SkU 1979/80:62

Skatteutskottets betänkande
1979/80:62

med anledning av dels proposition 1979/80:150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m. m. (kompletteringspropositionen)
jämte motioner, dels proposition 1979/80:181 om
insatser för att underlätta nya löneavtal jämte motioner såvitt
propositionerna och motionerna hänvisats till skatteutskottet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1979/80:150 såvitt avser förslaget till lag om storleken av
statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1980/81 och
de i anslutning till denna proposition väckta motionerna 1979/80:2063 och
2066 i vad de hänvisats till skatteutskottet (dvs. yrkandena 3,7 och 8 i motion
2063 och yrkandena 9-11 i motion 2066),

dels proposition 1979/80:181 såvitt rör förslagen till lag om tillfällig höjning
av den särskilda skattereduktionen och lag om insättning på tillfälligt
vinstkonto och de med anledning av denna proposition väckta motionerna
1979/80:2077,2079 och 2080, sistnämnda båda motioner i vad de hänvisats till
skatteutskottet (dvs. yrkandena 2-5 i motionen 2079, yrkande 1 i motionen
2080 såvitt avser skattefrågor och yrkandena 2-4 i samma motion).

Propositionerna

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1979/80:150
bilaga 2 punkten 3 att riksdagen antar inom budgetdepartementet upprättat
förslag till lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär
skatt för budgetåret 1980/81. Förslaget innebär att uttagsprocenten för statlig
inkomstskatt, som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1980/81, bestäms
till 100.

I proposition 1979/80:181 föreslås bl. a. att riksdagen antar i propositionen
framlagda förslag till

1. lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1981 års
taxering,

2. lag om insättning på tillfälligt vinstkonto.

Propositionen, som har sin bakgrund i den nu aktuella lönerörelsen,
omfattar främst en höjning av den särskilda skattereduktionen och skyldighet
för företagen att sätta in medel på räntelösa vinstkonton hos riksbanken.

Propositionerna har hänvisats till skatteutskottet i ovan angivna delar och i
övrigt till finansutskottet.

Författningsförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 62

SkU 1979/80:62

2

1 Förslag till

Lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt
för budgetåret 1980/811

Härigenom föreskrivs att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i
10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret
1980/81 ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.

1 Jämför 1979:502.

2 Förslag till

Lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1981
års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 1981 års taxering får skattskyldig som har rätt till särskild
skattereduktion enligt 2 § 5 mom. uppbördslagen (1953:272) en höjning av
den särskilda skattereduktionen, om hans till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomst överstiger 40 000 men inte 76 600 kronor.

2 § Den särskilda skattereduktionen höjs

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 40 000 men inte 45 000
kronor med 10 procent av det belopp varmed inkomsten överstiger 40 000
kronor,

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 45 000 men inte 60 000
kronor med 500 kronor,
om den beskattningsbara inkomsten överstiger 60 000 men inte 76 600
kronor med 500 kronor minskat med 3 procent av det belopp varmed
inkomsten överstiger 60 000 kronor.

3 § Avdrag för preliminär A-skatt skall under månaderna september -december 1980 göras på grundval av särskilda tabeller. Vid upprättandet av
dessa skall, förutom vad som sägs i uppbördslagen (1953:272), beaktas att
avdrag tidigare under året skall ha gjorts utan hänsyn till den tillfälliga
höjningen av den särskilda skattereduktionen. Vad nu sagts gäller i
tillämpliga delar också i fråga om sjömansskatt.

4 § Det ankommer på riksskatteverket att upprätta de tabeller som avses i
38.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.

SkU 1979/80:62

3

3 Förslag till

Lag om insättning på tillfälligt vinstkonto

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk sparbank
skall, om företagets huvudsakliga verksamhet avser jordbruk, skogsbruk
eller rörelse, sätta in medel på ett räntelöst konto i riksbanken (vinstkonto)
enligt bestämmelserna i denna lag.

Regeringen får, om det finns särskilda skäl, medge befrielse helt eller
delvis från skyldigheten att sätta in medel på vinstkonto.

Företag, som avses i första stycket och som sätter in medel på vinstkonto,
har rätt till avdrag enligt bestämmelserna i 4 § för det belopp som i
räkenskaperna har avsatts till en särskild fond (vinstfond).

2 § Insättning på vinstkonto skall göras med ett belopp som motsvarar 25
procent av företagets justerade årsvinst under det beskattningsår för vilket
taxering i första instans sker år 1981 eller - om företaget på grund av
förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras detta år - år 1982.
Understiger den justerade årsvinsten 1 miljon kronor behöver insättning på
vinstkonto inte göras.

Med justerad årsvinst avses årsvinsten enligt fastställd balansräkning
sedan årsvinsten, i den mån den påverkats av nedan angivna poster,

a) ökats med erlagda eller beräknade allmänna svenska skatter,

b) ökats med belopp som har avsatts till allmän investeringsfond enligt
lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och annan liknande fond,

c) ökats med belopp som har donerats till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål,

d) minskats med restituerade allmänna svenska skatter,

e) minskats med belopp som enligt 6 § lagen om allmän investeringsfond
har återförts från lagerinvesteringskonto jämte tillägg på sådant belopp,

f) justerats med belopp som har föranlett ändring av årsvinsten på grund
av överföring av allmän investeringsfond och annan liknande fond, samt

g) ökats med belopp som har tagits i anspråk för av- eller nedskrivningar
eller koncernbidrag utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen.

Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader skall
den justerade årsvinsten jämkas med hänsyn till detta. Skall företaget taxeras
för två beskattningsår skall årsvinsten för de båda beskattningsåren läggas
samman, varefter vinsten jämkas med hänsyn till de båda beskattningsårens
sammanlagda längd.

Har företaget vidtagit några åtgärder som kan antas ha tillkommit i syfte
att helt eller delvis undgå skyldighet att sätta in medel på vinstkonto skall vid
bestämmande av underlaget för insättningsskyldigheten bortses från sådana
åtgärder.

SkU 1979/80:62

4

3 § Inbetalning till vinstkonto skall ha kommit ett riksbankskontor till handa
senast den dag, då företaget enligt 34 § 1 eller 2 mom. taxeringslagen
(1956:623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för beskattningsåret.

Inbetalning som har gjorts senare än i första stycket sägs men senast den 15
oktober under taxeringsåret skall också godtas. I dessa fall skall företaget
betala en särskild avgift till statsverket. Avgiften är en procent av det för sent
inbetalade beloppet för den kalendermånad då beloppet rätteligen senast
skulle ha betalats in och därefter en procent av beloppet för varje påbörjad
kalendermånad till dess inbetalning sker.

Den särskilda avgiften skall betalas inom den tid som länsstyrelsen
bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid utgår restavgift enligt
58 § 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272) på avgiftsbeloppet.
Den särskilda avgiften och restavgiften får drivas in i samma ordning som
gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen.

Avgifterna är inte avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.

Skall företaget inte taxeras år 1981 är företaget skyldigt att göra en
preliminär inbetalning till riksbanken med belopp som motsvarar 25 procent
av den justerade årsvinsten eller - i förekommande fall - den jämkade
årsvinsten, beräknad enligt 2 §, som hänför sig till det eller de beskattningsår
för vilket taxering sker år 1980. Inbetalningen skall ha kommit ett
riksbankskontor till handa senast den 30 april 1981. Finner företaget, vid
avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till 1982 års taxering, att ett
större belopp skall betalas in till vinstkonto än vad som preliminärt har
betalats in, skall företaget betala in vad som fattas senast den dag, då
företaget enligt 34 § 1 eller 2 mom. taxeringslagen skall ha avlämnat sin
deklaration. Bestämmelserna i andra-fjärde styckena gäller även företag
som avses i detta stycke.

Riksbanken skall lämna bevis till företaget om inbetalning till vinstkonto.

Riksbanken skall till arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen översända
uppgifter angående de för beskattningsåret gjorda inbetalningarna till
vinstkonto senast den 31 maj under taxeringsåret eller, om belopp har
betalats in vid senare tidpunkt, snarast därefter.

4 § Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse enligt
kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
har företag, som avses i 1 §, rätt till avdrag för belopp som i
räkenskaperna har avsatts till vinstfond. Avdrag medges inte med högre
belopp än vad företaget - i enlighet med bestämmelserna i 2 § - senast den 15
oktober under taxeringsåret har betalat in till vinstkonto. Avdraget får göras
vid 1981 års taxering eller - om företaget på grund av förlängning av
räkenskapsåret inte skall taxeras detta år - vid 1982 års taxering.

Har ett företag under beskattningsåret haft nettointäkt av såväl jordbruksfastighet
som rörelse eller har företaget bedrivit flera jordbruk, skogsbruk

SkU 1979/80:62

5

eller rörelser, skall avdraget göras i den förvärvskälla vars nettointäkt, sådan
den har beräknats vid taxeringen till statlig inkomstskatt, före avdraget och -i förekommande fall - före avdrag för avsättning enligt lagen (1979:609) om
allmän investeringsfond är högst.

5 § Om ett företag, som enligt bestämmelserna i denna lag är skyldigt att
betala in medel till vinstkonto, inte har gjort detta senast den 15 oktober
under taxeringsåret skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla, som
avses i 4 § andra stycket, tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot det belopp
som sålunda inte har betalats in till riksbanken.

6 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
kan besluta att vinstfond skall eller får tas i anspråk för ändamål som
avses i 7 § första stycket. Beslut som nu sagts får avse endast den tid som läget
på arbetsmarknaden och andra förhållanden motiverar och skall förses med
de villkor som är påkallade härav. Beslut kan gälla samtliga företag, företag
av viss beskaffenhet eller visst eller vissa företag.

Vinstfond som har avsatts i viss förvärvskälla får tas i anspråk i samma
förvärvskälla eller i annan förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet
och rörelse. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbetsmarknadsstyrelsen får dock, om det finns särskilda skäl, medge att
vinstfond tas i anspråk i inkomstslaget annan fastighet.

Ett företag, som ansöker om att ta vinstfond i anspråk, skall ha berett
berörda arbetstagarorganisationer tillfälle att avge yttrande över ansökningen.
Saknas sådana organisationer, skall i stället de anställda på lämpligt sätt
beredas tillfälle att avge yttrande. Yttrandena skall fogas till ansökningen.

Beslut om att vinstfond får tas i anspråk skall tillställas företaget,
riksbanken och länsstyrelsen.

7 § Vinstfond får tas i anspråk för följande ändamål, nämligen för

a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket
belägen byggnad, som inte utgör lagertillgång eller är avsedd att användas
som bostad, och för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sådan
byggnad,

b) avskrivning av inventarier som, om de inte utgör transportmedel i
internationell trafik, är avsedda att användas i här i riket bedriven
verksamhet, samt ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för
reparation av fartyg eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller underhåll av markanläggning
här i riket och för avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av
markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillredningsarbete
i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket,

1* Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 62

SkU 1979/80:62

6

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete
samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företaget,

f) kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som tillverkas
här i riket.

Belopp, som har avsatts till vinstfond, får tas i anspråk endast för arbete
som utförs, inventarier som levereras och i övrigt kostnader som hänför sig
till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av vinstfond för ändamål som anges i första stycket e) får
göras endast av företag som bedriver industriell tillverkning. Ianspråktagande
enligt första stycket e) och f) får göras endast efter medgivande av
regeringen.

Ianspråktagande av vinstfond får inte avse begagnade inventarier. I fråga
om inventarier som företaget har anskaffat från näringsidkare med vilken
företaget är förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får fonden
tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under beskattningsåret.

Om vinstfond enligt beslut enligt 6 § får tas i anspråk för arbete som avses i
första stycket a) eller c), får företaget, såvida arbetet hänför sig till flera
beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett, under det
sista året ta fonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för
täckande av kostnaderna med högst ett belopp som svarar mot uppkomna
kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fråga om
ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i fråga om tillgångar som
avses i punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till
22 § samt i punkt 7 andra och tredje styckena och punkt 16 tredje och fjärde
styckena av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).

Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås vid tillämpning
av första stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de
bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Som inventarier
anses dock inte tillgångar som avses i punkt 5 av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen.

8 § Har beslut enligt 6 § meddelats får företaget från vinstkontot ta ut medel
som svarar mot den del av vinstfonden som skall eller får tas i anspråk.
Utbetalning får inte göras före utgången av november månad det år då den
mot inbetalningen svarande avsättningen har prövats vid taxeringen i första
instans.

Har utbetalning skett skall ett belopp som svarar mot det utbetalade
beloppet tas i anspråk av vinstfonden i enlighet med beslutet.

9 § Sedan fem år har förflutit från den dag då insättning på vinstkonto har
gjorts, har företaget rätt att efter uppsägning hos riksbanken få tillbaka den
kvarstående delen av medlen. Därvid skall en mot återbetalningen svarande

SkU 1979/80:62

7

del av fonden omedelbart tas upp som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla
där fondavsättningen har gjorts.

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen medge att återbetalningen
sker före utgången av den i första stycket angivna tiden.

10 § Har en vinstfond eller en del av en sådan fond tagits i anspråk enligt
denna lag, utgör det ianspråktagna beloppet inte skattepliktig intäkt. Å
andra sidan får sådana utgifter, för vilka fonden har tagits i anspråk, vid
taxeringen inte dräs av som driftkostnad. Har fonden tagits i anspråk för
anskaffning av en anläggningstillgång, skall vid beräkning av avskrivningsunderlag
för tillgången räknas endast den del av utgifterna som inte har täckts
av det ianspråktagna beloppet.

11 § Vinstfond skall återföras till beskattning om

a) fonden har tagits i anspråk utan tillstånd och det inte är fråga om fall
som avses i 9 §,

b) medel har tagits ut från vinstkonto med stöd av beslut enligt 6 § utan att
en mot de utbetalade medlen svarande del av fonden har tagits i anspråk i
enlighet med beslutet,

c) företaget har träffat avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel på
vinstkonto,

d) företaget vid beskattningsårets utgång inte driver jordbruk, skogsbruk
eller rörelse,

e) företaget genom fusion enligt 14 kap. 1, 2 eller 8 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 96 § 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller
78 § lagen (1955:416) om sparbanker skall anses upplöst och fonden inte
enligt fjärde stycket har övertagits av det övertagande företaget,

f) beslut har fattats att företaget skall träda i likvidation, eller

g) beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs.

Återföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsättningen
har gjorts.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
får, om det finns särskilda skäl, medge att en vinstfond, som skall
återföras till beskattning enligt första stycket d), får behållas under viss tid.
Efter utgången av denna tid skall den kvarstående fonden återföras till
beskattning i enlighet med vad som nyss sagts.

Vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), får moderbolaget eller den övertagande föreningen i beskattningsavseende
överta en vinstfond. Har fonden övertagits skall det anses som
om moderbolaget eller den övertagande föreningen har gjort inbetalning till
riksbanken den dag då dotterbolaget eller den överlåtande föreningen gjorde
inbetalningen. Vad som har sagts nu gäller även i fråga om fusion enligt 78 §
lagen om sparbanker.

SkU 1979/80:62

8

Vad i första-fjärde styckena sägs om en vinstfond skall i förekommande
fall gälla en del av en sådan fond.

12 § Om en vinstfond skall återföras till beskattning enligt 11 § första stycket
skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla, där avsättningen har gjorts,
tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot 50 procent av det återförda
beloppet.

Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, medge befrielse från
tillägget.

13 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
får, om det finns särskilda skäl, medge att ett företags vinstfond helt
eller delvis övertas av ett annat företag. För sådant medgivande krävs

a) att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget dess
helägda dotterföretag, eller

b) att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,
eller

c) att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag vars aktier till mer än 90
procent ägs av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av
ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget antingen
är ett annat sådant aktiebolag eller också moderföretaget eller dess helägda
dotterföretag.

Vid tillämpningen av det föregående stycket avses med moderföretag
svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank och
med helägt dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier till mer än 90 procent
ägs av moderföretaget.

I beslut om övertagande av en vinstfond skall anges i vilken förvärvskälla
hos det övertagande företaget som fonden skall anses avsatt. Har det
övertagande företaget förvärvskälla i inkomstslaget annan fastighet men inte
i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse, skall beslutet innehålla
medgivande enligt 11 § tredje stycket att fonden får behållas viss tid.

Riksbanken skall på framställning av det överlåtande företaget överföra
medel, som svarar mot den del av vinstfonden som skall övertas med stöd av
beslutet, från företagets vinstkonto till ett motsvarande konto för det
övertagande företaget.

Har en vinstfond övertagits skall det anses som om det övertagande
företaget gjort avsättning till fonden och inbetalning till riksbanken vid den
tidpunkt då det överlåtande företaget gjorde avsättningen och inbetalningen.

14 § Medel, som har satts in på vinstkonto, får utbetalas endast

a) i fall som avses i 8 § första stycket,

b) i fall som avses i 9 §,

SkU 1979/80:62

9

c) om vinstfond i fall som avses i 11 § första stycket e) och f) helt eller
delvis har återförts till beskattning,

d) om beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs,

e) om vinstfond helt eller delvis har överförts till ett annat företag och
medlen därför skall överföras till det andra företagets vinstkonto eller

f) om företaget har inbetalat mer än det belopp som skall sättas in på
kontot.

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade
medel.

I fall som avses i första stycket c) skall länsstyrelsen på framställning av
företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot den del av fonden
som har återförts till beskattning i den mån medlen inte tidigare har återgått
till företaget.

I fall som avses i första stycket f) skall länsstyrelsen på framställning av
företaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppet.

Har medel betalats ut från ett vinstkonto skall riksbanken underrätta
arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen om detta.

15 § Företag som skall betala in medel till vinstkonto skall vid självdeklarationen
lämna uppgifter om beräkningen som skall ligga till grund för
inbetalningsskyldigheten. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt
formulär som fastställs av riksskatteverket.

Företag som vid beskattningsårets utgång har vinstfond eller som under
beskattningsåret har avvecklat sin vinstfond skall vid självdeklarationen
lämna uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling. Uppgifterna
skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av
riksskatteverket. Till deklarationen skall fogas bevis från riksbanken
angående insättning på vinstkonto.

Efter anmaning är ett företag, som avses il §, skyldigt att lämna uppgifter
enligt första stycket. Anmaningen får utfärdas av chef för taxeringsenhet
eller revisionsenhet, taxeringsnämnd eller taxeringsintendent. I anmaningen
får vite föreläggas. Bestämmelserna om vite i 123-125 §§ taxeringslagen
(1956:623) gäller i tillämpliga delar på sådant vite.

16 § Taxeringsnämnden skall, i fråga om företag som nämnden skall taxera
till statlig inkomstskatt, lämna uppgift till länsstyrelsen om vinstfonder som
finns vid beskattningsårets utgång och vinstfonder som har avvecklats under
beskattningsåret. Har uppgifter enligt 15 § första stycket inte lämnats av
företag, som kan antas vara skyldiga att göra detta, skall taxeringsnämnden
anmäla detta till länsstyrelsen.

17 § Länsstyrelsen skall snarast möjligt efter det att taxeringsnämndernas
arbete beträffande visst års taxering har avslutats till arbetsmarknadsstyrelsen
översända de i 15 § första stycket angivna uppgifterna. Sådana uppgifter

SkU 1979/80:62

10

behöver inte lämnas beträffande företag som inte har medgivits avdrag för
avsättning till vinstfond. Har beslut om avdrag för avsättning till vinstfond
eller ianspråktagande av fonden ändrats, skall länsstyrelsen snarast meddela
arbetsmarknadsstyrelsen detta.

18 § Vinstfonder skall stå under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen. Företag
med vinstfond skall på anmaning till styrelsen lämna de uppgifter om fondens
storlek, användning och avveckling som styrelsen behöver.

Hos arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen skall föras register över
vinstfonder.

Hos riksbankens huvudkontor i Stockholm skall föras register över
samtliga vinstkonton.

19 § Arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas hos
regeringen genom besvär.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas hos kammarrätten
genom besvär. Mot kammarrättens beslut får talan inte föras.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Är den justerade årsvinsten enligt 2 § hänförlig till ett räkenskapsår, som
avslutas före den 1 juli 1980, får avsättningen till vinstfond ske i
räkenskaperna för det närmast påföljande räkenskapsåret. Avdraget för
avsättningen skall då göras vid taxeringen för detta räkenskapsår. Inbetalningen
till riksbanken skall dock även i ett sådant fall ske enligt bestämmelserna
i 3 § första eller andra stycket.

Motionerna

Med anledning av proposition 1979/80:150 har väckts följande motioner: 1979/80:2063

av Olof Palme m. fl. (s) vari (yrkandena 3, 7 och 8) hemställs
att riksdagen

3. hos regeringen hemställer om förslag till obligatorisk avsättning med
25 % av företagens vinster 1980 i enlighet med vad som anförts i
motionen,

7. beslutar att indexregleringen av inkomstskatteskalorna upphävs
fr. o. m. 1981,

8. hos regeringen hemställer om förslag till skatteomläggning för 1981 i
enlighet med vad som i motionen anförts.

1979/80:2066 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari (yrkandena 9-11) hemställs
att riksdagen beslutar

9. att godkänna i motionen förordade riktlinjer för skattepolitiken,

SkU 1979/80:62

11

10. att upphäva indexregleringen av skatteskalorna från den 1.1.1981,

11. att godkänna vad som i motionen anförs om att 25 % av företagens
vinster skall avsättas till en samhällsägd investeringsfond för investeringar i
samhällsägda industrier, och hos regeringen hemställa om förslag i enlighet
därmed.

Med anledning av proposition 1979/80:181 har väckts följande motioner: 1979/80:2077

av Joakim Ollén (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att
andra stycket av 4 § i den föreslagna lagen om insättning på tillfälligt
vinstkonto utgår,

1979/80:2079 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari under yrkandena 2-5
hemställs att riksdagen beslutar

2. att godkänna vad som i motionen anförs om tak för avdrag vid 33 1/3 %
av totalinkomsten och att hos regeringen begära förslag i anledning
därav,

3. att godkänna vad som i motionen anförs om slopad momseffekt på
livsmedel och hos regeringen begära förslag i anledning därav,

4. att hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om en komplettering
av lagen om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1981
års taxering så att denna gäller även inkomster under 40 000 kr.,

5. att avslå propositionens förslag till Lag om insättning på tillfälligt
vinstkonto och i stället besluta att 25 % av företagens vinster skall avsättas till
en samhällsägd investeringsfond för investeringar i samhällsägda industrier
och hos regeringen hemställa om förslag i enlighet därmed,

1979/80:2080 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
insatser för att underlätta nya löneavtal,

2. beslutar att lagen om insättning på tillfälligt vinstkonto även skall avse
1981 års vinster,

3. beslutar att ändra 2 § i förslaget till lag om insättning på tillfälligt
vinstkonto på sådant sätt att insättning på vinstkonto inte behöver göras om
den justerade årsvinsten understiger 200 000 kr.,

4. beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om arbetstagares
rätt att väcka förslag om användning av vinstfond.

Skatteutskottet behandlar endast ovan angivna yrkanden i motionerna
2063, 2066 och 2079. Övriga yrkanden i dessa motioner behandlas av
finansutskottet (FiU 1979/80:40).

Yrkandet 1 i motion 2080 behandlas av skatteutskottet såvitt avser
skattefrågor och i övrigt av finansutskottet (FiU 1979/80:40).

SkU 1979/80:62

12

Yttranden

Utskottet har inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet över proposition
181 såvitt avser retroaktiviteten i de föreslagna bestämmelserna om
insättning på tillfälligt vinstkonto. Vidare har utskottet berett finansutskottet
tillfälle att inkomma med yttrande över samma proposition jämte motioner.

Yttrandena är fogade som bilagor till detta betänkande.

Skrivelse

Stockholms handelskammare har till utskottet inlämnat en skrivelse.

Utskottet

Inledning

Regeringen presenterade den 27 mars i år ett åtgärdsprogram innefattande
- förutom pris- och hyresstopp, oförändrade statliga taxor och ökade
livsmedelssubventioner - en höjning av den särskilda skattereduktionen
samt skyldighet för företagen att i vissa fall avsätta 25 % av vinsterna över
viss nivå till särskild investeringsfond. Syftet med detta program var att söka
undvika inflationsdrivande löneavtal, bevara arbetsfreden och lägga en
grund för att återvinna balans i samhällsekonomin. I proposition 181
framhålls att de preliminära löneavtalen omfattar lönepåslag av en storlek
som inte gör det möjligt vare sig att upprätthålla pris- och hyresstopp eller att
vidmakthålla oförändrade taxor. Med hänsyn till att arbetsfred åter kunnat
upprättas har regeringen emellertid ansett att de tidigare aviserade
åtgärderna i övrigt bör genomföras.

Proposition 181 innehåller i vad den hänvisats till skatteutskottet förslag
om en tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen och om skyldighet
för företagen att betala in 25 % av vinsten över viss nivå till ett spärrat,
räntelöst konto i riksbanken.

Höjningen av skattereduktionen

Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen är avsedd att
ge en lättnad främst åt heltidsarbetande med lägre än genomsnittliga
inkomster. Den maximala höjningen 500 kr. skall gälla i inkomstlägen mellan
45 000 och 60 000 kr. I inkomstlägena 40 000-45 000 kr. utgör höjningen
10 % av den del av inkomsten som överstiger 40 000 kr. Vid inkomster över
60 000 kr. avtrappas höjningen med 3 % av den överskjutande inkomsten.
Detta innebär att någon höjning av skattereduktionen inte skall ske vid
inkomster om 76 600 kr. och däröver. Höjningen av den särskilda skattereduktionen
skall beaktas vid uttaget av preliminär A-skatt och sjömansskatt

SkU 1979/80:62

13

för månaderna september-december i år.

Motionärerna i partimotionen 2080 från s anser sig kunna acceptera
förslaget i propositionen med hänsyn till att det i fråga om inkomster mellan
45 000 kr. och 60 000 kr. medför en något större skattesänkning än enligt
riksdagens beslut avseende skatten på 1980 års inkomster. Samtidigt pekar
emellertid motionärerna på vissa enligt deras mening anmärkningsvärda
marginalskatteeffekter som följer av att skatteskalorna ändras sedan en del
av inkomståret redan förflutit. De anger som exempel att marginalskattesatserna
i inkomstskikten 40 000-45 000 kr. enligt förslaget blir lägre än i
inkomstskikten därunder och att skattskyldig med en inkomst på 80 000 kr.
får en lägre marginalskatt än den som har 75 000 kr. Motionärerna framhåller
också att höjningen av marginalskattesatserna med 3 % i inkomstskikten
mellan 60 000 och 76 600 kr. innebär att den av riksdagen tidigare beslutade
marginalskattesänkningen för en stor grupp av heltidsarbetande inkomsttagare
i stort sett upphävs.

I motion 2079 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att höjningen av den
särskilda skattereduktionen utvidgas att gälla även inkomster under 40 000
kr. och att den kompletteras med att momseffekten på livsmedel slopas.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden erinra om att den
föreslagna höjningen av skattereduktionen utgör en av flera komponenter i
ett åtgärdsprogram som förelagts arbetsmarknadens parter i syfte bl. a. att
säkerställa arbetsfreden. Mot bakgrund härav och då förslaget innebär
skattelättnader för heltidsarbetande med låga eller vanliga inkomster
tillstyrker utskottet bifall till propositionen.

Finansutskottet har i yttrande till skatteutskottet från sina utgångspunkter
också tillstyrkt bifall till den föreslagna skattesänkningen med hänvisning
bl. a. till att förslaget har en direkt koppling till avtalsrörelsen. Utskottet,
som betonar angelägenheten av att man i samband med riksdagsbeslutet
klart markerar att sänkningen är tillfällig och endast gäller år 1980,
ifrågasätter emellertid om inte av administrativa skäl det preliminära
skatteuttaget bör justeras vid ett enda löneutbetalningstillfälle under hösten.
Om löntagarna får en ökad behållning efter skatt under en enda månad blir
enligt finansutskottets mening benägenheten att spara en del av beloppet
större än om det sprids ut under fyra månader.

Skatteutskottet vill inte bestrida att det kunde vara förenat med vissa
fördelar om den extra skattereduktionen kunde beaktas vid ett enda
löneutbetalningstillfälle. En sådan ordning medför emellertid också betydande
nackdelar. Om en extra skatteförmån tillgodoförs de skattskyldiga vid
ett enda löneutbetalningstillfälle är risken för att förmånen inte kommer dem
till godo som den avser uppenbarligen större än om skattelättnaden kan
beaktas i samband med preliminärskatteuttag under flera månader. Det i sin
tur kan medföra ett stort antal fall där den slutliga skatten är större eller
mindre än den preliminära. När det gäller sjömansskatten, som i motsats till
vanlig inkomstskatt är definitiv, kan någon justering i efterhand av den

1** Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 62

SkU 1979/80:62

14

preliminära skatten inte ske. Utskottet anser således att den föreslagna
skattesänkningen för att bäst tillgodose sitt syfte bör utformas i enlighet med
förslaget i propositionen.

Den föreslagna skattesänkningen ger emellertid marginaleffekter som kan
ifrågasättas. Sådana effekter torde emellertid i detta fall vara svåra att
undvika och får accepteras med hänsyn till att åtgärden har karaktär av ett
provisorium. Som departementschefen framhåller i propositionen bör man i
samband med kommande inkomstskattereformer pröva hur den nu aktuella
skattelättnaden skall behandlas. Utskottet förutsätter att denna prövning
sker inför nästkommande år och att man därvid undviker marginaleffekter av
denna art. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 2080 i den mån den
inte är tillgodosedd med vad utskottet anfört.

Eftersom förslaget i propositionen är direkt kopplat till avtalsuppgörelsen
och riksdagen så sent som i höstas beslutat om skatten på 1980 års inkomster
anser skatteutskottet, i likhet med finansutskottet, att yrkandet i motion 2079
att den särskilda skattereduktionen bör gälla även inkomster under 40 000
kr. bör avslås. Detsamma gäller yrkandet om att mervärdeskatteeffekten på
livsmedel slopas som ett komplement till den höjda skattereduktionen. Ett
motsvarande yrkande avvisades f. ö. av riksdagen på skatteutskottets
hemställan så sent som i april i år. I sammanhanget bör erinras om att
regeringen enligt den nu aktuella propositionen har för avsikt att tillskjuta
budgetmedel så att de prishöjningar på livsmedel som föranleds av
tillämpningen av jordbruksprisregleringen per den 1 juli 1980 i allt väsentligt
kan undvikas utom för socker och sockerbetor.

Avsättning till vinstkonto

Enligt propositionen åläggs aktiebolag, ekonomiska föreningar och
sparbanker vilkas huvudsakliga verksamhet avser jordbruk, skogsbruk eller
rörelse en skyldighet att betala in 25 % av årsvinsten till ett spärrat räntelöst
konto i riksbanken. Understiger årsvinsten 1 milj. kr. behöver inbetalning
inte göras. Det belopp som skall betalas in beräknas på grundval av
företagets årsvinst under det beskattningsår för vilket taxering i första instans
sker år 1981 eller - om företaget på grund av förlängning av räkenskapsåret
inte skall taxeras detta år - år 1982.

Om ett företag underlåter att betala in föreskrivet belopp till riksbanken,
skall ett särskilt tillägg med motsvarande belopp tas upp för företaget vid
inkomsttaxeringen.

Företaget har rätt till avdrag för vad som inbetalas till riksbanken under
förutsättning att ett belopp motsvarande inbetalningen i räkenskaperna
avsätts till en vinstfond.

Medel som innestår på konto hos riksbanken är spärrade i fem år räknat
från inbetalningsdagen. Under den spärrade tiden gäller som huvudprincip
att utbetalning får ske endast om beslut meddelats att företaget skall eller får

SkU 1979/80:62

15

ta sin vinstfond i anspråk. Efter femårsperiodens slut har företaget däremot
rätt att efter uppsägning hos banken återfå det inbetalade beloppet. Därvid
gäller att företag som vid taxeringen erhållit avdrag för avsättning till
vinstfond omedelbart skall ta upp en mot utbetalningen svarande del av
fonden som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla där fondavsättningen
gjorts. Vinstfond eller del därav som tagits i anspråk enligt lagen utgör enligt
vanliga regler icke skattepliktig intäkt. Å andra sidan får sådana utgifter för
vilka fonden tagits i anspråk inte dras av som driftkostnad.

Skyldigheten att betala in medel till vinstkonto kan helt eller delvis komma
att grundas på vinster som uppkommit innan lagstiftningen träder i kraft.
Departementschefen framhåller i propositionen att den föreslagna skyldigheten
att betala in medel till vinstkonto i riksbanken inte kan anses strida mot
förbudet i 2 kap. 10 § regeringsformen mot retroaktiv skatte- eller
avgiftslagstiftning, eftersom det belopp som skall betalas in inte utgör skatt
eller avgift. Inte heller anser han bestämmelserna om det särskilda tillägg
som skall utgå då företag underlåtit att betala in föreskrivet belopp till
riksbanken strida mot förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning och
åberopar till stöd härför att inbetalningen av tillägget inte behöver göras
förrän tidigast i februari 1981.

Skatteutskottet har inhämtat konstitutionsutskottets yttrande i frågan. Av
yttrandet framgår att konstitutionsutskottet delar departementschefens
bedömning.

I likhet med konstitutionsutskottet och departementschefen anser skatteutskottet
något grundlagsenlig! hinder för den föreslagna lagstiftningen om
inbetalning till vinstkonto inte föreligga.

Med hänsyn härtill och då som utskottet tidigare nämnt förslagen i
propositionen bör ses som integrerade delar i det avtal som nu träffats på
arbetsmarknaden tillstyrker utskottet också bifall till förslaget om en
obligatorisk inbetalning till särskilt vinstkonto i riksbanken. Utskottets
ställningstagande innebär att utskottet inte kan biträda vare sig yrkandet i
motion 2079 om avslag på propositionen i denna del eller yrkandet i samma
motion och motion 2066 om att företagens vinster i stället skall avsättas till en
samhällsägd investeringsfond för investeringar i samhällsägda industrier.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till dessa yrkanden.

I partimotionen 2080 från s välkomnas regeringens förslag, som enligt
motionärerna bör kunna medföra en välbehövlig stimulans av i första hand
industrins investeringar. De anser emellertid, mot bakgrund av den
konjunkturutveckling som nu kan skönjas för återstoden av 1980 och början
av 1981, att den tidsmässiga begränsning som ligger däri att avsättningen i
huvudsak endast skall avse årsvinst under beskattningsår för vilket taxering i
första instans sker år 1981, är olämplig och yrkar därför att skyldigheten att
betala in medel till riksbanken och rätten till avdrag för avsättning till
vipstfond skall utsträckas att gälla även 1981 års vinster. I samma motion
framhåller motionärerna att den beloppsgräns vid vilken skyldighet att betala

SkU 1979/80:62

16

in medel till riksbanken inträder bör sättas tämligen lågt för att inte i onödan
begränsa den investeringsstimulans som lagstiftningen syftar till. Motionärerna
yrkar att gränsen sätts vid 200 000 kr.

Som tidigare nämnts är inbetalningen av medel till vinstkonto obligatorisk
förde företag som omfattas av lagstiftningen. Även om regeringen i särskilda
fall skall kunna medge befrielse helt eller delvis från skyldighet att sätta in
medel på vinstkonto finns det enligt utskottets mening därför anledning att gå
fram med viss försiktighet när det gäller att bestämma lagstiftningens
tillämpning i tiden. I likhet med finansutskottet anser skatteutskottet att man
inte kan införa en skyldighet för företagen att sätta in medel avseende 1981
års vinster innan resultatet av företagens verksamhet under 1980 föreligger.

Utskottet anser sig av administrativa skäl inte heller kunna biträda
yrkandet om en sänkning av den beloppsgräns som skall gälla för skyldighet
att sätta in medel på vinstkonto. Det är angeläget att antalet konton på
riksbanken inte blir alltför stort. Gränsen 1 milj. kr. innebär enligt utskottets
mening en lämplig avvägning med hänsyn till att även företag med årsvinster
under denna gräns kan betala in medel till riksbanken och genom
motsvarande avsättning i räkenskaperna få avdrag enligt bestämmelserna i
lagen. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de nu behandlade
yrkandena.

I likhet med vad som gäller i fråga om de allmänna investeringsfonderna
skall ett obligatoriskt samrådsförfarande äga rum i fråga om användningen av
ett företags vinstfond. De anställda skall således beredas tillfälle att yttra sig
över företagets ansökan att få ta vinstfonden i anspråk.

Olof Palme m. fl. (s) ger i motion 2080 uttryck åt den uppfattningen att
arbetstagarorganisationernas inflytande över vinstfondernas användning
inte bör begränsas till en rätt att avge yttrande över ansökan att ta fond i
anspråk utan utvidgas till att omfatta en rätt att hos arbetsmarknadsstyrelsen
väcka förslag i samma ämne. Motionärerna begär att bestämmelserna ändras
i enlighet härmed. Ett liknande yrkande återfinns i den med anledning av
kompletteringspropositionen väckta s-motionen 2063.

Som departementschefen framhåller i propositionen bör samrådsförfarande!
i fråga om användningen av vinstfonderna ske i samma former som gäller
i fråga om de allmänna investeringsfonderna. Det innebär att i företag med
kollektivavtal en ansökan normalt först måste ha handlagts vid s. k.
MBL-förhandlingar med berörda lokala, ibland också centrala arbetstagarorganisationer
inom företaget eller driftsenheten. I företag där kollektivavtal
saknas bör arbetsgivaren ta upp frågan med de organisationer som har
fackklubbar, arbetsplatsombud eller motsvarande vid företaget. Saknas även
sådan facklig representation bör arbetsgivaren genom informationsmöten
eller liknande låta de anställda komma till tals i frågan.

I propositionen framhålls särskilt att den tillståndsgivande myndigheten

SkU 1979/80:62

17

bör fästa stor vikt vid de anställdas synpunkter och att i detta bl. a. ligger att
en ansökan normalt inte bör bifallas om arbetstagarorganisationerna vid
företaget avstyrkt densamma. Utskottet instämmer också i departementschefens
uttalanden att de anställda bör ha möjlighet att även påverka frågor
som gäller befrielse från skyldighet att betala in medel till vinstkonto och
återbetalning av sådana medel före utgången av den femårsperiod under
vilken medlen normalt skall vara spärrade.

Enligt utskottets mening innebär den i propositionen föreslagna ordningen
för samråd en betryggande garanti för att arbetstagarsynpunkter kommer att
bli beaktade i tillräcklig omfattning.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 2063 och 2080 i
denna del.

Enligt propositionen skall ett företag som bedriver flera jordbruk,
skogsbruk eller rörelser göra avdrag för avsättning till vinstfond i den
förvärvskälla där nettointäkten före avdraget är störst. Joakim Ollén (m)
framhåller i motion 2077 att ett bifall till propositionen i denna del kan
innebära en uppenbar risk för att företagens möjligheter att göra avsättningar
till allmän investeringsfond vid 1981 års taxering beskärs. Regeln kommer
nämligen - menar han - att minska företagets intresse för att använda sig av
investeringsfondssystemet. Enligt motionärens mening bör en avsättning till
vinstfond kunna fördelas mellan olika förvärvskällor efter företagets eget
val.

En regel motsvarande den som motionären kritiserar återfinns i den lag om
allmän investeringsfond som antogs av riksdagen förra våren. Bestämmelsen
tillkom på förslag av företagsskatteberedningen, som i sitt slutbetänkande
(SOU 1977:86) Beskattning av företag konstaterade att det i flertalet fall
skulle komma att sakna ekonomisk betydelse i vilken förvärvskälla avdraget
gjordes. Endast om fastighet ingick i en eller flera av företagets förvärvskällor
kunde fastighetstilläggets storlek påverkas av om avdraget hänfördes till
den ena eller den andra förvärvskällan. Likaså kunde valet av förvärvskälla
få betydelse om företaget i framtiden avvecklade viss del av sin verksamhet.

Bestämmelsen om i vilken förvärvskälla avdrag för avsättning till vinstfond
skall göras är uppenbarligen - i likhet med vad som gäller i fråga om
motsvarande regel i lagen om allmän investeringsfond - i första hand
praktiskt betingad. En möjlighet för företaget att - i enlighet med
motionärens önskemål - fritt välja förvärvskälla för avdraget skulle innebära
att det kunde fördelas på flera förvärvskällor. En sådan ordning är enligt
utskottets mening av administrativa skäl inte acceptabel.

Utskottet vill emellertid inte bestrida att ett företag stundom kan ha ett
berättigat intresse av att göra avdrag för avsättning till vinstfond i en annan
förvärvskälla än den med den högsta nettointäkten. Utskottet förutsätter
därför att regeringen ägnar den i motionen aktualiserade frågan uppmärk -

SkU 1979/80:62

18

samhet och föreslår den ändring av bestämmelsen som kan vara påkallad.
Detta kan lämpligen ske i samband med att riksdagen i höst föreläggs en
tidigare aviserad proposition om ändringar i företagsbeskattningen.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motion 2077. Någon
riksdagens åtgärd med anledning av densamma är enligt utskottets mening
f. n. inte påkallad.

De i propositionen föreslagna reglerna om ianspråktagande av vinstfond är
utformade i enlighet med motsvarande bestämmelser i lagen om allmän
investeringsfond. Det innebär att vinstfonden får tas i anspråk för bl. a.
kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete
samt kostnader för utbildning av arbetstagare. Fonden kan också
användas för att främja avsättningen utomlands av varor som tillverkas här i
riket. I båda fallen krävs för ianspråktagandet regeringens medgivande.
Rätten att använda fond för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och
utvecklingsarbete är begränsad till företag som bedriver industriell tillverkning.

Stockholms handelskammare framhåller i en till utskottet ingiven skrivelse
att det i Sverige f. n. finns ett stort antal, ofta personalintensiva, företag som
producerar tjänster för bl. a. export. Handelskammaren understryker vikten
av att vinstfonderna kan användas på ett sätt som lämpar sig även för dessa
typer av företag. Vinstfonderna bör därför - menar handelskammaren - av
tjänsteproducerande serviceföretag få användas för i första hand investeringar
i utbildning och satsningar på export av tjänster men också för regionala
etableringar, produktförnyelse, marknadsinvesteringar och investeringar för
förbättringar av inre och yttre miljö.

Bestämmelserna om vinstkonto är, som tidigare nämnts, utformade helt i
överensstämmelse med reglerna om allmän investeringsfond. Det innebär att
samma begränsningar i fråga om användningsområde och rätt att ta fond i
anspråk gäller i båda fallen. Utskottet vill inte bestrida att tjänsteproducerande
företag kan ha ett stundom berättigat intresse av att använda
vinstfonderna för satsningar på export av tjänster. De gränsdragningar som
med en sådan utvidgning av användningsområdet blir nödvändiga kommer
emellertid under alla förhållanden att vara diskutabla och föranleda krav på
utvidgningar även från andra typer av företag.

Med hänsyn härtill och till att lagstiftningen om insättning på vinstkonto
utgör en av komponenterna i det nyligen träffade avtalet på arbetsmarknaden
är utskottet f. n. inte berett att medverka till den av handelskammaren
begärda utvidgningen av användningsområdet. Utskottet förutsätter dock
att verkningarna av lagstiftningen kommer att uppmärksammas, så att
otillfredsställande effekter kan undvikas, och att regeringen förelägger
riksdagen de förslag vartill förhållandena kan föranleda.

SkU 1979/80:62

19

Övriga yrkanden m. m.

I den med anledning av proposition 181 väckta partimotionen 2079 av vpk
begär motionärerna - i avvaktan på en omläggning av avdragssystemet i dess
helhet - förslag om en provisorisk begränsning av avdragen. Motionärerna
anser att avdragen bör maximeras till ett belopp motsvarande 1/3 av en
skattskyldigs totala inkomster.

I partimotionerna 2063 från s och 2066 från vpk, väckta i anslutning till
kompletteringspropositionen, återkommer motionärerna med yrkanden om
att indexregleringen av skatteskalorna upphävs med verkan fr. o. m.
inkomståret 1981. I motion 2063 begärs också en skatteomläggning för 1981
så utformad att den främst kommer de breda grupperna av löntagare och
vanliga inkomsttagare till del. Som ett led i en sådan skatteomläggning bör
enligt motionärerna också ingå en produktionsfaktorskatt.

Vpk-motionen 2066 slutligen innehåller yrkande om att riksdagen skall
godkänna vissa riktlinjer för skattepolitiken, innefattande skärpt beskattning
av förmögenheter och realisationsvinster.

Yrkanden av samma eller liknande innebörd som de nu angivna har vid
upprepade tillfällen avvisats av riksdagen. Senast skedde det i april i år på
skatteutskottets hemställan i betänkande SkU 1979/80:27. Något skäl för
riksdagen att nu ompröva sina ställningstaganden i dessa frågor föreligger
enligt utskottets uppfattning inte, och utskottet avstyrker följaktligen bifall
till samtliga nu nämnda yrkanden.

Mot de delar av proposition 181 som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet
tillstyrker således bifall till propositionen i dessa delar. Utskottet tillstyrker
också bifall till proposition 150 i vad den hänvisats till skatteutskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande höjningen av den särskilda skattereduktionen
m. m.

att riksdagen

a. bifaller proposition 1979/80:181 i denna del och avslår
motion 1979/80:2079 yrkandena 3 och 4,

b. avslår motion 1979/80:2080 yrkande 1 i motsvarande del i
den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet
anfört,

2. beträffande samhällsägda investeringsfonder

att riksdagen avslår motion 1979/80:2079 yrkande 5 och motion
1979/80:2066 yrkande 11,

3. beträffande utvidgning av skyldigheten att insätta medel på
vinstkonto

SkU 1979/80:62

20

att riksdagen bifaller proposition 1979/80:181 i denna del och
avslår motion 1979/80:2080 yrkandena 2 och 3,

4. beträffande samrådsförfarandet

att riksdagen bifaller proposition 1979/80:181 i denna del och
avslår motion 1979/80:2063 yrkande 3 och motion 1979/80:2080
yrkande 4,

5. beträffande förvärvskälla för avsättning till vinstfond

att riksdagen bifaller proposition 1979/80:181 i denna del och
avslår motion 1979/80:2077,

6. beträffande indexregleringen av skatteskalan

att riksdagen avslår motion 1979/80:2063 yrkande 7 och motion
1979/80:2066 yrkande 10,

7. beträffande begränsning av avdragen

att riksdagen avslår motion 1979/80:2079 yrkande 2,

8. beträffande skatteomläggning för 1981

att riksdagen avslår motion 1979/80:2063 yrkande 8,

9. beträffande riktlinjer för skattepolitiken

att riksdagen avslår motion 1979/80:2066 yrkande 9,

10. beträffande skatteuttaget

att riksdagen med bifall till proposition 1979/80:150 i vad den
hänvisats till skatteutskottet antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om storleken av statlig inkomstskatt som
ingår i preliminär skatt för budgetåret 1980/81,

11. beträffande författningsförslagen i proposition 181

att riksdagen antar de i proposition 1979/80:181 framlagda
förslagen till

a. lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen
vid 1981 års taxering,

b. lag om insättning på tillfälligt vinstkonto.

Stockholm den 29 maj 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Olle
Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp). Egon Jacobsson
(s), Anita Johansson (s), Maj-Lis Lööw (s) och Ulla Orring (fp).

SkU 1979/80:62

21

Reservationer

Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors. Bo Forslund, Egon
Jacobsson, Anita Johansson och Maj-Lis Lööw (alla s) har till betänkandet
fogat följande sex reservationer

1. Höjningen av den särskilda skattereduktionen m. m. (moni. 1 i utskottets
hemställan)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med
”Regeringen presenterade” och slutar på s. 14 med ”utskottet anfört” bort
ha följande lydelse:

I proposition 1979/80:181 redovisar regeringen sin syn på förutsättningarna
för årets avtalsrörelse, vartill kommer några konkreta förslag. Vad gäller
den allmänna redovisningen hänvisar skatteutskottet till den bedömning som
gjorts av reservanterna i betänkande FiU 1979/80:40. Proposition 181
innehåller i vad den hänvisats till skatteutskottet förslag om en tillfällig
höjning av den särskilda skattereduktionen och om skyldighet för företagen
att betala in 25 procent av vinsten över viss nivå till ett spärrat, räntelöst
konto i riksbanken.

Höjningen av skattereduktionen

Regeringen har föreslagit att den särskilda skattereduktionen - som f. n.
uppgår till 320 kr. och är lika för alla skattebetalare - tillfälligt skall höjas för
att åstadkomma en skatteminskning på 1980 års inkomster. Den maximala
höjningen uppgår till 500 kr. och skall gälla i inkomstintervallet
45 000-60 000 kr. I intervallet 40 000-45 000 kr. höjs skattereduktionen med
10 procent av den del av inkomsten som överstiger 40 000 kr. För inkomster
som överstiger 60 000 kr. trappas höjningen av med 3 procent av den
överskjutande inkomsten. Vid inkomster om 76 700 kr. och högre uppgår
således den särskilda skattereduktionen till sitt nuvarande belopp, dvs. 320
kr.

I likhet med departementschefen anser utskottet att den i propositionen
föreslagna skattelättnaden, för att bäst tillgodose sitt syfte, bör beaktas vid
flera löneutbetalningstillfällen. Utskottet delar emellertid den i partimotionen
2080 (s) framförda uppfattningen att regeringsförslaget på denna punkt
inte kan tolkas på annat sätt än som ett senkommet erkännande av att den
skatteomläggning för 1980, som den borgerliga riksdagsmajoriteten tidigare
genomdrivit, var fördelningspolitiskt orättvis och försvårade årets avtalsrörelse.
Sådana varningar framfördes vid upprepade tillfällen under 1979 och i
början av innevarande år från såväl socialdemokraterna som Landsorganisationen.
Regeringen ställde sig dock varje gång helt oförstående till dessa
synpunkter.

SkU 1979/80:62

22

När regeringen till sist, i slutet av mars, aviserade en ytterligare
skattesänkning, innebar detta en rad nackdelar. Värdefull tid hade gått till
spillo varigenom avtalsförhandlingarna allvarligt försvårades. Ytterligare
flera veckor förflöt därefter utan att regeringen ville precisera hur denna
skattesänkning skulle utformas. Genom att regeringen nu vill korrigera sin
ursprungliga skatteomläggning sedan åtskilliga månader av det aktuella året
redan har förflutit uppkommer också vissa svårigheter i fråga om det tekniska
förfarandet vid uppbörden av preliminärskatten.

Det förslag som regeringen nu har framfört innebär en viss förbättring av
fördelningsprofilen i 1980 års skatteomläggning, eftersom skattesänkningen
blir något större främst i intervallet 45 000-60 000 kr. Utskottet kan mot
denna bakgrund acceptera regeringens förslag, särskilt om detta får sägas ha
utgjort en förutsättning för de nyligen träffade löneuppgörelserna. Utskottet
vill dock understryka att regeringens hantering av skattepolitiken har
inneburit en rad nackdelar.

För det första kvarstår allvarliga fördelningspolitiska orättvisor med den
skatteomläggning som har skett för 1980. En sådan nackdel utgörs av den
s. k. marginalskattespärren, som för 1980 har inneburit mycket betydande
skattesänkningar för höginkomsttagarna och som i princip befriar dem från
effekterna av alla framtida kommunalskattehöjningar. Ett annat orättvist
inslag utgörs av indexregleringen.

För det andra har regeringen inte anvisat hur den ytterligare skattesänkningen,
som innebär ett inkomstbortfall för staten om 900 milj. kr., skall
finansieras. Detta framstår som ytterligt oroande med tanke på det
alarmerande stora budgetunderskottet. Utskottet vill i detta sammanhang
understryka att socialdemokraterna i sitt föregående år framlagda förslag till
skatteomläggning hade anvisat hur en sänkning av inkomstskatten 1980
skulle finansieras, nämligen genom att införa en allmän produktionsskatt.

För det tredje uppkommer en rad tekniska problem till följd av att
regeringen på detta sätt föreslår ändringar i 1980 års skatteskalor sedan en del
av året redan har förflutit. De uppbördstekniska problemen till följd av att
preliminärskatteskalorna måste ändras fr. o. m. september 1980 torde dock
gå att lösa.

Härutöver uppkommer vissa otympligheter i skatteskalornas utformning
som försvårar en fortsatt reformering av inkomstskatten. Marginalskattesatserna
kommer att variera med inkomsten på ett sätt som framstår som
egendomligt inte minst med tanke på den vikt som man tidigare från
borgerlig sida har tillmätt just marginalskatternas utformning.

Marginalskattesatserna i skiktet 40 000-45 000 kr. har sålunda blivit klart
lägre än i inkomstskiktet därunder. Vidare innebär avtrappningen av den
förhöjda skattereduktionen för inkomster över 60 000 kr. att marginalskattesatserna
höjs med 3 procentenheter i skiktet 60 000-76 700 kr., dvs. för en
stor grupp av heltidsarbetand~ inkomsttagare. Härigenom har den marginalskattesänkning,
som den borgerliga riksdagsmajoriteten tidigare beslutat

SkU 1979/80:62

23

för dessa grupper, nu i stort sett upphävts. För en inkomst om 80 000 kr. blir
marginalskatten lägre än för en inkomst som uppgår till 75 000 kr.

Utskottet instämmer således i den i motion 2080 framförda kritiken mot
marginaleffekterna av den föreslagna skattesänkningen. Departementschefen
framhåller i propositionen att man i samband med kommande
inkomstskattereformer bör pröva hur den nu aktuella skattelättnaden bör
behandlas för framtiden. Utskottet förutsätter att man därvid, så långt det är
möjligt, söker undvika marginaleffekter av den art som motionärerna
påtalar. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet i mom. 1 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1979/80:2080 yrkande 1 i
motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. Utvidgning av skyldigheten att insätta medel på vinstkonto (mom. 3 i
utskottets hemställan)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Sorn
tidigare” och slutar med ”behandlade yrkandena” bort ha följande
lydelse:

Regeringens förslag avser endast 1980 års vinster. Denna tidsmässiga
begränsning är enligt utskottet olämplig med hänsyn till den konjunkturutveckling
som nu kan skönjas för återstoden av 1980 och början av nästa år.
Mycket talar nämligen för att Sverige efter hand kommer att påverkas allt
starkare av en vikande internationell konjunktur. Härigenom kan företagens
investeringsvilja komma att successivt försvagas. En sådan utveckling vore
olycklig med hänsyn till behovet att åstadkomma en kraftig och varaktig
uppgång särskilt av industrins investeringar i vårt land. Utskottet tillstyrker
därför yrkandet i motionen 2080 att företagens skyldighet att avsätta 25 % av
vinsten till vinstkonton utsträcks till att även omfatta 1981 års vinster.

Regeringens förslag innebär vidare att företag med en årsvinst som
understiger 1 milj. kr. undantas från kravet på en obligatorisk vinstavsättning,
även om dessa företag skall få möjlighet att frivilligt sätta in medel på
vinstkonto. Härigenom skulle en mycket stor grupp av företag undantas och
de totala vinstavsättningarna bli tämligen begränsade.

De regler som gällde 1974 innebar att företagen ålades att göra
avsättningar med 20 % av årsvinsten till arbetsmiljöfond om vinsten översteg
100 000 kr. och med ytterligare 15 % av årsvinsten till särskild investeringsfond
om vinsten översteg 1 milj. kr. Den högre beloppsgränsen i det senare
fallet bör således ses mot bakgrund av att företag med en årsvinst som
översteg 100 000 kr. under alla omständigheter skulle göra en avsättning till
arbetsmiljöfond.

SkU 1979/80:62

24

För att inte i onödan begränsa verkningarna av den investeringsstimulans
som de obligatoriska vinstavsättningarna syftar till bör beloppsgränsen
liksom 1974 sättas tämligen lågt. Med hänsyn till prisutvecklingen sedan 1974
bör emellertid en viss uppjustering av beloppsgränsen göras. Utskottet delar
den i motionen 2080 framförda uppfattningen att den obligatoriska
vinstavsättningen skall gälla alla företag med en årsvinst som överstiger
200 000 kr. Även företag med lägre årsvinster bör ha möjlighet att frivilligt
sätta in medel på vinstkonto.

dels att utskottet i mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1979/80:2080 yrkandena 2 och 3
och med anledning av proposition 1979/80:181 i denna del
beslutar att skyldighet att avsätta medel till vinstkonto skall
omfatta även 1981 års vinster, att den obligatoriska vinstavsättningen
skall gälla alla företag med en årsvinst som överstiger
200 000 kr. och att företag med årsvinster under detta belopp
skall ha rätt att frivilligt sätta in medel på vinstkonto.

3. Samrådsförfarande! (mom. 4 i utskottets hemställan)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Sorn
departementschefen” och slutar på s. 17 med ”denna del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i den avvikande meningen i
finansutskottets yttrande till skatteutskottet, nämligen att regeringens
förslag behöver kompletteras. Förslaget om vinstavsättning ingår som en del
i förutsättningarna för årets preliminära avtalsuppgörelse och innebär att
löntagarna avstått en del av löneutrymmet. Mot denna bakgrund är det
naturligt att arbetstagarorganisationerna också ges initiativrätt när det gäller
att ta i anspråk medel på vinstkonto. Administrativt skulle detta kunna ske
genom en rätt att hos arbetsmarknadsstyrelsen väcka förslag om att ett visst
företags medel på vinstkonto skall få tas i anspråk. Enligt motionärernas
förslag skulle arbetsmarknadsmyndigheterna i samråd med företagsledning
och arbetstagarorganisationerna sedan bereda ärendena och behovet av
nyinvesteringar i regionen med hänsyn till bl. a. behovet att långsiktigt stärka
sysselsättningen inom det berörda företaget.

Utskottet instämmer således i syftet med motionerna. Detta torde kunna
tillgodoses utan någon författningsändring. Vad utskottet anfört bör dock
ges regeringen till känna.

dels att utskottet i mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1979/80:2063 yrkande 3 och
motion 1979/80:2080 yrkande 4 samt med anledning av propo -

SkU 1979/80:62

25

sition 1979/80:181 i denna del ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ianspråktagande av vinstfond.

4. Indexregleringen av skatteskalan (mom. 6 i utskottets hemställan)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”Yrkanden av” och slutar med ”nämnda yrkanden" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den kritik mot indexregleringen av skatteskalorna som
framförs i motion 2063 och tillstyrker således yrkandet i denna motion och
motsvarande yrkande i motion 2066 att indexregleringen upphävs med
verkan fr. o. m. inkomståret 1981. Utskottet ställer sig också bakom
yrkandet i motion 2063 om en skatteomläggning för 1981 som utformas så att
den främst kommer de breda grupperna av löntagare och vanliga inkomsttagare
till del och att därvid också en allmän produktionsskatt bör
införas.

Utskottet avstyrker däremot bifall till yrkandet i vpk-motionen 2066 om
godkännande av vissa riktlinjer för skattepolitiken innefattande skärpt
beskattning av förmögenheter och realisationsvinster. Med hänsyn till
pågående utredningsarbete avstyrker utskottet också bifall till yrkandet i
motion 2079, också den från vpk, om ett tak för avdrag vid inkomsttaxeringen.

dels att utskottet i mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1979/80:2063 yrkande 7 och
motion 1979/80:2066 yrkande 10 beslutar att indexregleringen
skall upphävas med verkan fr. o. m inkomståret 1981 och att
riksdagen följaktligen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Gällande lydelse Reservanternas förslag

10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt

angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:
när beskattningsbar inkomst icke
överstiger 1 basenhet:

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke
överstiger 1 basenhet enligt lagen
(1977:1071) om basenhet enligt 10 §
1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt:

SkU 1979/80:62

26

Gällande lydelse

1 procent av 58%

Ändå att statlig inkomstskatt skall
uttagas med mer än 100 procent av
grundbeloppet, må likväl icke den å
någon del av den beskattningsbara
inkomsten belöpande skatten uppgå
till högre belopp än som motsvarar
58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse

Reservanternas förslag

av återstoden.

Basenheten utgör 5 800 kronor.
Ändå att statlig inkomstskatt skall
uttagas med mer än 100 procent av
grundbeloppet, må likväl icke den å
någon del av den beskattningsbara
inkomsten belöpande skatten uppgå
till högre belopp än som motsvarar
58 procent av denna inkomstdel.

- ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första gången i
fråga om 1981 års taxering. I samband med ikraftträdandet upphör lagen
(1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt att gälla.

5. Skatteomläggning för 1981 (mom. 8 i utskottets hemställan)

Reservanterna anser med åberopande av motiveringen i reservation 4 att
utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1979/80:2063 yrkande 8 hos
regeringen begär förslag till skatteomläggning för 1981 i
enlighet med vad som anförts i motionen.

6. Författningsförslagen i proposition 181 (mom. 11 i utskottets hemställan) Reservanterna

hemställer under förutsättning av bifall till reservation 2
att riksdagen vid mom. 11b beslutar anta det i proposition
1979/80:181 framlagda förslaget till lag om insättning på
tillfälligt vinstkonto med de ändringar att 2, 3 och 4 §§ erhåller
följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Insättning på vinstkonto skall
göras med ett belopp som motsvarar
25 procent av företagets justerade
årsvinst under der beskattningsår för
vilket taxering i första instans sker år
1981 eller-om företaget på grund av
förlängning av räkenskapsåret inte

Reservanternas förslag

§

Insättning på vinstkonto skall
göras med ett belopp som motsvarar
25 procent av företagets justerade
årsvinst under de beskattningsår för
vilka taxering i första instans sker år
1981 och 1982 eller, om företaget på
grund av förlängning av räkenskaps -

SkU 1979/80:62

27

Utskottets förslag

skall taxeras detta år - år 1982.
Understiger den justerade årsvinsten
1 miljon kronor behöver insättning
på vinstkonto inte göras.

Med justerad

Omfattar beskattningsåret
Har företaget

Reservanternas förslag

året inte skall taxeras ett av dessa år,
1981-1983. Understiger den justerade
årsvinsten 200 000 kronor
behöver insättning på vinstkonto
inte göras,
vid inkomsttaxeringen.

sammanlagda längd,
sådana åtgärder.

3

Inbetalning till för beskattningsåret.

Inbetalning som inbetalning sker.

Den särskilda enligt uppbördslagen.

Avgifterna är vid

Skall företaget inte taxeras år 1981
är företaget skyldigt att göra en
preliminär inbetalning till riksbanken
med belopp som motsvarar 25
procent av den justerade årsvinsten,
eller - i förekommande fall - den
jämkade årsvinsten, beräknad enligt
2 §, som hänför sig till det eller de
beskattningsår för vilket taxering
sker år 1980. Inbetalningen skall ha
kommit ett riksbankskontor till handa
senast den 30 april 1981. Finner
företaget, vid avlämnandet av sin
allmänna självdeklaration till 1982
års taxering, att ett större belopp
skall betalas in till vinstkonto än vad
som preliminärt har betalats in, skall
företaget betala in vad som fattas
senast den dag, då företaget enligt
34 § 1 eller 2 mom. taxeringslagen
skall ha avlämnat sin deklaration.
Bestämmelserna i andra-fjärde
styckena gäller även företag som
avses i detta stycke.

Riksbanken skall lämna

Riksbanken skall till

inkomsttaxeringen.

Skall företaget inte taxeras år 1981
är företaget skyldigt att göra en
preliminär inbetalning till riksbanken
med belopp som motsvarar 25
procent av den justerade årsvinsten
eller - i förekommande fall - den
jämkade årsvinsten, beräknad enligt
2 §, som hänför sig till det eller de
beskattningsår för vilket taxering
sker år 1980. Inbetalningen skall ha
kommit ett riksbankskontor till handa
senast den 30 april 1981. Finner
företaget, vid avlämnandet av sin
allmänna självdeklaration till 1982
års taxering, att ett större belopp
skall betalas in till vinstkonto än vad
som preliminärt har betalats in, skall
företaget betala in vad som fattas
senast den dag, då företaget enligt
34 § 1 eller 2 mom. taxeringslagen
skall ha avlämnat sin deklaration.
Bestämmelserna i andra-fjärde
styckena gäller även företag som
avses i detta stycke. Motsvarande
gäller om företaget inte skall taxeras
år 1982.

till vinstkonto.

— snarast därefter.

SkU 1979/80:62

28

Utskottets förslag

Vid beräkning av nettointäkt av
jordbruksfastighet eller av rörelse
enligt kommunalskattelagen

(1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt har företag, som
avses i 1 §, rätt till avdrag för belopp
som i räkenskaperna har avsatts till
vinstfond. Avdrag medges inte med
högre belopp än vad företaget - i
enlighet med bestämmelserna i 2 § -senast den 15 oktober under taxeringsåret
har betalat in till vinstkonto.
Avdraget får göras vid 1981 års
taxering eller - om företaget på
grund av förlängning av räkenskapsåret
inte skall taxeras detta år - vid
1982 års taxering.

Har ett

Reservanternas förslag

Vid beräkning av nettointäkt av
jordbruksfastighet eller av rörelse
enligt kommunalskattelagen

(1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt har företag, som
avses i 1 §, rätt till avdrag för belopp
som i räkenskaperna har avsatts till
vinstfond. Avdrag medges inte med
högre belopp än vad företaget - i
enlighet med bestämmelserna i 2 § —
senast den 15 oktober under taxeringsåret
har betalat in till vinstkonto.
Avdraget får göras vid det taxeringsår
då insättningen skett eller -om företaget inte skall taxeras detta
år - vid påföljande års taxering.

är högst.

SkU 1979/80:62 29

Bilaga 1

Konstitutionsutskottets yttrande
1979/80:7 y

över proposition 1979/80:181 om insatser för att underlätta nya
löneavtal i viss del

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har anhållit om konstitutionsutskottets yttrande över
proposition 1979/80:181 om insatser för att underlätta nya löneavtal såvitt
avser retroaktiviteten i de föreslagna bestämmelserna om insättning på
tillfälligt vinstkonto.

I proposition 1979/80:181 läggs fram förslag till insatser av det slag som
regeringen presenterade i ett åtgärdsprogram den 27 mars. Syftet är att
säkerställa nya löneavtal och säkra arbetsfreden. Insatserna omfattar främst
en höjning av den särskilda skattereduktionen för 1980 i inkomstskikten
mellan 40 000 och ca 76 000 kr. samt skyldighet för företagen att i vissa fall
sätta in medel på räntelösa vinstkonton hos riksbanken. Samtidigt tillkännages
att det är regeringens avsikt att tillskjuta budgetmedel för ökade
livsmedelssubventioner så att prishöjningar den 1 juli 1980 till följd av
jordbruksprisregleringen i allt väsentligt kan undvikas.

Förslaget till lag om insättning på tillfälligt vinstkonto återfinns på s. 3-14 i
propositionen. Förslaget motiveras i propositionen på följande sätt:

Förslaget till lag om insättning på tillfälligt vinstkonto innebär i likhet med
vad som gäller enligt lagen om avsättning till arbetsmiljöfond och lagen om
avsättning till särskild investeringsfond en skyldighet för vissa juridiska
personer att betala in ett belopp motsvarande viss del av företagets vinst till
ett spärrat, räntelöst konto i riksbanken. Även i övrigt överensstämmer
förslaget i väsentliga hänseenden med vad som gäller för arbetsmiljöfonder
och särskilda investeringsfonder. Ett belopp som motsvarar det inbetalade
beloppet skall således med avdragsrätt vid taxeringen få avsättas till en
vinstfond. Fonden skall få användas för investeringar i företaget. De
anställdas uppfattning skall ha betydelse vid tillståndsgivningen. I lagtekniskt
hänseende finns dock viktiga principiella skillnader. Det föreligger således
enligt förslaget inte någon skyldighet att i räkenskaperna göra en avsättning
till vinstfond. Skyldigheten avser endast inbetalningen av medel till
riksbanken. En förutsättning för avdragsrätt är dock att ett belopp
motsvarande inbetalningen avsatts till vinstfond. En annan principiell
skillnad mellan förslaget och 1974 års lagstiftning är att prövningen av
inbetalningsskyldigheten i princip ligger hos taxeringsnämnden. Detta har
särskild betydelse då ett företag underlåtit att betala in föreskrivet belopp.
Enligt mitt förslag skall det felande beloppet inte drivas in. Vid taxeringen
skall i stället som skattepliktig intäkt tas upp ett särskilt tillägg som är lika
stort som den uteblivna inbetalningen.

Som jag tidigare har nämnt skall det belopp, som skall betalas in till
riksbanken, beräknas på grundval av företagets årsvinst under det beskatt -

SkU 1979/80:62

30

ningsår för vilket taxering i första instans sker år 1981 eller - om företaget på
grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras detta år - år 1982.
För företag vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret kommer
alltså inbetalningsskyldigheten att grundas på 1980 års vinst. Har företaget
brutet räkenskapsår, exempelvis den 1 maj-den 30 april, beräknas inbetalningsbeloppet
med anledning av årsvinsten undertiden den 1 maj 1979-den
30 april 1980. I de fall då förlängning av räkenskapsåret leder till att
taxeringen år 1982 blir avgörande kommer årsvinsten delvis att hänföra sig
till år 1981.

Av det anförda framgår att skyldigheten att betala in medel till vinstkonto
kan helt eller delvis grundas på vinster som uppkommit innan lagstiftningen
kommer att träda i kraft. Det skulle därför kunna göras gällande att den
föreslagna inbetalningsskyldigheten strider mot förbudet i 2 kap. 10 8
regeringsformen mot retroaktiv skatte- eller avgiftslagstiftning. Att märka är
emellertid att det belopp som skall betalas in på vinstkonto inte utgör skatt
eller avgift. Medlen tillhör fortfarande företaget. Enligt min mening utgör
förbudet mot retroaktiv lagstiftning inte något hinder mot mitt förslag om
inbetalningsskyldighet.

Av naturliga skäl måste en försummad inbetalningsskyldighet leda till
någon form av påföljd för företaget. Denna påföljd kan ta olika former. En
möjlighet är att driva in medlen. Denna ordning gällde enligt 1974 års
lagstiftning. Jag anser emellertid att en sådan lösning är mindre lämplig. Som
tidigare framhållits bör sanktionen i stället ta formen av ett särskilt tillägg vid
taxeringen. Tillägget kan i sin tur bestämmas på olika sätt. Av bl. a. praktiska
skäl har jag funnit att tillägget bör kopplas till den årsvinst som grundar
inbetalningsskyldigheten, dvs. i normalfallet till vinsten under år 1980. Jag
vill dock erinra om att själva inbetalningen inte behöver göras förrän tidigast i
februari 1981. Enligt min mening strider inte heller bestämmelserna om det
särskilda tillägget mot förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning.

Som anförs i propositionen utgör inte det belopp som enligt förslaget skall
betalas in på vinstkonto skatt eller avgift. Medlen tillhör fortfarande
företaget. Även om skyldighet till sådan inbetalning kan grundas på vinster
som uppkommit och bokslut som gjorts innan lagstiftningen kommer att
träda i kraft, hindrar därför inte förbudet i 2 kap. 10 8 andra stycket
regeringsformen mot retroaktiv skatte- och avgiftslagstiftning förslaget om
inbetalningsskyldighet. De påföljder som enligt förslaget skall drabba
underlåtenhet att fullgöra inbetalningsskyldighet hänför sig till tidpunkt i
februari 1981 eller senare. Någon retroaktivitet föreligger därför inte i denna
del.

Stockholm den 27 maj 1980

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s). Anders Björck (m),
Olle Svensson (s). Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c). Gunnar Biörck i
Värmdö (m), Kurt Ove Johansson (s). Bengt Kindbom (c). Daniel Tarschys
(fp). Kerstin Nilsson (s). Sture Thun (s). Lahja Exner (s). Allan Ekström (m)
och Eric Hägelmark (fp).

SkU 1979/80:62 31

Bilaga 2

Finansutskottets yttrande
1979/80:7 y

över skatteförslag i propositionen 1979/80:181 samt vissa motioner

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har genom beslut den 22 maj 1980 berett finansutskottet
tillfälle att yttra sig över i propositionen 1979/80:181 och i vissa motioner
väckta förslag rörande skatter.

Insatser för att underlätta nya löneavtal m. m.

Utskottet tar i det följande upp frågan om hur de konkreta skatteförslag
som väckts i propositionen och i motionerna passar in i den realekonomiska
bilden och vilka aspekter som kan läggas på dem i ett budgetpolitiskt
perspektiv.

Allmän bedömning

I propositionen anför statsministern att sedan flertalet av arbetsmarknadens
huvudorganisationer beslutat rekommendera sina resp. avtalsslutande
organ att ingå avtal för 1980 på grundval av de av medlingskommissionerna
den 9 maj framlagda slutbuden, är regeringen för att underlätta slutliga avtal
nu beredd att föreslå riksdagen insatser av det slag som skisserades i
åtgärdsprogrammet den 27 mars. Löneavtalens kontanta påslag är av en
sådan storlek att det inte är möjligt att upprätthålla de förutsatta pris- och
hyresstoppen, inte heller att vidmakthålla oförändrade statliga taxor. Med
hänsyn till att de nu ingångna avtalen möjliggör att arbetsfred åter upprättats
och att det svenska samhället åter kan börja fungera är regeringen beredd att
låta de aviserade åtgärderna i övrigt gälla, anför föredraganden. Dessa
åtgärder avser lättnader i inkomstbeskattningen för fysiska personer samt
obligatoriska avsättningar av 25 % av företagsvinsterna till räntelöst konto i
riksbanken. Regeringen är därutöver beredd att med stöd av gällande
lagstiftning upprätthålla en intensifierad prisövervakning till i första hand
1980 års utgång. Det är också regeringens avsikt att tillskjuta budgetmedel så
att de prishöjningar på livsmedel som föranleds av tillämpningen av
jordbruksprisregleringen per den 1 juli 1980 i allt väsentligt kan undvikas,
utom för socker och sockerbetor.

Utvecklingen under denna lönerörelse visar på de stora svårigheter som är
förenade med att åstadkomma en anpassning till de krav det internationella
ekonomiska läget ställer, anför föredraganden vidare. Denna anpassning
ställer nu stora krav på återhållsamhet inom den offentliga sektorn.

SkU 1979/80:62

32

Finansutskottet kommer i sitt betänkande 1979/80:40 att närmare redovisa
effekterna för svensk ekonomi under år 1980 av de träffade löneavtalen samt
av skattesänkningen och de utökade livsmedelssubventioner som föreslås i
propositionen 181. Realekonomiskt pekar bedömningarna mot att hushållens
disponibla inkomster sammantaget ökar med drygt 14 % och hushållens
disponibla realinkomst med 2,5 %. Vid oförändrad sparandel innebär det en
ökning av den privata konsumtionen med 2,5 %. Som jämförelse kan
nämnas att den privata konsumtionen beräknades öka med ca 1,5 % i de
båda alternativ som konjunkturinstitutet utifrån vissa antaganden lade fram i
den preliminära nationalbudgeten. Den nu förutsedda konsumtionsökningen
är också avsevärt snabbare än som ansetts möjlig i något av de alternativ
för den svenska ekonomins utveckling under en treårsperiod som redovisas i
den reviderade finansplanen.

Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen leder till ett
inkomstbortfall för staten som har beräknats till 900 milj. kr. Kostnaderna
för de höjda livsmedelssubventionerna har uppskattats till 1 miljard kr. för
budgetåret 1980/81. Det är sålunda fråga om en mycket betydande belastning
på statsbudgeten som ökar budgetens underskott. Ytterst leder det till en
ökad upplåning utomlands.

Finansutskottet vill understryka att förslaget om lättnader i inkomstbeskattningen
för fysiska personer liksom de aviserade livsmedelssubventionerna
och förslaget om obligatoriska vinstavsättningar får ses i sitt
sammanhang. Åtgärderna ingår i förutsättningarna för den uppgörelse som
ingåtts på arbetsmarknaden. De torde inte kunna avvisas av riksdagen utan
att de preliminärt ingångna avtalen rivs upp. Mot den bakgrunden bör enligt
finansutskottets mening förslagen i propositionen i sina huvuddrag bifallas av
riksdagen.

Skattesänkningen för fysiska personer

Med hänvisning till vad som har anförts i det föregående tillstyrker
finansutskottet från sina utgångspunkter den föreslagna tillfälliga skattesänkningen
i form av höjd särskild skattereduktion. Det är angeläget att det i
samband med riksdagsbeslutet klart markeras att sänkningen är tillfällig och
endast gäller år 1980.

I motionen 2079 av Lars Werner m. fl. begärs förslag om en komplettering
av lagen så att den särskilda skattereduktionen kommer att gälla även
inkomster under 40 000 kronor. Finansutskottet vill i sammanhanget betona
det i propositionen framlagda förslagets direkta koppling till avtalsuppgörelsen.
De skatteåtgärder i övrigt som av fördelningspolitiska och andra skäl
ansetts nödvändiga beslöt riksdagen om i höstas. Nu berört yrkande avstyrks
av finansutskottet.

Den utlovade skattelättnaden för fysiska personer föreslås i propositionen
förverkligas på det sättet att nya preliminärskattetabeller, där hänsyn tagits

SkU 1979/80:62

33

till den särskilda skattereduktionen, används under månaderna september-december
1980.

Det tillkommer inte finansutskottet att bedöma det bäst lämpade
administrativa förfarandet. Från de aspekter finansutskottet har att lägga på
frågan vill utskottet emellertid ifrågasätta om det inte vore lämpligt att
justera preliminärskatteuttaget vid ett enda löneutbetalningstillfälle under
hösten. Administrativt förefaller det enklare. Samhällsekonomiskt skulle
därvid kunna vinnas, att om löntagare m. fl. får en ökad behållning efter
skatt under en enda månad så är benägenheten att spara en del av beloppet
större än om det sprids ut under fyra månader. Det torde i synnerhet gälla om
justeringen av preliminärskatten kombineras med ytterligare sparstimulerande
åtgärder från statens sida, så som redan aviserats i fråga om de
retroaktiva löneutbetalningarna. En engångsjustering kan också vara
lämplig för att markera att det rör sig om en tillfällig lättnad och att
preliminärskatten därefter åter blir densamma. Om ett förfarande av detta
slag tillämpas bör den månad där preliminärskatten justeras vara september
eller oktober, inte någon av månaderna nära jul.

Förslagen rörande särskilda vinstkonton m. m.

I propositionen 181 föreslås skyldighet för företag som bedriver jordbruk,
skogsbruk eller rörelse att betala in 25 % av 1980 års vinst till ett spärrat
räntelöst konto hos riksbanken. Understiger årsvinsten 1 milj. kr. behöver
inbetalning dock inte göras. Om företaget gör en motsvarande avsättning till
en särskild vinstfond i sina räkenskaper, ger inbetalningen rätt till avdrag vid
inkomsttaxeringen. Fonden skall få användas för investeringar i företaget.
De anställdas uppfattning skall ha betydelse vid tillståndsgivningen genom
rätt att få sin mening prövad vid tillståndsgivning. Förslaget har stora likheter
med den särskilda avsättning till investeringsfond som riksdagen fattade
beslut om år 1975, då länkad till en avsättning till arbetsmiljöfonder.

Det svenska näringslivets investeringar behöver öka kraftigt om den
nödvändiga förstärkningen av den utlandskonkurrerande sektorn i vår
ekonomi skall komma till stånd. Finansutskottet har i sitt betänkande om den
ekonomiska politiken från i februari månad (FiU 1979/80:15) liksom i det
betänkande FiU 1979/80:40 som slutbehandlas i dagarna mycket starkt
betonat detta. Det nu framlagda förslaget får därför ses som både ett inslag i
avtalsuppgörelsen - genom att den utdelningsbara vinsten i nuvarande läge
reduceras - och som ett led i en nödvändig investeringsökning. Utskottet
tillstyrker sålunda förslaget i dess huvuddrag, även med beaktande av att det
innebär skatteförluster för staten.

Det redan i anslutning till propositionen 1979/80:150 väckta förslaget i
motionen 1979/80:2063 av Olof Palme m. fl. om obligatorisk avsättning av
viss del av företagens vinster för år 1980 och som därefter preciserats i

SkU 1979/80:62

34

motionen 1979/80:2080 skiljer sig endast i begränsade hänseenden från
förslaget i propositionen.

Motionärerna anser att gränsen för obligatorisk avsättning bör gå vid
200 000 kr. i stället för vid i propositionen föreslagna 1 milj. kr. Finansutskottet
anser att i första hand administrativa grunder här bör vara avgörande.
Utskottet tillstyrker att gränsen sätts vid 1 milj. kr.

Vad gäller frågan om i vilka former de anställda bör beredas tillfälle att öva
inflytande över utnyttjande av medel på vinstfond konstaterar utskottet att
det föreslås ske i samma former som gäller vid utnyttjande av investeringsfond.
Det innebär ett obligatoriskt samrådsförfarande i företaget mellan
företagsledning och de anställda. Det markeras i propositionen att den
tillståndsgivande myndigheten bör fästa stort avseende vid de anställdas
synpunkter.

Utskottet noterar att de anställdas inflytande i beslut om ianspråktagande
av fondmedel i de motioner i denna fråga som tidigare väckts från
socialdemokratiskt håll avsågs komma till uttryck på det sätt som nu föreslås i
propositionen om uppbyggnad av vinstfonder. I motionen 1979/80:2080 som
väckts i anledning av den nu aktuella propositionen begär motionärerna att
arbetstagarorganisationerna skall få rätt att på eget initiativ väcka förslag hos
arbetsmarknadsmyndigheterna om att ett företags vinstfond skall tas i
anspråk.

Utskottet har svårt förstå fördelarna med en ordning av denna innebörd.
Investeringar i ett företag bör övervägas i samråd mellan företagsledning och
anställda. På samma sätt som de anställdas synpunkter bör tillmätas stor vikt
vid besluten om ianspråktagande av medel så är det inte rimligt att tänka sig
att en investering kan komma till stånd om företagsledningen finner den
mindre lämplig. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till yrkandet 4 i
motionen 2080.

I motionen 2080 yrkas slutligen att riksdagen nu skulle fatta beslut också
om insättning på tillfälligt vinstkonto avseende 1981 års vinster. Utskottet
avstyrker detta. Utskottet anser frågan vara för tidigt väckt. I vart fall bör det
ekonomiska utfallet för företagen av verksamheten under år 1980 avvaktas
innan ställning tas till 1981 års vinster.

Vad gäller det i motionerna 1979/80:2066 och 2079 väckta förslaget att
25 % av företagens vinster skulle avsättas till en samhällsägd investeringsfond
för investeringar i samhällsägda industrier vill utskottet anföra
följande.

De vinstmedel som i propositionen 181 föreslås föras till särskilda
vinstkonton behövs för investeringar i framåtsyftande och lönsamma projekt
i svenskt näringsliv under åren framöver. Ökade investeringar i samhällsägda
företag måste ske från samma utgångspunkter och inte baseras på medel som
hämtats från andra företag och andra näringsgrenar. Yrkandet avstyrks.

SkU 1979/80:62

35

Övriga yrkanden

I motionen 2080 av Olof Palme m. fl. yrkas att riksdagen beslutar att
upphäva indexregleringen av inkomstskatteskalorna fr. o. m 1981. Vidare
yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till skatteomläggning
för 1981 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Det är enligt utskottets mening uppenbart att skattefrågorna måste
komma upp till övervägande i höst inför den förestående avtalsuppgörelsen.
Då får prövas vilka skattepolitiska åtgärder som är befogade. Vissa riktlinjer
för skattepolitiken framöver anges i det reviderade budgetförslaget.

Utskottet konstaterar emellertid att de riktlinjer för skattepolitiken som
anges i motionen är uttryck för en annan syn i dessa frågor än de som kommer
till uttryck i propositionen. Till denna annorlunda syn hör uppfattningen att
en produktions- eller produktionsfaktorskatt skulle lösa våra skatteproblem,
en uppfattning som utskottet inte delar. Vad gäller indexregleringen vill
utskottet hänvisa till de argument för behovet av indexreglering av
skatteskalan som utförligt redovisades vid dess införande och som finansutskottet
ställde sig bakom (FiU 1977/78:10). Utvecklingen därefter har enligt
utskottets mening bekräftat behovet av indexjustering av skatteskalan. Vad
som i motionen anförs i dessa frågor rubbar inte denna utskottets
mening.

Slutligen några kommentarer i anledning av motionen 2079 av Lars
Werner m. fl. Där begärs förslag om ett tak för avdrag vid 33 1/3 % av
totalinkomsten. Förslag rörande mer omfattande förändringar i avdragsreglerna
måste enligt utskottets mening grundas på noggranna överväganden.
Utskottet konstaterar att direktiv för en prövning av dessa frågor har lämnats
av budgetministern (Dir 1980:11).

Vad gäller det i motionen 2079 också väckta förslaget om åtgärder för att
uppnå slopad momseffekt på livsmedel får utskottet konstatera att de
livsmedelssubventioner som utgår över budgeten - och som nu föreslås
kraftigt utökade - i mycket stor utsträckning leder till det av motionärerna
åsyftade resultatet.

Stockholm den 28 maj 1980

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s). Lars Tobisson (m).
Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson
(s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s). Roland Sundgren (s), Christina
Rogestam (c), Christer Nilsson (s). Mona S:t Cyr (m). Torsten Karlsson (s)
och Åke Persson (fp).

SkU 1979/80:62

36

Avvikande mening

Kjell-Olof Feldt, Paul Jansson, Per-Axel Nilsson, Anita Gradin, Roland
Sundgren, Christer Nilsson och Torsten Karlsson (alla s) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Motionärerna anser" och på s. 5
slutar med "utskottets mening” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att för att inte begränsa
verkningarna av den investeringsstimulans som de obligatoriska vinstavsättningarna
syftar till bör beloppsgränsen sättas relativt lågt. En lämplig gräns
synes vara 200 000 kr., men även företag med lägre årsvinster bör ha
möjlighet att frivilligt sätta in medel på vinstkonto.

Vad gäller frågan om i vilka former de anställda bör ges tillfälle att öva
inflytande över utnyttjandet av medel på vinstkonto delar utskottet
motionärernas uppfattning att regeringens förslag behöver kompletteras.
Förslaget om vinstavsättning ingår som en del i förutsättningarna för årets
preliminära avtalsuppgörelse och innebär att löntagarna avstått en del av
löneutrymmet till förmån för investeringsändamål. Mot den bakgrunden är
det naturligt att arbetstagarorganisationerna också ges initiativrätt när det
gäller att ta i anspråk medel på vinstkonto.

Administrativt skulle detta kunna ske genom en rätt att hos arbetsmarknadsstyrelsen
väcka förslag om att ett visst företags medel på vinstkonto skall
få tas i anspråk. Enligt motionärernas förslag skulle arbetsmarknadsmyndigheterna
i samråd med företagsledning och arbetstagarorganisationerna
sedan bereda ärendena och behovet av nyinvesteringar i regionen med
hänsyn till bl. a. behovet att långsiktigt stärka sysselsättningen inom det
berörda företaget.

I motionen 2080 yrkas slutligen att riksdagen nu skulle fatta beslut också
om insättning på tillfälligt vinstkonto avseende 1981 års vinster. Utskottet
instämmer i detta yrkande. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
redan nu lägga en god grund för 1981 års avtalsrörelse. Som en naturlig del
bör då ingå att vinstavsättningskravet omfattar båda åren 1980 och 1981.

Vad gäller det i motionerna 1979/80:2066 och 2079 väckta förslaget att
25 % av företagens vinster skulle avsättas till en samhällsägd investeringsfond
för investeringar i samhällsägda industrier vill utskottet anföra
följande.

De vinstmedel som i propositionen 181 föreslås föras till särskilda
vinstkonton behövs för investeringar i framåtsyftande och lönsamma projekt
i svenskt näringsliv under åren framöver. Frågan om ökade investeringar i
samhällsägda företag måste ske från samma utgångspunkter och inte baseras
på medel som hämtats från andra företag och andra näringsgrenar. Yrkandet
avstyrks.

SkU 1979/80:62

37

Övriga yrkanden

I motionen 2080 av Olof Palme m .fl. yrkas att riksdagen beslutar att
upphäva indexregleringen av inkomstskatteskalorna fr. o. m. 1981. Vidare
yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till skatteomläggning
för 1981 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Mot bakgrund av att propositionen saknar konkreta förslag om skattepolitikens
utformning 1981 vill utskottet även här understryka vikten av att
riksdagen redan nu inför nästa avtalsrörelse klargör vilka betingelser som
gäller på skatteområdet. En produktionsskatt skulle därvidlag uppenbarligen
lösa en del problem som vårt nuvarande skattesystem brottas med. Vad
gäller indexregleringen vill utskottet hänvisa till de argument av såväl
stabiliserings- som fördelningspolitisk natur mot indexregleringen som
redovisats vid dess införande (FiU 1977/78:10). Utvecklingen därefter har
enligt utskottets mening bekräftat farhågorna med indexjustering av
skatteskalan. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen
2080.

4