SkU 1979/80:10

Skatteutskottets betänkande
1979/80:10

med anledning av dels propositionen 1978/79:165 om den svenska
kapitalmarknaden jämte motioner, dels propositionen 1979/80:32
om inskränkt skattskyldighet för Fonden för industriellt utvecklingsarbete
m. fl.

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1978/79:165 om den svenska
kapitalmarknaden såvitt avser skattefrågor (punkterna 9-12 i propositionen)
samt vissa motionsvis framställda yrkanden på skatteområdet. Utskottet
tar också upp en fråga som aktualiserats i en skrivelse i ärendet.

Övriga delar av propositionen behandlas av finansutskottet (betänkandet
FiU 1979/80: 8) och av näringsutskottet (NU 1979/80: 10).

I detta sammanhang behandlar utskottet också propositionen 1979/80: 32
om inskränkt skattskyldighet för vissa organisationer, eftersom denna
proposition har lagtekniskt samband med propositionen 165.

Propositionerna

Prop. 1978179:165

I propositionen 1978/79:165 (ekonomidepartementet) föreslås bl. a.
(punkterna 9-12 i hemställan) att riksdagen antar vid propositionen fogade
förslag till

1. lag om ändring i förordningen (1908:129) ang. en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper,

2. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964: 308),

3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Propositionen innehåller bl. a. riktlinjer för hur den svenska kapitalmarknaden
bör fungera och för statsskuldspolitiken. Samtidigt föreslås
vissa ändringar för de olika kreditinstitut som uppträder på kapitalmarknaden,
främst i de placeringsregler som gäller för dem. Dessa delar av
propositionen har hänvisats till finansutskottet och näringsutskottet.

De ovannämnda lagförslagen, som hänvisats till skatteutskottet, innebär
bl. a. att fjärde AP-fonden skattebefrias i samma utsträckning som gäller
för övriga AP-fonder. Vidare slopas emissionsstämpeln på obligationer
och liknande skuldebrev liksom fondstämpeln i sin helhet. Förslaget beträffande
fondstämpeln och emissionsstämpeln sammanhänger med att
bankerna får möjlighet att ge ut s. k. bankcertifikat — dvs. kortfristiga
obligationer med en löptid på högst ett år - och andra obligationer.

1 Riksdagen 1979180. 6 sami. Nr 10

SkU 1979/80:10

Avsikten har varit att de föreslagna lagändringarna i huvudsak skulle träda
i kraft den 1 juli 1979.

Prop. 1979/80:32

I propositionen 1979/80: 32 (budgetdepartementet) föreslås att riksdagen
antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370).

Förslaget inebär att Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Svenska
UNICEF-kommittén och Fonden för industriellt samarbete med u-länder
(Swedfund) befrias från sakttskyldighet för inkomst och förmögenhet med
undantag för skyldigheten att erlägga kommunalskatt på fastighetsinkomst.
Den inskränkta skattskyldigheten föreslås gälla fr. o.m. 1980 års
taxering.

Lagförslagens lydelse

Det i propositionen 1978/79: 165 framlagda förslaget beträffande kommunalskattelagen
(1928:370) har inarbetats i det i propositionen 1979/
80:32 framlagda ändringsförslaget. De aktuella lagförslagen i de båda
propositionerna har följande lydelse.

Prop. 1978179:165

1 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1908:129) ang. en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1908: 129) ang. en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
dels att 3 kap. skall upphöra att gälla,
dels att rubriken till 1 kap. skall lyda "Allmänt”,
dels att rubriken till förordningen samt 1, 3, 4, 5, 10, 12, 13, 14, 15, 18
och 19 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förordning ang. en särskild stäm- Lag med vissa bestämmelser om

pelavgift vid köp och byte av fond- handel med fondpapper

papper

1 §l

Vid överlåtelse av fondpapper genom
köp eller byte skall erläggas
en särskild avgift till belopp och i
den ordning, här nedan sägs.

Med fondpapper förstås i denna Med fondpapper förstås i denna
förordning aktier i inländska och ut- förordning aktier i inländska och utländska
aktiebolag, lottbrev, an- ländska aktiebolag, lottbrev, andelsbevis
eller delaktighetsbevis i delsbevis eller delaktighetsbevis i

kommanditbolag samt obligationer; kommanditbolag samt obligationer;

och anses som obligation enligt och anses som obligation enligt

denna förordning jämväl förskriv- denna förordning jämväl för den

ning, vilken, ändock att den ej be- allmänna rörelsen avsedd förskriv tecknats

som obligation, jämlikt ning, vilken medför rätt till betal stämpelskattelagen

skall lika med ning först efter utfärdarens övriga

obligation stämpelbeläggas. fordringsägare (förlagsbevis).

Lika med överlåtelse av fondpapper anses överlåtelse av rätt till teckning
av sådana värdepapper eller, där teckning skett, överlåtelse av den
därpå grundade rätt, så ock överlåtelse av handling, varigenom någon
tillförsäkras förfoganderätt över fondpapper (certifikat). Har vid upptagande
av obligationslån här i riket i stället för obligation utlämnats certifikat,
enligt vilket långivaren äger rätt att få obligationer utlämnade, skall
överlåtelse av sådant certifikat anses lika med överlåtelse av de obligationer,
som avses med certifikatet.

I.2 Avräkningsnota, varom i 2 §
förmäles, skall, där ej nedan annorlunda
stadgas, vid köp förses med
stämpel till följande belopp, nämligen: a)

vid köp av aktier, lotter, andelsbevis
och delaktighetsbevis 30
öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas,
andelsbevisens eller delaktighetsbevisens
sammanlagda värde
icke överstiger 100 kronor, och
därutöver 30 öre för varje påbörjat
belopp av 100 kronor,

b) vid köp av obligationer 10 öre,
då de överlåtna obligationernas
sammanlagda värde ej överstiger
100 kronor, och därutöver 10 öre

1 Senaste lydelse 1974: 864.

2 Senaste lydelse 1929: 142.

11 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 10

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

för varje påbörjat belopp av 100
kronor,

dock att, där den ene kontrahenten
är fondhandlare och avtalet avslutas
icke för dennes räkning utan
i kommission, avräkningsnotan
skall förses,

c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis
och delaktighetsbevis
med stämpel av 15 öre, då de överlåtna
aktiernas, lotternas, andelsbevisens
eller delaktighetsbevisens
sammanlagda värde icke överstiger
100 kronor, och därutöver 15 öre
för varje påbörjat belopp av 100
kronor, samt

d) vid köp av obligationer med
stämpel av 5 öre, då de överlåtna
obligationernas sammanlagda värde
ej överstiger 100 kronor, och
därutöver 5 öre för varje påbörjat
belopp av 100 kronor.

Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda
stadgas, avräkningsnota
vid byte förses med stämpel till följande
belopp, nämligen:

e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis
och delaktighetsbevis 15
öre, då det värde, som enligt 4 § 4
mom. skall i avräkningsnotan upptagas,
ej överstiger 100 kronor, och
därutöver 15 öre för varje påbörjat
belopp av 100 kronor, samt

f) vid byte av obligationer 5 öre,
då det värde, som enligt 4 §4 mom.
skall i avräkningsnotan upptagas,
ej överstiger 100 kronor, och därutöver
5 öre för varje påbörjat belopp
av 100 kronor.

Med fondhandlare förstås i denna förordning den, som enligt lagen om
fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet är att anse såsom fondkommissionär;
dock skall vid tillämpning av vad i 5 §, jämförd med 13 §,
samt 10 och II §§ stadgas under fondhandlare inbegripas jämväl den, som,
utan att vara fondkommissionär, driver sådan rörelse med fondpapper, att
han på grund därav är pliktig föra handelsböcker.

2.3 Stämpelplikt äger icke rum i
följande fall, nämligen:

3 Senaste lydelse 1969:746.

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

a) då bägge kontrahenterna är
fondhandlare och avtalet å vardera
sidan avslutas icke för egen räkning
utan i kommission;

b) då aktie, lott, andelsbevis eller
delaktighetsbevis utan mellangift
utbytes mot annan eller andra
aktier, lotter, andelsbevis eller delaktighetsbevis
i samma bolag och
till enahanda eller lägre belopp;

c) då obligation utan mellangift
utbytes mot annan eller andra obligationer
av samma utgivare samt
med samma räntefot och till enahanda
eller lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som
utfärdats eller garanterats av
svenska staten, eller då vid överlåtelse
av aktie eller obligation den
ene kontrahenten är svenska staten
eller svenska statsförvaltningen tillhörande
allmänt verk eller styrelse,
riksdagens verk, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Svenska
skeppshypotekskassan eller
Skeppsfartens sekundärlänekassa;

e) vid utlämnande av här i riket
utfärdad obligation, då antingen
obligationen skall enligt stämpelskattelagen
före utlämnandet
förses med särskild stämpel eller
fråga är om obligation, utfärdad av
svensk kommun eller landstingskommun,
Kommunkredit Aktiebolag,
Kommunlåneinstitutet Aktiebolag
eller svenskt aktiebolag med
ändamål att idka belåning av fast
egendom eller tomträtt; samt

f) vid köp av fondpapper, som är
utfärdat eller garanterat av sådant
till Förenta Nationerna anknutet
fackorgan till vilket Sverige anslutit
sig, och då fondpapper överlåtes av
eller till sådant organ.

3.4 Slutes reportavtal, skall endast
den avräkningsnota förses
med stämpel, som gäller den till beloppet
större av de båda till report 4

Senaste lydelse 1927:225.

Föreslagen lydelse

Kartong: S. 24, rad 33 Står: 43 e Rattat till: 41 e

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avtalet hörande affärerna; och
skall stämpelavgiften utgå med
femtedelen av det belopp, som enligt
I morn. eljest skolat utgöras, i
varje fall dock minst 5 öre.

Skall vid reportavtal icke särskild
ersättning erläggas till den andre
kontrahenten i avtalet, äge stämpelplikt
icke rum.

4.5 Därest avtal om köp eller
byte av fondpapper avslutas genom
en eller flera fondhandlare i kommission,
skall sammanlagda stämpelavgiften
icke i något fall beräknas
till högre belopp än om avtalet
slutits utan anlitande av kommissionär,
dock med iakttagande av
vad i 3 mom. stadgas om viss lägsta
avgift.

5.6 Värdet å de överlåtna fondpapperen
skall vid köp anses motsvara
köpeskillingen och må vid
byte icke upptagas till lägre belopp
än det vid tiden för bytesavtalet i
allmänhet gällande.

4 §

1. Avräkningsnota skall upprättas samma dag, som köp- eller bytesavtal
avslutas.

2.7 Vid köp skall avräkningsnota upptaga kontrahenternas (säljarens
och köparens eller kommissionärens och kommittentens eller kommissionärens
och tredje mans) namn och bostad, ort och dag för köpets avslutande,
föremålet för överlåtelsen ävensom den överenskomna köpeskillingen.

Skyldigheten att upprätta avräkningsnota åligger, där ej nedan annorlunda
sägs, säljaren, vare sig denne handlar för egen räkning eller såsom
kommissionär.

Är fondhandlare köpare vare sig för egen räkning eller i egenskap av
kommissionär, och är den andra kontrahenten ej fondhandlare, skall köparen
upprätta avräkningsnotan.

Där vid överlåtelse av fondpapper någon, utan att själv uppträda vare sig
som säljare eller köpare, förmedlat avtalet mellan kontrahenterna, åligger
det förmedlaren att upprätta avräkningsnotan, som därvid skall upptaga,
utom kontrahenternas, jämväl förmedlarens namn.

Då fondhandlare avslutar köpav- Då fondhandlare avslutar köpavtal,
icke för egen räkning utom så- tal, icke för egen räkning utom såsom
kommissionär, skall han förse som kommissionär, skall han förse

avräkningsnota med påskrift: i avräkningsnota med påskrift: i

5Senaste lydelse 1927:225.

‘Senaste lydelse 1927:225.

7 Senaste lydelse 1927: 225.

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kommission (avräkningsnota i kom- kommission (avräkningsnota i kommission);
där jämlikt 3 § 2 -4 mom. mission). Avslutar annan än fond stämpeln

utgöres med nedsatt be- handlare köpavtal för annans räk lopp

eller stämpelplikt icke äger ning, skall i avräkningsnotan utsät rum,

skall i avräkningsnotan tillika tas för vems räkning avslutandet

antecknas grunden till nedsättning- skett.

en eller befrielsen, såvida den icke
eljest framgår av avräkningsnotans
innehåll. Avslutar annan än fondhandlare
köpavtal för annans r"
ning, skall i avräkningsnotan utsattas
för vems räkning avslutandet
skett.

Avräkningsnota behöver icke vara underskriven.

3. Då köpavtal avslutas mellan 3. Då köpavtal avslutas mellan
kontrahenter, vilka bägge äro fond- kontrahenter, vilka bägge äro fondhandlare,
skall kontrahent, som handlare, skall kontrahent, som

köper i kommission, över uppgörel- köper i kommission, över uppgörelsen
mellan fondhandlarna upprätta sen mellan fondhandlarna upprätta

särskild ostämplad avräkningsnota särskild avräkningsnota i kommis i

kommission. sion.

4. 1 fall, där bytesavtal avslutas mellan, å ena sidan, kommissionär, som
är fondhandlare, och, å andra sidan, kontrahent, som icke är dylik kommisionär,
upprättas avräkningsnota endast av fondhandlaren. Avslutas
bytesavtalet genom förmedlare, skall denne upprätta särskild avräkningsnota
för envar av kontrahenterna. Vid bytesavtal i andra än nu nämnda fall
skall vardera kontrahenten upprätta avräkningsnota.

1 avräkningsnota vid bytesavtal upptages värdet allenast å de fondpapper,
som överlåtas av den kontrahent, vilken själv har att upprätta notan
eller för vilkens räkning sådant åligger förmedlaren. Är vid bytesavtal
fondhandlare kontrahent, och har avtalet avslutats icke för dennes egen
räkning utan i kommission, skall i avräkningsnotan upptagas värdet å de
fondpapper, som överlåtas av den andre kontrahenten (kommittent eller
tredje man). Skall vid byte kontrahent utgiva mellanavgift, tillägges denna
avgift värdet av de fondpapper, samma kontrahent överlåter.

Rörande avräkningsnotas innehåll i övrigt gäller vad i 2 mom. sägs med
avseende å avräkningsnota vid köp.

5. Avräkningsnota upprättas i två likalydande exemplar. Då den, vilken
det åligger att upprätta avräkningsnotan, handlar för egen räkning eller
såsom kommissionär, skall det ena exemplaret av notan stanna i förvar hos
upprättaren och det andra sist å tredje dagen, efter det avtalet kommit till
stånd, avsändas till kontrahenten. Är avtalet åter slutet genom förmedlare,
skall denne inom nämnda tid avsända båda exemplaren, ett till vardera
kontrahenten.

6.8 Då fondpapper säljas exekutivt, anses förrättningsmannen såsom
förmedlare.

8 Senaste lydelse 1967: 146.

t2 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 10

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 S9

Då avräkningsnota utfärdas av fondhandlare, skall för ändamålet användas
särskild blankett, som anskaffats från generalpoststyrelsen. Vid utfärdandet
skall så förfaras, att vad som skrives å det ena exemplaret av notan
samtidigt kopieras å det andra exemplaret.

Fondhandlare, som vid köp eller
byte mottagit ostämplad avräkningsnota
i kommission, skall fastsätta
densamma vid det hos honom
förvarade exemplaret av den utav
honom själv över köpet eller bytet
utfärdade notan.

Fondhandlare, som vid köp eller
byte mottagit avräkningsnota i
kommission, skall fastsätta densamma
vid det hos honom förvarade
exemplaret av den utav honom
själv över köpet eller bytet utfärdade
notan.

Formulär till blankett, som i första stycket sägs, ävensom formulär till
blankett, som enligt vad i 18 § stadgas tillhandahålles allmänheten genom
generalpoststyrelsens försorg, fastställas av bankinspektionen.

10 §'

Inom tre månader efter utgången
av varje kalenderkvartal skall fondhandlare
i den ordning bankinspektionen
föreskriver till inspektionen
insända det ena exemplaret av de
avräkningsnotor, som upprättats
under kvartalet, eller, i fall som i 7 §

3. avses, kopia av de under samma
kvartal upprättade notorna.

12 §

Den, som enligt 4 eller 8 § är pliktig
upprätta avräkningsnota över
köp eller byte av fondpapper, men
underlåter att sådant fullgöra eller
att förse upprättad nota med föreskriven
stämpel, bote från och med
fem till och med trettio gånger det
felande stämpelbeloppet, dock
minst tio kronor. Hade avräkningsnotan
ej skolat förses med stämpel,
bote tio kronor.

Har någon i avräkningsnota,
som av honom upprättats, mot
bättre vetande lämnat oriktig uppgift
och därigenom föranlett, att
stämpelavgift icke till behörigt belopp
blivit utgjord, böle från och
med tjugu till och med femtio
gånger det stämpelbelopp, som ge -

Den som underlåter att upprätta
avräkningsnota i enlighet med bestämmelserna
i denna förordning
dömes till böter, högst femhundra
kronor.

9 Senaste lydelse 1964: 309.

10 Senaste lydelse 1964:309.

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

norn det oriktiga förfarandet undandragits,
dock minst femtio kronor.

13 §>

Har någon, som är skyldig förse
avråkningsnota med stämpel, försummat
att makulera stämpel, varmed
sådan handling blivit belagd,
vare påföljden böter fem kronor.

Den, som bryter mot de i 4§ 1
eller 5 morn., 5§ eller 7S I eller 3
mom. meddelade ordningsföreskrifter,
straffes, där ej i 12 § annan
påföljd blivit för förseelsen utsatt,
med böter, högst trehundra kronor.

Den som bryter mot de i 4 § 1
eller 5 mom. eller 5 § meddelade
ordningsföreskrifter straffes, där ej
i 12 § annan påföljd blivit för förseelsen
utsatt, med böter, högst trehundra
kronor.

)4 §12

Fondhandlare, som åsidosätter Fondhandlare, som försummar
föreskrift enligt 8a§ eller forsum- anmälan enligt 9§ andra stycket,

mar anmälan enligt 9§ andra dömes till dagsböter,

stycket, dömes till dagsböter.

15 §13

De i 12, 13 och 14 §§ omförmälda förseelser åtalas av allmän åklagare vid
allmän domstol.

Varder kontrahent i avtal om köp
eller byte av fondpapper ställd under
tilltal för det han icke fullgjort
honom åliggande skyldighet att
upprätta eller stämpelbelägga avräkningsnota,
vare till fredande
från ansvar pliktig förete avräkningsnotan,
där han icke i annan
ordning gitter förete bevisning därom,
att han fullgjort vad honom i
berörda avseende ålegat.

Varder kontrahent i avtal om köp
eller byte av fondpapper ställd under
tilltal för det han icke fullgjort
honom åliggande skyldighet att
upprätta avräkningsnota, vare till
fredande från ansvar pliktig förete
avräkningsnotan, där han icke i annan
ordning gitter förete bevisning
därom, att han fullgjort vad honom
i berörda avseende ålegat.

18 §14

Generalpoststyrelsen skall i enlighet
med de närmare bestämmelser,
som generalpoststyrelsen äger
utfärda, å postanstalterna ävensom
å andra ställen, där sådant kan finnas
erforderligt, tillhandahålla

11 Senaste lydelse 1933:245.

12 Senaste lydelse 1964: 309.

13 Senaste lydelse 1933: 245.

14 Senaste lydelse 1964:309.

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stämplar av de särskilda slag, som mänheten blanketter till avräk skola

vara att tillgå, ävensom blan- ningsnotor.
ketter till avräkningsnotor.

Blanketter, som enligt 5 S utlämnas till fondhandlare, skola vara försedda
med för varje fondhandlare löpande numrering. Om utlämnandet skall
generalpoststyrelsen genast underrätta bankinspektionen. Vederbörande
fondhandlare har att för ifrågavarande blanketter erlägga betalning med
belopp, som enligt generalpoststyrelsens beräkning motsvarar postverkets
självkostnadspris.

Ett exemplar av denna förordning skall hållas för allmänheten tillgängligt
å varje postkontor.

19 S15

Beträffande förhandsbesked och
besvär över sådant besked samt befrielse
från eller återbetalning av
stämpelavgift skall i tillämpliga delar
iakttagas vad som finnes föreskrivet
i 39-41. 44, 46, 47 och 56 §f)
stämpelskattelagen. Förhandsbesked
lämnas av bankinspektionen.

Mot meddelat förhandsbesked må
talan föras endast av den som sokt
beskedet.

Bestämmelser rörande uppbörd
och redovisning av stämpelmedel,
som inflyta vid postanstalt, meddelas
av generalpoststyrelsen.

De föreskrifter i övrigt, som fordras för tillämpning av denna förordning,
meddelas av KM:t eller den myndighet KM:t förordnar.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fondpapper som har
överlåtits före den I juli 1979.

2 Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom föreskrivs i fråga om stämpelskattelagen (1964: 308)'
dels att 21—26 och 38 SS skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 19 § skall lyda ”Aktier m. m.”,
dels att 1, 27, 30, 32, 37 och 51 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

15 Senaste lydelse 1964:309.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 864.

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 82

Till staten skall erläggas stämpelskatt i de fall och i den ordning, som
stadgas nedan.

Rörande stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper äro särskilda
bestämmelser meddelade.

Om stämpelbeläggning av myndighets expeditioner och av ansökningar
vid domstol gäller vad därom är särskilt stadgat eller regeringen föreskriver.

27 8

Den som har att erlägga stämpelskatt
i fall, som avses i 19, 20.21
eller 24 8, skall till ledning vid fastställande
av skatten inkomma med
deklaration till riksskatteverket.
Deklarationen skall avges på heder
och samvete samt avfattas på blankett
enligt formulär, som riksskatteverket
fastställer. 1 fråga om aktie
skall deklaration, som ej är undertecknad
av bolagets styrelse, vara
åtföljd av protokollsutdrag, som visar
att styrelsen beslutat lämna de
uppgifter deklarationen innehåller.

Deklaration skall vara avlämnad,
i fall som avses i

a) 19 8, inom två månader från
det att registrering skett om fullgjord
inbetalning å aktier, dock senast
inom två månader från utgången
av den tid inom vilken aktien
enligt lag skall betalas, eller, vid ökning
av aktiekapital enligt 64 § lagen
om aktiebolag, inom två månader
från det att beslut om ökningen
blivit registrerat;

b) 20 8, inom två månader från
det att kommanditdelägarens utfästelse
blivit registrerad;

c) 21 §, innan där angiven handling
utlämnas; samt

Den som har att erlägga stämpelskatt
i fall, som avses i 19 eller
20 8. skall till ledning vid fastställande
av skatten inkomma med deklaration
till riksskatteverket. Deklarationen
skall avges på heder
och samvete samt avfattas på blankett
enligt formulär, som riksskatteverket
fastställer. I fråga om aktie
skall deklaration, som ej är undertecknad
av bolagets styrelse, vara
åtföljd av protokollsutdrag, som visar
att styrelsen beslutat lämna de
uppgifter deklarationen innehåller.

Deklaration skall vara avlämnad,
i fall som avses i

a) 19 8, inom två månader fran
det att registrering skett om fullgjord
inbetalning å aktier, dock senast
inom två månader från utgången
av den tid inom vilken aktien
enligt lag skall betalas, eller, vid ökning
av aktiekapital enligt 64 8 lagen
om aktiebolag, inom två månader
från det att beslut om ökningen
blivit registrerat; samt

b) 20 8, inoi två månader från
det att kommanditdelägarens utfästelse
blivit registrerad.

2 Senaste lydelse 1974: 864.

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) 24 §, inom två månader från
den överlåtelse eller pantsättning
som föranlett skatteplikt eller, då
skatteplikt inträtt till följd av dödsfall,
inom den tid som gäller för
ingivande av bouppteckningen till
registrering.

Deklaration rörande handling,
som avses i 21 eller 24 S, skall åtföljas
av de i deklarationen angivna
skattepliktiga handlingarna. Är fråga
om aktiebrev, annat andelsbevis,
delaktighetsbevis eller lottbrev
i utländskt företag av ekonomisk
art och lyder handlingen på viss andel
i företaget, skall på begäran tillika
inges värdebevis av beskattningsmyndighet
i det tand, där företaget
har sitt säte.

30 §3

I mom. Beslut rörande stämpelskatt meddelas

a) beträffande förvärv av fast egendom, tomträtt eller skepp av den inskrivningsmyndighet,
hos vilken lagfart eller inskrivning sökes, på den
inskrivningsdag då ansökan bifalles eller, om ansökan förklaras vilande, på
den inskrivningsdag då detta sker eller, i fall som avses i 13 8 tredje
stycket, då avregistrering sker;

b) beträffande inteckning av den inskrivningsmyndighet, hos vilken inteckning
sökes, på motsvarande inskrivningsdag som under a); och

c) i övriga fall av riksskatteverket.

Möter hinder mot att meddela beslut rörande skatten på inskrivningsdag,
som anges i a) ellér.b), skall beslutet meddelas på den inskrivningsdag,
som först infaller efter det att hindret blivit undanröjt.

1 fall, som avses i c), må beslut om fastställande av skatt ej meddelas
senare än ett år efter utgången av det kalenderår, varunder skatteplikten
inträdde. Har slutligt beslut ej meddelats inom denna tid men har deklaration
avgetts, skall så anses, som om skatten den dag tiden utgick fastställts
genom slutligt beslut i överensstämmelse med sådan handling. Har preliminärt
beslut meddelats, skall skatten i stället anses ha nämnda dag slutligt
fastställts i överensstämmelse med det preliminära beslutet.

2 mom. Med inskrivningsmyndighet avses i denna lag även registermyndighet
enligt 2 8 sjölagen (1891: 35 s. 1).

Myndighet, som enligt 1 mom. har att meddela beslut rörande skatt, är
beskatt ningsmyndighet.

Skatteplikt inträder, i fall som avses i

3 Senaste lydelse 1975:922.

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

a) 3 §, när ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtt beviljas eller
förklaras vilande;

b) 11 §, när inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande;

c) 13 §, när ansökan om inskrivning beviljas eller, i fall som avses i 13 §
tredje stycket, när avregistrering sker;

d) 19 §, när registrering som sägs i 27 § andra stycket a) sker;

e) 20 §, när registrering sker; e) 20 §, när registrering sker;

samt

f) 21 §, när handlingen utläm- f) 28 §, när dragning sker.
nas;

g) 24 §, när överlåtelse eller
pantsättning sker eller innehavaren
dessförinnan avlider; samt

h) 28 §, när dragning sker.

32 §4

I förhållande till statsverket skola för skattens erläggande svara, beträffande
skatt för

a) förvärv av fast egendom, tomträtt eller skepp, båda kontrahenterna;

b) inteckning, den som vid tidpunkten för skattepliktens inträde är
behörig att ansöka om inteckning i den fasta egendomen, tomträtten eller
skeppet eller, i fråga om annan egendom, att medge inteckningen;

c) aktie eller insats i svenskt bolag,
bolaget och de som äro ledamöter
i bolagets styrelse sedan
skatteplikt inträtt;

d) obligation, som avses i 21 §,
och här i riket utfärdat certifikat,
som sägs i 21 eller 24 §, utfärdaren;

e) annan handling, för vilken enligt
24 § skatteplikt föreligger, den
som övertåter eller pantsätter
handlingen eller, då skatteplikt inträder
på grund av dödsfall, innehavarens
dödsbo; samt

f) lotteri, den som anordnar detta.

När flera svara för skattens erläggande, åligger ansvarigheten dem solidariskt.

Skattskyldig är den som i varje särskilt fall är gentemot statsverket
ansvarig för skattens erläggande.

37 §s

I mom. Inbetalas skatt, som fastställts av inskrivningsmyndighet, icke
inom angiven tid, skall beskattningsmyndigheten göra anmälan därom till
länsstyrelsen i det län, dit beskattningsmyndigheten hör. Vid sådan anmälan
skall fogas beslut om skattens fastställande eller annat bevis, innehål 4

Senaste lydelse 1975:922.

5 Senaste lydelse 1975: 38.

c) aktie eller insats i svenskt bolag,
bolaget och de som äro ledamöter i
bolagets styrelse sedan skatteplikt
inträtt; samt
d) lotteri, den som anordnar detta.

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lande uppgift om skattens belopp och erforderliga uppgifter om den skattskyldige.
Fastställer överrätt skatten till högre belopp än beskattningsmyndigheten
förut beräknat eller vitsordar skattskyldig anmärkning av den
enligt 48 § förordnade granskningsmyndigheten, skall överrätten eller, i
det senare fallet, granskningsmyndigheten omedelbart lämna länsstyrelsen
motsvarande uppgifter rörande det tillkommande skattebeloppet. Efter
anmälan, som nyss nämnts, ävensom vid försummad inbetalning av tillkommande
skattebelopp åligger det länsstyrelsen att förordna om uttagande
av felande belopp jämte i förekommande fall restavgift enligt 2 mom.

1 den ordning, som enligt uppbördslagen (1953: 272) gäller för indrivning av
restförd skatt.

Har skatt i fall, som avses i 30 § 1 Har skatt i fall, som avses i 30 § 1
mom. första stycket c) eller d), icke mom. första stycket c), icke inbeta inbetalats

inom föreskriven tid, lats inom föreskriven tid, skall förskall
förfallet skattebelopp jämte i fallet skattebelopp jämte i förekom förekommande

fall restavgift enligt mande fall restavgift enligt 2 mom.

2 mom. på framställning av beskatt- på framställning av beskattnings ningsmyndigheten

omedelbart utta- myndigheten omedelbart uttagas

gas genom utmätning. genom utmätning.

2 morn. Har skattskyldig underlåtit att inbetala skatt inom föreskriven
tid. skall restavgift erläggas till den myndighet, som i sådant fall skall
uppbära skatten. Restavgiften skall utgå efter fyra öre för varje hel krona
av den del av skatten som icke erlagts i rätt tid, dock ej med mindre belopp
än tio kronor. Öretal som uppkommer vid beräkning av restavgift jämnas
till närmast högre hela krontal.

När dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller eljest särskilda skäl
föranleda det, må befrielse från skyldighet att erlägga restavgift meddelas
av länsstyrelse i fråga om skatt, som avses i 1 mom. första stycket, och av
beskattningsmyndigheten beträffande annan skatt.

Riksskatteverket äger meddela föreskrifter i fråga om befrielse från
skyldighet att erlägga restavgift.

51 §

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att inom föreskriven
tid avge deklaration eller avlämnar deklaration med så bristfälligt
innehåll, att den uppenbarligen icke är ägnad att ligga till grund för fastställande
av skatt dömes till böter, om ej gärningen är belagd med straff i
skattebrottslagen. Ansvar enligt detta stycke inträder dock icke i fall då
41 a § kan tillämpas.

Den sorn uppsåtligen eller av
grav oaktsamhet utlämnar handling,
som avses i 23 § första
stycket, utan att handlingen är behörigen
försedd med stämpel eller
anteckning om orsaken till att den
utlämnas utan stämpel, dömes till
böter.

I ringa fall dömes ej till ansvar I ringa fall dömes ej till ansvar

enligt första eller andra stycket. enligt första stycket.

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om handling som genom
den nya lagen blivit icke skattepliktig om

1. handling, som avses i 21 8, utlämnats före den 1 juli 1979; samt

2. handling, som avses i 24 8, överlåtits eller pantsatts före den 1 juli
1979 eller dess innehavare dessförinnan avlidit.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §■

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag:

för inkomst som avses i 54 § första stycket c) kommunalskattelagen;

c) staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första stycket c) kommunalskattelagen: för

all inkomst;

e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000
kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 8 I mom.
första stycket d) kommunalskattelagen än understödsförening:

för all inkomst;

f) förening som är hänförlig under 53 8 I mom. första stycket e) kommunalskattelagen: för

all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke
är frikallad från skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 8
nämnda lag;

g) annan juridisk person som avses i 53 8 1 mom. första stycket e)
kommunalskattelagen;

för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse:

h) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 8 I
mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom.
avsedda ändamål:

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar
i den omfattning som i 54 8 kommunalskattelagen sägs;

j) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle icke var här i riket bosatt:

‘Senaste lydelse 1977: 1091.

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tor av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet
skall utgöra statlig inkomstskatt;

k) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst I 000
kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet: för

all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänförlig
verksamhet;

1) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed jämförlig.förmån på grund av anställning där
annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt
fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:
för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen;

in) allmänna pensionsfonden:
för sådan inkomst sorn ej härflutit
av medel, sorn förvaltas av fjärde
fondstyrelsen:
n) svensk aktiefond: m) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvs- för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
på grund av avyttring verksamhet på grund av avyttring

av egendom som avses i 35 § 3 av egendom som avses i 35 § 3

mom. kommunalskattelagen, om mom. kommunalskattelagen, om

den avyttrade egendomen innehafts den avyttrade egendomen innehafts

två år eller mera. två år eller mera.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att förening eller stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning
av denna lag skall anses jämställd med förening eller stiftelse, som ovan i
första stycket vid 0 respektive g) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna
det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som
riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Att personer, om vilka i 18 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1980 års taxering.

SkU 1979/80:10

Prop. 1979180:32
Förslag till

Lag om ändring i koinmunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse1 Föreslagen lydelse2

53 §

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat
föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmlser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger 4 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda
lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till
någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket
eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt
för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda

1 Senaste lydelse 1979:78.

2 Jfr prop. 1978/79: 165 (Allmänna pensionsfonden).

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i
den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt
eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar
eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose
statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen
samt stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets
universitet och högskolor i vilka de
studerande enligt gällande stadgar
äro skyldiga att vara medlemmar
samt samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att
fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna,
sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan,
skeppsfartens sekundärlånekassa,
företagareförening som erhåller
statsbidrag, regional utvecklingsfond
som avses i förordningen
(1978: 504) om överförande av vissa
uppgifter från företagareförening
till regional utvecklingsfond, norrlandsfonden,
statens utvecklingsfond,
Apotekarsocietetens stiftelse
för främjande av farmacins utveckling
m.m., Svenska Bibelsällskapets
bibelfond, Bokbranschens Finansieringsinstitut
Aktiebolag, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen Industriellt
Utvecklingscentrum i
övre Norrland, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum
i Göteborg,
Sveriges exportråd. Sveriges
turistråd, järnkontoret och SISStandardiseringskommissionen
i
Sverige, så länge kontorets respektive
kommissionens vinstmedel användas
till allmänt nyttiga ändamål

d) akademier, allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de
studerande enligt gällande stadgar
är skyldiga att vara medlemmar,
samarbetsorgan för sådana sammanslutningar
med ändamål att
fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening
som erhåller statsbidrag, regional
utvecklingsfond som avses i förordningen
(1978:504) om överförande
av vissa uppgifter från företagareförening
till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända
arbetslöshetskassor, understödsföreningar
som inte bedriver
till livförsäkring hänförlig verksamhet,
pensionsstiftelser som avses i
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m., personalstiftelser
som avses i samma lag
med ändamål uteslutande att lämna
understöd vid arbetslöshet, sjukdom
eller olycksfall, stiftelser som
bildats enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utge avgångsersättning
till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till förmån för
arbetstagare som blivit uppsagd eller
löper risk att bli uppsagd till
följd av driftsinskränkning, före -

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse

och utdelning icke lämnas till delägare
eller medlemmar, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser
som avses i lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m.m., allmänna
försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor,
understödsföreningar,
som icke bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, personalstiftelser
som avses i lagen om
tryggande av pensionsutfästelse
m.m. med ändamål uteslutande att
lämna understöd vid arbetslöshet,
sjukdom eller olycksfall, stiftelser
som bildats enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utgiva
avgångsersättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till
förmån för arbetstagare som blivit
uppsagd eller löper risk att bliva
uppsagd till följd av driftsinskränkning,
företagsnedläggelse eller rationalisering
av företags verksamhet
ävensom sådana ömsesidiga
försäkringsbolag, som avses i lagen
om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

Föreslagen lydelse

tagsnedläggelse eller rationalisering
av företags verksamhet, sådana
ömsesidiga försäkringsbolag som
avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, Allmänna
sjukförsäkringsfonden,
Apotekarsocietetens stiftelse för
främjande av farmacins utveckling
m. m., Bokbranschens Finansieringsinstitut
Aktiebolag, Dag Hammarskjölds
minnesfond, Fonden för
industriellt utvecklingsarbete, Fonden
för industriellt samarbete med
u-länder, Järnkontoret och S1SStandardiseringskommissionen
i
Sverige, så länge kontorets respektive
kommissionens vinstmedel används
till allmänt nyttiga ändamål
och utdelning inte lämnas till delägare
eller medlemmar, Nobelstiftelsen,
Norrlandsfonden, Skeppsfartens
sekundärlånekassa, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen Industriellt
utvecklingscentrum i övre
Norrland, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum
i Göteborg,
Svenska bibelsällskapets bibelfond,
Svenska Penninglotteriet Aktiebolag,
Svenska skeppshypotekskassan,
Svenska UNICEF-kommittén,
Sveriges exportråd, Sveriges
turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst: för

inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål
att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets
försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd
för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom
ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,
dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller
på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om
samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark -

SkU 1979/80:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda
bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under
punkterna d) och e):
för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:
för inkomst av här belägen fastighet; för

inkomst av rörelse, som här
bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig
avyttring av fastighet eller rörelse
här i riket eller tillbehör till sådan
fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:
för all inkomst som härflyter av

medel, som förvaltas av fjärde
fondstyrelsen, samt i övrigt för inkomst
av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning
av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i
första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det
föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket
meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1980 års taxering.

Motionerna

I den med anledning av propositionen 1978/79: 165 väckta motionen
1978/79: 2527 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs bl. a. (yrkandena 2 och
7) att riksdagen beslutar

2. att hos regeringen hemställa om förslag till upphävande av dubbelbeskattningen
av företagsvinster enligt inom EG gällande regelsystem,

7. att hos regeringen hemställa om förslag till en successiv höjning av
det s. k. sparavdraget.

Motionen har i nämnda delar hänvisats till skatteutskottet och i övrigt till
finansutskottet och civilutskottet.

I detta sammanhang behandlas den vid riksmötet 1978/79 under den
allmänna motionstiden väckta motionen 1978/79: 1613 av Gösta Bohman
m.fl. (m) vari - med hänvisning till innehållet i motionen 1978/79:1108 —
bl. a. hemställs (yrkandet 1) att riksdagen hos regeringen anhåller om att
stämpelskatten på aktier avskaffas.

Yrkandet 2 i motionen har behandlats i utskottets betänkande SkU 1978/
79:55.

g) utländska bolag:
för inkomst av här belägen fastighet; för

inkomst av rörelse, som här
bedrivits; samt
för vinst å icke yrkesmässig
avyttring av fastighet eller rörelse
här i riket eller tillbehör till sådan
fastighet eller rörelse.

SkU 1979/80:10

Utskottet

Prop. 1978/79:165 jämte motioner

Fjärde AP-fonden är till skillnad från övriga AP-fonder skattskyldig för
all inkomst som härrör från kapitalförvaltningen. Denna skillnad har motiverats
av att avkastningen får återinvesteras inom fondens verksamhetsområde
och att fonden således inte bidrar till pensionsutbetalningama.

1 propositionen 1978/79: 165 föreslås att fjärde fondstyrelsen fr. o. m.
1980 skall överföra 80% av den avkastning som styrelsen mottagit närmast
föregående år till de övriga fondstyrelserna för att disponeras för pensionsutbetalningar
(s. 129, 130, 177). I konsekvens härmed föreslås att fjärde
AP-fonden fr. o. m. 1980 års taxering skall vara befriad från skattskyldighet
på samma sätt som de övriga AP-fondema och således endast erlägga
kommunal inkomstskatt för inkomst av fastighet.

Under förutsättning att riksdagen godtar förslaget i fråga om gärde APfondens
kapitalförvaltning, vilket behandlas i näringsutskottets betänkande
NU 1979/80: 10, har utskottet inte något att erinra mot den angivna
ändringen av skattereglerna utan tillstyrker propositionen i denna del.

Vid emission av vissa värdepapper utgår stämpelskatt, s. k. emissionsstämpel,
som för obligationer och andra skuldebrev uppgår till 0,6% av
skuldebrevets nominella belopp. För aktier är skattesatsen 1 %.

Vid köp och byte av s. k. fondpapper — dvs. aktier, obligationer o. d. —
utgår en särskild omsättningsskatt, s. k. fondstämpel. Denna stämpel uppgår
i regel för obligationer till 0,1% och för aktier m.m. till 0,3% av
försäljningsvärdet. I samband med överlåtelsen skall en avräkningsnota
upprättas för kontroll av beskattningen och av handeln med dessa värdepapper.
Ett exemplar av avräkningsnotan skall tillställas bankinspektionen
och finns att tillgå även för skattemyndigheterna.

1 propositionen föreslås att fondstämpeln avskaffas i sin helhet och att
emissionsstämpeln på svenska obligationer och andra jämförliga skuldebrev
slopas. Förslaget sammahänger med att bankerna enligt propositionen
skall få rätt att emittera egna obligationer bl. a. i form av s. k. bankcertifikat,
dvs. obligationer med en löptid av högst ett år. En nödvändig
förutsättning för att sådana kortfristiga obligationer skall kunna ges ut är
enligt propositionen att nämnda skatter slopas. Till stöd för förslaget
åberopas också de praktiska olägenheter som hanteringen av fondstämpeln
inneburit för både myndigheter och enskilda. Skattebortfallet beräknas till
60 milj. kr.

I motionen 1978/79: 1613 yrkas - med hänvisning till motionen 1978/
79: 1108 - att stämpelskatten på aktier avskaffas. Av sistnämnda motion
framgår att motionärerna avser fondstämpeln på aktieförsäljningar. Yrkandet
överensstämmer således med propositionen i motsvarande del.

Utskottet tillstyrker propositionen även i denna del. Därigenom är yrkandet
1 i motionen 1978/79: 1613 tillgodosett.

SkU 1979/80:10

Kontrollförfarandet med avräkningsnotor kommer t. v. att kvarstå oförändrat.
Enligt vad utskottet inhämtat från ekonomidepartementet är avsikten
att dessa bestämmelser, som också omfattar de nya bankcertifikaten,
inom kort skall överses och moderniseras. Utskottet utgår från att de
nuvarande kontrollmöjligheterna samtidigt förbättras, bl. a. genom föreskrifter
om personnummer för identifikation av köpare och säljare. Utskottet
vill också erinra om att frågan om en förbättrad skattekontroll på
obligationer f. n. utreds inom riksskatteverket.

Beträffande bankcertifikaten har vissa skattefrågor aktualiserats genom
en skrivelse från Svenska bankföreningen. Avsikten är att dessa värdepapper
skall kunna köpas och säljas i konkurrens om de medel som annars
skulle söka sig till den grå kreditmarknaden. Vinst vid försäljning av
obligationer är i allmänhet att hänföra till realisationsvinst. Enligt skrivelsen
har emellertid bankcertifikaten en annan karaktär än vanliga obligationer.
Föreningen anser att hela avkastningen på certifikaten bör behandlas
som ränta, även till den del som hänför sig till vinst vid avyttring eller
inlösen.

Enligt utskottets uppfattning är det olämpligt att behandla vinst vid
avyttring av bankcertifikat som realisationsvinst. En sådan ordning skulle
bl. a. medföra att beskattningen av den normala avkastningen på dessa
certifikat skulle kunna nedbringas med realisationsförluster. Utskottet har
inhämtat att certifikaten kommer att lyda på stora belopp, och de intar en
särställning gentemot övriga obligationer också genom sin korta löptid och
sin kundkrets. För att de skall kunna utnyttjas för sitt ändamål torde det
vara nödvändigt att reglera frågan om deras beskattning.

Utskottet instämmer således i föreningens uppfattning och förordar uttryckliga
regler av innebörd att vinster och förluster vid avyttring av
bankcertifikat skall behandlas som ränta. Samtidigt bör framhållas att
frågan hur vinster och förluster vid avyttring av obligationer och andra
skuldebrev i allmänhet bör behandlas vid beskattningen delvis är av komplicerad
natur. Utskottet har inte anledning att nu gå in på hela detta
problemkomplex. Utskottets förslag skall alltså enbart ses som en av
praktiska skäl tillkommen lösning av den aktuella frågan.

Utskottets förslag föranleder en ny 43 e § KL. Reglerna bör tillämpas
fr. o. m. 1981 års taxering.

I den med anledning av propositionen väckta motionen 1978/79: 2527
yrkas förslag från regeringen dels om upphävande av dubbelbeskattningen
av företagsvinster enligt ett avräkningssystem som tillämpas inom EG
(yrkandet 2), dels om en successiv höjning av sparavdraget (yrkandet 7).

Utskottet har under våren 1979 avstyrkt motsvarande yrkanden med
hänvisning till det utredningsarbete som planeras beträffande dubbelbeskattningen
av bolagsvinster (SkU 1978/79: 57) och till den uppräkning av
sparavdraget och de sparstimulerande åtgärder av annat slag som genomförts
under senare tid (SkU 1978/79: 55).

SkU 1979/80:10

Utskottet finnér inte skäl att nu ompröva dessa frågor och avstyrker
således motionen i nu ifrågavarande delar.

De i propositionen föreslagna ändringarna har i huvudsak föreslagits
träda i kraft den 1 juli 1979. Med hänsyn till den förskjutning ärendets
behandling fått bör detta ändras till den 1 januari 1980. Utskottet föreslår
också vissa ändringar av formell natur i förordningen om fondstämpeln.
Vidare kan nämnas att det i propositionen framlagda lagförslaget beträffande
53 § KL inarbetats i propositionen 1979/80: 32.

Prop. 1979180:32

I propositionen 1979/80: 32 föreslås att ytterligare tre organ tas med i
förteckningen i 53 § KL över stiftelser med begränsad skattskyldighet,
nämligen Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Svenska UNICEFkommittén
och Fonden för industriellt samarbete med u-länder (Swedfond).
De befrias därmed helt från statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt
och blir skattskyldiga till kommunal inkomstskatt bara såvitt avser
fastighetsinkomst.

Som anförs i propositionen fullföljer de nämnda organen sådana ändamål
och är organiserade på sådant sätt att en inskränkning i skattskyldigheten
är motiverad. Utskottet tillstyrker därför förslaget i denna del.

Mot förslaget i övrigt, som innebär att en numera avvecklad stiftelse
(statens utvecklingsfond) avförs från förteckningen och att bestämmelserna
redigerats om med iakttagande också av det i propositionen 1978/79: 165
framlagda förslaget angående AP-fonderna, har utskottet inte heller funnit
anledning till erinran.

Avsikten är att ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1980, vilket
emellertid skulle föranleda en kollision med ytterligare ändringar i 53 § KL
som kommer att aktualiseras senare i år. Med anledning härav föreslår
utskottet att ikraftträdandet av praktiska skäl tidigareläggs några dagar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattskyldigheten för fjärde AP-fonden

att riksdagen bifaller propositionen 1978/79: 165 i denna del;

2. beträffande skattskyldigheten för vissa andra institutioner
att riksdagen bifaller propositionen 1979/80: 32;

3. beträffande fondstämpeln och emissionsstämpeln
att riksdagen

a) bifaller propositionen 1978/79: 165 i denna del,

b) avslår motionen 1978/79: 1613 yrkandet 1 i vad motionen i
denna del inte är tillgodosedd;

4. beträffande beskattningen av bankcertifikat

att riksdagen bifaller utskottets förslag i denna fråga;

SkU 1979/80:10

5. beträffande dubbelbeskattningen av aktiebolag

att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2527 yrkandet 2;

6. beträffande sparavdraget

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2527 yrkandet 7;

7. beträffande ikraftträdandet

att riksdagen godkänner vad utskottet i betänkandet förordat;

8. beträffande författningsförslagen

att riksdagen antar vid propositionerna 1978/79:165 och 1979/
80: 32 fogade, här ovan s. 2-20 återgivna förslag till

1) lag om ändring i förordningen (1908: 129) ang. en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper med de ändringar
att dels ordet ”förordning” i 1, 12 och 19 §§ byts ut mot ”lag”,
dels ”generalpoststyrelsen” i 5 och 18 §§ byts ut mot ”poststyrelsen”,
dels ”KM:t” i 19 § byts ut mot ”regeringen”, dels ”den
1 juli 1979” i ikraftträdandebestämmelsema byts ut mot ”den 1
januari 1980”;

2) lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308) med den ändringen
att orden ”den 1 juli 1979” i ikraftträdandebestämmelserna
byts ut mot ”den 1 januari 1980”;

3) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med
den ändringen att ikraftträdandebestämmelsema erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft tre veck- Denna lag träder i kraft den 28
or efter den dag, då lagen enligt december 1979 och tillämpas första
uppgift på den utkommit från tryck- gången vid 1980 års taxering.
et i Svensk författningssamling och
tillämpas första gången vid 1980 års
taxering.

4) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringar och tillägg att ingressen och ikraftträdandebestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse samt att i lagen införs en ny paragraf, 41 e §, av
nedan angivna lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs att 53 § Härigenom föreskrivs i fråga om

1 mom. kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370)
(1928:370) skall ha nedan angivna dels att 53 § 1 mom. skall ha

lydelse. nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 41 e §, av nedan angivna
lydelse.

SkU 1979/80:10

Regeringens förslag

Utskottets förslag
§

/ fråga om sådan obligation som
utgivits av bankaktiebolag, sparbank
eller centralkassa för jordbrukskredit
och som har en löptid
av högst ett år — s. k. bankcertifikat
— gäller att skillnaden mellan
inköpspris eller därmed jämförligt
vederlag vid förvärvet och vad som
erhållits vid avyttring eller inlösen
av obligationen skall betraktas såsom
ränta. Om räntan är att hänföra
till förvärvskälla för vilken inkomstberäkningen
skall ske enligt
bokföringsmässiga grunder, gäller
motsvarande grunder även för beräkning
av ränta som här avses.

Denna lag träder i kraft tre veckor
efter den dag, då lagen enligt
uppgift på den utkommit från trycket
i Svensk författningssamling och
tillämpas första gången vid 1980 års
taxering.

Stockholm den 20 november 1979

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Wilhelm Gustafsson
(fp), Anita Johansson (s), Bo Södersten (s) och Olle Grahn (fp).

Denna lag träder i kraft den 28
december 1979. De nya bestämmelserna
tillämpas första gången såvitt
avser 53 § I mom. vid 1980 års
taxering och i övrigt vid 1981 års
taxering.

Särskilt yttrande

av Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Bo
Lundgren (alla m):

Utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1978/79: 2527 om ett upphävande
av dubbelbeskattningen av företagsvinster med hänvisning till kommande
utredningsarbete. I uttalande av budgetministern har dessutom
framkommit att regeringen troligen kommer att lägga fram förslag i denna
riktning redan under 1980. Mot denna bakgrund har vi inte funnit anledning
att reservera oss.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979