.

En ytterligare utgångspunkt för yrkandet om att inrätta en delegation med
beslutsfunktioner direkt underställd regeringen är att tillräcklig vetenskaplig
kompetens inte skulle finnas hos berörda tillsynsmyndigheter. Mot detta
kan, anser utskottet, invändas att ett av de bärande motiven för inrättande av
en delegation för hybrid-DNA-frågor är att tillgodose den vetenskapliga
kompetens som fordras. Denna kompetens hos ledamöterna i delegationen
bör enligt utskottets uppfattning rimligen bli densamma oavsett vilken
administrativ funktion delegationen tilldelas.

Till frågan om vilken organisationsform som kan fungera smidigast och
utan onödig byråkrati vill utskottet framhålla följande.

Hela arbetsmiljöområdet är efter ett flertal reformer under 1970-talet ett
väl sammanhållet fält, med arbetsmiljölagen som norm och med i princip ett
enda administrativt organ, arbetarskyddsverket, för besluts- och tillsyns -

SoU 1979/80:18

funktioner. Om man inrättar ett särskilt administrativt organ för hybridDNA-frågor
är ett alternativ att den nya myndigheten får tillämpa nuvarande
skyddslagstiftning för inre och yttre miljö jämsides med arbetarskyddsstyrelsen
och, såvitt gäller den yttre miljön, naturvårdsverket och koncessionsnämnden
för miljöskydd. Ett annat alternativ är att arbetsmiljöfrågor och
miljöskyddsfrågor som har direkt samband med hybrid-DNA-frågor bryts ut
ur nuvarande skyddslagstiftning och sammanförs till en särskild lagstiftning,
enligt vilken kontrollorganet har att fatta beslut.

Oavsett vilket alternativ man väljer föreligger risk för samordningsproblem
mellan de olika inblandade myndigheterna, och det är inte sannolikt att
inrättandet äv ytterligare en myndighet på arbetsmiljö- och miljöskyddsområdet
leder till mindre byråkrati än propositionens förslag. Redan förslaget
från utredningsmannen om ett särskilt beslutande organ för hybridDNA-frågor
inom arbetarskyddsstyrelsen har som nämnts väckt erinringar
under remissbehandlingen, bl. a. från samordningssynpunkt.

Ett vägande skäl för att inrätta en särskild myndighet för kontroll av
hybrid-DNA-tekniken är emellertid som utskottet framhållit ovan att
frågorna kring tekniken inte kan begränsas till enbart arbetsmiljö- och
miljöskyddsområdet. Utskottet anser därför att motionärernas förslag bör
beaktas genom att regeringen särskilt låter pröva de administrativa och
juridiska konsekvenserna av förslaget. Detta bör med anledning av motionen
1978/79:64 och motionen 1979/80:84 i motsvarande delar ges regeringen till
känna.

Utskottet har tidigare avstyrkt yrkandet i motionen 1979/80:83 om ett
moratorium för hybrid-DNA-forskningen. Någon anledning att ändra
inriktningen av kontrollorganets verksamhet i enlighet med vad som
föreslagits i samma motion föreligger därför inte, och utskottet avstyrker
yrkandet i fråga.

Med hänsyn till det anförda och vad utskottet inledningsvis anfört om
vikten av att en offentlig kontroll över hybrid-DNA-tekniken kommer till
stånd biträder utskottet förslaget om att en särskild hybrid-DNA-delegation
t. v. inrättas fr. o. m. den 1 januari 1980 enligt de riktlinjer som angetts i
propositionen. Utskottet förutsätter därvid att - utöver den förhandsprövning
som kommer att göras enligt miljöskyddslagen av nya inrättningar inom
vilka hybrid-DNA-teknik skall användas - prövningen av nya DNA-projekt
enligt arbetsmiljölagen sker på följande sätt.

Varje projekt som innehåller principiella nyheter och/eller hittills oprövad
inriktning av forskningen bör bli föremål för tillståndsprövning. Därvid bör
självfallet delegationens uppfattning om projektet tillmätas stor betydelse.
Beslut bör ges utan onödig tidsutdräkt. Vidare förutsätter utskottet att
delegationen inom sig upprättar en särskild grupp för riskklassificering och
att regeringen när den utser ledamöter i delegationen också väljer personer
som har särskilda förutsättningar att behandla etiska frågor kring hybridDNA-tekniken.
Motionerna 1979/80:64, 1979/80:83 och 1979/80:84 i mot -

SoU 1979/80:18

svarande delar får härmed anses besvarade och bör därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla vikten av att
delegationen uppmärksammar behoven av utbildning av den personal som
skall arbeta med hybrid-DN A-tekniken.

Utskottet har slutligen att behandla ett yrkande i motionen 1979/80:83 om
angelägenheten av att Sverige i olika internationella sammanhang arbetar för
kontroll av hybrid-DNA-teknik så att etiska, humanitära, ekologiska och
sociala gränser sätts för verksamheten.

Med hänsyn till det utbyte av erfarenheter som med nödvändighet
fortlöpande måste pågå mellan det svenska kontrollorganet, å ena sidan, och
kontrollorgan i andrå länder och internationella organ inom hälso- och
miljövårdsområdet, å andra sidan, anser sig utskottet kunna utgå från att
syftet med motionsyrkandet i väsentlig del kommer att tillgodoses. Utskottet
har emellertid inget att erinra mot att även denna fråga prövas av den
parlamentariska utredningen, vilket bör ges regeringen till känna.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande parlamentarisk utredning på hybrid-DNA-området
med bifall till motionen 1979/80:83 yrkandena 1, 2 och 4 och
motionen 1978/79:1908 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. beträffande moratorium för hybrid-DNA-teknikens användning
avslår motionen 1979/80:83 yrkandet 3 och motionen
1978/79:225,

3. beträffande tillståndsprövning enligt miljöskvddslaeen för

^ c. . .

forskningslaboratorier avslår motionen 1979/80:64 yrkandet
1,

4. beträffande delegation under regeringen med anledning av
motionen 1979/80:64 yrkandet 2 och motionen 1979/80:84
yrkandet 2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

5. beträffande delegationens uppgift avslår motionen 1979/80:83
yrkandet 5,

6. beträffande delegationens sammansättning avslår motionerna
1979/80:83 yrkandet 6 och motionen 1979/80:84 yrkandet 2 i
motsvarande del.

7. med bifall till propositionen och med avslag på motionen
1979/80:84 yrkandet 1 antar de riktlinjer som förordats i
propositionen för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning.

SoU 1979/80:18

8. beträffande inrättande av en grupp för riskklassificering avslår
motionen 1979/80:64 yrkandet 3.

Stockholm den 6 december 1979

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s). Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius
(m). Rune Gustavsson (c), Anna-Greta Skantz (s), John Johnsson (s), Ivar
Nordberg (s). Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Sven-Gösta Signell
(s), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m), Stig Alftin (s). Karin
Israelsson (c) och Sigvard Persson (c).

GOTAB 64094 Stockholm 1979