SkU 1979/80:11

Skatteutskottets betänkande
1979/80:11

med anledning av propositionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen,
m. m., i huvudsakliga delar jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:209

A. att riksdagen

1. godkänner vad departementschefen har förordat i fråga om bostadslån
m. m. och räntebidrag till enskilt ägda flerfamiljshus,

2. godkänner vad departementschefen har förordat i fråga om bostadslån
till pantvärdelokaler,

B. att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

I propositionen föreslås ändringar på några punkter inom bostadsbeskattningens
område. I syfte att skapa en bättre balans i kostnadshänseende
mellan olika boendeformer läggs förslag fram om ändrade former för avdrag
för reparationskostnader för s. k. andelshus. Förslagen innebär att i fråga om
flerfamiljsfastigheter med tre eller fler delägare, som skall ha bostad i
fastigheten, den omedelbara avdragsrätten för reparationskostnader begränsas.
I stället skall sådana kostnader beaktas i form av värdeminskningsavdrag.

I fråga om bostadsrättsföreningar, i första hand sådana med s. k. fördelade
lån, föreslås att medlemmarna i viss utsträckning skall inkomstbeskattas för
väfdet av den egna bostaden. Här föreslås en beskattning ske på så sätt att
medlem skall såsom inkomst av kapital redovisa 4 % av den del av
bostadsrättens värde som överstiger 25 000 kr.

1 propositionen föreslås ändrade regler för avdrag för sådana reparationskostnader,
som Finansierats med statligt lånestöd. Sådana kostnader skall inte
längre vara omedelbart avdragsgilla utan föreslås i stället beaktas genom
värdeminskningsavdrag. Även beträffande lånestödet föreslås vissa ändringar.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första
gången vid 1981 års taxering. Vid 1981 års taxering föreslås dock att den nyss
nämnda intäktsprocenten skall vara 2 för de fall där lägenheterna upplåtits
med bostadsrätt före utgången av år 1979.

Propositionens hemställan under A ovan angår lånestödet och har
hänvisats till civilutskottet. Civilutskottet har med eget yttrande - CU
1979/80:1 y som bifogats detta betänkande - överlämnat punkten 1 i
propositionen såvitt avser garanterad räntenivå till skatteutskottet.

f Riksdagen 1979/80. 6 sand. Nr II

SkU 1979/80:11

Författningsförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 25 § I och 2 morn., punkterna 2 a och 7 av
anvisningarna till 25 §, punkt 2 a av anvisningarna till 36 § samt punkt 2 av
anvisningarna till 38 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 m o m.1 Från bruttointäkten av
annan fastighet må, där ej annat
föranledes av vad nedan i 3 mom.
stadgas, avdrag göras för omkostnader,
såsom för:

1 mom. Från bruttointäkten av
annan fastighet må, där ej annat
föranledes av vad nedan i 2 och 3
mom. stadgas, avdrag göras för
omkostnader, såsom för:

brandförsäkring, reparation och underhåll av byggnader;
vicevärd, portvakt, gårdskarl, vattenförbrukning, renhållning och belysning,
förbrukningsartiklar med mera dylikt, i den mån dessa kostnader kunna
anses åligga fastighetsägaren såsom sådan;

pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga periodiska utbetalningar
på grund av förutvarande anställning å fastigheten;
värdeminskning, som byggnad är underkastad;

värdeminskning genom slitning, utrangering eller eljest av fastighetsägaren
tillhöriga maskiner och andra inventarier, som höra till fastigheten;

ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller
liknande avgäld;

anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum,
vilka endast hava värde ur civilförsvarssynpunkt, såsom speciella dörrar,
luckor och karmar för dessa, inre begränsnings väggar för gasfång vid
ingångar och reservutgångar, luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.

2 mom. Avdrag får icke göras
för:

kostnad för ny-, till-eller ombygg- a) kostnad för ny-, till- eller
nåd eller därmed jämförlig förbätt- ombyggnad eller därmed jämförlig

ring å fastigheten; förbättring å fastigheten,

b) kostnad för reparation och underhåll
som utförts i samband med
sådan ombyggnad för vilken genom
preliminärt eller slutligt beslut lån eller
bidrag beviljats enligt bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946), förord 1

Senaste lydelse 1958:576.

Skll 1979/80:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kostnad för underhåll av plantering
eller trädgårdsland, i den mån
planteringen eller trädgårdslandet är
att anse endast såsom tillbehör till
egen bostadslägenhet och användes
företrädesvis för ägarens personliga
trevnad.

ningen (1977:332) om statligt stöd till
energibesparande åtgärder i bostadshus
m. m., kungörelsen (1974:255)om
tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse, kungörelsen (1962:538)
om förbättringslån eller bostadslånekungörelsen
(1967:552), om
inte länet eller bidraget avser endast
en mindre del av de arbeten som
utförts,

c) kostnad för reparation och underhåll
av sådan fastighet som ägs av
tre eller fler fysiska personer antingen
direkt eller indirekt genom handelsbolag,
och som inrymmer eller är
avsedd att inrymma bostad i skilda
lägenheter åt minst tre delägare, i den
män den på delägare belöpande delen
av kostnaden överstiger hans andel av
tio procent av fastighetens taxeringsvärde
äret näst före taxeringsåret,

d) kostnad för underhåll av plantering
eller trädgårdsland, i den mån
planteringen eller trädgårdslandet är
att anse endast såsom tillbehör till
egen bostadslägenhet och användes
företrädesvis för ägarens personliga
trevnad.

Kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland i annat fall än nyss
sagts må ej avdragas till högre belopp än som motsvarar de uppgivna
intäkterna av planteringen eller trädgårdslandet.

Anvisningar

till 25 §

2. a.2 Avdrag enligt 25 § 1 mom, medgives försådan värdeminskning,som
byggnad även med normalt underhåll och aktsam vård är underkastad.
Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan på byggnadens anskaffningsvärde.
Angående minskning av avskrivningsunderlag för byggnad när särskilt
värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor och annan maskinell
utrustning, se under b nedan.

Som byggnads anskaffningsvärde anses den verkliga kostnaden för dess

2 Senaste lydelse 1975:259.

1* Riksdagen 1979/SO. 6 sami. Nr II

SkU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

anskaffande. Vid beräkning av anskaffningsvärdet för byggnad, som förvärvats
tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av
fastighetens anskaffningskostnad belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela
taxeringsvärde. Om den återstående delen av anskaffningskostnaden för
fastigheten visas mera avsevärt över- eller understiga ett skäligt markvärde,
får dock det för byggnaden beräknade värdet jämkas. Har byggnad förvärvats
på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall som
anskaffningsvärde anses det belopp, som i beskattningsavseende kvarstår
oavskrivet för överlåtaren, om ej särskilda omständigheter föranleda annat.
Vid beräkning av anskaffningsvärdet i vissa fall äger de två sista meningarna
av punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas
kostnad för till- eller ombyggnad
som nedlagts efter förvärvet av
byggnaden. I anskaffningsvärdet för
byggnad inräknas även kostnad för
plantering, parkeringsplats och annan
jämförlig anläggning på fastigheten,
även om anläggningens värde
ingår i det markvärde som fastställts
vid fastighetstaxeringen. Vidare får i
anskaffningsvärdet inräknas kostnad
som ägaren haft för rivning av
byggnad eller annat som tidigare
funnits på fastigheten, om rivningen
kan anses ha varit betingad av och
skett i nära anslutning till den nya
byggnadens uppförande.

Det årliga värdeminskningsavdraget
beräknas efter 1,5 procent för
byggnad av sten, tegel, betong eller
annat jämförligt material och efter

1,75 procent för byggnad av trä.
Avdraget får dock beräknas efter
högre procenttal, om särskilda om -

I byggnads anskaffningsvärde inräknas
kostnad för till-eller ombyggnad
som nedlagts efter förvärvet av
byggnaden sami kostnad för reparation
och underhåll, som nedlagts efter
nämnda tidpunkt och för vilken avdrag
inte medges på grund av föreskrifterna
i 25 §2 mom. första stycket b) eller c). I
anskaffningsvärdet för byggnad inräknas
även kostnad för plantering,
parkeringsplats och annan jämförlig
anläggning på fastigheten, även om
anläggningens värde ingår i det
markvärde som fastställts vid fastighetstaxeringen.
Vidare får i anskaffningsvärdet
inräknas kostnad som
ägaren haft för rivning av byggnad
eller annat som tidigare funnits på
fastigheten, om rivningen kan anses
ha varit betingad av och skett i nära
anslutning till den nya byggnadens
uppförande.

Det årliga värdeminskningsavdraget
beräknas efter 1,5 procent för
byggnad av sten, tegel, betong eller
annat jämförligt material och efter

1,75 procent för byggnad av trä. /föll
som avses i 25 § 2 mom. första stycket

c) beräknas avdraget efter 3 procent.

SkU 1979/80:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ständigheter föranleda därtill. Avdraget för dock beräknas efter

högre procenttal, om särskilda omständigheter.
Föreligger.

7.3 Har skattskyldig under ett visst beskattningsår haft kostnader ej
understigande 6 000 kronor för reparation och underhåll av fastighet, varav
intäkterna beräknas enligt 24 § 1 morn., får han utan hinder av 41 § och
anvisningarna till samma paragraf efter eget val göra avdrag för kostnaderna
vid taxering för beskattningsåret i fråga eller för något av de två närmast
följande beskattningsåren. Avdraget får även fördelas mellan dessa tre år på
sätt den skattskyldige önskar.

/ fråga om kostnad för reparation
och underhäll som avses i 25 § 2 mom.
första stycket b) gäller följande. Beviljas
vid ärendets slutliga avgörande hos
lönemyndigheten inte sådant län eller
bidrag som där avses eller begränsas
långivningen till att avse bara visst slag
av ombyggnadsarbeten och skall pä
grund härav avdrag medges för kostnad
för reparation och underhåll, får
sådant avdrag ske efter den skattskyldiges
eget va!för det beskattningsår då
slutligt beslut meddelas i låneärendet
eller för något av de två närmast
följande beskattningsåren. Avdraget
får även fördelas mellan dessa år på
sätt den skattskyldige önskar. Har
värdeminskningsavdrag enligt bestämmelserna
i punkt 2 a av anvisningarna
tidigare medgivits skall motsvarande
belopp avräknas från de kostnader, för
vilka avdrag får ske enligt vad nyss
sagts. Underlaget för beräkning av
värdeminskningsavdrag skall därvid
minskas med belopp motsvarande det
på vilket avdraget beräknats.

till 36 §

2. a.4 Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av
fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upptagas som intäkt av

3 Senaste lydelse 1978:942.

4 Lydelse enligt prop. 1978/79:204.

SkU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §) får i
omkostnadsbeloppet icke inräknas kostnad som hänför sig till sådan del av
fastigheten och som vid inkomsttaxeringen behandlats enligt reglerna för
maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad enligt
punkt 1 räknas även kostnad, som
under tid, då intäkt av avyttrad
annan fastighet eller i förekommande
fall del därav beräknats enligt 24 §
2 eller 3 morn., har nedlagts på
reparation och underhåll av fastigheten
eller fastighetsdelen, i den mån
den avyttrade egendomen på grund
därav vid avyttringen befunnit sig i
bättre skick än vid förvärvet. Förbättringskostnad,
som icke uppförts
på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad
jämförlig reparations-
eller underhållskostnad får
dock inräknas i omkostnadsbeloppet
endast för år då de nedlagda kostnaderna
uppgått till minst 3 000 kronor.

Som förbättringskostnad enligt
punkt 1 räknas även kostnad, som
under tid, då intäkt av avyttrad
annan fastighet eller i förekommande
fall del därav beräknats enligt 24 §
2 eller 3 morn., har nedlagts på
reparation och underhåll av fastigheten
eller fastighetsdelen, i den mån
den avyttrade egendomen på grund
därav vid avyttringen befunnit sig i
bättre skick än vid förvärvet sami
kostnad för reparation och underhåll,
för vilken avdrag inte medges pä grund
av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första
stycket b) eller c). Förbättringskostnad,
som icke uppförts på avskrivningsplan,
och med förbättringskostnad
jämförlig reparations- eller
underhållskostnad får dock inräknas
i omkostnadsbeloppet endast för år
då de nedlagda kostnaderna uppgått
till minst 3 000 kronor.

Kostnad enligt föregående stycke, som uppförts på avskrivningsplan, skall
normalt anses nedlagd det år då kostnaden uppförts på planen. I andra fall
skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning erhållits,
varav framgår vilket arbete som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m. m.,
som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund av
avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för
värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkt 4
fjärde-sjätte styckena och punkt 7 av anvisningarna till 22 §, punkt 16 femte
och sjätte styckena av anvisningarna till 29 §). På samma sätt skall
omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad
m. m. (jfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna
till 22 §, punkt 2 och punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 25 § och
punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 29 §), dock inte för år då avdraget
understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas även med
belopp varmed fastigheten avskrivits i samband med ianspråktagande av
investeringsfond e. d.

SkU 1979/80:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före
år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses
utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall
vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid
före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för fastigheten
upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen
överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej
åsatt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med ledning av
taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller
närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige
vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande
150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen. Har
taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller
senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet.
Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som
gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas
till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före
avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen, får
motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom
bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för
köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående
köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av
föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent
av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller
motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet
ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som
ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande
i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatt
året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på
sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits
med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen
icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före
dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss
del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till
maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av
anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som
kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall
dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade

SkU 1979/80:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande.
Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering, skall
taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom,
som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och
andra inventarier, utgör av hela vederlaget förden avyttrade fastigheten. Vad
nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare, dock att
vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen som
belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är undantagen från skatteplikt.
Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses
belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres
till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget
för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet
slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid
fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - antingen detta utgör köpeskillingen
vid förvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen, taxeringsvärdet
för år 1952 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller motsvarande
värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga reparations- och
underhållskostnader, för vilka avdrag får ske och de värdeminskningsavdrag
m. m., vilka skola minska omkostnadsbeloppet, skola omräknas till de
belopp, vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna prisläget under det år då
avyttringen skedde.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex.
Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att
användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort
vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages
ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före
taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten.
Om det taxerade byggnadsvärdet icke uppgått eller bort uppgå till
10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår under
innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag
medgives icke för tidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en
bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad.
Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet
tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet
året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får
avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller
året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand
eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medgivas även för tid då denna

SkU 1979/80:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnad funnits på fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt
arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under
mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än
bostadsändamål medgives avdrag enligt detta stycke endast för tid då
byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av del av fastighet skall grundas på
förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Om den skattskyldige så
önskar skall dock så stor del av det för hela fastigheten beräknade
omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag
m. m. - anses belöpa på den avyttrade delen som
vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället.
1 sist avsedda fall skall, om den skattskyldige önskar det och värdet
av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20
procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet
inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den
avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med
bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde,
får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild
utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än
köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i
tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988).

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4
andra stycket av anvisningarna till 35 §, skall så stor del av det för hela
fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat
med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den del av fastigheten
som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela
värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid
bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på
grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av
fastighet.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av fastighet skall
hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkostnadsbelopp som får avdragas
vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av fastigheten.
Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i
förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för
fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel
anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen.
Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i
förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela
fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

SkU 1979/80:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande tillämpning om den
skattskyldige under innehavstiden erhållit engångsersättning som avses i
punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §. Har den skattskyldige under
innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten
anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare
avstådda marken som ersättningen i pengar utgiort av det totala vederlaget
för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid den slutliga avyttringen med ledning av
ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen, markupplåtelsen
eller marköverföringen m. m. ägt rum, äro bestämmelserna i de två
föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och
underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått,
beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden
överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits
med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande.
Fastighetens ingångsvärde, uppräknat enligt tionde stycket till tiden för
skadetillfallet, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden
för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfallet ligger återstoden av det
uppräknade ingångsvärdet till grund för uppräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastighet
till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas
på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller
får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte
stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta
stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra
synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke
föras.

till 38 §

2.5 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i
förhållande till gjorda inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig
grund, är skattefri, där utdelningen blott innebär en minskning i levnadskostnader,
och skall i annat fall hänföras till den förvärvskälla, vartill den på
grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda hänföres exempelvis till
inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares utdelning från ekonomisk
förening i form av pristillägg å varor, som han sålt till föreningen, eller
i form av rabatt för varor, som han för sin näring inköpt av föreningen. Till
utdelning, som på grund av bestämmelserna i detta stycke är skattefri,

5 Senaste lydelse 1957:57.

SkU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

hänföres icke förmån av bostad eller annan förmån av fastighet (jfr emellertid
bestämmelserna i andra stycket). Skattepliktig utdelning från aktiebolag eller
ekonomisk förening, som icke skall räknas såsom intäkt vid beräkning av
annat slag av inkomst, hänföres till intäkt av kapital.

Har bostad eller annan förmån av
fastighet tillkommit medlem av
bostadsförening eller delägare i
bostadsaktiebolag i denna hans
egenskap och är icke fråga om upplåtelse
som i tredje stycket sägs, skall
värdet av bostaden eller förmånen icke
räknas såsom skattepliktig intäkt för
medlemmen eller delägaren. / följd
härav må, såvitt fråga ej är om till
rörelse hänförlig utgift, avdrag icke
ske för medlemmens eller delägarens
inbetalningar till föreningen eller
bolaget eller för andra omkostnader,
som äro hänförliga till innehavet av
bostaden eller förmånen.

Har bostad eller annan förmån av
fastighet tillkommit medlem av
bostadsförening eller delägare i
bostadsaktiebolag i denna hans
egenskap och är icke fråga om upplåtelse
som i tredje stycket sägs, skall
såsom skattepliktig intäkt av kapital
upptagas ett belopp motsvarande för
helt år räknat 4 procent av den de! av
medlemmens eller delägarens andel i
föreningens eller bolagets behållna
förmögenhet som överstiger 25 000
kronor. Därvid skall värdet av andelen
beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet
året före taxeringsåret på
föreningens eller bolagets fastighet
efter avdragförföreningens eller bolagets
skulder. I fråga om bostad som
innehas av två eller flera medlemmar
tillsammans skall beloppet 25 000
kronor fördelas dem emellan efter
andelarnas storlek. Vid inkomstberäkningen
får avdrag icke ske, såvitt
fråga ej är om till rörelse hänförlig
utgift, för medlemmens eller delägarens
inbetalningar till föreningen
eller bolaget eller för andra omkostnader
som äro hänförliga till innehavet
av bostaden eller förmånen.

Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av bostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller
till övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag
upplåten till annan under hela eller större delen av beskattningsåret, räknas
vederlaget jämte värdet av bostad eller annan förmån, som medlemmen eller
delägaren för eget bruk förfogat över, såsom intäkt av kapital för medlemmen
eller delägaren.

Annan utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag än i andra
och tredje styckena sägs, som icke utgått i förhållande till innehavda andelar

1** Riksdagen 1979/80. 6 sami Nr ii

SkU 1979/80:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller aktier, räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren,
om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattningsåret
belöpande avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget, vilka
icke äro att anse som kapitaltillskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas forsta gången vid
1981 års taxering.

De nya bestämmelserna i 25 § 1 mom. och 2 mom. första stycket b), punkt
2 a och punkt 7 andra stycket av anvisningarna till 25 § samt punkt 2 a av
anvisningarna till 36 § tillämpas beträffande ombyggnadsarbete och
energibesparande åtgärder för vilka preliminärt lånebeslut har meddelats
efter utgången av år 1979. De nya bestämmelserna i 25 § 2 mom. första
stycket c) tillämpas på reparationsarbeten som har påbörjats efter utgången av
år 1979.

För bostadsrätt som upplåtits före utgången av år 1979 skall vid 1981 års
taxering den i punkt 2 av anvisningarna till 38 § angivna intäktsprocenten
vara 2. Vad nu sagts gäller dock inte bostadsrätt i sådan bostadsförening där
medlemmarna efter ikraftträdandet åtagit sig personligt betalningsansvar för
skuld som avser föreningens fastighet.

SkU 1979/80:11

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 42 § 1 och 3
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1 m o m . Har medlen av
bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag
under hela eller större
delen av beskattningsåret helt
eller till övervägande del till annan
upplåtit honom i nämnda egenskap
tillkommande lägenhet, skall till
ledning för medlemmens eller delägarens
taxering varje år av föreningen
eller bolaget lämnas uppgift om
beloppet av medlemmens eller delägarens
inbetalningar till föreningen
eller bolaget och huru mycket därav
som utgör kapitaltillskott ävensom
angående värdet av medlemmens
eller delägarens andel i föreningens
eller bolagets behållna förmögenhet.
Motsvarande gäller beträffande sådan
ekonomisk förening eller sådant
aktiebolag som enligt punkt 3 av
anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen
likställes med bostadsförening
och bostadsaktiebolag vid
inkomstbeskattningen. Omförmälda
uppgift skall utan anmaning avlämnas
senast den 15 februari under
taxeringsåret i den ordning, som
gäller för avlämnande av självdeklaration.

mom. taxeringslagen (1956:623)' skall

Föreslagen lydelse

1 m o m . Har medlem av
bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag
under hela eller större
delen av beskattningsåret helt
eller till övervägande del till annan
upplåtit honom i nämnda egenskap
tillkommande lägenhet, skall till
ledning för medlemmens eller delägarens
taxering varje år av föreningen
eller bolaget lämnas uppgift om
beloppet av medlemmens eller delägarens
inbetalningar till föreningen
eller bolaget och huru mycket därav
som utgör kapitaltillskott ävensom
angående värdet av medlemmens
eller delägarens andel i föreningens
eller bolagets behållna förmögenhet
beräknat på sätt anges i punkt 2 andra
stycket av anvisningarna till 38 §
kommunalskattelagen (1928:370).
Motsvarande gäller beträffande sådan
ekonomisk förening eller sådant
aktiebolag som enligt punkt 3 av
anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen
likställes med bostadsförening
och bostadsaktiebolag vid
inkomstbeskattningen. Omförmälda
uppgift skall utan anmaning avlämnas
senast den 15 februari under
taxeringsåret i den ordning, som
gäller för avlämnande av självdeklaration.

Uppgift om förmögenhetsvärde be -

1 Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

Föreslagen lydelse

höver inre lämnas i de fall föreningens
eller bolagets skulder överstiger taxeringsvärdet
av föreningens eller bolagets
fastighet året näst.före taxeringsåret.
Skattechefen i det län där
föreningen eller bolaget har sitt säte
får i andra fall medge befrielse från att
lämna uppgift om förmögenhctsvärde.

Uppgiften skall avfattas å blankett enligt fastställt formulär.

3 m o m . Det åligger bostads- 3 mom, Det åligger bostadsförening
eller bostadsaktiebolag att förening eller bostadsaktiebolag att

senast den 8 februari under tax- senast den 8 februari under taxeringsåret
underrätta medlem eller eringsåret underrätta medlem eller

delägare om värdet av medlemmens delägare om värdet av medlemmens

eller delägarens andel i föreningens eller delägarens andel i föreningens

eller bolagets behållna förmögen- eller bolagets behållna förmögenhet,

het. Bestämmelserna i 1 mom. om beräk ningen

av andelens förmögenhetsvärde
äger motsvarande tillämpning i
dessa fall.

I fall som avses i 1 mom. åligger det bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget
att senast den 8 februari under taxeringsåret tillställa medlemmen
eller delägaren uppgift angående de i berörda moment omförmälda
förhållanden, i vad medlemmen eller delägaren angår.

SkU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

SkU 1979/80:11

Motionerna

I detta sammanhang behandlas

dets de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:2695 av Per-Olof Strindberg (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att en enskild får möjlighet att välja bostadslån för
ombyggnad enligt nuvarande bestämmelser om han så önskar,

2. att avskrivning av reparationskostnader får ske med förhöjd procentsats
enligt plan om den enskilde väljer att få ett större bostadslån med lägre
garanterad ränta;

1978/79:2697 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
avslår propositionen och begär nytt förslag i ärendet snarast möjligt;

1979/80:10 av Kjell Mattsson (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om gränsdragning
mellan aktiveringspliktig resp. avdragsgill kostnad för statsbelånade
ombyggnader;

1979/80:36 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen,

2. hos regeringen anhåller om bättre underbyggda förslag till en ändrad
bostadsbeskattning;

dels den vid riksmötet 1978/79 under den allmänna motionstiden väckta
motionen

1978/79:345 av Christer Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen antar det
förslag till beskattning av bostadsrättsförening med strimlade lån och av
medlem i sådan förening som framlagts av bostadsskattekommittén i dess
betänkande Bostadsbeskattning II (SOU 1976:11).

Motionerna 1978/79:2697 och 1979/80:36 behandlas av skatteutskottet
såvitt avser räntebidrag och skattefrågor (propositionen punkterna 1 i
motsvarande del, 3 och 4) samt i övrigt av civilutskottet.

Yrkandet 1 i motionen 1978/79:2695 har hänvisats till civilutskottet.
Civilutskottet har med eget yttrande - CU 1979/80:2 y som bifogats detta
betänkande - överlämnat motionen i denna del till skatteutskottet.

Utskottet

De i propositionen framlagda förslagen avser att begränsa vissa aktuella
problem på bostadsbeskattningens område och berör i första hand delägare i
bostadsrättsföreningar och andelshus. Vidare föreslås en samordning av
reglerna om bostadslån och avdrag för reparationskostnader, en fråga som
utskottet återkommer till senare.

SkU 1979/80:11

Förslagen i de förstnämnda frågorna grundar sig på bostadsskattekommitténs
slutbetänkande Bostadsbeskattning 11 (SOU 1976:11). Kommittén har
bl. a. haft i uppgift att motverka vissa former av skatteflykt på bostadsområdet.
De nu aktuella frågorna kan kort beskrivas på följande sätt.

Beskattningsreglerna i förening med den rådande situationen på bostadsmarknaden
har under senare år i en del fall missbrukats genom vissa särskilda
konstruktioner. En metod som tillämpats är att ett evakuerat hyreshus med
eftersatt underhåll sålts i form av andelar till ett antal personer som avser att
bosätta sig i fastigheten sedan denna renoverats i samband med köpet.
Kostnaderna för reparation och underhåll som kunnat uppgå till avsevärda
belopp har varit omedelbart avdragsgilla för de nya ägarna. Den ekonomiska
innebörden av transaktionen blir i allmänhet att den förutvarande ägaren
kunnat avyttra fastigheten till ett högt överpris och att de nya ägarna
förvärvat bostäder med god standard med hjälp av betydande lättnader i
beskattningen av andra inkomster. För att uppnå största möjliga fördelar har
andelshusen efter några år ofta ombildats till ”strimlade” bostadsrättsföreningar
med s. k. fördelade lån, dvs. föreningar som helt eller till större delen
finansierar anskaffningskostnaden för fastigheten med kapitalinsatser från
delägarna. Kapitaltillskotten har i allmänhet kunnat begränsa sig till att de
tidigare andelsägarna, trots överlåtelsen till föreningen, helt eller delvis
behållit sin betalningsskyldighet för lånen i fastigheten. Medlemmarna har på
detta sätt gjort det möjligt att själva utnyttja de ränteavdrag som normalt
skulle tillkomma föreningen. Förfarandet kan leda till väsentliga skattelättnader
inte minst för den som har höga inkomster. Denna nya konstruktion
har utnyttjats även i bostadsrättsföreningar av mer traditionell typ och ger då
givetvis samma resultat. Det bör framhållas att delägare i bostadsrättsföreningar
inte är berättigade till avdrag för de underskott som normalt
uppkommer i föreningen. Beskattningen av bostadsrättsföreningar sker
enligt en schablon där intäkten tas upp till 3 96 av taxeringsvärdet och avdrag
medges för föreningens räntekostnader.

De fördelar som kan uppnås genom förfaranden av detta slag begränsas i
viss mån genom att delägare i bostadsrättsföreningar inte erhåller sådana
räntesubventioner som utgår i samband med statsbelåning vid nyproduktion
eller ombyggnad. Detsamma gäller i allmänhet för andelshusen i den nyss
beskrivna situationen. Den effektiva subventionerade räntan är enligt
nuvarande regler för flerfamiljshus till en början 3,4 96 eller vid ombyggnad i
vissa fall 5 96 och höjs sedan med 0,25 procentenheter per år.

Propositionen följer i sin allmänna uppläggning kommittéförslaget såvitt
avser andelshusen. Förslaget innebär i denna del att den omedelbara
avdragsrätten för reparationer slopas till den del kost naderna överstiger 10 96
av taxeringsvärdet och ersätts av ett värdeminskningsavdrag på 3 96.
Förslaget syftar till att begränsa de inte sällan högst betydande skatteförmåner
som nuvarande regler erbjuder, utan att i onödan försvåra seriös

SkU 1979/80:11

saneringsverksamhet.

Beträffande bostadsrättsföreningar föreslås att medlemmarna såsom
inkomst av kapital skall redovisa 4 % av den del av bostadsrättens värde som
överstiger 25 000 kr., beräknat med utgångspunkt i taxeringsvärdet på
fastigheten. Detta förslag betecknas som ett provisorium med främsta syfte
att återställa den balans i beskattningen av bostadsföreningar som rubbats
genom utnyttjandet av fördelade lån. Åtgärden kan enligt propositionen i
undantagsfall också beröra delägare i äldre föreningar, som dock enligt
departementschefens uppfattning i så fall är i en sådan situation att en viss
skärpning av beskattningen inte kan anses obillig. Den förordade lösningen
avviker från kommitténs förslag, som i denna del innebar att beskattningen
av bostadsföreningar med fördelade lån i vissa fall skulle överföras på
delägarna.

I motionerna 1978/79:2697 och 1979/80:36 yrkar motionärerna avslag på
propositionen och nytt förslag från regeringen. I den förstnämnda motionen
anförs bl. a. att förslagen är alltför förmånliga, medan motionärerna i den
sistnämnda motionen anser att propositionen inte innehåller ett tillfredsställande
underlag för bedömningen. I motionen 1978/79:345 begär motionärerna
att bostadsskattekommitténs förslag beträffande bostadsföreningar med
fördelade lån genomförs.

Utskottet kan konstatera att bred enighet sedan länge rått om att snara
åtgärder erfordras för att motverka de ej avsedda skattelättnader som kan
uppnås genom konstruktionerna med andelshus och bostadsrättsföreningar
med fördelade lån.

Beträffande andelshusen innebär propositionen enligt utskottets uppfattning
en rimlig begränsning av de alltför stora skattelättnader som den
omedelbara avdragsrätten för genomgripande reparationer f. n. kan medföra.
Utskottet är medvetet om att kostnaderna för saneringen av det äldre
bostadsbeståndet kan vara höga, särskilt i fråga om kulturhus och liknande
bebyggelse som det från samhällets synpunkt är angeläget att bevara.
Ändrade avdragsregler kan givetvis i det enskilda fallet påverka förutsättningarna
för att genomföra önskvärda åtgärder. Utskottet förutsätter att
regeringen uppmärksamt följer utvecklingen och vidtar de åtgärder som kan
anses behövliga.

Med det anförda ansluter utskottet sig i princip till propositionen i denna
del men återkommer nedan till vissa detaljer i den tekniska utformningen.
Utskottet avstyrker således motionerna 1978/79:2697 i denna del och
1979/80:36 i denna del.

När det gäller bostadsrättsföreningar och deras delägare har propositionen
väckt kritik från olika utgångspunkter. Enligt vad utskottet erfarit grundar sig
avslagsyrkandet i motionen 1979/80:36 på uppfattningen att delägare i äldre
bostadsföreningar kommer att omfattas av de nya reglerna och att skärpningarna
blir alltför obetydliga för delägare i nybildade föreningar med
fördelade lån. Även motionärerna i motionen 1978/79:2697 anser att

SkU 1979/80:11

förslaget inte går tillräckligt långt. 1 den allmänna debatten har man på sina
håll däremot hävdat motsatt uppfattning, nämligen att förslaget medför
skatteskärpningar som ter sig omotiverade om man också tar hänsyn till att
bostadsrättshavare med fördelade lån inte i likhet med andra bostadskonsumenter
får åtnjuta förmånen av statliga räntesubventioner.

Det är riktigt att konstruktionen med fördelade lån i princip medför att
statliga lån inte kan erhållas för medlemmarnas del av lånen och att
räntesubventioner således inte utgår för deras lånekostnader. Att räntesubventioner
i allmänhet inte heller utgår för de aktuella föreningarna kan också
ha andra förklaringar. Bl. a. kan nämnas att det statliga bostadsfinansieringssystemet
innehåller en kostnadskontroll som syftar till att i möjligaste mån
hålla prisutvecklingen nere. Anskaffningskostnaderna för de nu aktuella
fastigheterna torde regelmässigt vara så höga att statliga lån redan av denna
anledning inte kan komma i fråga. Att räntekostnaderna inte subventioneras
i dessa fall ligger således i linje med det bostadspolitiska syftet med reglerna,
och detta syfte motverkas givetvis av avdragsmöjligheterna vid beskattningen.
Härtill kommer att räntesubventioner utgår endast i förhållandevis
nyproducerade eller nyrenoverade hus. Vidare bör framhållas att schablonerna
för beskattningen av bostadsrättsföreningar och för villor inte är direkt
jämförliga. Beskattningen sker i båda fallen enligt en schablon som utgår från
taxeringsvärdet. Det bör framhållas att taxeringsvärdet för villor står i relation
till anskaffningskostnaderna och att procentsatsen för intäktsberäkningen är
högre för de dyrbarare villorna. De snabba prisstegringarna för andelshus och
för andelar i bostadsrättsföreningar med fördelade lån återspeglas däremot
inte i taxeringsvärdena, eftersom värdena i dessa fall fastställs med beaktande
av den förhållandevis lugna prisutvecklingen för hyreshus i allmänhet.
Taxeringsvärdet för villor är normalt högre än för lägenheter av motsvarande
standard i bostadsrättsföreningar och hyreshus. En jämförelse med skattelättnaderna
i villaschablonen är av mindre värde också av det skälet att
strävandena trots allt varit att undvika en subventionering av boendet via
beskattningen. Det rör sig här om två skilda bostadsformer med många olika
förutsättningar.

Enligt utskottets uppfattning är det tillräckligt att konstatera att bostadsrättshavarnas
avdragsmöjligheter för räntekostnaderna på de fördelade lånen
uppstår genom ett kringgående av de grunder som gäller för beskattningen.
De ej avsedda skattelättnader som då uppkommer är i allmänhet betydande,
och bostadskostnaderna blir därigenom ofta avsevärt lägre än för motsvarande
hyreslägenheter. Mot den angivna bakgrunden finner utskottet att det
framlagda förslaget är ett steg i rätt riktning, även om åtgärden givetvis inte
förmår att helt återställa den jämvikt som bör råda vid beskattningen.

Av olika uppgifter som utskottet inhäntat framgår att vissa delägare i äldre
föreningar kommer att beröras av de nya reglerna. Den sammalagda skatten
för föreningen och delägarna blir i dessa fall dock inte högre än som motsvarar
skatten på en normal avkastning på det i fastigheten nedlagda kapitalet. I de

SkU 1979/80:11

fall där föreningens ursprungliga skuldsättning nedbringats genom amorteringar
kan också - som framhålls i propositionen - en situation uppkomma
som är direkt jämförbar med den som föreligger i nybildade föreningar med
fördelade lån, t. ex. när en sådan äldre andel säljs till en ny medlem. Utskottet
finner därför att bärande kritik inte kan riktas mot den ökade beskattning som
kan uppkomma för medlemmar i äldre föreningar. Med hänsyn till de äldre
föreningarna kan emellertid enligt utskottets uppfattning de nu aktuella
åtgärderna inte f. n. anses lämna utrymme för skärpningar av beskattningen
utöver vad som föreslås i propositionen.

De alternativa lösningar som står till buds har belysts i propositionen. En är
att generellt höja intäktsprocenten för alla bostadsföreningar, en annan att
begränsa rätten till avdrag för räntor på fördelade lån, en tredje att helt
överföra beskattningen från föreningen till medlemmarna, antingen enbart
för föreningar med fördelade lån eller generellt för alla föreningar. Av vad
som anförs i propositionen framgår att dessa lösningar är olämpliga eller har
sådan karaktär att de inte kan bedömas närmare utan nya utredningar. Att nu
avslå propositionen skulle enligt utskottets uppfattning - i strid mot
motionärernas syfte - medföra risk för ett långvarigt uppskov med angelägna
förbättringar av den nuvarande situationen.

Utskottet tillstyrker således i princip propositionen i denna del och
avstyrker motionen 1978/79:345 i vad den inte är tillgodosedd samt
motionerna 1978/79:2697 och 1979/80:36 såvitt nu är i fråga.

Samtidigt vill utskottet framhålla förslagets karaktär av provisorium.
Utskottet utgår från att regeringen noga följer erfarenheterna av lagstiftningen
och föreslår de ändringar och kompletteringar som kan anses
motiverade.

Utskottet ansluter sig i princip också till detaljutformningen av förslagen
men tar upp vissa frågor av huvudsakligen teknisk natur.

Beträffande definitionen av begreppet andelshus i 25 § 2 mom. c KL
föreslår utskottet en ändring av i huvudsak redaktionell karaktär.

Ikraftträdandebestämmelserna innebär för andelshusen att äldre regler
fortfarande skall gälla för reparationer som påbörjats före 1980. Utskottet
föreslår den kompletteringen att de nya bestämmelserna under alla förhållanden
skall gälla i fråga om andelshus som bildats efter ikraftträdandet.

Beträffande bostadsrättsföreningarna bör enligt utskottets uppfattning
värdet av medlemmens andel beräknas med hänsyn till föreningens samtliga
tillgångar och skulder enligt bokslut för räkenskapsår som avslutats under
året före taxeringsåret och med utgångspunkt i taxeringsvärdet på fastigheten
(punkt 2 av anvisningarna till 38 § KL).

Övergångsvis skall enligt propositionen intäktsprocenten vid 1981 års
taxering vara 2 i stället för 4. Denna lägre procentsats gäller för bostadsrätter
som upplåtits före utgången av 1979. Enligt utskottets uppfattning bör denna
regel kunna gälla utan det undantag för en speciell situation som föreslagits i
propositionen (sista meningen i ikraftträdandebestämmelserna).

SkU 1979/80:11

Som anförs i propositionen medför de nya reglerna att en uppgiftsskyldighet
för bostadsrättsföreningarna erfordras för att delägarna skall kunna
deklarera och för skattekontrollen. Dessa nya uppgifter skall givetvis inte
behöva lämnas om föreningen saknar behållen förmögenhet. Avsikten är
också att skattechefen skall kunna lämna dispens från uppgiftsskyldigheten. I
sammanhanget vill utskottet understryka vikten av att i möjligaste mån
underlätta för föreningarna att lämna dessa uppgifter.

Det anförda innebär att bestämmelserna i 42 § taxeringslagen bör formuleras
om. Mot de förslag i övrigt som angår detta lagrum har utskottet inte
något att erinra.

I propositionen föreslås även vissa ändringar för sådana kostnader för
reparation och underhåll av flerfamiljshus som finansieras med statliga
bostadslån m. m.

Den statliga bostadslångivningen för ombyggnad omfattar förutom rena
ombyggnader också reparationer som utförs i samband med ombyggnaden.
Storleken på lånen och de räntebidrag som utgår för dessa lån har avvägts med
hänsyn till de effekter den omedelbara avdragsrätten för kostnader för
reparation av hyreshus medför. Lånegränsen är f. n. 92 % vid nybyggnad och
85 % vid ombyggnad, beräknat på det godkända låneunderlaget. Den
garanterade räntan är 5 % vid vissa ombyggnader och 3,4 % i övriga fall.

I promemorian (Ds B 1978:7) Ändrade beskattningsregler för hyresfastigheter
föreslogs bl. a. att det statliga bostadsstödet vidgades för vissa
ombyggnadsarbeten m. m. och att avdrag för reparations- och underhållskostnader
inte längre skulle medges omedelbart. I stället skulle hela
ombyggnadskostnaden inom låneunderlaget, inräknat kostnader för reparationer,
läggas till fastighetens anskaffningsvärde och bli föremål för årliga
värdeminskningsavdrag enligt de regler som gäller för byggnader i allmänhet.
Bakgrunden till förslaget var bl. a. att det framstått som angeläget att begränsa
de avsevärda skatteförmåner som kunnat uppnås genom rätten till omedelbara
reparationsavdrag och att generellt skapa en bättre balans i fråga om de
ekonomiska villkoren vid ombyggnad.

I propositionen förordas att promemorieförslaget läggs till grund för
lagstiftning. För bostadslånereglerna innebär propositionen bl. a. att lånegränsen
vid ombyggnad av enskilt ägda hyreshus höjs till 92 % och att den
garanterade räntenivån 5% ändras till 3,4%, dvs. densamma som vid
nybyggnad. Propositionen innebär också att kommitténs förslag beträffande
reparation utvidgas så att avdrag inte får göras för någon del av kostnaderna
för reparationer som utförts i samband med ombyggnader som finansierats
med statliga lån eller bidrag. Som skäl härför åberopas önskemålet att göra
reglerna så enkla som möjligt och att undvika den kritik som kan riktas mot
kommittéförslagets effekter i fråga om s. k. överkostnader, dvs. kostnader
som överstiger det av lånemyndigheterna fastställda låneunderlaget.

Motionerna 1978/79:2697 och 1979/80:36 innefattar yrkanden om avslag

SkU 1979/80:11

på propositionen även i nu aktuella delar. I motionen 1978/79:2695 yrkas
bl. a. att valfrihet för den skattskyldige infors mellan gällande regler och de
regler som föreslås i propositionen.

Utskottet vill understryka att den nuvarande rätten till omedelbart avdrag
för kostnader för reparationer som finansierats med statliga lån kan medföra
avsevärda skattekrediter, som inte är motiverade av en omedelbar utgift för
fastighetsägaren. Med hänsyn härtill och till de övriga skäl som ligger till
grund för förslaget tillstyrker utskottet propositionen såvitt avser dessa
avdragsfrågor och avstyrker motionerna 1978/79:2697 och 1979/80:36 i nu
aktuella delar. Utskottet kan inte tillstyrka att den skattskyldige får valrätt
mellan de olika reglerna och avstyrker således även motionen 1978/79:2695 i
denna del.

Frågorna om bostadslånereglerna har hänvisats till civilutskottet, som
överlämnat propositionen till skatteutskottet såvitt avser ändringen av
räntesubventionerna. Som framgår av civilutskottets yttrande i ärendet
(bilaga) bör ett bifall till de i propositionen föreslagna ändringarna i
avdragsreglerna medföra att räntesubventionerna ändras på sätt som föreslagits
i propositionen. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker
de nyssnämnda motionerna även i denna del.

I motionen 1979/80:10 yrkas ett tillkännagivande av innebörd att det
belopp som aktiveras skall vara detsamma som det i bostadslånemyndighetens
beslut fastställda låneunderlaget och att övriga kostnader skall vara
avdragsgilla vid taxeringen.

Syftet med den i propositionen föreslagna skärpningen i förhållande till
kommittéförslaget är främst att åstadkomma förenklingar. Såvitt utskottet
kan bedöma uppkommer emellertid nya gränsdragningsproblem. Därtill
kommer att åtgärden går längre än som kan anses motiverat av det
förhållandet att bostadslån utgår.

Enligt utskottets uppfattning innebär förslaget i motionen en mer tillfredsställande
lösning. Förutsatt att inte de faktiska, ej avdragsgilla kostnaderna
för de ombyggnadsåtgärder som omfattas av bostadslånet överstiger den
godkända ombyggnadskostnaden, skall enligt detta förslag överskjutande
totalkostnader för renoveringen anses omedelbart avdragsgilla. Den lånefinansierade
totalsumman, plus självfinansieringsdelen 8 %, blir inte avdragsgill
utan inräknas i anskaffningsvärdet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionen 1979/80:10
och föreslår lagändringar med den angivna innebörden (25 § 2 mom. b).

Utskottets förslag innebär också att reparationskostnader som täcks av
bidrag inte skall vara avdragsgilla men att överskjutande reparationskostnader
får dras av enligt nuvarande regler. Sådana kostnader som bestritts med
statliga bidrag bör givetvis inte heller få dras av i form av värdeminskningsavdrag
eller beaktas vid realisationsvinstberäkning. För att förebygga missförstånd
i detta hänseende bör den i propositionen föreslagna lagtexten
formuleras om (punkt 2 a av anvisningarna till 25 § och till 36 § KL).

SkU 1979/80:11

1 sammanhanget kan nämnas att delägare i andelshus som erhållit
bostadslån för reparationskostnader kommer att omfattas av två spärrar. I
sådana fall får avdrag medges endast för den del av kostnaderna som
överstiger den i låneärendet godkända totalkostnaden men endast med
belopp som högst uppgår till hans andel av 10 % av fastighetens taxeringsvärde.
Något särskild föreskrift i detta hänseende torde inte behövas. Det
högre värdeminskningsavdraget för andelsägare utgår oavsett av vilket skäl
reparationskostnaderna aktiverats.

Om lånemyndighetens beslut ändras kan detta innebära att avdragsfrågorna
bör bedömas på ett annat sätt än tidigare. I propositionen har föreslagits
särskilda regler för de rättelser av tidigare beslut i avdragsfrågorna som kan
erfordras av denna anledning. Utskottets förslag föranleder tillägg tili dessa
regler. Om det slutliga lånebeslutet innebär att bostadslån lämnas med större
belopp än som följer av det preliminära beslutet, kan detta medföra att den
skattskyldige vid tidigare års taxeringar erhållit avdrag för reparationskostnader
med ett för stort belopp. Egentligen borde då dessa taxeringar rättas.
Utskottet föreslår dock av praktiska skäl att de aktuella justeringarna av de
tidigare beskattningsåtgärderna bör genomföras vid taxeringen för det
beskattningsår under vilket det nya lånebeslutet meddelats (punkt 7 av
anvisningarna till 25 § KL).

1 motionen 1978/79:2695 begär motionären - förutom en valfrihet förden
skattskyldige mellan nuvarande regler och de regler som föreslås i propositionen
- att de nya reglerna kompletteras med en högre procentsats för
värdeminskningsavdragen beträffande de aktiverade kostnaderna för reparationer.

Utskottet är medvetet om att vissa av de byggnadsåtgärder som är aktuella i
detta sammanhang har en begränsad varaktighet jämfört med byggnaden i
övrigt. Som anförs i propositionen torde emellertid den uteblivna omedelbara
avdragsrätten för reparationer kompenseras av det ökade lånestödet. Utskottet
finnér därför inte tillräckliga skäl att nu förorda särskilda regler för
värdeminskningsavdragen för ifrågavarande byggnadskostnader. Utskottet
kan inte heller tillstyrka att den skattskyldige får valrätt mellan nuvarande
regler och de nya reglerna. Utskottet vill dock framhålla att regeringen bör
uppmärksamma de praktiska erfarenheterna av de nya reglerna och föreslå
kompletteringar eller ändringar om det visar sig nödvändigt. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 1978/79:2695 även i denna del.

Beträffande ikraftträdandet innebär propositionen att äldre bestämmelser
fortfarande skall gälla om det preiiminära lånebeslutet meddelats före
ikraftträdandet. Med hänsyn till att handläggningstiderna växlar avesevärt
från fall till fall föreslår utskottet den kompletteringen att de äldre bestämmelserna
också skall gälla om det preliminära lånebeslutet meddelats senare
men på ansökan som inkommit före den 1 november 1979. De nya reglerna
skall alltså gälla endast om preliminärt beslut meddelats efter årsskiftet, på
ansökan som inkommit efter den 31 oktober 1979.

SkU 1979/80:11

Utskottet hemställer

1. beträffande avdragsprinciperna för reparation av andelshus

att riksdagen i denna del avslår motionerna 1978/79:2697 och
1979/80:36 och bifaller propositionen 1978/79:209;

2. beträffande beskattningsprinciperna för andelar i bostadsrättsföreningar att

riksdagen avslår motionerna 1978/79:345, 1978/79:2697 i
denna del och 1979/80:36 i denna del och bifaller propositionen i
denna del;

3. beträffande avdragsprinciperna för vissa lånefnansierade reparationer
och beträffande räntesubventionerna för ombyggnader
att riksdagen i dessa delar avslår motionerna 1978/79:2695,
1978/79:2697 och 1979/80:36 och bifaller propositionen;

4. beträffande kostnader utöver den godkända lånekostnaden

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:10 godkänner
vad utskottet förordat i denna fråga;

5. beträffande värdeminskningsavdragen för vissa lånefnansierade
reparationer

att riksdagen i denna del avslår motionen 1978/79:2695 och
bifaller propositionen;

6. beträffande övriga detaljfrågor vid beskattningen

att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar med de
ändringar utskottet förordat;

7. beträffande förföttningsförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan och i
betänkandet anfort antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringar att 25 § 2 morn., punkterna 2 a och 7 av anvisningarna
till 25 §, punkt 2 a andra stycket av anvisningarna till 36 §,
punkt 2 av anvisningarna till 38 § och ikraftträdandebestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

R ege ringens förslag

Utskottets förslag

25 §

2 mom. Avdrag får icke göras för:

a) kostnad för ny-, till- eller ombyggnad

b) kostnad för reparation och
underhåll som utförts i samband
med sådan ombyggnad för vilken
genom preliminärt eller slutligt beslut
lån eller bidrag beviljats enligt

å fastigheten,

b) kostnad för reparation och
underhåll som utförts i samband
med sådan ombyggnad för vilken
genom preliminärt eller slutligt beslut
lån eller bidrag beviljats enligt

SkU 1979/80:11

R eger ingens förslag

bostadsflnansieringsförordningen
(1974:946), förordningen (1977:332)
om statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m., kungörelsen
(1974:255) om tilläggslån till
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse,
kungörelsen (1962:538) om förbättringslån
eller bostadslånekungörelsen
(1967:552), om inte länet eller
bidraget avser endast en mindre del av
de arbeten som utförts,

c) kostnad för reparation och
underhåll av sådan fastighet som ägs
av tre eller fler fysiska personer
antingen direkt eller indirekt genom
handelsbolag, och som inrymmer
eller är avsedd att inrymma bostad i
skilda lägenheter åt minst tre delägare,
i den mån den på delägare belöpande
delen av kostnaden överstiger
hans andel av tio procent av fastighetens
taxeringsvärde året näst före
taxeringsåret,

d) kostnad för underhåll

Kostnad för eller

Utskottets förslag

bostadsfinansierings förordningen
(1974:946), förordningen (1977:332)
om statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m., kungörelsen
(1974:255) om tilläggslån till
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse,
kungörelsen (1962:538) om förbättringslån
eller bostadslånekungörelsen
(1967:552), till den del kostnaden
för reparation och underhåll tillsammans
med ombyggnadskostnaden
icke överstiger den i lane- eller bi
dragsärendet godkända kostnaden,

c) kostnad för reparation och
underhåll av sådan fastighet som ägs
av tre eller/7era, antingen direkt eller
indirekt genom handelsbolag, och
som inrymmer eller är avsedd att
inrymma bostad i skilda lägenheter
åt minst tre delägare (andelshus), i
den mån den på delägare belöpande
delen av kostnaden överstiger hans
andel av tio procent av fastighetens
taxeringsvärde året näst före taxeringsåret,

personliga trevnad,
trädgårdslandet.

Anvisningar

till 25 §

2.a. Avdrag enligt under b nedan.

Som byggnads motsvarande tillämpning.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas
kostnad för till- eller ombyggnad
som nedlagts efter förvärvet av
byggnaden samt kostnad för reparation
och underhåll, som nedlagts efter
nämnda tidpunkt och för vilken
avdrag inte medges på grund av
föreskrifterna i 25 § 2 mom. första
stycket b) eller c). I anskaffningsvär -

I byggnads anskaffningsvärde inräknas
kostnad för till- eller ombyggnad
som nedlagts efter förvärvet av
byggnaden samt kostnad för reparation
och underhåll för vilken avdrag
inte medges på grund av föreskrifterna
i 25 § 2 mom. första stycket b)
eller c) och för vilken bidrag ej utgått. I
anskaffningsvärdet för byggnad in -

SkU 1979/80:11

R ege ringens förslag

det för byggnad inräknas även kostnad
för plantering, parkeringsplats
och annan jämförlig anläggning på
fastigheten, även om anläggningens
värde ingår i det markvärde som
fastställts vid fastighetstaxeringen.
Vidare får i anskaffningsvärdet
inräknas kostnad som ägaren haft för
rivning av byggnad eller annat som
tidigare funnits på fastigheten, om
rivningen kan anses ha varit betingad
av och skett i nära anslutning
till den nya byggnadens uppförande.

Det årliga

Utskottets förslag

räknas även kostnad för plantering,
parkeringsplats och annan jämförlig
anläggning på fastigheten, även om
anläggningens värde ingår i det
markvärde som fastställts vid fastighetstaxeringen.
Vidare får i anskaffningsvärdet
inräknas kostnad som
ägaren haft för rivning av byggnad
eller annat som tidigare funnits på
fastigheten, om rivningen kan anses
ha varit betingad av och skett i nära
anslutning till den nya byggnadens
uppförande.

omständigheter föreligger.

7. Har skattskyldig skattskyldige önskar.

I fråga avdraget beräknats.

Innebär del nya beslutet att lån eller
bidrag beviljas med högre belopp än
som föijer av det tidigare beslutet, eller
ändras det tidigare beslutet på sådant
sätt att avdrag för reparation eller
underhåll för tidigare beskattningsår
av annat skäl medgivits med för högt
belopp, skall därav föranledda tillägg
till den för tidigare år fastställda
inkomsten och övriga ändringar i stället
vidtagas för det beskattningsår
under vilket det nya beslutet om lån
eller bidrag meddelats.

till

2 a. andra stycket

36 §

2 a. andra stycket

SkU 1979/80:11

Regeringens förslag

den avyttrade egendomen på grund
därav vid avyttringen befunnit sig i
bättre skick än vid förvärvet samt
kostnad för reparation och underhåll,
för vilken avdrag inte medges
på grund av föreskrifterna i 25 § 2
mom. första stycket b) eller c). Förbättringskostnad,
som icke uppförts
på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad
jämförlig reparations-
eller underhållskostnad får
dock inräknas i omkostnadsbeloppet
endast för år då de nedlagda kostnaderna
uppgått till minst 3 000 kronor.

till

2. Utdelning från

Har bostad eller annan förmån av
fastighet tillkommit medlem av
bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag
i denna hans egenskap
och är icke fråga om upplåtelse
som i tredje stycket sägs, skall såsom
skattepliktig intäkt av kapital upptagas
ett belopp motsvarande för helt
år räknat 4 procent av den del av
medlemmens eller delägarens andel i
föreningens eller bolagets behållna
förmögenhet som överstiger 25 000
kronor. Därvid skall värdet av
andelen beräknas med utgångspunkt
i taxeringsvärdet året före taxeringsåret
på föreningens eller bolagets
fastighet efter avdrag för föreningens
eller bolagts skulder. I fråga om
bostad som innehas av två eller flera
medlemmar tillsammans skall beloppet
25 000 kronor fördelas dem
emellan efter andelarnas storlek. Vid
inkomstberäkningen får avdrag icke
ske, såvitt fråga ej är om till rörelse
hänförlig utgift, för medlemmens

Utskottets förslag

den avyttrade egendomen på grund
därav vid avyttringen befunnit sig i
bättre skick än vid förvärvet samt
kostnad för reparation och underhåll
för vilken avdrag inte medges på
grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom.
första stycket b) eller c) oell för vilken
bidrag ej utgått. Förbättri ngskostnad,
som icke uppförts på avskrivningsplan,
och med förbättringskostnad
jämförlig reparations- eller underhållskostnad
får dock inräknas i
omkostnadsbeloppet endast för år då
de nedlagda kostnaderna uppgått till
minst 3 000 kronor.

38 §

- av kapital.

Har bostad eller annan förmån av
fastighet tillkommit medlem av
bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag
i denna hans egenskap
och är icke fråga om upplåtelse
som i tredje stycket sägs, skall såsom
skattepliktig intäkt av kapital upptagas
ett belopp motsvarande för helt
år räknat 4 procent av den del av
medlemmens eller delägarens andel i
föreningens eller bolagets behållna
förmögenhet som överstiger 25 000
kronor. Därvid skall värdet av
andelen beräknas med utgångspunkt
i taxeringsvärdet året före taxeringsåret
på föreningens eller bolagets
fastighet och med hänsyn till föreningens
eller bolagets övriga tillgångar
och skulder enligt bokslutet för
det senaste räkenskapsår sorn avslutatsföre
taxeringsårets ingång. I fråga
om bostad som innehas av två eller
flera medlemmar tillsammans skall
beloppet 25 000 kronor fördelas dem
emellan efter andelarnas storlek. Vid

SkU 1979/80:11

R ege ringens förslag

eller delägarens inbetalningar till föreningen
eller bolaget eller för andra
omkostnader som äro hänförliga till
innehavet av bostaden eller förmånen.

Har bostad

Annan utdelning

Denna lag

De nya bestämmelserna i 25 § 1
mom. och 2 mom. första stycket b),
punkt 2 a och punkt 7 andra stycket
av anvisningarna till 25 § samt punkt
2 a av anvisningarna till 36 § tillämpas
beträffande ombyggnadsarbete
och energibesparande åtgärder för
vilka preliminärt lånebeslut har
meddelats efter utgången av år 1979.
De nya bestämfnelserna i 25 § 2
mom. första stycket c) tillämpas på
reparationsarbeten som har påbörjats
efter utgången av dr 1979.

För bostadsrätt som upplåtits före
utgången av år 1979 skall vid 1981
års taxering den i punkt 2 av anvisningarna
till 38 § angivna intäktsprocenten
vara 2. Vad nu sagts gäller
dock inte bostadsrätt i sådan bostadsförening
där medlemm na efter
ikraftträdandet åtagit sig personligt
betalningsansvar för skuld som avser
föreningens fastighet.

Utskottets förslag

inkomstberäkningen får avdrag icke
ske, såvitt fråga ej är om till rörelse
hänförlig utgift, för medlemmens
eller delägarens inbetalningar till föreningen
eller bolaget eller för andra
omkostnader som äro hänförliga till
innehavet av bostaden eller förmå -

års taxering

De nya bestämmelserna i 25 § 1
mom. och 2 mom. första stycket b),
punkt 2 a och punkt 7 andra stycket
av anvisningarna till 25 § samt punkt
2 a av anvisningarna till 36 § tillämpas
beträffande ombyggnadsarbete
och energibesparande åtgärder för
vilka preliminärt lånebeslut har
meddelats efter utgången av år 1979
på ansökan som inkommit efter den 31
oktober 1979. De nya bestämmelserna
beträffande andelshus tillämpas
icke på reparationsarbeten som har
påbörjats före år 1980 på andelshus
som har bildats före ikraftträdandet.

För bostadsrätt som upplåtits före
utgången av år 1979 skall vid 1981
års taxering den i punkt 2 av anvisningarna
till 38 § angivna intäktsprocenten
vara 2.

nen.

eller delägaren,
som kapitaltillskott.

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med de ändringar att
42 § 1 och 3 morn. erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelsel

SkU 1979/80:11

Regeringens Jörslag Utskottets förslag

42 §

1 morn, Har medlem av bostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag
under hela eller större delen
av beskattningsåret helt eller till
övervägande del till annan upplåtit
honom i nämnda egenskap tillkommande
lägenhet, skall till ledning för
medlemmens eller delägarens taxering
varje år av föreningen eller
bolaget lämnas uppgift om beloppet
av medlemmens eller delägarens
inbetalningar till föreningen eller
bolaget och huru mycket därav som
utgör kapitaltillskott ävensom angående
värdet av medlemmens eller
delägarens andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet beräknat
på sätt anges i punkt 2 andra
stycket av anvisningarna till 38 §
kommunalskattelagen (1928:370).
Motsvarande gäller beträffande sådan
ekonomisk förening eller sådant
aktiebolag som enligt punkt 3 av
anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen
likställes med bostadsförening
och bostadsaktiebolag vid
inkomstbeskattningen. Omformälda
uppgift skall utan anmaning avlämnas
senast den 15 februari under
taxeringsåret i den ordning, som
gäller för avlämnande av självdeklaration.

Uppgift om förmögenhetsvärde
behöver inte lämnas /' de fall föreningens
eller bolagets skulder överstiger
taxeringsvärdet av föreningens
eller bolagets fastighet äret näst före
taxeringsåret. Skattechefen i det län
där föreningen eller bolaget har sitt
säte får i andra fall medge befrielse

1 morn. Har medlem av bostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag
under hela eller större delen
av beskattningsåret helt eller till
övervägande del till annan upplåtit
honom i nämnda egenskap tillkommande
lägenhet, skall till ledning för
medlemmens eller delägarens taxering
varje år av föreningen eller
bolaget lämnas uppgift om beloppet
av medlemmens eller delägarens
inbetalningar till föreningen eller
bolaget och huru mycket därav som
utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag
skall även lämna uppgift angående
värdet av varje medlems eller
delägares andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet beräknat
på sätt anges i punkt 2 andra
stycket av anvisningarna till 38 §
kommunalskattelagen (1928:370).

Motsvarande gäller beträffande
sådan ekonomisk förening eller
sådant aktiebolag som enligt punkt 3
av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen
likställes med bostadsförening
och bostadsaktiebolag
vid inkomstbeskattningen. Uppgiften
skall utan anmaning avlämnas
senast den 15 februari under taxeringsåret
i den ordning, som gäller
för avlämnande av självdeklaration.

Uppgift om förmögenhetsvärde
behöver inte lämnas om föreningen
eller bolaget saknar behållen förmögenhet.
Skattechefen i det län där
föreningen eller bolaget har sitt säte
får i andra fall medge befrielse från
att lämna uppgift om förmögenhetsvärde.

SkU 1979/80:11

Regeringens förslag

från att lämna uppgift om förmögenhetsvärde.

Uppgiften skall avfattas å blankett
enligt fastställt formulär.

3 mom. Del åligger bostadsförening
eller bostadsaktiebolag att senast
den 8 februari tinder taxeringsåret
underrätta medlem eller delägare
om värdet av medlemmens eller delägarens
andel i föreningens eller bolagets
behållna förmögenhet. Bestämmelserna
i I mom. om beräkningen av
andelens förmögenhetsvärde äger
motsvarande tillämpning i dessa fall.

I fall som avses i 1 mom. åligger
det bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget
att senast den 8 februari
under taxeringsåret tillställa medlemmen
eller delägarna uppgift angående
de i berörda moment omförmälda
förhållandena, i vad medlemmen
eller delägaren angår.

Utskottets förslag

Uppgiften skall avfattas å blankett
enligt fastställt formulär eller på sätt
som skattechefen bestämmer.

3 m o m . 1 fall som avses i 1 mom.
åligger det bostadsföreningen eller
bostadsaktiebolaget att i motsvarande
utsträckning senast den 8 februari
under taxeringsåret tillställa medlemmen
eller delägarna uppgift angående
de i nämnda moment angivna
förhållandena, i vad medlemmen
eller delägaren angår.

Stockholm den 22 november 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle
Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s)*, Bo Lundgren
(m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm
Gustafsson (fp), Bo Södersten (s) och Olle Grahn (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1979/80:11

Reservation

av Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark,
Curt Boström, Bo Forslund och Bo Södersten (alla s) som vid mom. 1, 2
och 7

dels anfort följande:

1 propositionen föreslås vissa ändringar inom bostadsbeskattningens
område. Syftet anges vara att skapa en bättre balans i kostnadshänseende
mellan olika boendeformer. Förslag framläggs om ändrade former för avdrag
för reparationskostnader bl. a. i s. k. andelshus liksom ändrade regler för
sådana reparationskostnader, som finansierats med statligt lånestöd. I fråga
om bostadsrättsföreningar, i första hand sådana med s. k. fördelade lån,
föreslås att medlemmarna i viss utsträckning skall inkomstbeskattas för
värdet av den egna bostaden.

Bostadsskattekommittén, som avlämnade sitt betänkande Bostadsbeskattning
II i februari 1976 (SOU 1976:11), föreslog vissa åtgärder för att komma till
rätta med problemen. Regeringen har nu valt andra lösningar än vad
utredningen föreslog. De nya förslagen har inte underställts berörda instanser
för prövning.

Det hade varit en uppenbar fördel om ett remissförfarande kommit till
stånd. Utskottet har inhämtat vissa uppgifter från ett begränsat antal
myndigheter och institutioner för att få ett underlag för bedömningen. Av de
erhållna svaren framgår att det finns mycket bestämda uppfattningar hos de
tillfrågade om att underlaget för vissa av förslagen i propositionen är alltför
dåligt underbyggda.

Bland annat gäller detta beskattningen av bostadsvärdet i hus med
fördelade lån. Här innebär propositionens förslag att beskattningen av
bostadsvärdet sker på så sätt att medlem såsom inkomst av kapital skall
redovisa 4 % av den del av bostadsrättens värde som överstiger 25 000 kr. Om
avsikten varit att uppnå en viss kostnadslikställighet mellan boende i
bostadsrätt med fördelade lån och villaboende så föreligger det avgörande
skillnader, som också framhålls av utskottet. Progressiviteten, som finns i
villabeskattningen, saknas helt i den nu föreslagna beskattningsformen.
Även taxeringsvärdena, som utgör grunden för beräkning av andelens värde,
är avsevärt lägre för flerfamiljshus än vad som gäller för villabebyggelse om
man ser till bostäder av jämförlig standard och till produktions-, förvärvs- och
reparationskostnad. Detta innebär att värdet på medlemmens andel i
allmänhet är betydligt lägre än maknadsvärdet, och detta värde skall
dessutom minskas med 25 000 kr. innan det läggs till grund för beskattningen.
Den föreslagna intäktsschablonen framstår, särskilt om bottenbeloppet
på 25 000 kr. kvarstår, som alltför blygsam. Det kommer därför även
fortsättningsvis att vara skattemässigt lockande att fördela lånen på andelsägarna.
Systemet, som av bostadsskattekommittén betecknades som ”ett
skattetekniskt konstgrepp”, kommer alljämt att vara lönande.

SkU 1979/80:11

.11

En annan sida av den i propositionen föreslagna beskattningen är
återverkan på det äldre beståndet av bostadsrättsföreningar. Enligt propositionen
kommer de äldre föreningarna och dess medlemmar endast undantagsvis
att beröras av de föreslagna ändringarna i beskattningen. Denna
uppfattning delas inte av de bostadskooperativa företagen liksom inte heller
av flertalet av de instanser som utskottet tillfrågat. Propositionens uppgift, att
endast ett mindre antal äldre lägenheter berörs, torde vara helt missvisande.
Hur långtgående verkningarna blir har inte kunnat klarläggas under utskottsbehandlingen.
Här kommer bl. a. utfallet av 1981 års allmänna fastighetstaxering
att ha betydelse.

Av de uppgifter som utskottet införskaffat framgår att förslagen i
propositionen inte löser problemen med beskattningen av andelshusen och
systemet med s. k. fördelade lån. Däremot medför de föreslagna åtgärderna
en beskattning av äldre bostadsrätter som inte kan vara motiverad från de
utgångspunkter som ligger till grund för propositionen. Vi kan därför inte
ställa oss bakom utskottets förslag utan hemställer att propositionen avslås i
dessa delar. Regeringen bör få i uppdrag att snabbt utreda frågan och lägga
fram ett bättre underbyggt förslag.

dels att utskottet under mom. 1, 2 och 7 bort hemställa

mom. I och 2

att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2697 i denna del
och 1979/80:36 i denna del och med anledning av motionen
1978/79:345

1. avslår propositionen i denna del,

2. begär att regeringen skyndsamt lägger fram bättre underbyggda
förslag till en ändrad bostadsbeskattning;

mom. 7

att riksdagen till följd härav

1. beträffande förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) beslutar att följande delar skall utgå, nämligen
dels 25 § 2 mom. första stycket c) samt andra stycket sista
meningen och sista stycket i ikraftträdandebestämmelserna,
dels ändringen av lydelsen i punkt 2 a fjärde stycket av
anvisningarna till 25 §,

dels hänvisningarna till 25 § första stycket c) i punkt 2 a tredje
stycket av anvisningarna till 25 § och i punkt 2 a andra stycket
av anvisningarna till 36 §;

2. avslår förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623).

SkU 1979/80:11

Civilutskottets yttrande
1979/80:2 y

med anledning av propositionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen,
m. m., såvitt avser räntebidrag, jämte motioner

Till skatteutskottet

Regeringen har i propositionen 1978/79:209 (budgetdepartementet), såvitt
nu är i fråga, föreslagit riksdagen att

1. (delvis) godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
räntebidrag till enskilt ägda flerfamiljshus.

Härtill knyter an förslagen i motionerna

1978/79:2695 av Per-Olof Strindberg (m) vari, såvitt nu är i fråga,
hemställs

1. att riksdagen beslutar att en enskild får möjlighet att välja bostadslån för
ombyggnad enligt nuvarande bestämmelser om han så önskar,

1978/79:2697 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås
att riksdagen avslår propositionen 1978/79:209 i fråga om räntebidrag och
begär nytt förslag i ärendet snarast möjligt,

1979/80:36 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
att riksdagen

1. avslår propositionen 1978/79:209, i vad avser räntebidrag.

De ovan angivna propositions- och motionsförslagen har hänvisats till
civiiutskottets beredning. Förslagen har emellertid ett sådant samband med
till skatteutskottet hänvisade förslag i propositionen 1978/79:209 att ett
avgörande vid samma beslutstillfälle framstår som mest lämpligt. Civilutskottet
har därför, efter samråd under hand med företrädare för skatteutskottet,
besluta överlämna de ovan angivna förslagen till skatteutskottets slutliga
beredning.

Civilutskottet avger i anslutning därtill följande yttrande över de överlämnade
förslagen.

Räntebidrag utgår i princip med skillnaden mellan å ena sidan faktiska
räntekostnaden för bostadslån (år 1979 10 96) och bottenlån och å andra sidan
en garanterad ränta. Den beräknas efter en räntesats om 5,0 % när lånet avser
ombyggnad av flerbostadshus som ägs av annan än kommun eller landstingskommun,
intäkten beskattas enligt s. k. konventionell metod samt
kostnad för mark ingår i låneunderlaget eller räntebidrag eljest utgår för
motsvarande kostnad. Regeringen kan för visst fall även under angivna
förutsättningar dock besluta om en lägre garanterad ränta, lägst 3,4 V Vid
ombyggnad av konventionellt beskattade småhus för yrkesmässig uthyrning

SkU 1979/80:11

är den garanterade räntan nu 3,4 V Differentieringen av den garanterade
räntesatsen med hänsyn till beskattningsforni beslöts (prop. 1975/76:144, CU
1975/76:22 s. 39-42) som en temporär reform i Ci vilutskottet uttalade dock att
det var naturligt att sträva efter ändringar inom skattesystemets ram för att
åstadkomma jämlikhet mellan olika ägarkategorier. Den tidigare gällande
räntesatsen för här aktuella ombyggnadsfall var 3,9 ‘3.. Beslutet att för de
konventionellt beskattade ägarna av flerbostadshus sätta räntesatsen till
5,0 % motiverades med syftet att därmed utjämna de ekonomiska skillnaderna
med hänsyn till beräknad avkastning på skattereduktionen. Utskottet
fann att skillnaden i räntenivåer (1,1 %) var lämpligt avvägd med hänsyn till
de krav på noggrannhet som kunde ställas när det gällde att beräkna värdet av
den nämnda avkastningen på skatteminskningen. Räntesatsen 3,9 % har
sedermera sänkts till 3,4 % utan ändring i räntesatsen för de konventionellt
beskattade.

Enligt det anförda har skillnaden i garanterad ränta lagts fast efter en
jämförelse mellan kapitalkostnader där hänsyn tagits till avkastningen på
skattereduktionen enligt nu gällande avdragssystem. Om detta system
ändras enligt propositionsförslaget bortfaller i väsentliga delar de skäl som
tidigare åberopats för att sätta den garanterade räntan 1,1 % högre för de
konventionellt beskattade än för allmännyttiga bostadsföretag m. fl. Vidare
har skillnaden mellan räntenivåerna efter beslutet ökat med 0,5 %. De
skillnader som kan kvarstå vid jämförelse enligt tidigare använda grunder får
anses ha den storleksordningen att de, med hänsyn till de schablonartade
bedömningarna, inte bör leda till differentierade räntesatser.

Det anförda innebär att riksdagens beslut i fråga om den garanterade
räntenivån blir avhängigt av ställningstagandet i motsvarande skattefråga.
En skatteutskottets tillstyrkan i huvudsak av den av regeringen föreslagna
ändringen i 25 § 2 mom. b) kommunalskattelagen bör sålunda förenas med en
tillstyrkan av förslaget i propositionen angående räntebidrag - och omvänt.
Motsvarande gäller då även motionerna 1978/79:2697 (vpk) och 1979/80:36
(s) i här upptagna delar.

Det till civilutskottet hänvisade yrkandet 1 i motionen 1978/79:2695 (m)
innebär isolerat att låntagaren skall få möjlighet att välja den högre
garanterade räntesatsen 5% i stället för förordade 3,4%. Yrkandet blir
praktiskt meningsfullt först vid bifall till det till skatteutskottet hänvisade
yrkandet 2, nämligen att låntagaren också skall få välja mellan nuvarande och
i propositionen föreslaget avdragssystem. Av rent hanteringsmässiga skäl har
utskottet stannat för att låta sakfrågan avgöras i skattesammanhanget. Vid en
avstyrkan av motionens yrkande 2 bör sålunda även yrkandet 1 avstyrkas.

Stockholm den 8 november 1979

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

SkU 1979/80:11

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m), Oskar
Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Maj-Lis Landberg (s),
Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Magnus
Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Per Olof Håkansson (s), Eivor Nilson (c) och
Kerstin Ekman (fp).

GOTA B 62969 Stockholm 1979