SkU 1979/80:7

Skatteutskottets betänkande
1979/80:7

med anledning av motion om slopande av charterskatten
Motionen

I motionen 1978/79:679 av Georg Danell (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag innebärande att den 1978 införda skatten på
vissa resor upphör.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 1 § lagen (1978:144) om skatt på vissa resor (LSR) utgår skatt
(reseskatt) för charterflygning från svensk flygplats till utländsk ort. Med
charterflygning avses (2 §) flygning med passagerare i yrkesmässig, ej
regelbunden luftfart, om flygningen utgör

1. sällskapsreseflygning,

2. föreningsflygning,

3. flygning för eget bruk,

4. studentflygning eller

5. flygning i samband med sportevenemang eller liknande.

Flygning med passagerare i yrkesmässig, regelbunden luftfart anses som
charterflygning till den del den till sitt innehåll motsvarar sådan flygning som
anges i punkterna 1-5.

Flygning med flygplan, vars högsta tillåtna startvikt uppgår till högst 5 700
kilogram eller som är godkänt för befordran av högst tio passagerare, anses ej
som charterflygning (3 §). Riksskatteverket (RSV) är beskattningsmyndighet
(4 §).

Skattskyldig är den som utför charterflygning (5 §).

Skatten utgår med 100 kr. per passagerare som fyllt 12 år. Reseskatt utgår ej
för passagerare som deltar i charterflygning utan egen kostnad i egenskap av
anställd hos den som utför flygningen eller anordnar resa i vilken flygningen
ingår (9 §).

I övrigt gäller huvudsakligen samma regler för reseskatten som för andra
punktskatter, för vilka RSV är beskattningsmyndighet. Antalet skattskyldiga
var vid detta års ingång 53 och uppbörden av reseskatt har för innevarande
budgetår beräknats till 110 milj. kr.

Vid behandlingen av propositionen 1977/78:98 med förslag om reseskattens
införande uttalade skatteutskottet (SkU 1977/78:45) bl. a. följande:

Den i propositionen föreslagna skatten på vissa charterresor skall visserligen
främst ses som en finanspolitisk åtgärd, men förslaget bör också betraktas
mot bakgrund av tidigare motionsvis framförda krav på en resebeskattning,

1 Riksdagen 1979/80. 6 sand. Nr 7

SkU 1979/80:7

2

som då motiverades både av omsorg om turistbalansen och av vissa
rättviseskäl. Liknande synpunkter anförs nu till stöd för förslaget i propositionen.

När skatteutskottet tidigare avvisade sådana yrkanden var det bl. a. med
den motiveringen att så länge charterresor fritt kunde köpas i grannländerna
skulle en ensidig svensk beskattning av sådana resor endast gynna utländska
reseföretag utan att staten fick nämnvärda inkomster. En av förutsättningarna
för det nu framlagda förslaget är därför att Danmark infört skatt på
charterresor och att man överväger en motsvarande åtgärd i Norge. Med
hänsyn till de tidigare invändningarna mot en resebeskattning och mot
bakgrund av det nordiska samarbetet på lufttrafikens område finner utskottet
det vara följdriktigt att förslaget i propositionen byggts upp i nära anknytning
till reglerna i den danska resebeskattningen. Eftersom det här gäller en helt ny
beskattningsform finns det detaljer i förslaget som kan ytterligare övervägas,
men utskottet anser att sådana frågor bör tas upp när närmare erfarenheter
vunnits. För att få en såvitt möjligt nordisk samordning av dessa beskattningsfrågor
bör också eventuella ändringar ske i samråd med grannländerna
och helst också samtidigt.

I motioner hade framförts farhågor för att chartertrafiken från Sturup skulle
komma att överföras till Kastrup p. g. a. att den svenska reseskatten föreslogs
utgå med 100 kr. medan den danska skatten utgick med 50 dkr. Skatteutskottet
förordade att man skulle söka nå en gemensam nordisk lösning på
denna fråga. Danmark har med verkan fr. o. m. den 1 juli 1979 höjt sin
reseskatt till 125 dkr.

1 samband med reseskattens införande framfördes inte några motionsyrkanden
om avslag på denna åtgärd och riksdagen har därefter inte behandlat
frågan om skattens slopande.

Utskottet

När riksdagen 1978 beslutade införa en särskild skatt på charterresor med
flyg skedde det i stort sett utan några invändningar mot beskattningsåtgärden
som sådan. Den diskussion som då fördes avsåg vissa detaljer i författningsförslaget
samt frågan huruvida skillnaden mellan svensk och dansk charterskatt
skulle få negativa effekter på charterflyget från Sturup.

I motionen görs gällande dels att det vid skattens införande stod klart att
vissa principiella invändningar kunde riktas mot att beskatta endast en viss
form av resor, dels att det därefter tillkommit ett antal argument för att slopa
skatten. Dessa skulle vara att skatten inte medfört någon minskning av
chartertrafiken och därför inte bidragit till att förbättra bytesbalansen, att
skatten blivit en stor belastning för branscher och myndigheter och att den
kräver ytterligare tjänster samtidigt som den endast ger ett blygsamt tillskott
till statsinkomsterna. Motionären hävdar vidare att tillämpningen av reglerna
ännu är oklar och att förhandlingar om viktigare detaljer pågår.

Vad först gäller chartertrafikens omfattning anser utskottet det sannolikt
att ökningen av denna trafik skulle ha blivit större om skatten inte införts.

SkU 1979/80:7

3

Utskottet har tidigare uttalat att införandet av skatten främst skall ses som en
finanspolitisk åtgärd, och med hänsyn härtill finner utskottet inte att
motionärens invändningar beträffande turistbalansen kan tillmätas nämnvärd
vikt i detta sammanhang. Det torde vidare vara uppenbart att ett nytt
skatteområde normalt måste erbjuda en del problem i initialskedet och även
kräva viss personal. Inkomsterna från enskilda punktskatter kan visserligen
te sig blygsamma om man som motionären jämför dem med de totala
statsinkomsterna. Sammanlagt uppgick emellertid RSV:s punktskatteuppbörd
under 1978 till närmare 17 miljarder kr. fördelade på ett flertal
skatteområden. Tilläggas bör att administrationskostnaderna för punktskatterna
är väsentligt lägre än motsvarande kostnader för annan beskattning.

Utskottet finner således att de av motionären åberopade skälen inte
motiverar någon avveckling av reseskatten. En sådan åtgärd måste också
anses oförenlig med regeringens och riksdagens strävanden att minska
budgetunderskottet.

Däremot finns anledning att successivt förbättra reseskatten i takt med
erfarenheterna av dess tillämpning. RVS har lagt fram vissa ändringsförslag,
som f. n. bereds inom budgetdepartementet. Vidare kan nämnas att förhandlingar
pågår mellan de danska, norska och svenska beskattningsmyndigheterna
om en utvidgning av beskattningen till alla sådana resor med reguljärt
flyg som kan anses jämförbara med charterresor men som nu faller utanför
skatteområdet. Om dessa överläggningar leder till avsett resultat torde även
den i motionen framförda invändningen mot dylika olikheter i beskattningen
bortfalla.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet sig inte kunna tillstyrka
bifall till motionen 1978/79:679.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:679.

Stockholm den 23 oktober 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s) Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Ångström (fp), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Inger
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s)*. Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s)*, Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo
Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Egon Jacobsson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

UOTAB 62709