SkU 1979/80:24
Skatteutskottets betänkande
1979/80:24
med anledning av motion om inkomstbeskattningen i samband med
barnpension
Motionen
I motionen 1979/80:1082 av Karl Björzén (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att eliminera eller åtminstone
minska en i motionen påtalad orättvisa i samband med beskattning av
barnpension.
Gällande bestämmelser
Barnpension enligt AFL kan utgå dels inom folkpensioneringen, dels inom
försäkringen för tilläggspension (ATP).
Barnpension enligt folkpensioneringen utgår till barn under 18 år, om en
av eller båda föräldrarna avlidit. Har avliden förälder enligt bindande avtal
åtagit sig att till utomäktenskapligt barn utge visst engångsbelopp, föreligger
rätt till barnpension endast i den mån pensionen överstiger en livränta, som
inköpts eller kunnat inköpas åt barnet för beloppet.
Barnpension enligt folkpensioneringen utgör för år räknat minst 25 % av
basbeloppet. Den utgår dock alltid med sådant belopp att pensionen
tillsammans med eventuell pension från ATP uppgår till 60 % av basbeloppet
om båda föräldrarna avlidit, till 30 % av basbeloppet om barnet samtidigt
uppbär bidragsförskott och till 40 % av basbeloppet i övriga fall då barnet
uppbär pension efter en av föräldrarna. I sistnämnda fall beaktas även sådan
folkpension i form av änkepension, som utgår till barnets mor eller styvmor,
om barnet och änkan stadigvarande sammanbor. Om flera barn är
berättigade till barnpension, fördelas vid avräkningen änkepensionen lika
mellan barnen.
De krav som uppställs för rätt till barnpension enligt försäkringen för ATP
är desamma som för barnpension inom folkpensioneringen med den
skillnaden att åldersgränsen beträffande barnet satts ett år högre. Pensionens
storlek är beroende av den avlidna förälderns pensionspoäng, vilken i sin tur
grundar sig på hans pensionsgrundande inkomst under ett visst antal år.
Barnpensionens storlek kan därigenom variera inom tämligen vida gränser.
Såsom framgått ovan kan barnpensionen enligt folkpensioneringen
påverkas av bl. a. huruvida bidragsförskott utgår. Enligt lagen (1964:143) om
bidragsförskott utgår detta som ersättning för eller utfyllnad av underhållsbidrag.
En förutsättning är att vårdnaden tillkommer endast en av
1 Riksdagen 1979/80. 6 sami Nr 24
SkU 1979/80:24
2
föräldrarna eller att barnet inte står under föräldrarnas vårdnad. Vidare
krävs att den förälder som inte har vårdnaden inte betalar underhållsbidrag
eller betalar bidrag med lägre belopp än bidragsförskottet. I vissa fall utgår
dock ej bidragsförskott, t. ex. om barnet bor tillsammans med den förälder
som inte har vårdnaden.
Bidragsförskott utgör för år räknat 40 % av basbeloppet. Skall bidragsförskottet
utgå i förhållande till båda föräldrarna utgör det dock 30 % av
basbeloppet i förhållande till envar av föräldrarna. Är barnet berättigat till
barnpension enligt folkpensioneringen utgör bidragsförskottet likaledes
30 % av basbeloppet. Sorn utfyllnad utgår skillnaden mellan denna nivå och
underhållsbidraget.
Pensionsförmåner utgör skattepliktig inkomst. Till följd av reglerna om
extra avdrag blir inkomst som består endast av folkpensionsförmånerna och
viss sidoinkomst i praktiken undantagna från beskattning. Rätt till extra
avdrag föreligger om den skattskyldiges inkomst till inte obetydlig del
utgjorts av folkpension. Som folkpension räknas därvid inte barnpension.
Bidrag till barns underhåll, vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i
form av bidragsförskott, utgör däremot icke skattepliktig inkomst för
mottagaren.
Frågans tidigare behandling
1972 års skatteutredning prövade i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91)
Översyn av skattesystemet också frågan om beskattning av barnpension.
Utredningen framhöll i samband därmed bl. a.
Oavsett om samhället träder in genom bidragsförskott eller barnpension
bör samma beskattningsregler gälla. Detta kan åstadkommas antingen
genom att bidragsförskottet görs skattepliktigt eller genom att barnpensionen,
eventuellt i förening med andra pensionsförmåner som tillkommer
barn, undantas från beskattning upp till nivån för bidragsförskottet.
Regeringen har den 22 september 1977 bemyndigat chefen för socialdepartementet
att tillkalla en kommitté för att göra en översyn av samhällets
stöd till ensamstående föräldrar m. m. Enligt direktiven bör kommittén bl. a.
göra en genomgång av de olika samhälleliga stödformerna för ensamstående
föräldrar och deras barn som nu finns i form av ekonomiskt stöd, inkl. de
särskilda skatteförmånerna, och service av olika slag.
Vi har övervägt att föreslå att barnpension, i förekommande fall i förening
med andra pensionsförmåner, inte skall vara skattepliktig inkomst upp till
nivån för bidragsförskottet. Med hänsyn till det förestående utredningsarbetet
inom socialdepartementet avstår vi emellertid från att lägga något
konkret förslag och begränsar oss till att uttala att vi anser det önskvärt med
en likformig behandling av de båda stödformerna.
Motionen med yrkanden av samma innebörd som det i motionen 1082
prövades av skatteutskottet i början av detta riksmöte. Utskottet konstaterade
i samband därmed att det i motionerna aktualiserade spörsmålet hade
SkU 1979/80:24
3
nära samband med efterlevandepensioneringens framtida utformning, en
fråga som prövades av pensionskommittén. Utskottet hemställde därför att
motionerna skulle överlämnas till denna kommitté. Riksdagen beslöt i
enlighet med utskottets hemställan.
Utskottet
Barnpension utgör skattepliktig intäkt för barnet, medan däremot bidrag
till barns underhåll inte beskattas, vare sig det utgår som underhållsbidrag
eller i form av bidragsförskott.
Motionären framhåller att de skolungdomar och andra barn som har
barnpension drabbas av väsentligt högre skatt vid feriearbete eller annat
förvärvsarbete än kamrater som får sin försörjning direkt av föräldrarna.
Detta uppfattas - menar motionären - av dem som drabbas som en orättvisa,
och han begär därför förslag till åtgärder i syfte att eliminera eller minska
denna orättvisa.
Motioner med yrkanden av samma innebörd som motionen 1082 har på
förslag av skatteutskottet i betänkande SkU 1979/80:4 överlämnats till
pensionskommittén. Den av motionären aktualiserade frågan är således
redan föremål för prövning. Utskottet anser sig därför sakna anledning
biträda skrivelseyrkandet i motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1979/80:1082.
Stockholm den 19 februari 1980
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s)*. Rune Carlstein (s). förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m). Olle Westberg i Hofors (s). Tage Sundkvist (c). Hagar
Normark (s). Curt Boström (s). Ingemar Hallenius (c)*, Bo Forslund (s).
Wilhelm Gustafsson (fp). Bengt Wittbom (m) och Olle Grahn (fp)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 64601 Stockholm 1980