SkU 1979/80:34

Skatteutskottets betänkande
1979/80:34

med anledning av motioner om beskattningen av extrainkomster

o. d.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1979/80:154 av Göthe Knutson (nr) och förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
utredning och förslag syftande till att från beskattning undanta inkomst
(eventuellt upp till ett visst belopp) från plockning av vilda bär och svamp
såvida inkomsten inte är att anse såsom lön;

1979/80:600 av Ulla Ekelund (c) vari hemställs att riksdagen uttalar som sin
mening att de premier eller belöningar som förvaltningar och företag utdelar
till sina anställda för gjorda förbättringar beskattas med 30 % av summan; 1979/80:604

av Johan Olsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär prövning av möjligheten att befria inkomst av tillfällig
plockning och försäljning av vilda bär och svamp från beskattning:

1979/80:605 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till beskattning av belöning av vissa förbättringsförslag
så att sådan engångsbelöning skall beskattas enligt grunderna för
beskattning av ackumulerad inkomst;

1979/80:1072 av Tage Adolfsson (m) vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen skyndsamt tillsätter en utredning som skall utarbeta regler för en
specialbeskattning av extra arbetsinsatser i syfte att stimulera arbetsviljan: 1979/80:1101

av Erik Olsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att stimulera till plocking av svamp och vilda
bär och för att undanta bär- och svampplockning från inkomstbeskattning.

Gällande bestämmelser

Allmänt

Skatteförfattningarna innehåller inte några särskilda bestämmelser om
beskattning av extrainkomster. Sådana inkomster beskattas därför på samma
sätt som andra inkomster av olika slag. Om inkomsterna har samband med

1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 34

SkU 1979/80:34

2

den skattskyldiges normala förvärvsverksamhet beskattas de tillsammans
med övriga inkomster i denna förvärvskälla. Inkomster av tillfälliga uppdrag
och annan verksamhet av tillfällig natur utan anknytning till den normala
förvärvsverksamheten beskattas i allmänhet i inkomstslaget tjänst. Är det
fråga om en självständig förvärvsverksamhet som inte är helt tillfällig kan den
också hänföras till en särskild rörelse, även om den har obetydlig
omfattning.

En inkomst är skattepliktig även om den uppkommit på grund av
fritidsverksamhet eller genom annan hobbybetonad verksamhet. Det
anförda gäller under förutsättning att kostnaderna för verksamheten inte
överstiger inkomsterna. Om verksamheten normalt går med underskott
anses den över huvud taget inte som någon förvärvskälla, och i sådana fall är
inte heller underskottet avdragsgillt.

Det kan nämnas att reglerna om ackumulerad inkomst kan vara tillämpliga
på extrainkomster. Beträffande tjänsteinkomster som utbetalats under ett år
men som i själva verket hänför sig till två eller flera år gäller generellt att den
statliga inkomstskatten får beräknas som om den upptagits till beskattning
under det antal år till vilka den hänför sig, dock högst tio (lagen 1951:763 om
beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst).

Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, ATP m. m. utgår i förekommande
fall även på extrainkomster. I fråga om tillfälliga anställningar och
tillfälliga uppdrag gäller dock att ersättningar under 500 kr. inte inräknas i
avgiftsunderlaget för arbetsgivaren eller uppdragsgivaren. En inkomstgräns
på 500 kr. gäller för de egenavgifter som skall utgå för inkomst av rörelse och
för inkomst av sådan verksamhet av tillfällig natur som inte har samband med
anställning eller uppdrag men som beskattas i inkomstslaget tjänst.

Bärplockning m. m.

Frågan om beskattningen av inkomst av bärplockning m. m. har under år
1979 aktualiserats genom två enkla frågor som besvarats av budgetministern
den 7 juni och den 20 november 1979. Svaren innehöll sammanfattningsvis
att det ankom på riksskatteverket (RSV) att ge råd och anvisningar på detta
område och att det från rättvisesynpunkt skulle vara svårt att motivera att
just inkomster från bärplockning m. m. skulle vara skattefria men inte andra
liknande inkomster.

Sedan utdrag ur riksdagens protokoll den 7 juni 1979 översänts till RSV,
har RSV den 1 november 1979 informerat om sin syn på denna fråga (RSFS
1979:56: RSV Dt 1979:18) enligt följande.

Budgetministern blev i riksdagen (fråga 1978/79:587) ombedd att utförligt
klargöra vilka gränsdragningsregler som skall gälla för eventuell inkomstbeskattning
av tillfällig bär- och svampplockning samt hemslöjd till försäljning.

Bakgrunden till frågan är att Uddeholmsbolaget i Värmland startat en

SkU 1979/80:34

3

avdelning för nya verksamheter för att hjälpa till att finna avsättning för bär
och svamp. Oklarheten i skattefrågan, dvs. var gränsen går mellan
skattepliktig förvärvskälla och hobbyverksamhet när det gäller inkomst av
bär- och svampplockning samt hemslöjd till försäljning, har gjort det svårt att
rekrytera plockare och slöjdare.

Sedan budgetministern bl. a. anfört att han, som enskilt statsråd, inte har
befogenhet att uttala vilka gränsdragningsregler som skall gälla utan att det i
första hand bör ankomma på riksskatteverket (RSV) att med utgångspunkt i
gällande lagstiftning ge råd och anvisningar på detta område har kopia av
snabbprotokoll från riksdagsdebatterna 1978/79 nr 170 översänts till RSV för
vidare handläggning.

RSV - som från skattecheferna inhämtat redogörelse för de erfarenheter
som finns i den aktuella frågan hos länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna
- får med anledning härav anföra följande.

Den svenska allemansrätten innebär att bär och svamp som växer vilt får
plockas av alla och envar utan tillstånd av eller ersättning till markägaren.
Riksskogstaxeringen 1975-77 visar att vi under inventeringsperioden haft
tillgång till mellan 219-307 miljoner kilo blåbär och 142-168 miljoner kilo
lingon i våra skogar. Enligt de beräkningar som gjorts torde endast 10-20 %
av den totala tillgången på vilda bär tas tillvara. De undersökningar som
gjorts i bl. a. naturvårdsverkets regi visar att det plockas ca 80 miljoner liter
vilda bär. Varje hushåll plockar i genomsnitt 24 liter bär. I Norrland plockas
mer bär än i södra Sverige, 42 liter/hushåll mot 23 liter/hushåll i Svealand och
17 liter/hushåll i Götaland. Den största andelen torde användas för egen
konsumtion. Svamp plockas nästan uteslutande för egen konsumtion. Varje
hushåll plockar i genomsnitt 7 liter svamp. Det finns inga uppgifter om hur
mycket bär och svamp som plockas för försäljning.

Uppköparna har 1979 betalat 3-4 kronor per kilo orensade blåbär, 2:50-4
kronor per kilo orensade lingon och 15-25 kronor per kilo rensade hjortron.
Med 1979 års priser måste således plockaren leverera ca 500 liter (1 liter = 0,6
kg) blåbär eller lingon för att erhålla en bruttointäkt på 1 000 kronor.

Av skattechefernas svar till RSV framgår att länsstyrelserna och de lokala
skattemyndigheterna har ringa erfarenhet av beskattning av inkomst av bäroch
svampplockning. En av orsakerna till detta kan vara att det är en vanlig
uppfattning hos gemene man att inkomst av bärplocking av hävd är skattefri
eftersom rätten att fritt plocka bär är ett utflöde av allemansrätten.

Att tveksamhet kan råda om hur inkomst av plockning av vilda bär skall
beskattas beror främst på att det i vissa fall kan vara svårt att dra en gräns
mellan inte skattepliktig hobbyverksamhet och skattepliktig verksamhet.

Plockning av vilda bär för egen konsumtion är givetvis inte skattepliktig.
Den som däremot plockar och säljer bär är skattskyldig för dessa
inkomster.

RSV vill emellertid framhålla att vid 1980 års taxering sker en faktisk
beskattning först vid inkomster som uppgår till 6 500 kronor. Grundavdraget,
4 500 kronor, och den särskilda skattereduktionen, f. n. 560 kronor, gör
att inkomster under 6 500 kronor inte blir beskattade.

I de fall den skattskyldige har inkomster från annat förvärvsarbete sker
sammanläggning av samtliga inkomster och därmed kan hela inkomsten från
bärförsäljningen bli beskattad.

SkU 1979/80:34

4

De förvärvskällor som kan komma ifråga för här aktuella inkomster är i
första hand inkomst av tjänst och inkomst av jordbruksfastighet (binäring till
jordbruk) men även inkomst av rörelse kan bli aktuell. Vilken förvärvskälla
som skall tillämpas i det enskilda fallet får bedömas med utgångspunkt i
gällande bestämmelser.

I vissa andra länder t. ex. Finland har inkomster från plockning av vilda bär
undantagits från beskattning. Sådana regler saknas i Sverige.

Den som får inkomst av att plocka och sälja vilda bär har givetvis rätt till
avdrag för sina kostnader i samband härmed. I den praktiska taxeringssituationen
kan det ibland vara svårt att utan utredning avgöra om en kostnad är
avdragsgill. För att undvika att taxeringsnämnderna i detta sammanhang
utreder bagatellavdrag vill RSV erinra om att departementschefen i prop.
1977/78:181 (s. 247) uttalat att det är rimligt att t. v. tillämpa en gräns vid 500
kronor för utredningsfallen.

Mot bakgrund av att det är önskvärt att minska de praktiska svårigheterna i
deklarations- och taxeringsarbetet finner RSV att det av departementschefen
gjorda uttalandet i detta fall bör vara vägledande.

Försäljning av hemslöjdsalster torde enligt vad RSV erfarit oftast ske i
ordnade former genom hemslöjdsföreningar, hantverksgårdar och liknande.
Enligt RSV:s mening erfordras inte något uttalande angående beskattning av
hemslöjd.

Bärplockning kan bedrivas antingen självständigt för privat bruk och
försäljning eller också i form av tillfällig anställning exempelvis hos en
lingonuppsamlare eller lingonuppköpare för vidare försäljning. Frågan i
vilken av dessa båda former bären plockas har betydelse bl. a. för
mervärdeskatten, för arbetsgivaravgifterna till socialförsäkring m. m. och
för skatteuppbörden.

Beträffande mervärdeskatt (moms) gäller att bären är en skattepliktig
vara. Den som yrkesmässigt säljer en skattepliktig vara är i princip skyldig att
erlägga moms för omsättningen, även om redovisningsskyldighet inträder
först när omsättningen överstiger 10 000 kr. I momsskattesammanhang anses
verksamhet som yrkesmässig om inkomsten därav skall redovisas såsom
inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse. Återförsäljaren
är i sin tur berättigad att vid sin moms-redovisning dra av motsvarande
belopp såsom ingående moms. Fr. o. m. den 1 juli 1979 gäller att avdrag för
ingående moms medges även i fråga om inköp från privatpersoner som inte
själva har en yrkesmässig verksamhet. Avdrag medges i dessa fall för s. k.
fiktiv skatt, dvs. med ett belopp som motsvarar den moms som skulle ha
utgått om säljaren hade varit skattskyldig för omsättningen.

För att avdrag skall kunna medges för ingående moms skall avdraget
kunna styrkas med en faktura, dvs. på sådant sätt att säljaren kan
identifieras. Beträffande köp från lingonplockare torde detta tidigare inte ha
varit aktuellt i nämnvärd omfattning. Reglerna om avdrag för fiktiv moms
innebär emellertid en ändring i detta avseende. Enligt RSV:s anvisningar
(RSFS 1979:28, RSV Im 1979:3) skall avdraget för fiktiv skatt kunna styrkas
antingen med faktura som upprättas av säljaren eller med avräkningsnota
sötn upprättas av den skattskyldige själv. Handlingen bör - förutom varans

SkU 1979/80:34

5

pris - innehålla sådana uppgifter om säljaren att han kan identifieras samt
transaktionens art (varuslag) och platsen för varans mottagande. Enligt
uppgift från RSV torde lingonuppsamlaren och lingonuppköparen regelmässigt
vara berättigade till avdrag om de specificerar sina kostnader på detta
sätt. Reglerna om avdrag för fiktiv skatt gäller dock inte för ersättningar till
anställda bärplockare.

Riksförsäkringsverket däremot har enligt inhämtade upplysningar tillämpat
reglerna om arbetsgivaravgift så att ett arbetsgivar-arbetstagarförhållande
i allmänhet ansetts föreligga mellan lingonuppsamlare och bärplockare,
vilket innebär att de förstnämnda och inte de sistnämnda blir skyldiga att
erlägga socialförsäkringsavgifter m. m. på ersättningar över 500 kr. En
motsvarande tillämpning på mervärdeskattens område skulle innebära att
avdrag för fiktiv moms i allmänhet inte kan medges.

Om ersättningen till bärplockaren utgår på grund av ett anställningsförhållande
är lingonuppsamlaren skyldig att dra preliminär skatt, om inte
lingonplockaren visar att han har B-skatt, att han har en huvudarbetsgivare
eller att lokala skattemyndigheten befriat plockaren från skatteavdrag.
Underlåter arbetsgivaren sin skyldighet kan han själv bli betalningsansvarig
för skatten. Detta gäller numera även om den anställde inte kan identifieras,
men arbetsgivarens betalningsansvar begränsar sig i så fall till 40 % av
ersättningen (prop. 1978/79:161, SkU 1978/79:50, SFS 1979:489).

Frågornas tidigare behandling

Utskottet har tidigare år avstyrkt motionsyrkanden om särskilda skattelättnader
för extrainkomster, senast i betänkandet SkU 1978/79:55 s. 55.
Utskottet ansåg då att de aktualiserade frågorna borde lösas genom en
allmän sänkning av marginalskatterna och inte genom att extrainkomster
beskattas enligt en annan och lägre skattesats. Med hänsyn till att de nu
aktuella yrkandena om skattelättnader för bärplockning m. m. delvis är av
regionalpolitisk karaktär finns skäl att erinra om att utskottet tidigare också
avstyrkt att inkomstbeskattningen utnyttjas som ett regionalpolitisk! instrument
(se bl. a. SkU 1974:49). Frågan om en regionalpolitisk differentiering
av beskattningen har blivit belyst i företagsskatteberedningens betänkande
(SOU 1977:86) Beskattning av företag. Beredningen har inte föreslagit
någon sådan differentiering av inkomstbeskattningen.

Inkomstbeskattningen av bärplockning m. m. har - som framgår av den
tidigare redogörelsen - föranlett två enkla frågor som besvarats i riksdagen
under år 1979.

Vidare kan nämnas att frågan om ett ökat tillvaratagande av vildväxande
bär och svamp behandlats utförligt i jordbruksutskottets betänkande JoU
1978/79:3. Jordbruksutskottet kom i detta betänkande till slutsatsen att det
inte var nödvändigt att samhället gick in på detta område med stödåtgärder
men fann det naturligt att samhället beaktade vissa utbildnings- och

SkU 1979/80:34

6

rådgivningsfrågor.

Frågan om tillvaratagandet av vildväxande bär och svamp har tagits upp av
glesbygdsdelegationen (I 1977:02). Delegationen håller f. n. på med en
undersökning som syftar till att genom ett bättre tillvaratagande av dessa
tillgångar öka glesbygdsbefolkningens möjligheter till sysselsättning.

Utskottet

I motionerna 600 av Ulla Ekelund (c) och 605 av Birgitta Rydle m. fl. (m)
begär motionärerna att riksdagen uttalar sig för lättnader i beskattningen av
belöningar till anställda för förslag om förbättringar. Bakgrunden till de
framställda yrkandena är att nettobehållningen efter skatt enligt motionärernas
uppfattning blir alltför liten och inte står i rimlig proportion till värdet
av arbetsinsatsen. Av liknande skäl yrkas i motionen 1072 av Tage Adolfsson
(m) att ett särskilt system utarbetas enligt vilket extrainkomster generellt
beskattas efter en skattesats om högst 50%.

Utskottet är medvetet om att de nuvarande marginaleffekterna vid
inkomstökningar kan medföra problem av olika slag. Enligt utskottets
uppfattning är detta en generell fråga som inte endast berör beskattningen av
extrainkomster. Bred enighet råder numera om att marginalskatterna på sikt
bör sänkas. Som utskottet uttalade vid behandlingen av likartade frågor förra
året bör dessa problem i första hand lösas genom fortsatta generella
sänkningar av marginalskatterna och inte genom särskilda regler för
extrainkomster. Bakgrunden till utskottets uppfattning är att en särskild
behandling av extrainkomster kan framstå som orättvis i förhållande till
beskattningen av andra inkomster och att särskilda regler för extrainkomster
skulle medföra praktiska tillämpningsproblem.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i dessa frågor och avstyrker således
yrkandena. De båda förstnämnda motionerna har emellertid nära beröring
med vissa frågor om beskattningen av uppfinnare som f. n. är föremål för en
särskild utredning. I utredningens uppdrag ingår givetvis att ta upp
exempelvis beskattningen av sådana ersättningar som utgår enligt lagen
(1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, och utskottet utgår från
att utredningen bör kunna ta upp även de problem som aktualiseras i dessa
båda motioner. Utskottet förordar därför att motionerna 600 och 605
överlämnas till utredningen.

I motionen 154 av Göthe Knutson (m) och förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), 604 av Johan Olsson m. fl. (c) och 1101 av Erik Olsson m. fl.
(m) yrkas att inkomst av plockning av vilda bär m. m. undantas från
inkomstbeskattning. Motionerna grundar sig på liknande skäl som de nyss
behandlade motionerna. Motionärerna åberopar också sysselsättningsproblemen
i glesbygderna och angelägenheten av att man tar till vara
naturresurser av detta slag. De erinrar också om problemen med skattekon -

SkU 1979/80:34

7

trollen och om de skattelättnader som gäller i Finland och Norge i fråga om
inkomster av detta slag.

Inkomst genom plockning och försäljning av vilda bär utgör i princip en
skattepliktig inkomst som skall redovisas i vanlig ordning vid beskattningen.
Som framgår av den tidigare redogörelsen har detta på senare tid
uppmärksammats genom enkla frågor i riksdagen och genom uttalanden från
RSV:s sida. Bärplockningen kan också aktualisera svårbedömbara frågor
beträffande mervärdeskatten, uppbördssystemet och arbetsgivaravgifterna.
På de förstnämnda av dessa områden gäller för övrigt nya regler fr. o. m.
1979 som även berör bärplockningen. Härtill kommer att tämligen likartade
fall kan behandlas på olika sätt vid bedömningen av skatte- och avgiftsfrågorna.

Utskottet kan vitsorda att skattesystemet är komplicerat och har inbyggda
brister. Det är också naturligt att de praktiska och teoretiska tillämpningsproblemen
framträder i klar belysning när det gäller en verksamhet som
ligger i utkanten av systemet och på gränsen till privat hobbyverksamhet.
Utskottet vill emellertid framhålla att inkomst av bärplockning o. d.
principiellt sett inte skiljer sig från andra skattepliktiga inkomster och att
inkomstskattereglerna inte hittills har något undantag för inkomster av
denna karaktär. Vad utskottet nyss anfört om beskattning av extrainkomster
gäller också i fråga om bärplockning, och de skäl som motionärerna åberopar
är enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga för att bryta principerna för
beskattningen. Som budgetministern framhöll i slutet av förra året skulle ett
undantag för inkomster av bärplockning vara svårt att motivera från
rättvisesynpunkt, och ett undantag skulle enligt utskottets uppfattning leda
till berättigade krav på likartad behandling från andra grupper.

Även om utskottet således avstyrker motionerna innebär inte detta att
utskottet anser att bärplockarnas skatteförhållanden är tillfredsställande.
Utskottet har i det föregående pekat på vissa oklara frågor, och tillämpningen
av de nya regler som införts under 1979 torde kunna medföra ej avsedda
konsekvenser för verksamheter av denna typ. Eftersom det för bärplockarnas
del i allmänhet är fråga om inkomster av mindre betydelse, är det
givietvis av vikt att reglerna kan fungera utan alltför stora friktioner.
Utskottet utgår från att regeringen kommer att följa utvecklingen och föreslå
de förbättringar som kan anses motiverade.

Utskottet hemställer

1. beträffande belöningar till anställda

att riksdagen hos regeringen begär att motionerna 1979/80:600
och 605 överlämnas till utredningen om beskattningen av
uppfinnare,

2. beträffande extrainkomster i allmänhet

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1072,

SkU 1979/80:34

3. beträffande inkomst av bärplockning m. m.

att riksdagen avslår följande motioner, nämligen

a) motionen 1979/80:154,

b) motionen 1979/80:604,

c) motionen 1979/80:1101.

Stockholm den 20 mars 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c).
Valter Kristenson (s). Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m). Olle Westberg i Hofors (s). Tage Sundkvist (c). Hagar
Normark (s)*. Curt Boström (s)*. Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s).
Walhelm Gustafsson (fp). Bengt Wittbom (m)* och Olle Grahn (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 64785 Stockholm 198(1