SkU 1979/80:35

Skatteutskottets betänkande
1979/80:35

med anledning av propositionen 1979/80:100 bilaga 11 i vad avser vissa
anslag för budgetåret 1980/81 inom budgetdepartementets verksamhetsområde
jämte motion

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Budgetdepartementet

1. Riksskatteverket. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1979/
80:100 bilaga 11 (budgetdepartementet) under punkten C 1 (s. 25-37)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 204 750 000 kr.

2. Stämpelomkostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten C 2 (s. 37-38) och hemställer

att riksdagen till Stämpelomkostnader för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 1 605 000 kr.

3. Kostnader för årlig taxering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten C 3 (s. 38-40) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för ärlig taxering m. m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 97 000 000 kr.

4. Kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten C 4 (s. 40-42) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 70 000 000
kr.

5. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 5 (s. 42-44) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörd m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 23 000 000 kr.

6. Skatteflyktskommission

Utskottet

I anslutning till frågorna om anslag till skatte- och kontrollväsen behandlar
utskottet den av Olof Palme m. fl. (s) väckta motionen 1979/80:1104
yrkandet 9 vari hemställs att riksdagen till Skatteflyktskommission för
1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 35

SkU 1979/80:35

budgetåret 1980/81 under VIII huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
1 000 000 kr.

Motionärerna anser att det för att förbättra bevakningen av den s. k.
skatteplanering som ständigt pågår och utvecklas inom näringslivet bör
tillkallas en fristående skatteflyktskommission med parlamentariskt sammansatt
styrelse. Kommissionen som i övrigt bör bestå av högt kvalificerade
jurister och ekonomer skall ha till uppgift att bevaka skattedispositionerna
inom framför allt näringslivet, studera kontrollen ute på fältet liksom
förhållandena i andra länder och lägga fram konkreta förslag till åtgärder.

Utskottet har i frågan från riksskatteverket (RSV) och brottsförebyggande
rådet (BRÅ) inhämtat yttranden, som fogas som bilagor till betänkandet.

RSV anser mot bakgrund av den kompetens verket har enligt sin
instruktion att de arbetsuppgifter som motionärerna vill att skatteflyktskommissionen
skall utföra i huvudsak åvilar verket. RSV redovisar verkets
insatser mot skatteflykten i olika sammanhang och hänvisar till den särskilda
studie i syfte att kartlägga och möta skatteundandragande vartill medel ingår
i det av utskottet här tidigare tillstyrkta förslagsanslaget till verket för nästa
budgetår.

Verkets slutsats blir att någon fristående skatteflyktskommission inte
behövs och att de ekonomiska resurser som motionärerna vill anvisa för detta
ändamål skulle kunna utnyttjas bättre om de tillförs RSV för inrättande av en
särskild arbetsgrupp med motsvarande uppgifter. Mot verkets beslut har
styrelseledamoten Hagar Normark (s) reserverat sig och uttalat sig för ett
bifall till motionsyrkandet.

BRÅ påpekar i sitt yttrande, som avgivits av dess verkställande utskott, att
vissa av uppgifterna för den tänkta kommissionen sammanfaller med
uppdragen för vissa arbetsgrupper inom rådet och i den mån så är fallet anser
BRÅ att någon ny organisation inte behöver tillskapas. Vidare hänvisar
BRÅ till att verksamheten vid bokföringsnämnden och RSV delvis kan
sammanfalla med skatteflyktskommissionens avsedda uppgifter.

Ledamoten av verkställande utskottet Arne Nygren (s) har reserverat sig
mot de negativa yttrandena om behovet av en skatteflyktskommission liksom
mot påståendena att BRÅ och bokföringsnämnden skulle kunna utgöra
alternativ till ett sådant organ.

Utskottet vill först konstatera att allmän enighet råder inom utskottet om
angelägenheten av att skatteflykt i alla former bekämpas. Den i motionen
föreslagna skatteflyktskommissionen skulle såvitt utskottet kan finna huvudsakligen
ägna sitt intresse åt skatteflykt inom näringslivet. Enligt utskottets
mening är en sådan granskning givetvis av betydelse i den mån man
därigenom kan hindra transaktioner i skatteundandragande syfte. Till viss
del väntas dessa spörsmål få en lösning genom det aviserade förslaget om en
allmän skatteflyktsklausul som bör leda till att uppenbara skatteflyktstransaktioner
blir olagliga. Samtidigt bör konstateras att lagstiftningen förbättrats

SkU 1979/80:35

på åtskilliga områden varigenom möjligheterna till skatteflykt, alltså ett
skatteundanhållande inom lagstiftningens gränser, begränsats. Däremot kan
ifrågasättas om man inte genom revisioner och annan kontroll bör göra
ytterligare insatser mot skattefusket, alltså det illegala skatteundandragandet.
Skattefusket är ju inte heller begränsat till det egentliga näringslivet,
vilket inte minst belyses av det kvittolösa samhället. Den studie som RSV
skall göra beträffande skatteundandragandet bör kunna ge anvisningar om
hur samhällets resurser på bättre sätt skall kunna sättas in häremot. Att en
fristående skatteflyktskommission kan komma att medföra visst dubbelarbete
synes utskottet uppenbart. Det finns därför risker för att ett sådant
instrument kan bli en belastning för de redan befintliga organ som skall
bekämpa skatteundandragandet utan att man därför kan garantera några
resultat av kommissionens verksamhet.

Mot denna bakgrund anser utskottet sig inte kunna tillstyrka inrättandet av
en skatteflyktskommission.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1104 yrkandet 9.

7. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten G 7 (s. 96) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer och
organisationer m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 170 000 kr.

8. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten G 8 (s. 97) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
8 750 000 kr.

9. Bidrag till vissa investeringar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten G 9 (s. 97-99) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa investeringar för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 230 000 000 kr.

10. Exportkreditbidrag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten G 10 (s. 100-101) och hemställer

att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 10 april 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

1* Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 35

SkU 1979/80:35

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Rune Ångström (fp). Rune Carlstein (s). Olle
Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s). Wilhelm Gustafsson (fp)*.
Anita Johansson (s)* och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

beträffande punkten 6

av Erik Wärnberg. Valter Kristenson, Rune Carlstein. Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Bo Forslund och Anita Johansson (alla s) som

dels anför följande:

I motionen 1979/80:1104 yrkas att en skatteflyktskommission bör tillkallas
och att 1 miljon kronor skall anvisas för att bestrida kostnaderna.
Kommissionens uppgift skulle vara att bevaka taxeringsarbetet ute på fältet
och snabbt föreslå punktlagstiftning mot olika skatteflyktstransaktioner.

Av inhämtade yttranden från RSV och BRÅ framgår att dessa instanser
anser att ett dubbelarbete skulle utföras om den föreslagna kommissionen
tillkallas. RSV och BRÅ hävdar att de redan utför och kommer att utföra de
åtgärder som den planerade kommissionen skulle utföra.

Vi är helt medvetna om att såväl RSV som BRÅ gör mycket stora insatser
för att förebygga att icke avsedda skattefavörer utgår. Men trots detta måste
vi konstatera att skatteflykten fortsatt har en betydande omfattning och
snarast tenderar att öka. Vi kan inte dela uppfattningen att samhället nu gjort
allt vad som finns att göra. I stället måste samhället intensifiera sin kamp mot
den sviktande skattemoralen och därvid söka finna nva former för denna.
Den lojale skattebetalaren måste känna att alla ansträngningar görs för att
förhindra att andra mindre nogräknade skattskyldiga vältrar över skattebördorna
på de lojala.

Dagens skatteflykt ändrar ständigt karaktär och måste snabbt angripas. En
skatteflyktskommission som enbart har till uppgift att snabbt upptäcka
kryphål i lagstiftningen skulle enligt vår uppfattning därför ha en stor uppgift
att fylla som komplement till de mera långsiktiga insatser som görs av RSV
och BRÅ. Vi förutsätter att ett samarbete skall etableras som undanröjer ev.
gränsdragningsfrågor.

Vi förordar således att en fristående skatteflyktskommission med parlamentarisk
styrelse inrättas i överensstämmelse med yrkandet 9 i motionen
1104.

dels anser att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1104 yrkandet 9 till
skatteflyktskommission för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 000 kr.

SkU 1979/80:35

Bilaga I

RIKSSKA TTEVERKET Utredningssektionen 1980-03-20

Riksdagens skatteutskott

Yttrande över yrkandet 9 i motionen 1979180:1104 ar Olof Palme m. fl.
beträffande särskilt anslag till en skatteflyktskommission

Riksdagens skatteutskott har i protokoll från sammanträde den 5 februari
1980 hemställt att riksskatteverket (RSV) yttrar sig över rubricerade motion i
angivet hänseende. RSV får med anledning härav anföra följande.

RSV är central förvaltningsmyndighet i fråga om bl. a. beskattning och har
enligt sin instruktion bl. a. till uppgift att främja en riktig och enhetlig
tillämpning av gällande föreskrifter inom verksamhetsområdet, att planera
och samordna skattekontrollen och att följa arbetet hos myndigheterna inom
verksamhetsområdet. I motionen föreslås att den fristående skatteflvktskommissionen
bör ha till uppgift att "noga bevaka de skattedispositioner som
vidtas främst inom näringslivet", att "sammanställa erfarenheter från
skattekontrollen ute på fältet" och att "även studera förhållandena i andra
länder”. På grundval av de uppgifter som därvid framkommer skall
kommissionen lägga fram förslag till åtgärder. RSV anser mot bakgrund av
den kompetens verket har enligt sin instruktion att angivna arbetsuppgifter i
huvudsak åvilar verket. RSV har också handlat i enlighet härmed. Detta har
skett på följande sätt. Vid skattekontroller ute pä fältet har upptäckts icke
önskvärda skattetransaktioner som inte anses kunna angripas med stöd av
gällande lagstiftning. Dessa erfarenheter har lagts till grund för olika
åtgärder. Under 1970-talet har flera stora utredningar inom skatteområdet
varit i gång. Tjänstemän från RSV och från andra myndigheter inom
skatteförvaltningen har varit representerade i dessa utredningar. Det har
därvid varit naturligt för verket att genom dessa personer till utredningarna
vidarebefordra tillgängliga uppgifter om icke önskvärda skattetransaktioner.
Som exempel kan nämnas transaktionerna med vinstbolag och med interna
aktieöverlåtelser. I dessa fall redovisades de insamlade uppgifterna till den
då verksamma företagsskatteberedningen. som sedan lade fram förslag till
åtgärder. I andra fall har verket genom skrivelser till regeringen påtalat
svagheter i lagstiftningen. RSV har också tagit upp sådana frågor i sina
remissyttranden. RSV har vidare i samverkan med motsvarande myndigheter
i övriga nordiska länder sedan några år tillbaka utvecklat och formalisera!
utbyte av erfarenheter inom beskattningsområdet både avseende kontrollorganisationen
och pågående lagstiftningsarbete. RSV har vidare studerat
åtgärder som vidtagits i andra länder, främst Tyskland och USA. för att
förhindra skatteflykt. Den kunskap som RSV härigenom vunnit har i viss

SkU 1979/80:35

utsträckning också delgivits sittande skatteutredningar.

Det bör vidare framhållas att RSV också är väl lämpat att handha den
aktuella arbetsuppgiften med tanke på den nära kontakt som verket har med
dem som arbetar ute på fältet. En sådan kontakt är nämligen nödvändig för
att man över huvud taget skall kunna följa utvecklingen. Genom att utnyttja
befintliga kontaktkanaler mellan personal inom RSV och handläggare ute på
fältet finns anledning räkna med att en intensifierad bevakning relativt fort
kan bli effektiv. Som motionärerna anfört kräver en sådan bevakning
särskilda resurser. Nya skattetransaktioner av icke önskvärd art vinner
nämligen snabbt spridning och det är därför viktigt att man så fort som
möjligt kan gripa in med lagstiftningsåtgärder mot sådana transaktioner. Om
RSV tillförs särskilda resurser kan en arbetsgrupp bildas inom verket med
uppgift att svara för samordning och redovisning av materialet. Arbetet
skulle därvid kunna bedrivas utan att RSVs övriga uppgifter eftersatts.

I detta sammanhang bör också nämnas att RSV av regeringen fått i
uppdrag att genomföra en studie med syfte att kartlägga och mäta
skatteundandragandet. Genom denna studie kan också upptäckas icke
önskvärda skattetransaktioner. I propositionen 1979/80:100 har departementschefen
i bilaga 11 (s. 36) anfört bl. a. följande.

Under senare år har på olika håll gjorts försök att undersöka skatteundandragandet
ur olika aspekter, främst de beloppsmässiga. Något mera
omfattande försök till kartläggning har dock inte gjorts här i landet och
skattemyndigheterna har hittills inte medverkat i några sådana utredningar.
Utomlands har försök till mätning av skatteundandragandet gjorts, bl. a. i
USA och Nederländerna. Även inom OECD:s skattekommitté har man
undersökt olika möjligheter att mäta skatteundandragandet och därvid
anvisat olika metoder.

Från brottsförebyggande rådet har framställts önskemål att riksskatteverket
skall genomföra en studie i syfte att kartlägga och mäta skatteundandragandet.
Jag finner det angeläget att riksskatteverket kan medverka till att en
sådan undersökning görs. För detta ändamål beräknar jag 350 000 kr. under
nästa budgetår. Då det är angeläget att arbete kan inledas redan under
innevarande budgetår bör en mindre merbelastning av verkets anslag få ske
om det visar sig nödvändigt.

Rekrytering av personal till fullgörande av dessa arbetsuppgifter har redan
påbörjats.

Vad RSV anfört talar enligt verkets mening för att en fristående
skatteflyktskommission inte behövs. RSV kan inte heller finna att några
fördelar skulle vinnas genom att inrätta en sådan kommission. För att kunna
fullgöra sina uppgifter skulle kommissionen nämligen behöva etablera ett
mycket nära samarbete med RSV. Den skulle vidare i mycket stor
utsträckning vara hänvisad till grundmaterial som samlats in via RSV. Det
förhållandet att en nära kontakt föreligger mellan personal inom RSV och
handläggarna ute på fältet medför enligt verkets bedömning dessutom att de
ekonomiska resurser, som motionärerna ansett sig böra avsätta för det

SkU 1979/80:35

aktuella ändamålet, kommer att kunna utnyttjas bättre om de tillförs RSV än
om de ställs till en fristående kommissions förfogande. Dessa medel skulle
enligt RSVs beräkning täcka en årskostnad för en arbetsgrupp bestående av
tre till fyra högt kvalificerade jurister jämte kanslipersonal. En resursförstärkning
bör också vara av denna storleksordning för att man över huvud
taget skall kunna tala om en intensifierad bevakning. RSV tar med hänsyn till
angivna omständigheter därför avstånd från motionärernas förslag att inrätta
en fristående skatteflyktskommission.

Beslut i detta ärende har fattats av - förutom undertecknad ordförande -styrelseledamöterna Andersson, Borell, Craho. Erlansson, Hallman. Helmers,
Lindstam, Molin, Normark, Rönquist och Wastesson. Vid den slutliga
handläggningen har i övrigt närvarit skattedirektören Berglöf samt biträdande
skattedirektören Lindberg, föredragande.

Ledamoten Normark har reserverat sig mot beslutet.

Gösta Ekman

Bert Lindberg

Reservation av Hagar Normark

Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:1104
måste kampen mot alla former av skattefusk och skatteflykt intensifieras.
Utvecklingen på detta område är utomordentligt oroande och statsmakternas
åtgärder mot skattesmitningen har under de senaste åren inte varit
tillräckliga. Det är nu nödvändigt att snabbt ta nya initiativ för att undvika att
skattemoralen och därmed ytterst samhällssolidariteten allvarligt undermineras.

Det är mot denna bakgrund som förslaget i ovan nämnda motion om att
inrätta en skatteflyktskommission skall ses. Avsikten är att denna fortlöpande
skall kunna följa utvecklingen i fråga om olika skattedispositioner som
vidtas, främst inom näringslivet. Kommissionen skall fortlöpande redovisa
sina resultat och snabbt lägga fram förslag till konkreta åtgärder, bl. a. i form
av lagstiftning.

Förslaget om att inrätta en fristående skatteflyktskommission skall
naturligtvis inte ses som ett uttryck för kritik mot riksskatteverket och övriga
myndigheter på skatteområdet. Det är i stället fråga om en kraftfull
markering från statsmakternas sida att extraordinära åtgärder nu är
nödvändiga. Kommissionen bör ses som ett komplement till och en utökning
av samhällets åtgärder på området, vilket har blivit nödvändigt till följd av
den alltmer utbredda skatteflykten och den uppfinningsrikedom som visas
när det gäller att undandra samhället skatteinkomster.

Genom att inrätta en fristående skatteflyktskommission skulle samhället
på ett tydligt sätt markera att en verklig kraftansträngning nu måste göras att

SkU 1979/80:35

komma åt skatteflykten. Oavsett den exakta organisatoriska utformningen
av en sådan kommission, är det givet att den under alla omständigheter måste
komma att få omfattande och intensiva kontakter med riksskatteverket och
andra myndigheter på skatteområdet och inom brottsbekämpningen. Det
vore därför beklagligt om meningsskiljaktigheter av organisatorisk natur
skulle tillåtas förhindra att ett särskilt organ för bekämpning av skatteflykten
snarast inrättas. En synbarligen bred enighet föreligger dock om att
samhället måste ingripa mot skatteflykten.

Med hänsyn till vad som ovan anförts ansluter jag mig till det socialdemokratiska
förslaget om att inrätta en fristående skatteflyktskommission.

SkU 1979/80:35

Bilaga 2

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET Verkställande utskottet 1980-03-19

Riksdagens skatteutskott

Yttrande över yrkande 9 i motionen 1979180:1104 av Olof Palme m. fl. (s)
beträffande särskilt anslag till en skatteflyktskommission

Riksdagens skatteutskott har till brottsförebyggande rådet (BRÅ) remitterat
yrkandet 9 i motionen 1979/80:1104 av Olof Palme m. fl. (s) beträffande
särskilt anslag till en skatteflyktskommission.

BRÅ får som svar på remissen anföra följande:

1 motionen betonas att det är nödvändigt att skattesystemet utformas på ett
sådant sätt att det upplevs som rättvist och att det fungerar effektivt och på
avsett vis. Det ges i anslutning härtill uttryck för en strävan att stärka det
allmännas resurser när det gäller att komma till rätta med skatteflyktstransaktioner
av skilda slag. BRÅ delar helt uppfattningen att illojala skatteundandraganden
i olika former hör till de problem som måste ägnas
fortlöpande uppmärksamhet. Erfarenheten visar att insatser för att stoppa
kända former av skatteflykt ofta ger upphov till nya förfaranden, som många
gånger är mera komplicerade och svåråtkomliga än de som har använts förut.
Det är därför en angelägen uppgift att kontinuerligt följa upp ny lagstiftning
mot skatteflykt med en kartläggning av de alternativa skatteflyktsmetoder
som ändrade regler kan föra med sig. BRÅ instämmer därför i det allmänna
syftet med motionsyrkandet.

I motionen anges som en huvuduppgift för skatteflyktskommissionen att
den skall bevaka de skattedispositioner som företas främst inom näringslivet.
I den mån detta skall förstås som en verksamhet riktad mot bokslutsdispositioner
eller andra förfaranden av redovisningsteknisk karaktär vill BRÅ
erinra om den i samband med den nya bokföringslagens tillkomst inrättade
bokföringsnämnden.

Även om bokföringsnämnden inte har en i egentlig mening skatterättslig
funktion har dess verksamhet ändå betydelse för frågor i samband med
skatteflykt. Skattereglerna om bokföringsmässig redovisning bygger på och
får sitt närmare innehåll genom bokföringslagens regler. Dispositioner som
inte är förenliga med god redovisningssed löper därför risk att underkännas
också vid en skatterättslig bedömning. Bokföringsnämnden kan därför anses
fullgöra uppgifter som i någon mån sammanfaller med dem som föreslås för
skatteflyktskommissionen.

Skatteflyktskommissionens organisation och verksamhetsområde uppvisar
likheter också med andra befintliga organ. BRÅ vill här peka på
riksskatteverket (RSV) och BRÅs egen organisation för översyn av

SkU 1979/80:35

lagstiftning mot organiserad och ekonomisk brottslighet. Eftersom motionsyrkandet
har remitterats även till RSV, förutsätter BRÄ att RSV redogör för
sin roll när det gäller att motverka skatteflykt.

BRÅs organisation för översyn av lagstiftning mot organiserad och
ekonomisk brottslighet har kommit till efter ett regeringsbeslut den 8
december 1977.

Organisationens uppbyggnad och uppgifter utformades i allt väsentligt i
överensstämmelse med vad BRÅ tidigare anfört i sitt yttrande med
anledning av uppdrag av chefen för justitiedepartementet att närmare
överväga frågorna angående former och riktlinjer för en övergripande
granskning av lagstiftning som har samband med organiserad och ekonomisk
brottslighet. Detta innebar en organisation med en styrgrupp och tre
arbetsgrupper. I styrgruppen finns ett starkt parlamentariskt inflytande
genom att vart och ett av riksdagspartierna har företrädare som ledamöter.

Vad gäller arbetsgrupperna är i förevarande sammanhang den första
arbetsgruppen av särskilt intresse. Enligt regeringsbeslutet är dess uppgift att
syssla med frågor som rör vad som allmänt kan uttryckas som förpliktelser
mot eller utskylder till det allmänna. I BRÅs ovan nämnda yttrande anfördes
angående denna grupp vidare:

De samlade erfarenheterna av den ekonomiska brottsligheten, som den
kommit till uttryck i bl. a. AMOBs rapport och BRÅs skatte- och
valutagrupps överväganden, har starkt understrukit den centrala roll som
skattebrotten spelar i sammanhanget. Skatteområdet måste därför inta en
framskjuten placering vid en lagstiftningsöversyn. Med skatteområdet bör
lämpligen avses, som samlingsbeteckning, utskylder till det allmänna. I detta
begrepp inbegrips då direkta och indirekta skatter, socialförsäkringsavgifter,
tullar samt prisregleringsavgifter. Området är mycket vidsträckt och
omfattar en rad skilda företeelser. Till gruppens arbetsområde bör också -med hänsyn till det samband som framkommit mellan skattebrott och
valutabrott - företeelser på valutaområdet hänföras. Även sådant missbruk
av samhälleliga bidrag och stöd, som är att anse som ekonomisk brottslighet,
bör behandlas av denna grupp.

Mot bakgrund av den rättsliga bedömningen av de senaste årens
omfattande skatteundandraganden förefaller de förfaranden, som varit
föremål för straffrättslig prövning eller vars straffbarhet kunnat fastställas vid
en preliminär bedömning, vara ett alltför snävt arbetsområde för gruppen.
Detta följer också av vad BRÅ ovan allmänt anfört om inriktningen av en
lagstiftningsöversyn av det slag det här gäller. Systematiska och organiserade
förfaranden som vinstbolagshandeln, de interna aktieöverlåtelserna, handeln
med partrederiandelar och transaktioner med utländska bolag har i
flertalet fall bedömts som skatteflykt vid den rättsliga prövningen. BRÅ
anser det angeläget att alla skatteundandragande förfaranden av den typ som
kan vinna större spridning upptäcks så tidigt som möjligt vare sig de kan
betecknas som skattefusk eller skatteflykt. Gruppen bör därför ha möjligheter
att föreslå åtgärder mot förfaranden i skatteundandragande syften
redan innan dessa är rättsligt prövade. Att utgå från redan konstaterad och
beivrad skatte- och valutabrottslighet blir av begränsat värde, eftersom

SkU 1979/80:35

utvecklingen måste förmodas ha gått vidare till andra typer av förfaranden
och det kan förutsättas att berörda myndigheter redan föranstaltat om
erforderliga författningsändringar. Arbetsområdet för gruppen bör därför,
menar BRÅ. avse olika företeelser på skatte- och valutaområdet som kan
befaras bli systematiska och få allmän spridning och som huvudsakligen kan
bemötas med författningsändringar.

Arbetsgruppen är sammansatt av jurister och ekonomer på så sätt som i
motionen föreslås beträffande den eventuella skatteflyktskommissionen.

Gruppen har hitintills bl. a. utarbetat förslag angående förtursregler i
skattemål (BRÅ PM 1978:6). Under innevarande vår planerar gruppen
vidare framlägga förslag bl. a. angående beskattningen av räntefria lån i
samband med arbetsförhållanden (ett exempel pås. k. "Ringe benefits") och
ett mer omfattande förslag angående skattefrågor i samband med utrikestransaktioner,
ett ämne som behandlats i skatteutskottets betänkande
1978/79:2.

Den ursprungliga organisationen av BRÅs översynsarbete förutsattes i
regeringsbeslutet inte vara fast. Inte heller avsågs i regeringsbeslutet att ge en
uttömmande beskrivning av arbetsuppgifterna för översynsarbetet. Ett
behov av flexibilitet förutsattes och det lämnades BRÅs styrelse fritt att
under arbetets gång avvika från den ursprungliga organisationen.

Denna frihet har bl. a. använts till att konstituera en särskild arbetsgrupp
med uppgift att pröva möjligheterna att lagstiftningsvägen förebygga
missbruk av aktiebolagsformen. Denna arbetsgrupp har framlagt förslag om
ändringar i aktiebolagslagen, bl. a. angående förstärkt skydd för det bundna
kapitalet (BRÅ PM 1979:5) och nyligen angående likvidationsförfarandet
(BRÅ PM 1980:1). Bägge förslagen är bl. a. avsedda att motverka
möjligheterna till vissa former av skattebrott.

BRÅs styrelse har vidare i början av detta år inrättat ytterligare en
arbetsgrupp med uppgift att behandla skattebrottslighet och skattefrågor.
Avsikten är att gruppen främst skall behandla frågor om samordning mellan
polis/åklagare och skattemyndigheter samt skattebrottsprocess och skatteprocess.

Enligt BRÅs uppfattning så motsvarar det inom rådet pågående översynsarbetet
såväl innehållsmässigt som organisatoriskt till vissa delar vad som
föreslås gälla för den eventuella skatteflyktskommissionen. Den förutsatta
flexibiliteten i organisationen gör vidare att i den mån en intensifiering av
verksamheten finnes påkallad så är det möjligt att tillföra organisationen
ytterligare uppgifter. Genom den parlamentariska representationen i
styrgruppen finns också goda möjligheter för riksdagspartierna att initiera att
nya problemkomplex tas upp till behandling. 1 de hänseenden som den
föreslagna kommissionens uppgifter kan anses sammanfalla med vad som
faller inom ramen för det inom BRÅ bedrivna översynsarbetet anser därför
BRÅ att någon ny organisation ej behöver tillskapas.

Motionen förutsätter dock arbetsuppgifter för den föreslagna skatteflykts -

SkU 1979/80:35

kommissionen som inte lämpligen kan anpassas till översynsarbetet inom
BRÅ. Bl. a. förutsätts en kontinuerlig bevakning av skattedispositioner
främst inom näringslivet och studier av förhållandena i främmande länder.
Såvitt BRÅ kunnat förstå skulle kommissionens uppgift vidare vara att på ett
mer allmänt plan verka för ett skattesystem som upplevs som rättvist. Vad
gäller dessa sidor av kommissionens uppgifter kan dessa i viss mån
sammanfalla med den tidigare i detta yttrande berörda verksamheten vid
bokföringsnämnden och RSV. Med hänsyn till vad nu anförts förutsätter
BRÅ att innan en eventuell skatteflyktskommission tillsätts så måste dess
arbetsuppgifter och samverkansformer med nuvarande organ på området
närmare preciseras.

Detta yttrande har avgetts av verkställande utskottet. I beslutet har
deltagit ledamöterna Lindroth, ordförande, Jermsten, Polstam, Svensson
och Sveri. Reservation har avgetts av ledamoten Nygren. Föredragande har
varit jur. dr Victor.

Kurt Lindroth

Dag Victor

Reservation av Arne Nygren

Jag delar inte de negativa yttringarna i skrivningen om behovet av en
skatteflyktskommission.

Bokföringsnämnden och BRÅ anförs som instrument som ska kunna
fullgöra en skatteflytkskommissions ingripanden. Detta är helt fel.

Bokföringsnämnden har ingen skatterättslig funktion och kan inte vara
något alternativ till en skatteflyktskommission av det slag som föreslås i
motionen.

Brottsförebyggande rådet har så omfattande verksamhet att rådet inte kan
vara något alternativ till ett så specialiserat organ som den skatteflyktskommission
motionärerna föreslår. Däremot är BRÅs mera långsiktiga förebyggande
verksamhet i kampen mot den ekonomiska brottsligheten ett bra
komplement till de brandkårsutryckningar som kommissionen kan göra för
att täppa till de brister i lagstiftningen som varje år upptäcks i pågående
taxeringsarbete. Den mycket långsamma behandlingen som rådets förslag
får i regeringen kan inte accepteras för de ingripanden som skatteflyktskommissionen
ska göra.

GOTAB 64884 Stockholm 1980