SfU 1979/80:18
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1979/80:18
med anledning av motioner angående vårdbidrag
Motionerna
I motionen 1979/80:484 av Karin Israelsson (c) och Eivor Nilson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna
för vårdbidrag, innebärande att det totala behovet av tillsyn och vård och de
totala merutgifterna för barnen i en famil j beaktas vid bedömningen av rätten
till vårdbidrag.
I motionen 1979/80:627 av Maria Lagergren (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer att den aviserade utredningen om vårdbidrag även
behandlar frågan om vårdbidrag för handikappat barn i enlighet med vad
som anförts i motionen.
I motionen 1979/80:822 av Lennart Brunander (c) hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen framlägger förslag om förändring av reglerna för
vårdersättning till vårdare av handikappade barn i enlighet med vad som
anförts i motionen.
I motionen 1979/80:823 av Ulla Ekelund (c) hemställs att riksdagen uttalar
att den kvartalsgräns, som också är årsgräns, inte får påverka rätten att
erhålla det ferievårdbidrag som enligt lag utgår till psykiskt utvecklingsstört
barn.
Gällande bestämmelser m. m.
Vårdbidrag utgår till försäkrad förälder för vård av barn som ej fyllt 16 år
om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård.
Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall också beaktas sådana
merutgifter som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp (9
kap. 4 § lagen om allmän försäkring, AFL). Vårdbidraget utgår allt efter
tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifternas storlek med belopp
motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott
som svarar mot pensionen. Vårdbidraget är tidsbegränsat och
behovet av bidrag omprövas i regel vart tredje år. Vårdas barnet i anstalt som
tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten, kommun eller landstingskommun
utgår inte vårdbidrag. Sådant bidrag kan dock utgå för tid da barnet
vistas utanför anstalten utan att vårdas genom dess försorg (9 kap. 5 § andra
stycket AFL) om vistelsen, inberäknat dagar för resa. omfattar minst tio
dagar per kvartal. Bidraget utgör skattepliktig och pensionsgrundande
inkomst.
1 Riksdagen 1979180. II sami. Nr 18
SfU 1979/80:18
2
Tidigare behandling
Frågan om beskattningen av vårdbidrag berördes av socialförsäkringsutskottet
i dess av riksdagen godkända betänkande SfU 1974:5. Utskottet
anförde.
Vårdbidraget är avsett som ett grundläggande försörjningsstöd och som en
kompensation för att en av föräldrarna i regel måste avstå från förvärvsinkomst
för att vårda det handikappade barnet. I likhet med vad som gäller i
fråga om annan ersättning för utebliven inkomst har bidraget gjorts
skattepliktigt. En följd härav är att föräldern vid beskattningen är berättigad
till förvärvsavdrag. Den uppräkning av vårdbidragets belopp som ägde rum
1973 var avsedd som en förstärkning av föräldrastödet. Med hänsyn till
avdragsmöjligheterna vid beskattningen och till att inkomsten numera är
pensionsgrundande kan enligt utskottets mening förutsättas att bidraget i sin
nya utformning för flertalet vårdnadshavare innebär en förbättring i
förhållande till tidigare utgående vårdbidrag. Samtidigt vill utskottet inte
bestrida att nuvarande skatte- och bidragsregler kan medföra att vårdbidraget
i vissa fall inte i skälig omfattning ger kompensation för de särskilda
kostnader som barnets omvårdnad medför. Särskilt torde detta gälla i fråga
om ensamstående vårdnadshavare som för sin försörjning är beroende av
förvärvsarbete.
Socialförsäkringsutskottet erinrade också om att riksförsäkringsverket
inom kort skulle komma att publicera ett betänkande med förslag till
betydande förbättringar av vårdbidraget och att detta förslag skulle beröra
bl. a. frågan om möjligheten för vårdnadshavaren att från vårdbidraget
tillgodoräkna sig avdrag vid beskattningen för merkostnader till följd av
vården.
När vårdbidragsreglerna under hösten 1974 ändrades av riksdagen togs
avdragsfrågan inte upp.
Riksdagen har härefter vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om
avdrag från vårdbidraget för kostnader för barns handikapp (se SkU 1974:54,
1975/76:9, SfU 1976/77:19 och SkU 1978/79:1). I sistnämnda betänkande har
skatteutskottet vidhållit tidigare uttalanden att man i möjligaste mån bör
förbättra och underlätta situationen för handikappade barn och deras
vårdnadshavare men att sådana förbättringar bör åstadkommas genom en
fortsatt utbyggnad av det direkta stödet till de handikappade och deras
familjer och inte genom en svårbedömbar avdragsrätt vid beskattningen.
Utskottet har samtidigt erinrat om att familjestödsutredningen i betänkandet
(SOU 1978:39) Föräldraförsäkring uttalat den meningen att det kan vara
motiverat att se över vårdbidragets konstruktion i dess helhet. Utredningen
har konstaterat att vårdbidraget f. n. skall tillgodose dubbla syften, nämligen
att täcka såväl vårdkostnader som de särskilda merkostnader som följer av
barnets handikapp och ifrågasatt om inte dessa omkostnader bör särskiljas
från vårdkostnaderna. Skatteutskottet har med hänsyn härtill och till vad
utskottet i övrigt anfort inte funnit anledning att vidta någon åtgärd med
anledning av motionerna. Riksdagen följde utskottet.
SfU 1979/80:18
3
Pågående utredningsarbete
Regeringen bemyndigade i augusti 1979 chefen för socialdepartementet att
tillkalla en kommitté för att göra en översyn av olika frågor rörande vård av
anhörig i hemmet m. m. Enligt direktiven till kommittén skall denna med
förtur även göra en översyn av reglerna om vårdbidrag. Departementschefen
erinrar om att familjestödsutredningen påpekat att vårdbidragets dubbla
syfte att beakta såväl vårdbehov som merkostnader på grund av sjukdomen
eller handikappet är förenat med vissa nackdelar. Kommittén bör därför
bl. a. överväga om vårdbidragets syfte bättre kan tillgodoses om stödet delas
upp på ett bidrag som tar sikte på det särskilda vårdbehovet och ett bidrag till
särskilda merkostnader till följd av handikappet.
Utskottet
Vårdbidrag til! förälder med sjukt eller handikappat barn under 16 år utgår
allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifternas storlek
med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension jämte pensionstillskott
som svarar mot pensionen. Bidraget utgör skattepliktig och pensionsgrundande
inkomst. För barn som genom samhällets försorg vårdas på anstalt kan
vårdbidrag endast utgå under tid då barnet vistas utom anstalten utan att
vårdas genom dess försorg (ferievårdbidrag). En förutsättning är dock att
denna tid uppgår till minst tio dagar per kalenderkvartal.
Motionerna innehåller olika förslag till förändringar av reglerna för
vårdbidraget. Karin Israelsson och Eivor Nilson erinrar i motionen 484 om
att prövningen av rätten till vårdbidrag sker individuellt för varje barn. En
följd härav blir att föräldrar med flera barn som lider av t. ex. lättare psykiska
utvecklingsstörningar eller av allergier inte får vårdbidrag beräknat efter
barnens sammantagna vård- och tillsynsbehov och de sammantagna merkostnaderna.
Motionärerna vill att riksdagen skall begära förslag om en
ändring av nuvarande regler för vårdbidrag, så att sådant kan utgå i
förhållande till familjens totala behov. Lennart Brunander vill i motionen
822 att riksdagen begär förslag om att den del av vårdbidraget som utgör
ersättning för merkostnader till följd av handikappet inte skall utgöra
skattepliktig inkomst. Motionärerna i motionen 627. Maria Lagergren, och
823, Ulla Ekelund, vill att kravet på tio dagars vistelse utanför anstalt per
kvartal för rätt till ferievårdbidrag mildras. Maria Lagergren föreslår att det
nämnda villkoret antingen slopas helt eller att dagantalet sätts lägre, och hon
begär att den aviserade utredningen om vårdbidrag får i uppdrag att
behandla frågan. Ulla Ekelund vill ha ett uttalande från riksdagen om att
kvartalsregeln inte skall påverka rätten till ferievårdbidrag under hela
jullovet.
Såsom inledningsvis nämnts föreslog familjestödsutredningen i betänkandet
SOU 1978:39, Föräldraförsäkring, att en genomgripande översyn av
SfU 1979/80:18
4
vårdbidraget skulle komma till stånd. Kommittén för vård av anhörig i
hemmet m. m. har fått i uppdrag att med förtur genomföra översynen. I
direktiven till kommittén erinras bl. a. om att familjestödsutredningen
påpekat att vårdbidragets dubbla syfte att täcka såväl vårdkostnader som
merkostnader till följd av handikappet är förenat med vissa nackdelar.
Kommittén bör därför, framhålls det i direktiven, överväga om vårdbidragets
syfte bättre kan tillgodoses om stödet delas upp på ett bidrag som tar
sikte på det särskilda vårdbehovet och ett bidrag till särskilda merkostnader
till följd av handikappet.
Enligt utskottets uppfattning ryms samtliga de frågor som aktualiserats i
motionerna inom ramen för utredningsuppdraget. Någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionerna är därför inte påkallad.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. beträffande rätten till vårdbidrag avslår motionen 1979/
80:484,
2. beträffande beskattning av vårdbidrag avslår motionen 1979/
80:822,
3. beträffande ferievårdbidrag avslår motionerna 1979/80:627 och
1979/80:823.
Stockholm den 30 april 1980
På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING
Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c). Helge
Karlsson (s), Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m).
Gösta Andersson (c). Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad (m), Lars-Åke
Larsson (s), Elis Andersson (c). Arne Andersson i Falun (c). Ingegerd Elm
(s) och Ulla Johansson (s).
GOTAB 65113 Stockholm 198(1