SkU 1979/80:56

Skatteutskottets betänkande
1979/80:56

med anledning av proposition 1979/80:146 med förslag till skatteregisterlag
jämte motion

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1979/80:146 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. skatteregisterlag,

2. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar.

I propositionen läggs fram förslag till lagreglering av registerföringen i det
nya ADB-systemet för beskattningen. Förslaget innebär i huvudsak följande.
Registerföringen i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt
den därmed sammanhängande uppbörden, som hittills har grundat sig på
föreskrifter meddelade av regeringen och riksskatteverket, regleras i en
särskild lag som kallas skatteregisterlag. I lagen tas in bestämmelser om bl. a.
registrens ändamål och innehåll samt om åtkomsten till registeruppgifterna
och tiden för lagringen av dessa. Vidare föreskrivs att utlämnande på
ADB-medium till annan myndighet av uppgifter från registren får ske endast
i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen. I
propositionen redovisas också de särskilda åtgärder som vidtas i sekretessoch
säkerhetssyfte.

Författningsförslagen har följande lydelse

1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 56

SkU 1979/80:56

1 Förslag till
Skatteregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och
ett regionalt skatteregister för varje län.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska
och juridiska personer,

2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan
kontrollverksamhet,

3. inkomst- och förmögenhetstaxering samt bestämmande av pensionsgrundande
inkomst,

4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen
(1953: 272).

2 § Med beskattning avses i denna lag fastställande av underlag för
bestämmande av skatt, bestämmande och uppbörd av skatt samt bestämmande
av pensionsgrundande inkomst.

3 § Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges

1. skatt enligt uppbördslagen (1953: 272) och sjömansskatt,

2. mervärdeskatt, annan indirekt skatt eller avgift för vilken riksskatteverket
är beskattningsmyndighet och vägtrafikskatt,

3. arbetsgivaravgift,

4. skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift,

5. ränta och avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av
skatt eller avgift enligt 1-4.

Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och avgift enligt i 1 §
nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna i
lagen.

4 § Riksskatteverket förfogar över det centrala skatteregistret. Länsstyrelse
och lokal skattemyndighet förfogar över det centrala skatteregistret såvitt
gäller uppgifter som hänför sig till länet respektive fögderiet. Länsstyrelsen
förfogar över det regionala registret för länet.

Det centrala skatteregistrets innehåll

5 § För fysisk person som är kyrkobokförd i riket skall i det centrala
skatteregistret anges

SkU 1979/80:56

1. personnummer, namn, adress, kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden,

2. registrering enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, särskilt registrerings-
och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,

3. förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd,

4. registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell församling,
tillhörighet till svenska kyrkan,

5. nationalitet, civilstånd, datum för civilståndsändring, antal hemmavarande
barn som inte har uppnått 16 eller 18 års ålder, personnummer för
make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för
denne,

6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera
socialförsäkringsavgift.

För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges
personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om -personnummer, namn och adress samt personnummer för den hos vilken
personen är kyrkobokförd, om inte ytterligare uppgifter som avses i första
stycket behövs för beskattning.

För person som ej är kyrkobokförd här i riket skall uppgifter enligt första,
andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för beskattning här i
riket.

6 § För juridisk person skall i det centrala skatteregistret anges organisationsnummer,
namn, firma, adress, hemortskommun, registrering enligt
lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och redovisningsnummer
samt förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i
skattelängd. För dödsbo skall även dagen för dödsfallet anges.

7 § För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och
6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i
25 § 8) taxeringslagen (1956: 623).

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxeringsbesök eller
annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen. För
varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag,
myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för
skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet
har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgifter som
behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953: 272) samt
uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådan skatt.

1* Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 56

SkU 1979/80:56

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt lag
eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av självdeklaration, dock
ej skälen för beslutet samt uppgift om att laga förfall föreligger för
underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanställningarna
för statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen
om skattepliktig förmögenhet.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet,
uppgift om beslut om ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift
om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer samt särskild adress för skattsedelsförsändelse.

12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 § 1-3, 3 b-3 f och 4 taxeringslagen.

13. Uppgift om beteckning, taxeringsvärde, delvärde och beskattningsnatur
för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om
fastigheten har flera ägare samt sådan uppgift om fastigheten som behövs för
bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med tillämpning
av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och uppgift om intäkt som
har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat taxeringsbesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom.
tredje stycket taxeringslagen.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika
kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas
fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan
och övriga kostnader å andra sidan.

17. Uppgift angående omsättning, varulager, resultat av bruttovinstberäkning,
annan beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller
underskott av förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på
delägare, skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har
stått till förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkostnader
samt privat andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan
förmån, avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på
skogskonto eller liknande, nedskrivning av fordringar samt av- och

SkU 1979/80:56

nedskrivning med högsta möjliga belopp, dock endast uppgift om att här
angivet förhållande föreligger och om belopp, procenttal eller årtal.

18. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

De regionala skatteregistrens innehåll

8 § Regionala skatteregister får innehålla de uppgifter som anges i 5-7 §§ i
den mån de hänför sig till länet.

Gemensamma bestämmelser

9 § Uppgifter som avses i 7 och 8 §§ får tas in i registren endast i den
utsträckning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

Regeringen får föreskriva mindre avvikelser från bestämmelserna om
registerinnehåll i denna lag.

10 § Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas
endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som
anges i andra-fjärde styckena.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får ha terminalåtkomst till
uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6 samt de uppgifter därutöver som
behövs för utfärdande av skattsedel och duplettskattsedel.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får vidare ha terminalåtkomst till
uppgifter som avses i 7 § 7-15 och som hänför sig till länet.

Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och
6 §§ samt 7 § 1-15.

11 § Uppgifter i register enligt denna lag får lämnas ut till annan myndighet
på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller
förordning eller regeringen har medgivit det. Regeringen får uppdra åt
datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte
omfattas av sekretess. Talan mot beslut av datainspektionen förs hos
regeringen genom besvär.

Första stycket gäller inte i fråga om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till annan myndighet jämställs utlämnande till annan
verksamhetsgren inom samma myndighet.

12 § Utan hinder av vad som är föreskrivet i annan lag får uppgift i register
enligt denna lag om registrerads namn, personnummer, adress, civilstånd
eller kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden lämnas ut till
enskild om det inte av särskild anledning kan antas att den registrerade eller
någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

SkU 1979/80:56

13 § Uppgifter i register enligt denna lag som hänför sig till viss beskattningsperiod
och som inte skall tas upp i skattelängd får bevaras under högst
sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.

Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år
under vilket revisionen avslutades.

Regeringen får föreskriva om förlängd bevaringstid för uppgifter som
avses i första eller andra stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

SkU 1979/80:56

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar

Härigenom föreskrivs att 17 a § lagen (1937:249) om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handlingar1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 a §2

Uppgifter i register, som förs med hjälp av automatisk databehandling och
som används i statens verksamhet avseende taxering eller eljest beskattning,
angående enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden får inte utan
samtycke från den som registreringen avser utlämnas till annan. Vad som nu
har sagts gäller dock inte myndighets beslut om taxering eller eljest
beskattning. Ar det av synnerlig vikt att uppgift i registret angående planerad
eller beslutad taxeringsrevision eller annan skattekontroll beträffande
skattskyldig inte kommer till dennes kännedom, får myndighet vägra att
lämna ut uppgiften. Under pågående taxeringskontroll beträffande skattskyldig
gäller detsamma också registrets innehåll i övrigt.

Utan hinder av bestämmelserna i
första stycket får uppgift lämnas ut
enligt vad som föreskrivs i lag om
förfarandet vid beskattning eller i
skatteregisterlagen (1980:000).

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Lagen omtryckt 1976:611.

2 Senaste lydelse 1978:906.

SkU 1979/80:56

Motionen

I detta sammanhang behandlas den under allmänna motionstiden i år
väckta motionen 1979/80:1841 av Göthe Knutson (m) vari med hänvisning till
motionen 1840 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att en
parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utvärdera erfarenheter av
och utbyggnadsplanläggning för det nya centrala datasystemet för direkt
skatt, ävensom att planlägga en överföring av det nuvarande systemet till
s. k. kompatibla regionala datorer, som till att börja med införs på prov i ett
län vid 1981 års taxering.

Yttrande

Över propositionen har konstitutionsutskottet avgivit yttrande. Yttrandet
är fogat som bilaga till betänkandet.

Utskottet

ADB har sedan länge använts inom stora delar av skatteområdet.
ADB-stödet före 1975 var i huvudsak inriktat på uppbörden av skatt.
Skattekontrollen däremot var tillgodosedd endast i mindre utsträckning.
Någon direktåtkomst till registren var inte möjlig, och uppgifterna för de
olika skatteslagen var registrerade i skilda ADB-system.

Genom principbeslut år 1975 antog riksdagen riktlinjer för en ny
taxeringsorganisation i första instans som innebär en betydelsefull ändring i
dessa avseenden. Enligt beslutet, vars grundläggande syfte är att genom en
effektivisering av skatteadministrationen nå större likformighet och rättvisa
vid taxeringen, är det i första hand kontrollfunktionerna som skall förstärkas.
Det nya ADB-systemet, som till större delen tagits i bruk redan vid 1979 års
taxering, bygger i stor utsträckning på en central registerföring hos
riksskatteverket (RSV) med terminalåtkomst för länsstyrelser och lokala
skattemyndigheter. Det centrala skatteregistret hos RSV skall innehålla inte
bara uppgifter som behövs för taxeringen och uppbörden av direkt skatt. I ett
särskilt organisationsregister, som ingår i det centrala registret, skall också
finnas uppgifter om olika skatte- och avgiftsslag.

Arbetet med att utveckla och ta i drift det nya ADB-systemet har bedrivits
av RSV och statskontoret inom det gemensamma s. k. RS-projektet. Förslag
på grundval av rapporter från RS-utredningen har vid flera tillfällen lagts
fram för riksdagen, senast i proposition 1978/79:161 om ändring i uppbördsförfarandet,
som antogs av riksdagen våren 1979.1 RS-utredningens uppdrag
har ingått att utreda de integritets- och sekretessfrågor samt övriga
säkerhetsfrågor som är förknippade med användning av ADB inom
skatteadministrationen.

Den nu aktuella propositionen bygger på förslag av RS-utredningen.

SkU 1979/80:56

Dessa förslag syftar huvudsakligen till att tillgodose de olika skyddsintressen
som kan uppstå i samband med utnyttjandet av ADB. I korthet innebär
förslagen följande.

Registerföringen i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxeringen och den
därmed sammanhängande uppbörden, som hittills grundat sig på föreskrifter
meddelade av regeringen och RSV, regleras i en särskild lag, skatteregisterlagen.
I denna föreskrivs att det skall föras ett centralt skatteregister för hela
landet och ett regionalt skatteregister för varje län. Lagen innehåller också
bestämmelser om registrens ändamål och innehåll, åtkomsten till uppgifterna
i registren, utlämnande av dessa uppgifter på ADB-medium till annan
myndighet och om utlämnande av vissa registeruppgifter till enskild.

Det grundläggande syftet med den nya taxeringsorganisationen är som
tidigare nämnts att höja kvaliteten på taxeringen i första instans och
därigenom få större likformighet och rättvisa vid taxeringen. Enligt 1975 års
riksdagsbeslut skall detta effektueras bl. a. genom en bättre kontroll av
särskilt de svårkontrollerade deklarationerna. En viktig målsättning i den
nya taxeringsorganisationen är också att förbättra och förenkla förfarandet
för såväl myndigheter som enskilda.

Som departementschefen framhåller i propositionen kan den omständigheten
att man genom införandet av nya administrativa system gör det möjligt
att vid beskattningen, effektivare än hittills, utnyttja uppgifter till ledning för
beskattningsändamål i och för sig inte anses innebära något otillbörligt från
integritetssynpunkt. Från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt är det
enligt utskottets mening däremot ett oavvisligt krav att systemet får en sådan
utformning att man, så långt det är möjligt, eliminerar riskerna för att
hemliga beskattningsuppgifter blir tillgängliga utanför den begränsade krets
av myndigheter och tjänstemän som behöver dem för beskattningsverksamheten.

Enligt utskottets mening tillgodoser de bestämmelser om registerföring
och om åtkomst till registeruppgifter som föreslås i propositionen rimliga
effektivitets- och kontrollkrav utan att rättssäkerhets- och integritetsintressen
åsidosätts. Utskottet tillstyrker därför i princip bifall till propositionen.
Med hänsyn till att skatteregisterlagen är en nyhet i svensk skattelagstiftning
och då - som departementschefen framhåller - ett effektivt skydd för
individen torde förutsätta fortlöpande systematiska insatser vill utskottet
understryka angelägenheten av att RSV i samråd med datainspektionen noga
följer upp frågorna om bl. a. integritets- och sekretesskydd.

Enligt 11 § i förslaget till skatteregisterlag skall uppgifter i register få
lämnas ut på medium för automatisk databehandling till annan myndighet
endast om sådant utlämnande följer av lag eller förordning eller regeringen
lämnat särskilt medgivande. Bestämmelsen är inte tillämplig i fråga om
”utlämning för beskattning”.

Konstitutionsutskottet som yttrat sig över propositionen - yttrandet är
fogat som bilaga till detta betänkande - har med anledning av nämnda

SkU 1979/80:56

författningsrum framhållit att dess utformning bör ses som en följd av regeln i
den nya sekretesslagen att sekretessen också i princip skall gälla mellan skilda
myndigheter. Uppgift för vilken sekretess gäller får inte röjas för annan
myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller
förordning till vilken sekretesslagen hänvisar. Sekretesslagen är således
exklusiv i förhållande till annan lagstiftning. Detta får enligt konstitutionsutskottet
beträffande 11 § skatteregisterlagen till följd att sekretessbelagd
uppgift inte kan lämnas till annan myndighet med mindre det i enlighet med
undantagsstadgande i 14 kap. 1 § sekretesslagen föreligger uppgiftsskyldighet
enligt särskild författning. Föreligger inte sådan skyldighet tar sekretesslagens
regler över, och 11 § kan då inte tillämpas om det inte finns en
hänvisning till skatteregisterlagen i sekretesslagen.

Enligt vad utskottet inhämtat är 11 § inte avsedd att särreglera frågan om
sekretess mellan myndigheter såvitt gäller uppgifterna i skatteregistren.
Paragrafen reglerar endast möjligheterna att lämna ut uppgifterna på
ADB-medium. Det är med andra ord fråga om en särskild begränsning när
det gäller sättet för utlämnande av såväl offentliga som sekretessbelagda
uppgifter.

Såvitt gäller sekretessbelagda uppgifter är det alltså meningen att en
prövning skall ske dels enligt sekretesslagens bestämmelser, dels enligt 11 §
skatteregisterlagen. Det innebär att om den utlämnande myndigheten efter
en prövning av sekretessfrågan finner att uppgifterna bör lämnas ut -antingen på grund av att uppgiftsskyldighet föreligger (14 kap. 1 § SekrL)
eller därför att det är uppenbart att intresset av att lämna ut uppgifterna har
företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda (14 kap. 3 §
SekrL) - måste det för att utlämnande skall kunna ske på ADB-medium
finnas ett särskilt författningsstöd eller inhämtas ett särskilt medgivande från
regeringen.

Något förtydligande av lagtexten i 11 § behövs enligt utskottets mening
inte med hänsyn till vad som nu har anförts. Det kan emellertid uppkomma
vissa svårigheter att i förekommande fall göra prövningarna enligt 14 kap. 3 §
SekrL och 11 § skatteregisterlagen fristående från varandra. Det kan därför
finnas anledning att i samband med följdlagstiftningen till den nya
sekretesslagen överväga om inte i 14 kap. 3 § bör tas in en föreskrift av
innebörd att prövningen enligt denna paragraf, såvitt gäller utlämnande av
sekretessbelagda uppgifter på ADB-medium från skatteregistren enligt 11 §
skatteregisterlagen, skall ankomma på regeringen och inte på den utlämnande
myndigheten.

11 § i förslaget till skatteregisterlag innehåller också en bestämmelse om
att med utlämnande till annan myndighet skall jämställas utlämnande till
annan verksamhetsgren inom samma myndighet.

Konstitutionsutskottet erinrar om att regeln om sekretess mellan olika
verksamhetsgrenar inom samma myndighet ändrats i samband med riksdagsbehandlingen
av nya sekretesslagen. Sekretess mellan olika verksamhetsgre -

SkU 1979/80:56

nar skall således gälla endast när verksamhetsgrenarna är att betrakta som
självständiga i förhållande till varandra. 11 § skatteregisterlagen bör enligt
konstitutionsutskottet därför ändras så att den överensstämmer med
sekretesslagens lydelse enligt riksdagens beslut.

Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning och tillstyrker
därför att författningsrummet ändras på sätt konstitutionsutskottet föreslagit Departementschefen

framhåller i propositionen att det är av värde att
bestämmelserna kan träda i kraft snarast möjligt. Samtidigt kan, menar han,
en viss omställningstid av tekniska skäl bli nödvändig, i den mån den
registerföring som föreskrivs i lagen skiljer sig från den som påbörjats vid
tiden för riksdagens beslut. Eftersom denna tid enligt hans mening kan vara
svår att beräkna i förväg, begär han bemyndigande för regeringen att besluta
om tidpunkten för ikraftträdandet.

Konstitutionsutskottet framhåller med anledning härav att utskottet i
samband med dechargegranskning 1977 kritiserat ikraftträdandebestämmelser
av detta slag och i samband därmed uttalat att en så obestämd tidpunkt för
ikraftträdandet inte bör användas annat än i undantagsfall och när det av
alldeles speciella skäl är motiverat.

Utskottet, som i andra sammanhang gjort samma bedömning som
konstitutionsutskottet, anser sig mot bakgrund av det anförda böra förorda
att skatteregisterlagen skall träda i kraft vid en bestämd tidpunkt. Denna bör
med hänsyn till departementschefens uttalanden sättas till den 1 juli i år.
Samma ikraftträdande bör gälla i fråga om förslaget till lag om ändring i lagen
om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

I den under allmänna motionstiden i år väckta motionen 1841 begär
motionären, med hänvisning till motivering i motionen 1840, en parlamentarisk
utredning med uppgift att utvärdera erfarenheterna av det nya centrala
datasystemet för direkt skatt. Han anser att skattedatasystemets centralisering
är dess svaghet med hänsyn bl. a. till riskerna för driftstörningar och att
man därför bör planlägga en överföring av det nuvarande systemet till s. k.
kompatibla regionala datorer. Överföringen bör ske försöksvis i ett län och
med början vid 1981 års taxering.

Av de uttalanden departementschefen gör i propositionen framgår att
hittills föreliggande uppgifter om hur det nya ADB-systemet fungerat under
genomförandeåret inte ger stöd för den kritik som framförts i bl. a.
massmedia. I många avseenden har väsentliga förbättringar skett, och det
finns därför - menar han - goda förutsättningar för att det nya systemet i
framtiden verksamt kommer att bidra till den av riksdagen åsyftade
rationaliseringen av skatteadministrationen.

Någon anledning att nu ompröva ett system av vars tillämpning i praktiken
man ännu har mycket begränsad erfarenhet föreligger enligt utskottets
mening inte. Det får som departementschefen framhåller anses ankomma på

SkU 1979/80:56

RSV att i samråd med datainspektionen noga följa upp frågorna om bl. a.
driftsäkerheten i systemet. Utskottet avstyrker därför motionen.

Mot de delar i propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har
utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av proposition 1979/80:146 antar
de i propositionen framlagda förslagen till

a) skatteregisterlag med de ändringarna att 11 § och ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse

Uppgifter i register enligt denna
lag får lämnas ut till annan myndighet
på medium för automatisk databehandling
endast om detta följer av
lag eller förordning eller regeringen
har medgivit det. Regeringen får
uppdra åt datainspektionen att lämna
sådant medgivande i fråga om
uppgifter som inte omfattas av sekretess.
Talan mot beslut av datainspektionen
förs hos regeringen
genom besvär.

Första stycket gäller inte i fråga
om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till, annan myndighet
jämställs utlämnande till
annan verksamhetsgren inom samma
myndighet.

Utskottets förslag

Första stycket gäller inte i fråga
om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till annan myndighet
jämställs utlämnande mellan
olika verksamhetsgrenar inom samma
myndighet, när de är att betrakta
som självständiga i förhållande till
varandra.

SkU 1979/80:56

Föreslagen lydelse Utskottets förslag

Ikraftträdandet

Denna lag träder i kraft den dag Denna lag träder i kraft den 1 juli
regeringen bestämmer. 1980.

b) lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Föreslagen lydelse Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft två veckor Denna lag träder i kraft den 1 juli
efter den dag, då lagen enligt uppgift 1980.
pä den har utkommit frän trycket i
Svensk författningssamling.

2. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1841.

Stockholm den 8 maj 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c).
Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren
(m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm
Gustafsson (fp), Egon Jacobsson (s) och Olle Grahn (fp).

SkU 1979/80:56 14

Bilaga

Konstitutionsutskottets yttrande
1979/80:3 y

angående propositionen 1979/80:146 med förslag till skatteregisterlag Till

skatteutskottet

Genom protokollsutdrag den 10 april 1980 har skatteutskottet berett
konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över bl. a. propositionen 1979/
80:146 med förslag till skatteregisterlag.

Lagförslaget innebär att registerföringen i fråga om inkomst- och
förmögenhetstaxeringen samt den därmed sammanhängande uppbörden,
som hittills har grundat sig på föreskrifter, meddelade av regeringen och
riksskatteverket, lagregleras. Det föreslås att det inrättas dels ett centralt
register för hela landet, dels regionala register, ett för varje län. I lagförslaget
finns bl. a. bestämmelser om registrens ändamål och innehåll, om åtkomsten
till uppgifterna i registren, om utlämnande av dessa på ADB-medium till
annan myndighet samt om utlämnande av vissa uppgifter i registren till
enskild. Vidare föreslås en följdändring i 17 a § lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Som kan utläsas av det föregående är lagförslaget närmast att se som en
lagreglering av det nya ADB-systemet (RS-systemet), vilket till större delen
enligt riksdagens beslut införts fr. o. m. 1979 års taxering.

I 5-8 §§ i lagförslaget anges vilka uppgifter som skall eller får tas in i
registren.

Terminalåtkomst till uppgifter i registren är begränsad enligt bestämmelser
i 10 §. I princip innebär dessa regler att endast riksskatteverket har
terminalåtkomst till det centrala registret i dess helhet, länsstyrelserna och de
lokala skattemyndigheterna till de uppgifter i detta som hänför sig till det
egna länet. Till de regionala registren har resp. länsstyrelse eller lokal
skattemyndighet terminalåtkomst.

För vissa särskilt integritetskänsliga uppgifter, dvs. de som anges i 7 §
16-18, finns ingen åtkomstmöjlighet genom avläsning på bildskärm, utan
dessa uppgifter kan endast tas ut i form av datakort.

I propositionen är det i första hand 11 och 12 §§ förslaget till skatteregisterlag
samt den föreslagna ändringen i sekretesslagen som berör utskottets
ämnesområden. Utskottet begränsar därför sitt yttrande till dessa delar och
till ett par frågor av formell karaktär.

I 11 § regleras möjligheten att lämna uppgifter till annan myndighet på
medium för automatisk databehandling. Detta föreslås bli tillåtet endast om
uppgifterna skall lämnas till den andra myndigheten enligt föreskrift i lag
eller förordning eller efter regeringens medgivande. Beträffande icke

SkU 1979/80:56

sekretessbelagda uppgifter kan regeringen uppdra åt datainspektionen att
lämna sådant medgivande. Bestämmelsen är inte tillämplig ”i fråga om
utlämnande för beskattning”.

Reglerna i 11 § är en följd av regelsystemet i den nya sekretesslagen att
sekretessen också i princip skall gälla mellan skilda myndigheter. Vissa
undantag har gjorts från denna regel. Sålunda gäller t. ex. sekretessen inte i
förhållande till en annan myndighet när det föreligger uppgiftsskyldighet
enligt lag eller förordning (14 kap. 1 § sekretesslagen). Vidare finns det en
s. k. generalklausul i 14 kap. 3 § som föreskriver att sekretessbelagd uppgift
får lämnas till annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att
uppgiften lämnas har företräde framför det intresse sekretessen skall
skydda.

Enligt föredragande statsrådet bör en anpassning i stort av reglerna i
skattelagstiftningen till den nya sekretesslagen övervägas ytterligare och tas
upp i senare sammanhang. Han fortsätter:

I detta sammanhang bör man enligt min mening begränsa sig till att införa
bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-medium till andra
myndigheter. I skatteregisterlagen bör i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som har förordats av utredningen och DI slås fast att sådant utlämnande i
princip skall beslutas av statsmakterna, vare sig det gäller hemliga uppgifter
eller offentliga uppgifter. Också frågan om ett regelmässigt utlämnande av
offentliga uppgifter på ADB-medium kan nämligen ibland rymma sådana
avvägningar som det bör ankomma på statsmakterna och inte DI att fatta
beslut om. Jag tänker bl. a. på utlämnande för samköming med andra
ADB-register i kontrollsyfte. Med hänsyn till att samma avvägning kan bli
aktuell i fråga om utlämnande till myndighet i enstaka fall av uppgifter på
ADB-medium anser jag att regeringen i princip bör besluta i dessa fall. Vad
jag nu har sagt gäller främst utlämnande på ADB-medium till myndigheter
utanför skatteområdet. Som jag tidigare har nämnt skall de nya ADBregistren
betjäna flera olika myndigheter inom skatteområdet. Innan man
har tagit ställning till den allmänna regleringen av utbytet av skatteuppgifter
mellan olika myndigheter bör man enligt min mening inte införa något krav
på författningsstöd för utbyte av ADB-information mellan de berörda
skattemyndigheterna.

Jag föreslår således att det i skatteregisterlagen tas in bestämmelser av
innebörd att uppgifter i skatteregistren inte får lämnas ut på ADB-medium
till annan myndighet för annat än beskattningsändamål om det inte följer av
lag eller förordning eller regeringen har medgivit det. Möjlighet bör dock
finnas att låta DI medge utlämnande på ADB-medium såvitt gäller inte
sekretessbelagda uppgifter. Bestämmelser härom bör också tas in i
skatteregisterlagen. Jag återkommer till den närmare utformningen av
bestämmelserna.

Enligt 1 kap 3 § sekretesslagen får uppgift för vilken sekretess gäller enligt
sekretesslagen inte röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i
sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar.
Sekretesslagen är således i princip exklusiv i förhållande till annan
lagstiftning. Detta får beträffande 11 § skatteregisterlagen till följd att
sekretessbelagd uppgift av den art som åsyftas med stadgandet inte kan

SkU 1979/80:56

lämnas till annan myndighet med mindre det i enlighet med undantagsstadgandet
i 14 kap. 1 § sekretesslagen stadgas uppgiftsskyldighet i någon av de
lagar eller förordningar vartill hänvisas i paragrafen. Föreligger däremot inte
sådan skyldighet att lämna uppgifter tar sekretesslagens regler över och 11 §
kan inte tillämpas om inte en hänvisning till skatteregisterlagen görs i
sekretesslagen. Vidare bör framhållas, att enligt 14 kap. 8 § sekretesslagen
kan regeringen för särskilt fall medge dispens från en sekretessregel när det
är påkallat av synnerliga skäl. Den dispensregel som 11 § innehåller har fått
en utformning som är generösare mot regeringen. Inte heller i detta
hänseende kan emellertid sekretesslagens regelsystem förbigås.

Det bör även framhållas att sekretessen enligt den nya sekretesslagen inte
följer en uppgift utanför det område eller den verksamhet som anges i det
särskilda sekretesstadgandet. Skattesekretessen behandlas i 9 kap. 1 § i den
nya sekretesslagen. Sekretessen enligt detta stadgande tar sikte på myndighets
verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering
eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Vidare finns
det särskilda regler i 11,12 och 13 kap. om att sekretessen följer en uppgift till
vissa myndigheter (JO, JK, domstolar, revisionsmyndigheter m. fl.). Sekretessbelagd
uppgift som med stöd av 11 § skatteregisterlagen lämnas ut till
annan myndighet på medium för automatisk databehandling kan således bli
offentlig hos den nya myndigheten, om sekretess inte särskilt medges enligt
sekretesslagen.

Enligt 11 § tredje stycket i förslaget till skatteregisterlag jämställs med
utlämnande till annan myndighet utlämnande till annan verksamhetsgren
inom samma myndighet. Det bör erinras om att bestämmelsen om sekretess
mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet ändrades vid
riksdagsbehandlingen av sekretesslagen. Sekretess mellan olika verksamhetsgrenar
gäller således enligt nya sekretesslagen endast när verksamhetsgrenarna
är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Då
syftet med nu ifrågavarande bestämmelse i skatteregisterlagen synes vara att
uppnå en anpassning till sekretesslagen, bör bestämmelsen ändras så att den
överensstämmer med sekretesslagens lydelse enligt riksdagens beslut.

12 § i skatteregisterlagen har fått en lydelse som motsvarar bestämmelsen i
7 kap. 15 § sekretesslagen angående under vilka omständigheter folkbokföringsuppgifter
kan sekretessbeläggas. I detta hänseende kan således ingen
erinran riktas mot bestämmelsen. Däremot bör i sammanhanget pekas på
bestämmelsen i 7 kap. 16 § sekretesslagen angående uppgifter i personregister
enligt datalagen. Kan det i dessa fall antas att uppgiften skall användas för
automatisk databehandling i strid mot datalagen liksom om det finns risk för
att den skulle kunna användas på motsvarande sätt i utlandet med otillbörligt
intrång i den personliga integriteten som följd får den enligt denna
bestämmelse i sekretesslagen inte utlämnas. Bestämmelsen tar således över
12 § i skatteregisterlagen. Det kan vidare starkt ifrågasättas om inte
uppgifterna, när de kommer från skattemyndighet, är sekretessbelagda

SkU 1979/80:56

enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen. I så fall är utlämnande inte tillåtet.

Den föreslagna ändringen i 1°37 års sekretesslag är en följdändring till 12 §
i skatteregisterlagen och eliminerar således den bristande överensstämmelse
som annars skulle föreligga mellan skatteregisterlagen och denna lag för
tiden innan den nya sekretesslagen träder i kraft.

Inrättande av personregister har inte ansetts hänförligt till sådana
bestämmelser som enligt 8 kap. RF kräver stöd i lag eller annan författning.
Att införandet av ifrågavarande register ändå getts lagform motiveras i
propositionen med att skatteregister innehåller en omfattande information
om de enskilda medborgarnas privata förhållanden. Redan på grund av att
grundlagen inte kräver lagform fordras heller inte lagrådets hörande enligt 8
kap. 18 § RF innan lagen antas. Detta fordras emellertid i princip för
ändringar i sekretesslagen. Med hänsyn till arten av ifrågavarande ändring
torde dock lagrådets yttrande inte vara nödvändigt. Enligt bestämmelsen i 8
kap. 18 § RF borde dock en förklaring till att lagrådet inte hörts ha intagits i
propositionen.

Det föreslås att skatteregisterlagen skall sättas i kraft på den dag då
regeringen bestämmer. Ikraftträdandebestämmelser av detta slag har
utskottet kritiserat i samband med dechargegranskningen (KU 1976/77:44 s.
21). Bl. a. uttalade utskottet att en så obestämd ikraftträdandebestämmelse
inte är tillfredsställande från informationssynpunkt och att det därför är
angeläget att en sådan ordning inte används annat än i undantagsfall och när
det av alldeles speciella skäl är motiverat. I propositionen motiveras
ikraftträdandebestämmelsen på följande sätt (s. 50):

Enligt min mening är det av värde att bestämmelserna kan träda i kraft
snarast möjligt. I den mån den registerföring som föreskrivs i lagen skiljer sig
från den som har påbörjats vid tiden för riksdagens beslut kan naturligtvis en
viss omställningstid av tekniska skäl bli nödvändig. Denna tid kan vara svår
att beräkna i förväg. Jag föreslår därför att regeringen bemyndigas besluta
om tidpunkten för ikraftträdandet.

För den händelse skatteutskottet delar konstitutionsutskottets syn på
ikraftträdandebestämmelsen får det ankomma på skatteutskottet att bestämma
dag för ikraftträdandet. Även den föreslagna ändringen i sekretesslagen,
för vilken ikraftträdandetiden satts till två veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift utkommit från trycket, bör i så fall kunna träda i kraft
samtidigt.

Utskottet lägger i bilaga 1 fram förslag till sådan ändring av 11 § tredje
stycket skatteregisterlagen som utskottet i det föregående förordat. Beträffande
de påpekanden som utskottet i övrigt gjort är dessa av det slag att det

SkU 1979/80:56 18

kan förutsättas att de beaktas i det fortsatta följdarbetet med sekretesslagen.

Stockholm den 24 april 1980

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Olle Svensson (s),
Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar
Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c). Daniel
Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s), Britta Hammarbacken (c). Sture Thun (s),
Jan Prytz (m) och Eric Hägelmark (fp).

SkU 1979/80:56

Förslag till skatteregisterlag
I propositionen föreslagen lydelse

Första stycket gäller inte i fråga
om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till annan myndighet
jämställs utlämnande till annan
verksamhetsgren inom samma
myndighet.

Bilaga l

Av konstitutionsutskottet föreslagen
lydelse

Första stycket gäller inte i fråga
om utlämnande för beskattning.

Med utlämnande till annan myndighet
jämställs utlämnande mellan
olika verksamhetsgrenar inom samma
myndighet, när de är att betrakta
som självständiga i förhållande till
varandra.