SkU 1979/80:22

Skatteutskottets betänkande
1979/80:22

med anledning av propositionen 1979/80:68 om vissa ändringar i
beskattningsreglerna för pensionsförsäkringar jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1979/80:68 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) - KL,

2. lag om ändring i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen
(1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

I propositionen föreslås vissa ändringar i beskattningsreglerna för pensionsförsäkringar.
Ändringarna berör främst de villkor som gäller för att en
livförsäkring vid inkomstbeskattningen skall behandlas som pensionsförsäkring.

Enligt nuvarande regler skall en livförsäkring som har tecknats i utlandet
behandlas som kapitalförsäkring. I propositionen föreslås att en ny
dispensregel skall införas som gör det möjligt för riksskatteverket att i
särskilda fall medge att utländsk livförsäkring skall behandlas som pensionsförsäkring.
Den föreslagna regeln överensstämmer i huvudsak med den
dispensregel för utländska försäkringar som gällde under åren 1970-1975.
Dispens föreslås kunna ges med verkan fr. o. m. 1980 års taxering.

Vidare föreslås att dödsboet efter en jordbrukare eller rörelseidkare skall
få möjlighet att ta en pensionsförsäkring till förmån för den avlidnes
efterlevande och att en arbetsgivare skall kunna ta en sådan försäkring till
förmån för de efterlevande till en avliden anställd. Samtidigt föreslås ändring
av vissa definitioner samt andra i huvudsak tekniska justeringar. De nu
nämnda nya reglerna avses i huvudsak bli tillämpliga fr. o. m. 1981 års
taxering.

I propositionen läggs slutligen också fram ett av riksdagen vid det förra
riksmötet begärt förslag om samordning av avdragsreglerna för pensionsförsäkringspremier
och bestämmelserna om uppskov med beskattning av
realisationsvinster på fastigheter. Förslaget innebär att en fysisk person, som
har fått sådant uppskov och som skall efterbeskattas för vinsten därför att det
inte har varit möjligt att anskaffa ersättningsfastighet inom föreskriven tid,
skall få rätt att vid efterbeskattningen göra avdrag för premie på en
pensionsförsäkring trots att premien betalas efter utgången av det beskattningsår
som efterbeskattningen avser. Förslaget avses bli tillämpligt i de fall
då fastighetsavyttringen har skett under år 1979 eller senare.

1 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 22

SkU 1979/80:22

Lagförslaget rörande kommunalskattelagen berör bl. a. 46 § 2 morn., som
numera ändrats i vissa andra avseenden (prop. 1979/80:58, SkU 1979/80:20,
SFS 1979:1157). Med den ändring som föranleds härav har de nu aktuella
lagförslagen följande lydelse.

SkU 1979/80:22

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 46 § 2 mom. samt punkt 1 av anvisningarna till 31 § skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i anvisningarna till 41 § skall införas en ny punkt, 6, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

46 §

2 morn.1! hemortskommunen
äger skattskyldig, som varit här i
riket bosatt under hela beskattningsåret,
därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som icke får avdragas från
inkomsten av särskild förvärvskälla,
i den utsträckning som framgår av
punkt 5 av anvisningarna;

2 mom. I hemortskommunen
får skattskyldig, som varit bosatt här
i riket under hela beskattningsåret,
dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från
inkomsten av särskild förvärvskälla,
i den utsträckning som framgår av
punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till
41 b §;

3) för premier och andra avgifter,
som skattskyldig erlagt för försäkringar
av följande slag, vilka ägas av
honom själv eller, i förekommande
fall, hans make eller hans omyndiga
barn, nämligen kapitalförsäkring,
till den del avdrag för premien ej
medges enligt punkt 2 av anvisningarna
till 22 § eller punkt 9 av anvisningarna
till 29 §, arbetslöshetsförsäkring,
om avdrag ej medges enligt
nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av
anvisningarna till 33 §, samt sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder
inbegripen avgift till sjukkassa
för begravningshjälp, som ej avses i
33 § och som ej utgör sjukförsäkring
enligt 2-4 kap. lagen om allmän
försäkring;

3) för premier och andra avgifter,
som skattskyldig erlagt för försäkringar
av följande slag, vilka ägs av
honom själv eller, i förekommande
fall, hans make eller hans omyndiga
barn, nämligen kapitalförsäkring,
till den del avdrag för premien ej
medges enligt punkt 2 av anvisningarna
till 22 § eller punkt 9 av anvisningarna
till 29 §, arbetslöshetsförsäkring,
om avdrag ej medges enligt
nyssnämnda lagrum eller punkt 6 av
anvisningarna till 33 §, samt sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder
inbegripen avgift till sjukkassa
för begravningshjälp, som ej avses i
33 § och som ej utgör sjukförsäkring
enligt 2-A kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring;

1 Senaste lydelse 1979:1157.

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

4) för belopp som den skattskyldige
enligt vid självdeklarationen fogat
intyg eller annat skriftligt bevis
under beskattningsåret utgivit för
eller tillgodoräknats som underhåll
av icke hemmavarande barn intill
dess barnet fyllt 18 år eller intill dess
det fyllt 21 år om det genomgår
grundskola, gymnasieskola eller därmed
jämförlig grundutbildning,
dock högst med 3 000 kronor för
varje barn;

6) för under beskattningsåret av
den skattskyldige erlagd avgift avseende
annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring, som äges
av arbetsgivare, om försäkringen
äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret
varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall avdrag för periodiskt
understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag,
som i första stycket 4) och 6) här ovan
sägs, åtnjutas allenast i den mån
hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt
icke tagits till understödet,
avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under
en del av beskattningsåret varit här i
riket bosatt, skall avdrag, som nu
sagts, åtnjutas allenast i den mån det
belöper ä nämnda tid.

Avdrag för premier och andra
avgifter, som avses i första stycket 3)
härovan, må ej för skattskyldig åtnjutas
till högre belopp än 250 kronor;
dock att, om skattskyldig under
beskattningsåret varit gift och levt
tillsammans med andra maken,
ifrågavarande avdrag för dem båda
gemensamt må åtnjutas med högst
500 kronor. Avdrag, som nu sagts,

Föreslagen lydelse

4) för belopp som den skattskyldige
enligt vid självdeklarationen fogat
intyg eller annat skriftligt bevis
under beskattningsåret har betalat
för eller tillgodoräknats som underhåll
av icke hemmavarande barn
intill dess barnet fyllt 18 år eller intill
dess det fyllt 21 år om det genomgår
grundskola, gymnasieskola eller därmed
jämförlig grundutbildning,
dock högst med 3 000 kronor för
varje barn;

6) för avgift som den skattskyldige
har betalat under beskattningsåret
för annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring, som ägs
av arbetsgivare, om försäkringen ägs
av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret
varit skyldig att betala
sjömansskatt, medges avdrag för
periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag,
som anges i första stycket 4) och
6), endast i den mån hänsyn inte
tagits till understödet, avgiften eller
underhållsbidraget vid beräkningen
av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i
riket endast under en del av beskattningsåret,
medges avdrag som nu
sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.

Avdrag för premier och andra
avgifter som avses i första stycket 3)
medges inte med högre belopp än 250
kronor. Har skattskyldig under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans
med andra maken, medges
dock sådant avdrag för dem båda
gemensamt med högst 500 kronor.
Avdrag, som nu sagts, med högst
500 kronor medges vidare om skatt -

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

med högst 500 kronor må vidare
åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret
varit ogift (varmed
jämstäUes änka, änkling eller frånskild)
och haft hemmavarande barn
under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i
första stycket 6) får ej överstiga den
skattskyldiges A-inkomst för antingen
beskattningsåret eller året
närmast dessförinnan och beräknas
med hänsyn till storleken av sådan
inkomst. 1 fråga om sådan Ainkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse eller som
hänför sig till anställning, om den
skattskyldige helt saknar pensionsrätt
i anställning och icke är anställd i
aktiebolag eller ekonomisk förening
vari han har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till
29 §, får avdraget uppgå till sammanlagt
högst 35 procent av inkomsten
till den del den icke överstiger tjugo
gånger det basbelopp som enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad året
närmast före taxeringsåret samt
högst 25 procent av den del av
inkomsten som överstiger tjugo men
icke trettio gånger nämnda basbelopp.
I fråga om övrig A-inkomst får
avdraget uppgå till högst 10 procent
av inkomsten till den del den tillsammans
med A-inkomst enligt föregående
mening icke överstiger tjugo
gånger nämnda basbelopp. I stället
för vad som angivits i andra och
tredje meningarna av detta stycke får
avdraget beräknas till högst ett belopp
motsvarande angivet basbelopp
jämte 30 procent av inkomst som

Föreslagen lydelse

skyldig under beskattningsåret varit
ogift - varmed jämställs änka, änkling
eller frånskild - och haft hemmavarande
barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i
första stycket 6) får inte överstiga den
skattskyldiges A-inkomst för antingen
beskattningsåret eller året
närmast dessförinnan och beräknas
med hänsyn till storleken av sådan
inkomst. I fråga om sådan Ainkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse eller som
hänför sig till anställning, om den
skattskyldige helt saknar pensionsrätt
i anställning och inte är anställd i
aktiebolag eller ekonomisk förening
vari han har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till
29 §, får avdraget uppgå tillsammanlagt
högst 35 procent av inkomsten
till den del den inte överstiger tjugo
gånger det basbelopp som enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad året
närmast före taxeringsåret samt
högst 25 procent av den del av
inkomsten som överstiger tjugo men
inte trettio gånger nämnda basbelopp.
I fråga om övrig A-inkomst får
avdraget uppgå till högst 10 procent
av inkomsten till den del den tillsammans
med A-inkomst enligt föregående
mening inte överstiger tjugo
gånger nämnda basbelopp. 1 stället
för vad som angivits i andra och
tredje meningarna av detta stycke får
avdraget beräknas till högst ett belopp
motsvarande angivet basbelopp
jämte 30 procent av inkomst som

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

hänför sig till jordbruksfastighet eller
rörelse intill en sammanlagd Ainkomst
motsvarande tre gånger
samma basbelopp. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen på inkomst
som skall upplagas till beskattning
under beskattningsåret eller på inkomst
året närmast dessförinnan.
Med A-inkomst avses inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är
att anse som A-inkomst. Till Ainkomst
räknas även inkomst ombord
enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt
samt enligt 1 § 2 mom.
nämnda lag skattepliktig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligga, får
riksskatteverket efter ansökan
besluta att avdrag för avgift för
pensionsförsäkring får åtnjutas med
högre belopp än som följer av
bestämmelserna i föregående stycke.
Därvid skall dock följande gälla. För
skattskyldig, som redovisar inkomst
som är att anse som A-inkomst
endast av tjänst men som i huvudsak
saknar pensionsrätt i anställning, får
medges avdrag högst med belopp,
beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse på det sätt
som föreskrivits i föregående stycke.
Sådant avdrag får dock icke beräknas
för inkomst som härrör från aktiebolag
eller ekonomisk förening vari den
skattskyldige har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt
2e femte stycket av anvisningarna
till 29 §. Har skattskyldig, som drivit
jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
upphört med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhetstiden

Föreslagen lydelse

hänför sig till jordbruksfastighet eller
rörelse intill en sammanlagd Ainkomst
motsvarande tre gånger
samma basbelopp. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen på inkomst
som skall tas upp till beskattning
under beskattningsåret eller på inkomst
året närmast dessförinnan.
Med A-inkomst avses inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är
att anse som A-inkomst. Till Ainkomst
räknas även inkomst ombord
enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt
samt enligt 1 § 2 mom.
nämnda lag skattepliktig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger, får
riksskatteverket efter ansökan
besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring
får medges med
högre belopp än som följer av
bestämmelserna i föregående stycke.
Därvid skall dock följande gälla. För
skattskyldig, som redovisar inkomst
som är att anse som A-inkomst
endast av tjänst men som i huvudsak
saknar pensionsrätt i anställning, får
avdrag medges högst med belopp,
beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse på det sätt
som föreskrivits i föregående stycke.
Har sådan skattskyldig erhållit särskild
ersättning i samband med att
anställning upphört och har han ej
skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,
får dock avdrag medges med
högre belopp. A vdrag som avses i de
två närmast föregående meningarna
får dock inte beräknas för inkomst
som härrör från aktiebolag eller ekonomisk
förening vari den skattskyl -

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,
fär avdrag beräknas
även på sådan inkomst som enligt
9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576)om statlig inkomstskatt är
att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande
av det antal år varunder den
skattskyldige drivit jordbruket,
skogsbruket eller rörelsen, dock
högst för tio år. Hänsyn skall vid
bedömningen av avdragets storlek
tagas till den skattskyldiges övriga
pensionsskydd och andra möjligheter
till avdrag för avgift som avses i
första stycket 6). Avdraget får dock ej
överstiga ett belopp som för varje år
som driften pågått motsvarar tio
gånger det basbelopp som enligt
lagen om allmän försäkring bestämts
för januari månad det år varunder
driften i förvärvskällan upphört och
ej heller summan av de belopp som
under beskattningsåret redovisats
som nettointäkt av förvärvskällan
och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra
till vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Mot beslut av
riksskatteverket i fråga som avses i
detta stycke får talan ej föras.

Föreslagen lydelse

dige har sådant bestämmande inflytande
som avses i punkt 2 e femte
stycket av anvisningarna till 29 §.
Har skattskyldig, som drivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse, upphört
med driften i förvärvskällan och
har han under verksamhetstiden ej
skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,
får avdrag beräknas även på
sådan inkomst som enligt 9 § 3
mom. andra stycket lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt är att anse
som B-inkomst. Avdraget får i detta
fall beräknas med beaktande av det
antal år den skattskyldige drivit jordbruket,
skogsbruket eller rörelsen,
dock högst för tio år. Hänsyn skall
vid bedömningen av avdragets storlek
tas till den skattskyldiges övriga
pensionsskydd och andra möjligheter
till avdrag för avgift som avses i
första stycket 6). Avdraget får dock
inte överstiga ett belopp som för varje
år som driften pågått motsvarar tio
gånger det basbelopp som enligt
lagen om allmän försäkring bestämts
för januari månad det år driften i
förvärvskällan upphört och ej heller
summan av de belopp som under
beskattningsåret redovisats som nettointäkt
av förvärvskällan och sådan
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra till vinst
med anledning av överlåtelse av förvärvskällan.
Har riksskatteverket enligt
punkt 1 tredje stycket av anvisningarna
till 31 $ medgivit att dödsbo tar
pensionsförsäkring, anger riksskatteverket
det högsta belopp varmed avdrag
för avgift för försäkringen får
medges. Härvid iakttas i tillämpliga
delar bestämmelserna i detta stycke

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

Har skattskyldig erlagt avgift som
avses i forsta stycket 6) men har
avdrag för avgiften helt eller delvis
icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelserna
i femte stycket, medgives
avdrag för ej utnyttjat belopp vid
taxering för det påföljande beskattningsåret.
Sådant avdrag får dock
icke åtnjutas med belopp som tillsammans
med erlagd avgift sistnämnda
år överstiger vad som angives
i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående
styckena får avdrag för avgift
som avses i första stycket 6) ej åtnjutas
till högre belopp än skillnaden
mellan sammanlagda beloppet av
inkomster från förvärvskällor, som
äro skattepliktiga i hemortskommunen,
och övriga avdrag enligt denna
paragraf. Kan avdrag för avgift som
avses i första stycket 6) icke utnyttjas
i hemortskommunen, må avdrag för
återstoden av vad sålunda beräknats
åtnjutas i annan kommun med belopp
intill den där redovisade
inkomsten, i förekommande fall
efter andra avdrag enligt denna paragraf
som åtnjutes vid taxeringen i
kommunen. Vad som sålunda ej kunnat
avdragas får den skattskyldige
tillgodoföra sig genom avdrag senast
vid taxering för sjätte beskattningsåret
efter det år då avgiften erlades. Ej
heller i sistnämnda fall får avdraget
överstiga vad som återstår sedan
övriga avdrag enligt denna paragraf
åtnjutits.

Föreslagen lydelse

om avdrag för skattskyldig som upphört
med driften i en förvärvskälla.
Mot beslut av riksskatteverket i fråga
som avses i detta stycke får talan inte
föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som
avses i första stycket 6) men har
avdrag för avgiften helt eller delvis
inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna
i femte stycket, medges
avdrag för ej utnyttjat belopp vid
taxering för det påföljande beskattningsåret.
Sådant avdrag medges
dock inte med belopp som tillsammans
med erlagd avgift sistnämnda
år överstiger vad som anges i femte
stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående
styckena medges avdrag för
avgift som avses i första stycket 6) i
hemortskommunen inte med högre
belopp än skillnaden mellan sammanlagda
beloppet av inkomster
från förvärvskällor, som är skattepliktiga
i kommunen, och övriga
avdrag enligt denna paragraf. Kan
avdrag för avgift som avses i första
stycket 6) inte utnyttjas i hemortskommunen,
medges avdrag för återstoden
i annan kommun med belopp
intill den där redovisade inkomsten,
i förekommande fall efter andra
avdrag enligt denna paragraf som
medges vid taxeringen i kommunen.
Avdrag, som på grund av vad nu sagts
inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för
det beskattningsår då avgiften betalades,
får utnyttjas senast vid taxering
för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret.
Inte heller i sistnämnda
fall får avdraget överstiga vad som
återstår sedan övriga avdrag enligt
denna paragraf gjorts.

SkU 1979/80:22

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 31 §

Nuvarande lydelse

l.2 Med pension förstås dels belopp,
som annorledes än i följd av
försäkring utgår på grund av föregående
tjänsteförhållande, dels belopp,
som på grund av lagen om allmän
försäkring utgår i form av folkpension
eller tilläggspension, dels ock
belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring.

Med pensionsförsäkring
förstås försäkring, som meddelas i
här i landet bedriven försäkringsrörelse,
om andra försäkringsbelopp
icke skola utgå än ålderspension,
invalidpension eller efterlevandepension.
Med försäkrad avses den på
vars liv försäkringen tagits eller, i
fråga om invalidpension, den vars
arbetsoförmåga försäkringen avser.
Med tjänstepensionsförsäkring förstås
pensionsförsäkring, som har
samband med tjänst och för vilken
den försäkrades arbetsgivare åtagit
sig att ansvara för betalning av hela
avgiften.

1 fråga om annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring

1. Med pension förstås dels belopp,
som annorledes än i följd av
försäkring utgår på grund av föregående
tjänsteförhållande, dels belopp,
som på grund av lagen (1962:381) om
allmän försäkring utgår i form av
folkpension eller tilläggspension,
dels belopp som utgår på grund av
pensionsförsäkring.

Med pensionsförsäkring förstås
försäkring, som inte medför rätt till
andra försäkringsbelopp än ålderspension,
invalidpension eller efterlevandepension.
För att en försäkring
skall anses som pensionsförsäkring
fordras vidare, om inte annat föijer av
förklaring enligt sjuttonde stycket, att
försäkringen meddelats i en här i
landet bedriven försäkringsrörelse.
Med försäkrad avses den på vars liv
försäkringen tagits eller, i fråga om
invalidpension, den vars arbetsoförmåga
försäkringen avser. Med tjänstepensionsförsäkring
förstås pensionsförsäkring,
som har samband
med tjänst och för vilken den försäkrades
arbetsgivare åtagit sig att
ansvara för betalning av hela avgiften.
Med tjänstepensionsförsäkring
förstås också pensionsförsäkring, som
- om en anställd avlidit - tagits av den
anställdes arbetsgivare till förmån för
den anställdes efterlevande och för
vilken försäkring arbetsgivaren åtagit
sig att ansvara för betalning av heta
avgiften.

I fråga om annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring

2 Senaste lydelse 1976:1102.

1* Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 22

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

Ålderspension får icke börja utgå
vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda
skäl föreligga, får dock regeringen
eller, efter regeringens förordnande,
riksskatteverket efter ansökan
besluta att pension får börja utgå vid
lägre ålder.

Ålderspension får utgå högst så
länge den försäkrade lever, men
under den försäkrades livstid lägst
fem år eller, om försäkringen skall
upphöra när den försäkrade fyller 65
år, lägst tre år. Pensionen får under
den första femårsperiod under vilken
den utbetalas icke utgå med annat än
samma belopp vid varje utbetalningstillfälle
eller med stigande pensionsbelopp.

För ålderspension som utgår enlig
skall upphöra innan den försäkrade a

Föreslagen lydelse

skall försäkringstagaren vara den
försäkrade. Har försäkringstagaren
eller hans make eller person med
vilken han sammanbor under äktenskapsliknande
förhållanden barn under
16 år, får han ta försäkring avseende
efterlevandepension på sin
makes eller nyss avsedd persons liv,
om sådant barn insätts som förmånstagare.
Om särskilda skäl föreligger,
kan riksskatteverket efter ansökan
medge att dödsboet efter skattskyldig
som här i riket drivit jordbruk, skogsbruk
eller rörelse får ta pensionsförsäkring
till förmän för efterlevande
person som avses i nionde stycket. Som
förutsättning för att medgivande skall
lämnas gäller att sådan person saknar
betryggande pensionsskydd och att
försäkringen tas i samband med att
boet upphör med driften i förvärvskällan.

Ålderspension får inte börja utgå
vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda
skäl föreligger, får dock regeringen
eller, efter regeringens förordnande,
riksskatteverket efter ansökan
besluta att pension får börja utgå vid
lägre ålder.

Ålderspension får utgå högst så
länge den försäkrade lever, men
under den försäkrades livstid lägst
fem år eller, om försäkringen skall
upphöra när den försäkrade fyller 65
år, lägst tre år. Pensionen får under
den första femårsperiod under vilken
den utbetalas inte utgå med annat än
samma belopp vid varje utbetalningstillfalle
eller med stigande pensionsbelopp.

allmän pensionsplan gäller, om den
ider, vad därom utfästs enligt planen.

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av punkt 2
av anvisningarna till 29 §.

Förmånstagare får Inte insättas till
annan ålderspensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring
avseende ålderspension
skall anställd, som dä
försäkringsavtalet ingicks var den försäkrade,
vara formånstagare.

Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så
länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Invalidpension
får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffades. I fråga
om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.

Förmånstagare får ej insättas till
annan ålderspensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring
avseende ålderspension
skall anställd vara förmånstagare.

Med efterlevandepension förstås
pension, som efter den försäkrades
död utgår till

1. den försäkrades make, varmed
i detta sammanhang förstås person
med vilken den försäkrade varit gift
eller sammanbott under äktenskapsliknande
förhållanden, eller

2. barn till den försäkrade eller till
person som angivits under 1.

Efterlevandepension får utgå
högst så länge den efterlevande lever
och får under den första femårsperiod
under vilken den utbetalas icke
utgå med annat än samma belopp

Med efterlevandepension förstås
pension

1. som efter den försäkrades död
utgår till den försäkrades make, varmed
i detta sammanhang förstås
person med vilken den försäkrade
varit gift eller sammanbott under
äktenskapsliknande förhållanden,

2. som efter den försäkrades död
utgår till barn till den försäkrade eller
barn till person som angivits under
1,

3. som utgår till efterlevande på
grund av försäkring som tagits av
dödsbo efter medgivande av riksskatteverket
enligt tredje stycket, varvid
pension får utgå som om den avlidne
varit försäkrad, eller

4. som utgår på grund a v försäkring
som tagits av arbetsgivare till förmån
för anställds efterlevande med stöd av
andra stycket sista meningen, varvid
pension får utgå som om den avlidne
varit försäkrad.

Efterlevandepension får utgå
högst så länge den efterlevande lever
och får under den första femårsperiod
under vilken den utbetalas inte
utgå med annat än samma belopp

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

vid varje utbetalningstillfalle eller
med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension
till person som avses
i föregående stycke 1. får upphöra
när denne ingår nytt äktenskap, men
i annat fall under dennes livstid ej
förrän fem år förflutit efter den försäkrades
död. Har den försäkrade
avlidit mindre än fem år före den
tidpunkt då försäkringen eljest skulle
ha upphört, får dock sådan efterlevandepension
som nyss sagts upphöra
vid sistnämnda tidpunkt.
Efterlevandepension till barn, som
avses i föregående stycke 2., skall
upphöra senast när barnet fyller 20
år. Är barnet varaktigt oförmöget till
arbete, får pension utgå så länge
barnet lever. Har försäkring avseende
efterlevandepension till barn tagits
på sådan persons liv som avses i
föregående stycke 1., skall pensionen
upphöra senast när barnet fyller 16
år.

Såsom efterlevandepension skall
även anses pension, som utgår efter
den försäkrades död oberoende av viss
pensionstagares liv (försörjningsränta)
under förutsättning

a) att försörjningsräntan är förenad
med livsvarig ålderspension
eller med sådan livsvarig efterlevandepension
till make, som skall börja
utgå omedelbart efter den försäkrades
död, samt att försörjningsräntans
årsbelopp icke överstiger den livsvariga
pensionens årsbelopp,

Föreslagen lydelse

vid varje utbetalningstillfalle eller
med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension
till person som avses
i föregående stycke 1. får upphöra
när denne ingår nytt äktenskap men i
annat fall under dennes livstid inte
förrän fem år förflutit efter den försäkrades
död. Har den försäkrade
avlidit mindre än fem år före den
tidpunkt då försäkringen annars
skulle ha upphört, får dock sådan
efterlevandepension som nyss sagts
upphöra vid sistnämnda tidpunkt.
Efterlevandepension till barn, som
avses i föregående stycke 2., skall
upphöra senast när barnet fyller 20
år. Är barnet varaktigt oförmöget till
arbete, får pension utgå så länge
barnet lever. Har försäkring avseende
efterlevandepension till barn tagits
på sådan persons liv som avses i
föregående stycke 1., skall pensionen
upphöra senast när barnet fyller
16 år.

Som efterlevandepension anses
även pension som - om försäkrad
elter efterlevande make avlider innan
ålders- eller efterlevandepension har
utgått under viss i försäkringsavtalet
angiven minsta tid - skall utgå under
återstoden av denna tid (försörjningsränta).
En förutsättning för detta är
dock att försörjningsräntan skall kunna
utgå endast till person som avses i
nionde stycket. Vidare förutsätts

a) att försörjningsräntan är förenad
med livsvarig ålderspension
eller med sådan livsvarig efterlevandepension
till make, som skall börja
utgå omedelbart efter den försäkrades
död, samt att försörjningsräntans
årsbelopp inte överstiger den livsvariga
pensionens årsbelopp,

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

b) att försörjningsränta skall kunna
utgå endast till person som avses i
nionde stycket,

c) att försörjningsräntan skall utgå
under lägst fem och högst tjugo år,
dock med den inskränkningen att,
då räntan är förenad med livsvarig
ålderspension, räntan dock ej får utgå
längre än till den tidpunkt, då den
försäkrade skulle ha fyllt 90 år, och ej
heller, vid pensionsålder över 70 år,
under längre tid än som motsvarar
skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern,

d) att premier för försörjningsräntan
och den med denna förenade
livsvariga pensionen skola erläggas
under tid, som icke med mera än fem
år understiger den tid under vilken
försörjningsräntan enligt avtalet
längst skall utgå, samt att icke vid
utgången av något kalenderår under
förstnämnda tid det sammanlagda
beloppet av erlagda premier överstiger
det belopp, som vid samma tidpunkt
skulle ha erlagts, om premiebetalningen
jämnt fördelats på tid,
som med fem år understiger den tid
under vilken försörjningsräntan
längst skall utgå.

b) att försörjningsräntan skall
utgå under högst tjugo år, dock med
den inskränkningen att, då räntan är
förenad med livsvarig ålderspension,
räntan inte får utgå längre än till den
tidpunkt,då den försäkrade skulle ha
fyllt 90 år, och inte heller, vid pensionsålder
över 70 år, under längre
tid än som motsvarar skillnaden
mellan 90 år och pensionsåldern,

c) att premier för försörjningsräntan
och den med denna förenade
livsvariga pensionen skall erläggas
under tid, som inte med mera än fem
år understiger den tid under vilken
försörjningsräntan enligt avtalet
längst skall utgå, samt att inte vid
utgången av något kalenderår under
förstnämnda tid det sammanlagda
beloppet av erlagda premier överstiger
det belopp, som vid samma tidpunkt
skulle ha erlagts, om premiebetalningen
jämnt fördelats på tid,
som med fem år understiger den tid
under vilken försörjningsräntan
längst skall utgå.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående stycke
skall efterlevandepension anses såsom livsvarig, även om pension skall
upphöra vid omgifte.

Som förmånstagare till försäkring
avseende efterlevandepension får insättas
endast person till vilken efterlevandepension
kan utgå enligt
nionde och tionde styckena eller, vid
försörjningsränta, person som angivits
i nionde stycket.

Försäkringsvillkor, som med hänsyn
till bestämmelserna i denna lag
är avgörande för frågan huruvida

Som förmånstagare till försäkring
avseende efterlevandepension får
endast insättas person till vilken
efterlevandepension kan utgå enligt
nionde och tionde styckena eller, vid
försörjningsränta, person som anges i
nionde stycket.

Försäkringsvillkor, som med hänsyn
till bestämmelserna i denna lag
är avgörande för frågan huruvida

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

försäkringen är att anse som pensionsförsäkring,
skall intagas i försäkringsavtalet.
Detta skall dessutom
innehålla villkor att försäkringen
icke får pantsättas eller belånas
och ej heller ändras på sådant sätt
att den ej längre uppfyller de föreskrifter,
som angivas för pensionsförsäkring
i denna lag, eller i andra fall
än nedan föreskrives överlåtas eller
återköpas. Avtalet får icke innehålla
annat villkor än sådant som År förenligt
med bestämmelserna om pen -

försäkringen är att anse som pensionsförsäkring,
skall tas in i försäkringsavtalet.
Detta skall dessutom
innehålla villkor att försäkringen inte
får pantsättas eller belånas och inte
heller ändras på sådant sätt att den
inte längre uppfyller de föreskrifter,
som anges för pensionsförsäkring i
denna lag, eller i andra fall än nedan
föreskrivs överlåtas eller återköpas.
Avtalet får inte innehålla villkor som
är oförenligt med bestämmelserna
om pensionsförsäkring i denna lag.

sionsförsäkring i denna lag.

Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas

1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller efter
överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,

2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller

3. genom bodelning.

Ny ägare till pensionsförsäkring
skall omedelbart underrätta försäkringsgivaren
om förvärvet av försäkringen.
Återköp av pensionsförsäkring
får utan hinder av bestämmelserna
i denna lag ske, om det tekniska
återköpsvärdet uppgår till högst
10 000 kronor eller om särskilda skäl
föreligga och riksskatteverket på särskild
ansökan medger det.

Ny ägare till pensionsförsäkring
skall omedelbart underrätta försäkringsgivaren
om förvärvet av försäkringen.
Återköp av pensionsförsäkring
får utan hinder av bestämmelserna
i denna lag ske, om det tekniska
återköpsvärdet uppgår till högst
10 000 kronor eller om särskilda skäl
föreligger och riksskatteverket på särskild
ansökan medger det.

Om särskilda skäl föreligger, kan
riksskatteverket efter ansökan förklara
att försäkring som har meddelats i
utomlands bedriven försäkringsrörelse
skall anses som pensionsförsäkring.
Sådan förklaring får meddelas endast
under förutsättning att villkoren för
försäkringen i huvudsak står i överensstämmelse
med bestämmelserna i
denna anvisningspunkt om pensionsförsäkring.
Har riksskatteverket meddelat
förklaring som här avses kan
försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Mot beslut, som riksskatteverket
meddelat i ärende enligt denna
anvisningspunkt, får talan icke föras.

Med kapitalförsäkring förstås
annan livförsäkring än
pensionsförsäkring. Till kapitalförsäkring
hänföres mot statens grupplivförsäkring
svarande förmån från
kommun, även om förmånen icke
utgår på grund av försäkring.

Med kapitalförsäkring förstås annan
livförsäkring än pensionsförsäkring.
Till kapitalförsäkring hänförs
mot statens grupplivförsäkring svarande
förmån från kommun, även
om förmånen inte utgår på grund av
försäkring.

Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring får
anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess
ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring
som huvudförsäkringen.

För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring
skall anses ha tagits i samband
med tjänst erfordras, a 11 enligt
anställningsavtalet skyldighet föreligger
för arbetstagare att ha sådan
försäkring eller a 11, om sådan skyldighet
icke föreligger, premier för
försäkringen skola gäldas av arbetsgivaren
eller av denne jämte arbetstagaren.
Härutöver fordras att till försäkringsanstalten
anmäles att försäkringen
har tagits i samband med
tjänst.

För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring
skall anses ha tagits i samband
med tjänst fordras, att enligt
anställningsavtalet skyldighet föreligger
för arbetstagare att ha sådan
försäkring eller att, om sådan skyldighet
inte föreligger, premier för
försäkringen skall betalas av arbetsgivaren
eller av denne jämte arbetstagaren.
Vidare fordras att anmälan
görs till försäkringsanstalten om att
försäkringen har tagits i samband
med tjänst.

Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna
som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.

Mot beslut, som riksskatteverket
meddelat i ärende enligt denna
anvisningspunkt, får talan inte föras.

till 41

6. Fysisk person, som skall efterbeskattas
enligt 9 § lagen (1978:970) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst,
får vid efterbeskattningen
göra avdrag för avgift för pensionsförsäkring
enligt bestämmelserna i 46 §

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 mom. utan hinder av att avgiften
betalas efter utgången av det beskattningsår
som efterbeskattriingen avser.
Detta galler dock endast vid efterbeskattning
av sådan realisationsvinst
som har uppkommit vid avyttring av
jordbruksfastighet eller fastighet som
använts i den skattskyldiges rörelse.
A vdraget får inte överstiga det belopp
som skall efterbeskattas. En förutsättning
för avdrag är att avgiften inte
betalas senare än inom tre månader
från den dag då framställningen om
efterbeskattning delgavs den skattskyldige.
Har han före utgången av nämnda
tid skriftligen ansökt om medgivande
enligt 46 § 2 mom. sjätte stycket får
dock betalning av avgiften göras inom
tre månader från dagen för riksskatteverkets
beslut med anledning av
ansökningen.

Har en skattskyldig med stöd av
första stycket erhållit avdrag för avgift
för pensionsförsäkring för det beskattningsår
som eflerbeskattningen avser
får avdrag för avgiften inte göras vid
taxeringen för annat beskattningsår.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Härvid iakttas
dock följande.

1. De nya bestämmelserna i 46 § 2 mom. och - om inte annat följer av 2
nedan-punkt 1 av anvisningarna till 31 § tillämpas första gången vid 1981 års
taxering.

2. Förklaring enligt punkt 1 sjuttonde stycket av anvisningarna till 31 § i
dess nya lydelse får meddelas med verkan fr. o. m. 1980 års taxering. .

Har riksskatteverket meddelat förklaring enligt nämnda lagrum, får
försäkringstagaren genom besvär i särskild ordning föra talan om den ändring
av sin inkomsttaxering som föranleds av förklaringen. I sådant fall får besvär
även anföras av taxeringsintendenten till försäkringstagarens förmån. Besvär
som här avses får anföras inom sex månader från dagen för riksskatteverkets
beslut, dock senast fem år efter taxeringsårets utgång. I fråga om sådana
besvär gäller 103 och 104 §§ taxeringslagen (1956:623) i tillämpliga delar.

SkU 1979/80:22

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen
(1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen
(1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

2 §'

De nya bestämmelserna i punkt 1
av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen
(1928:370) tillämpas
första gången vid 1977 års taxering.
Har pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse
med ansökan, som
kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor före utgången av år
1975, skall dock äldre bestämmelser
alltjämt gälla. Ändras försäkringsavtalet
eller insattes förmånstagare
efter utgången av år 1976 i strid mot
de nya bestämmelserna, skall mot
försäkringen svarande premiereserv
och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten
för ändringen anses som på
grund av försäkringen utbetalt belopp
under det beskattningsår då
ändringen sker. Om pensionsförsäkring
tagits i överensstämmelse
med ansökan, som kommit in till
försäkringsgivarens huvudkontor
före utgången av år 1975, och om
försäkringen enligt äldre bestämmelser
skall anses ha tagits i samband
med tjänst, skall sådan påföljd dock
ej inträda om ändringen sker före
utgången av år 1977. Påföljden skall
ej heller inträda, om försäkringstagaren
utan kännedom om de nya
bestämmelserna insatt förmånstagare
men återkallar förmånstagarför -

Föreslagen lydelse

De nya bestämmelserna i punkt 1
av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen
(1928:370) tillämpas
första gången vid 1977 års taxering.
Har pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse
med ansökan, som
kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor före utgången av år
1975, skall dock äldre bestämmelser
alltjämt gälla. Ändras försäkringsavtalet
eller insätts förmånstagare efter
utgången av år 1976 i strid mot de
nya bestämmelserna, skall mot försäkringen
svarande premiereserv
och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten
för ändringen anses som på
grund av försäkringen utbetalt belopp
under det beskattningsår då
ändringen sker. Om pensionsförsäkring
tagits i överensstämmelse
med ansökan, som kommit in till
försäkringsgivarens huvudkontor
före utgången av år 1975, och om
försäkringen enligt äldre bestämmelser
skall anses ha tagits i samband
med tjänst, skall sådan påföljd dock
inte inträda om ändringen sker före
utgången av år 1977. Påföljden skall
inte heller inträda, om försäkringstagaren
utan kännedom om de nya
bestämmelserna insatt förmånstagare
men återkallar förmånstagarför -

1 Senaste lydelse 1976:1100.

SkU 1979/80:22

Nuvarande lydelse

ordnandet utan dröjsmål sedan han
underrättats om påföljden av förordnandet.
Överenskommelse, som
medför ökad premieförpliktelse totalt
eller för år räknat, skall vid
tillämpningen av denna paragraf
anses som nytt försäkringsavtal.

Föreslagen lydelse

ordnandet utan dröjsmål sedan han
underrättats om påföljden av förordnandet.
Överenskommelse, som
medför ökad premieförpliktelse totalt
sett eller tidigareläggning av premiebetalning,
skall vid tillämpningen
av denna paragraf anses som nytt
försäkringsavtal.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1981 års taxering.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1979/80:229 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen avslår
propositionen

1979/80:1575 av Jan Bergqvist (s) vari hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om samordning av avdragsreglerna
för pensionsförsäkringspremier och bestämmelserna om uppskov med
beskattning av realisationsvinster på fastigheter

2. att riksdagen hemställer att regeringen omgående påbörjar en översyn
av reglerna för uppskov med realisationsvinstskatt vid fastighetsförsäljning Motioner

väckta vid den allmänna motionstiden

1979/80:269 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar att riksskatteverket får medge dispens för
rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremie från inkomst av annan fastighet
i de fall ägaren har sin huvudsakliga inkomst av arbete med denna i enlighet
med vad som anförs i motionen

1979/80:470 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar om ändrade regler för avdrag för pensionsförsäkringspremie
med anledning av uppkommen realisationsvinst i samband med
företagsförsäljning i enlighet med vad som anförs i motionen

SkU 1979/80:22

Utskottet

Inledning

I propositionen föreslås vissa detaljändringar i de avdrags- och beskattningsregler
för pensionsförsäkringar (P-försäkringar) m. m. som genomfördes
1975. Förslagen har aktualiserats genom ett tredje delbetänkande av
utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner och vid sidan av
detta utredningsarbete. Parallellt härmed behandlar utskottet - i sitt
betänkande SkU 1979/80:23 - propositionen 1979/80:77 om vissa ändringar i
arvs- och gåvobeskattningen av livförsäkringar, m. m. Dessa förslag
föranleds bl. a. av livförsäkringsskattekommitténs slutbetänkande (DsB
1977:4) Kapitalförsäkring.

Utländska försäkringar

För att en försäkring skall anses som en P-försäkring fordras bl. a. att
försäkringen tecknats i en försäkringsrörelse som drivits här i Sverige. Detta
villkor infördes 1969 och var då förenat med vissa möjligheter att erhålla
dispens genom riksskatteverket (RSV).

Möjligheterna till dispens slopades fr. o. m. 1976 som en följd av de
genomgripande ändringar i övrigt som då genomfördes 1975 för pensionsförsäkringarna.
Dessa ändringar innebär bl. a. att belopp som utfaller på
svenska försäkringar till mottagare i utlandet numera i princip skall beskattas
här i landet.

I propositionen föreslås att RSV åter skall få möjlighet att efter ansökan
förklara att en utländsk försäkring skall anses som en P-försäkring. En
dispens innebär att avdrag för de erlagda premierna kan erhållas på samma
sätt som gäller för svenska försäkringar och att utbetalade försäkringsbelopp
skall beskattas här så länge försäkringstagaren - eller förmånstagaren - är
bosatt i Sverige.

Departementschefen framhåller att man åtminstone tills vidare bör utgå
från att utländska livförsäkringar skall behandlas som kapitalförsäkringar. I
särskilda fall bör man emellertid enligt hans mening kunna göra avsteg från
denna princip. Av vad som anförs i propositionen framgår att dispensreglerna
framför allt är avsedda för utländska medborgare, som arbetar i Sverige
under kortare eller längre perioder, och att dispensreglerna skall kunna
utnyttjas om det framstår som angeläget för den skattskyldige att behålla en
försäkring i hemlandet för att trygga sin framtida pensionering.

I motionen 1979/80:229 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna
anför bl. a. att P-försäkringar i första hand utnyttjas för att undgå
beskattning och att det i stället kan anses motiverat att skärpa reglerna.

Utskottet vill för sin del understryka att avsikten är att dispensreglerna
skall tillämpas restriktivt och på sådant sätt att en dispens inte öppnar
möjligheter till ej avsedda skattelättnader. Utskottet förutsätter också att

SkU 1979/80:22

dispens kommer att meddelas endast om ett verkligt behov föreligger. Med
hänvisning härtill och till vad departementschefen i övrigt anfört till stöd för
förslaget tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker således
motionen 1979/80:229 i denna del.

Dödsbo

I propositionen föreslås att möjlighet öppnas för ett dödsbo att efter
dispens av RSV teckna P-försäkring till förmån för efterlevande som saknar
tillfredsställande pensionsskydd. Förslaget avser det fall då den avlidne har
drivit rörelse, jordbruk eller skogsbruk och dödsboet avyttrar eller på annat
sätt avvecklar verksamheten.

I motionen 1979/80:229 yrkar motionärerna avslag på propositionen även i
denna del och anför att ATP-systemet bör vara tillräckligt.

Om den avlidne själv hade avvecklat verksamheten utan att dessförinnan
ha skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, skulle han enligt nuvarande
regler ha kunnat få dispens att göra avdrag för en engångspremie för
P-försäkring. Reglerna innehåller bl. a. den begränsningen att dispens inte
får lämnas för försäkring som går utöver ITP-planens nivå. Utskottet ser för
sin del inte något skäl mot att införa liknande dispensmöjligheter för
dödsboet. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionen
1979/80:229 i denna del.

Departementschefen uttalar att dispensregeln bör kunna utnyttjas även
om verksamheten drivits genom aktiebolag. Enligt vad utskottet inhämtat
står detta i överensstämmelse med RSV:s praxis i fråga om dispens för fysisk
person i avyttringsfallen. Utskottet har inte något att erinra häremot men
föreslår att de aktuella lagrummen förtydligas i detta hänseende (46 § 2 mom.
och punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL).

Anställds efterlevande

1 propositionen föreslås också att en arbetsgivare skall kunna teckna en
pensionsförsäkring för att trygga en pensionsutfästelse till en avliden
anställds efterlevande.

Motionen 1979/80:229 innehåller yrkande om avslag på propositionen
även på denna punkt. Skälet är även här att ATP-systemet enligt
motionärernas uppfattning är tillräckligt.

Vad motionärerna anfört utgör enligt utskottets uppfattning inte skäl för
att i denna situation behandla pensionsåtaganden på ett annat sätt än som i
allmänhet gäller vid beskattningen. Enligt utskottets uppfattning bör
propositionen godtas även på denna punkt. Utskottet avstyrker således
motionen 1979/80:229 även i denna del.

Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam har i en skrivelse till
utskottet begärt ett förtydligande av innebörd att arbetsgivaren i denna

SkU 1979/80:22

situation också blir berättigad till avdrag för premierna. Skrivelsen skall ses
mot bakgrund av att propositionen inte innehåller något förslag till ändring
av de regler i punkt 2 e av anvisningarna till 29 § KL, som angår
arbetsgivarnas avdrag.

Reglerna i nämnda lagrum har konstruerats så, att den ändring i punkt 1 av
anvisningarna till 31 § som nu föreslås i propositionen automatiskt återverkar
på arbetsgivarnas avdragsrätt för kostnader av detta slag. Genom att
möjligheter nu öppnas att teckna P-försäkring i den aktuella situationen, blir
arbetsgivarna också berättigade till avdrag för sina kostnader för att trygga
pensionsutfästelsen enligt de allmänna regler som gäller i detta hänseende.
Utskottet instämmer i uppfattningen att reglerna är invecklade, men några
ytterligare ändringar erfordras inte för att uppnå det nu avsedda beskattningsresultatet.

Äldre försäkringar

Aven om en P-försäkring som tecknats före 1976 inte uppfyller de krav som
numera ställs på en P-försäkring, skall den enligt övergångsbestämmelserna
till de regler som genomfördes 1975 fortfarande anses som en P-försäkring.
En senare överenskommelse som medför ökad premieförpliktelse totalt sett
eller för år räknat skall emellertid anses som ett nytt försäkringsavtal. De nya
bestämmelserna blir då tillämpliga på försäkringen.

Bestämmelsen att premiebetalningen för år räknat inte får öka bör enligt
propositionen formuleras om. Avsikten med förslaget är bl. a. att en
förkortning av betalningsterminerna inte skall behöva medföra att ett nytt
försäkringsavtal skall anses föreligga.

Motionen 1979/80:229 innefattar yrkande om avslag på propositionen även
i denna del.

Propositionen syftar till en teknisk förenkling och bör enligt utskottets
uppfattning godtas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1979/80:229 i denna del.

I skrivelse från försäkringsbranschen har föreslagits vissa ytterligare
lättnader i reglerna. Enligt utskottets uppfattning bör man emellertid inte gå
utöver det ursprungliga syftet med reglerna. Utskottet kan därför inte
biträda förslaget.

Samordning av avdragsregler och uppskovsregler

Den som avyttrar en fastighet kan under vissa förutsättningar få uppskov
med realisationsvinstbeskattningen. Bl. a. gäller att en ersättningsfastighet
skall anskaffas inom viss tid, i allmänhet inom fyra år efter avyttringen.
Brister denna förutsättning skall realisationsvinsten efterbeskattas för det
beskattningsår då avyttringen skett.

Dispensreglerna i fråga om P-försäkringsavdrag för den som avyttrat ett

SkU 1979/80:22

jordbruk eller en rörelse kan inte utnyttjas i denna situation. Om
förutsättningen för uppskovet efter några år brister, är det för sent att göra
avdrag för P-försäkringspremier.

I propositionen föreslås nu att avdrag skall få göras för P-försäkringspremier
vid efterbeskattningen. Premien skall betalas inom tre månader efter
det att den skattskyldige fått del av framställningen om efterbeskattning eller
- om han före utgången av denna tid sökt dispens hos RSV - inom tre
månader från dispensbeslutet.

Reglerna får betydelse framför allt i samband med avyttring av jordbruksfastighet.
I fråga om rörelsefastigheter blir reglerna aktuella endast vid
tvångsförsäljning.

I motionen 1979/80:229 yrkas avslag på propositionen också i denna del.
Motionärerna anser att förslaget lämnar utrymme för spekulation och att
realisationsvinstbeskattningen bör skärpas.

Även i motionen 1979/80:1575 yrkas avslag på förslaget. Samtidigt begärs
att regeringen omedelbart skall påbörja en översyn av uppskovsreglerna.

Förslaget i propositionen tillgodoser de önskemål om en förbättrad
samordning av reglerna som utskottet framställt vid tidigare års behandling
av denna fråga. Förslaget skall ses mot bakgrund av att den begränsade
tillgången på jordbruksfastigheter och beskattningsreglernas utformning kan
orsaka vissa problem. Som framgår av vad utskottet nyss anfört är
innebörden av förslaget endast att den skattskyldiges avdragsmöjligheter för
pensionsförsäkringspremier i denna situation återställs till vad som normalt
gäller vid avyttring av jordbruksfastighet.

Med hänvisning till sitt ställningstagande till denna fråga tidigare år
tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna 1979/80:229 i
denna del och 1979/80:1575 i vad avser denna samordningsfråga.

I samband med att riksdagen hösten 1978 ändrade reglerna för uppskov
med beskattning av realisationsvinst begärde utskottet en utvärdering av
uppskovssystemet och dess effekter i olika hänseenden. Utvärderingen
borde enligt utskottets mening avse uppskovsreglerna i deras helhet, således
också de nya bestämmelserna. Bakgrunden härtill var att utskottet redan
1976 framhöll att man inte kunde bortse från att de nya reglerna om uppskov
vid frivilliga avyttringar i vissa fall kunde komma att styra valet av
boendeform. Det förelåg - menade utskottet - skäl att bedöma erfarenheterna
av uppskovsreglerna när resultatet av 1972 års skatteutrednings
översyn av skattesystemet förelåg. Denna utredning lämnade sitt slutbetänkande
i december 1977. I samband med att utskottet under våren 1979
prövade hithörande frågor åberopade utskottet att ämnesområdet inom en
nära framtid kunde väntas bli föremål för en översyn och fann att någon
åtgärd från riksdagens sida inte var påkallad. Utskottets ståndpunkt godtogs
av riksdagen (SkU 1975/76:63, 1978/79:16 och 1978/79:30).

Utskottet utgår från att regeringen utan ytterligare initiativ från utskottets

SkU 1979/80:22

sida kommer att tillsätta den begärda utredningen. Utskottet avstyrker
således motionen 1979/80:1575 även i denna del.

Avdrag frän B-inkomst

Avdrag för P-försäkringspremier får i princip inte medges med belopp som
överstiger den skattskyldiges A-inkomst. Ett undantag härifrån är de
dispensregler som gäller för den som avyttrat sin rörelse eller sitt jordbruk.
Avdragsbeloppet beräknas här med hänsyn till den skattskyldiges realisationsvinst
(B-inkomst). Avdraget medges emellertid även i dessa fall såsom
allmänt avdrag.

I motionen 1979/80:470 yrkas att avdraget i dessa dispensfall - helt eller
delvis - i första hand får göras från realisationsvinsten. Motionären anför att
den nuvarande konstruktionen i vissa fall kan medföra ej avsedda
verkningar. Om en person säljer sin rörelse i början av året och
realisationsvinsten helt eller delvis används för P-försäkringspremier, blir
hans eventuella inkomst av förvärvsarbete under resten av året i realiteten
beskattad som B-inkomst. Detta kan få till följd att skatten kan bli avsevärt
högre än normalt.

Utskottet vill inte bestrida att sådana effekter som motionären påtalat kan
uppkomma i enstaka fall som en följd av reglernas utformning. Å andra sidan
kan P-försäkringspremierna i dessa dispensfall också leda till en lägre
B-inkomst, men trots detta utgör de försäkringsbelopp som sedan utbetalas
A-inkomst. Det bör framhållas att pensionsförsäkringsavdraget i situationer
som det nu är fråga om totalt sett innebär väsentliga fördelar för den
skattskyldige och att man enligt utskottets uppfattning inte bör komplicera
systemet med särskilda regler för de sällsynta fall som avses i motionen.
Utskottet instämmer emellertid i uppfattningen att reglerna kan medföra
effekter som den skattskyldige kan ha svårt att förutse. Särskilt i sådana fall
som motionären nu tar upp är det av vikt att den skattskyldige erhåller
tillräcklig information om innebörden av reglerna. Enligt utskottets uppfattning
kan det vara lämpligt att RSV i dessa fall direkt informerar den
skattskyldige på ett sådant sätt att han kan undvika de besvärande problem i
form av kvarskatt m. m. som annars lätt kan uppstå. Utskottet utgår från att
RSV uppmärksammar denna fråga utan någon särskild framställning.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1979/80:470.

Att begreppet A-inkomst inte omfattar alla slags arbetsinkomster innebär
bl. a. att den som inte har annan inkomst än från förvaltning av en egen
hyresfastighet inte kan göra avdrag för P-försäkringspremier. Frågan har
uppmärksammats i olika sammanhang och berörs också i utredningen och i
propositionen. Departementschefen framhåller bl. a. att det är svårt att på
ett tillfredsställande sätt avgränsa arbetsinkomsten från inkomst som i
realiteten utgör kapitalavkastning. Med hänsyn till dessa gränsdragningspro -

SkU 1979/80:22

blem är det enligt hans uppfattning inte tillrådligt att nu införa särskilda
dispensregler, vartill kommer att det från principiella synpunkter är
olämpligt att införa särlösningar just i fråga om P-försäkringspremier. Han
anser att frågan om fastighetsinkomsternas behandling och gränsdragningen
i övrigt mellan arbets- och kapitalinkomster måste prövas i ett större
sammanhang.

I motionen 1979/80:269 konstaterar motionären att en fastighetsägare,
som arbetar med skötseln och förvaltningen av egen fastighet, av skatteskal
inte kan erhålla pension i någon form. Motionärerna anser att detta är
stötande och att frågan tills vidare bör kunna lösas genom att RSV får rätt att
dispensvägen besluta om rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremier.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att nuvarande regler kan
medföra otillfredsställande effekter i de speciella fall det nu är fråga om. Som
framgår av propositionen utgör emellertid denna fråga endast en del av ett
större problem som kräver ingående överväganden i skilda hänseenden.
Utskottet är därför inte berett att ansluta sig till motionärernas yrkande men
utgår från att hithörande problem kommer att prövas i lämpligt sammanhang.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1979/80:269.

Övriga frågor

Mot de delar av propositionen som utskottet inte närmare berört i det
föregående har utskottet inte något att erinra i sak. Yrkandet i motionen
1979/80:229 innebär avslag på propositionen i dess helhet. I den mån
motionen kan anses avse även dessa frågor avstyrker utskottet densamma.

Försäkringsbranschen har i sin skrivelse bl. a. anfört att bestämmelserna
om invalidpension inte utformats på ett lämpligt sätt i den nuvarande
lagtexten. Utskottet anser att denna fråga i första hand bör prövas av
regeringen i samband med ställningstagandena till det kommande utredningsförslaget.

Utskottet har i det föregående förordat ett förtydligande i 46 § 1 mom. och
i punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL. Beträffande sistnämnda lagrum
föreslår utskottet - som framgår av utskottets hemställan - också vissa
ändringar av redaktionell karaktär.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utländska försäkringar

att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:229 i denna del
bifaller propositionen 1979/80:68 i denna del,

2. beträffande dödsbo

att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:229 i denna del

SkU 1979/80:22

bifaller propositionen i denna del,

3. beträffande anställds efterlevande

att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:229 i denna del
bifaller propositionen i denna del,

4. beträffande äldre försäkringar

att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:229 i denna del
bifaller propositionen i denna del,

5. beträffande samordning av avdragsregler och uppskovsregler

a. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:229 i denna
del och 1979/80:1575 yrkandet 1 bifaller propositionen i denna
del,

b. att riksdagen avslår motionen 1979/80:1575 yrkandet 2,

6. beträffande avdrag från B-inkomst
att riksdagen avslår

a. motionen 1979/80:470,

b. motionen 1979/80:269,

7. beträffande övriga frågor

att riksdagen med avslag på motionen 1979/80:229 i dessa delar
bifaller propositionen i dessa delar,

8. beträffande författningsförslagen

att riksdagen antar vid propositionen fogade, här ovan s. 3-18
återgivna förslag till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringar att 46 § 2 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 31 §
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -

Regeringens förslag Utskottets förslag

46 §

2 m o m. 1 hemortskommunen -

Har skattskyldig

Om skattskyldig

Avdrag för premier

Avdrag för avgift

den skattskyldige.

av sjömansskatt.

— nämnda tid.

— under 18 år.
skattepliktig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger får
riksskatteverket efter ansökan
besluta att avdrag för avgift för
pensionsförsäkring får medges med
högre belopp än som följer av
bestämmelserna i föregående
stycke. Därvid skall dock följande
gälla. För skattskyldig, som redovisar
inkomst som är att anse som

SkU 1979/80:22

Regeringens förslag

A-inkomst endast av tjänst men som
i huvudsak saknar pensionsrätt i
anställning, får avdrag medges högst
med belopp, beräknat som för
inkomst av jordbruksfastighet eller
rörelse på det sätt som föreskrivits i
föregående stycke. Har sådan skattskyldig
erhållit särskild ersättning i
samband med att anställning upphört
och har han ej skaffat sig ett
betryggande pensionsskydd, får
dock avdrag medges med högre
belopp. Avdrag som avses i de två
närmast föregående meningarna får
dock inte beräknas för inkomst som
härrör från aktiebolag eller ekonomisk
förening vari den skattskyldige
har sådant bestämmande inflytande
som avses i punkt 2 e femte stycket
av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig,
som drivit jordbruk, skogsbruk
eller rörelse, upphört med driften
i förvärvskällan och har han
under verksamhetstiden ej skaffat
sig ett betryggande pensionsskydd,
får avdrag beräknas även på sådan
inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är att anse som Binkomst.
Avdraget får i detta fall
beräknas med beaktande av det
antal år den skattskyldige drivit jordbruket,
skogsbruket eller rörelsen,
dock högst för tio år. Hänsyn skall
vid bedömningen av avdragets storlek
tas till den skattskyldiges övriga
pensionsskydd och andra möjligheter
till avdrag för avgift som avses i
första stycket 6). Avdraget får dock
inte överstiga ett belopp som för
varje år som driften pågått motsvarar
tio gånger det basbelopp som

Utskottets förslag

A-inkomst endast av tjänst men som
i huvudsak saknar pensionsrätt i
anställning, får avdrag medges högst
med belopp, beräknat som för
inkomst av jordbruksfastighet eller
rörelse på det sätt som föreskrivits i
föregående stycke. Har sådan skattskyldig
erhållit särskild ersättning i
samband med att anställning upphört
och har han ej skaffat sig ett
betryggande pensionsskydd, får
dock avdrag medges med högre
belopp. Avdrag som avses i de två
närmast föregående meningarna får
dock inte beräknas för inkomst som
härrör från aktiebolag eller ekonomisk
förening vari den skattskyldige
har sådant bestämmande inflytande
som avses i punkt 2 e femte stycket
av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig,
som - själv eller genom
förmedling av juridisk person - drivit
jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
upphört med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhetstiden
ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,
får avdrag beräknas
även på sådan inkomst som enligt 9 §
3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande
av det antal år den skattskyldige
drivit jordbruket, skogsbruket
eller rörelsen, dock högst för tio år.
Hänsyn skall vid bedömningen av
avdragets storlek tas till den skattskyldiges
övriga pensionsskydd och
andra möjligheter till avdrag för
avgift som avses i första stycket 6).
Avdraget får dock inte överstiga ett
belopp som för varje år som driften

SkU 1979/80:22

Regeringens förslag

enligt lagen om allmän försäkring
bestämts för januari månad det år
driften i förvärvskällan upphört och
ej heller summan av de belopp som
under beskattningsåret redovisats
som nettointäkt av förvärvskällan
och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra
till vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Har riksskatteverket
enligt punkt 1 tredje stycket
av anvisningarna till 31 § medgivit
att dödsbo tar pensionsförsäkring,
anger riksskatteverket det högsta
belopp varmed avdrag för avgift för
försäkringen får medges. Härvid
iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna
i detta stycke om avdrag
för skattskyldig som upphört med
driften i en förvärvskälla. Mot beslut
av riksskatteverket i fråga som avses
i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig

Oavsett föreskrifterna

Utskottets förslag

pågått motsvarar tio gånger det basbelopp
som enligt lagen om allmän
försäkring bestämts för januari månad
det år driften i förvärvskällan
upphört och ej heller summan av de
belopp som under beskattningsåret
redovisats som nettointäkt av förvärvskällan
och sådan inkomst av
tillfällig förvärvsverksamhet som är
att hänföra till vinst med anledning
av överlåtelse av förvärvskällan. Har
riksskatteverket enligt punkt 1 tredje
stycket av anvisningarna till 31 §
medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring,
anger riksskatteverket det
högsta belopp varmed avdrag för
avgift för försäkringen får medges.
Härvid iakttas i tillämpliga delar
bestämmelserna i detta stycke om
avdrag för skattskyldig som upphört
med driften i en förvärvskälla. Mot
beslut av riksskatteverket i fråga
som avses i detta stycke får talan inte
föras,
femte stycket.

paragraf gjorts.

Anvisningar
till 31 §.

1. Med pension av pensionsförsäkring.

Med pensionsförsäkring

I fråga om annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring
skall försäkringstagaren vara den
försäkrade. Har försäkringstagaren
eller hans make eller person med
vilken han sammanbor under äktenskapsliknande
förhållanden barn under
16 år, får han ta försäkring
avseende efterlevandepension på sin
makes eller nyss avsedd persons liv,
om sådant barn insätts som förmåns -

- hela avgiften.

I fråga om annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring
skall försäkringstagaren vara den
försäkrade. Har försäkringstagaren
eller hans make eller person med
vilken han sammanbor under äktenskapsliknande
förhållanden barn under
16 år, får han ta försäkring
avseende efterlevandepension på sin
makes eller den sammanboendes liv,
om barnet insätts som förmånstaga -

SkU 1979/80:22

Regeringens förslag Utskottets förslag

tagare. Om särskilda skäl föreligger, re. Om särskilda skäl föreligger kan

kan riksskatteverket efter ansökan riksskatteverket efter ansökan med medge

att dödsboet efter skattskyl- ge att dödsboet efter skattskyldig

dig som här i riket drivit jordbruk. som här i riket drivit jordbruk,

skogsbruk eller rörelse får ta pen- skogsbruk eller rörelse får ta försäk sionsförsäkring

till förmån för efter- ring avseende efterlevandepension,

levande person som avses i nionde Som förutsättning för att medgivan stycket.

Som förutsättning för att de skall lämnas gäller att den efterle medgivande

skall lämnas gäller att vande saknar betryggande pensions sådan

person saknar betryggande skydd och att försäkringen tas i

pensionsskydd och att försäkringen samband med att boet upphör med

tas i samband med att boet upphör driften i förvärvskällan. Motsvaran med

driften i förvärvskällan. de gäller om den avlidne drivit verk samheten

genom förmedling av juridisk
person.

Ålderspension får inte lägre ålder.

Ålderspension får utgå stigande pensionsbelopp.

För ålderspension till 29 §.

Förmånstagare får vara förmånstagare.

Med invalidpension föregående stycke.

Med efterlevandepension varit försäkrad.

Efterlevandepension får fyller 16 år.

Som efterlevandepension skall utgå.

Vid tillämpningen vid omgifte.

Som förmånstagare nionde stycket.

Försäkringsvillkor, som denna lag.

Under den genom bodelning.

Ny ägare medger det.

Om särskilda till kapitalförsäkring.

Med kapitalförsäkring av försäkring.

Försäkring som dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall som huvudförsäkringen.

För att med tjänst.

Till livränta fortsatta bestånd.

Mot beslut inte föras.

b) lag om ändring i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av
lagen (1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

Stockholm den 19 februari 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1979/80:22

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s)*, Rune Ångström (fp). Rune Carlstein (s), förste vice
talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage
Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius
(c)*, Bo Forslund (s). Wilhelm Gustafsson (fp) och Bengt Wittbom (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

Samordning av avdragsregler och uppskovsregler

Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark, Curt Boström och Bo Forslund (samtliga s)
anför:

I motionen 1979/80:1575 riktar motionären allvarlig kritik mot de
uppskovsregler som gäller för realisationsvinstbeskattningen i samband med
försäljning av bostadsfastigheter och mot att regeringen ännu inte tillsatt den
av riksdagen begärda utredningen om dessa regler. Han anför bl. a. att
systemet är orättvist, eftersom den som bara gör en liten realisationsvinst
måste betala skatt omedelbart medan däremot den som gör en stor vinst kan
öka sin vinst ännu mer genom uppskovsreglerna. Vidare kan uppskovsmöjligheterna
leda till en press uppåt på försäljningspriserna och stimulera den
spekulation som samhället på annat sätt försöker motverka. Motionären
framhåller också att uppskovsrätten kan snedvrida valet av boendeform.

Redan när uppskovsreglerna för frivilliga försäljningar infördes 1976
uttalade utskottet farhågor för att reglerna skulle medföra ej avsedda
negativa effekter. Utskottet förutsatte att erfarenheterna av de nya reglerna
skulle bedömas när resultatet av 1972 års skatteutredning förelåg. I samband
med att uppskovsreglerna omarbetades i fråga om vissa detaljer hösten 1978
beslutade riksdagen att reglerna och deras effekter från olika synpunkter
skulle utvärderas i deras helhet, och vid sin prövning av olika motionsyrkanden
på realisationsvinstbeskattningens område våren 1979 utgick utskottet
från att hithörande frågor skulle bli föremål för en översyn inom en nära
framtid. Någon sådan utredning har emellertid ännu inte tillsatts, och inte
heller har andra åtgärder vidtagits för att ta fram underlag för att pröva dessa
frågor.

Vi instämmer i motionärens uppfattning att en översyn av uppskovsreglerna
nu bör påbörjas. Med hänsyn till vad utskottet anfört i detta
betänkande utgår vi från att regeringen i år kommer att tillsätta den begärda
utredningen. Vi anser därför att vi kan avstå från att ställa ett särskilt yrkande
med anledning av motionen.