SfU 1979/80:12

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1979/80:12

med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag för
budgetåret 1980/81 till studiestöd m. m., jämte motioner
Propositionen

Regeringen har i propositionen 1979/80:100 bil. 12 (utbildningsdepartementet)
under litt. F. Studiestöd m. m. föreslagit riksdagen att
godkänna att skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden inte
längre tillförs vuxenutbildningsavgiften,
godkänna att medlen från vuxenutbildningsavgiften fördelas på det sätt
som framgår under anslagen Centrala studiestödsnämnden m. m., Ersättning
till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av
studiesocialt stöd, Vuxenstudiestöd m. m. samt Timersättning vid grundutbildning
för vuxna,

(F 1) godkänna vad som har förordats om handläggningen av återbetalningspliktiga
studiemedel till elever i gymnasial utbildning liksom handläggningen
av återkrav av förlängt barnbidrag och studiehjälp,

(F 1) godkänna att 17 100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att
finansiera anslaget,

(F 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1980/81
anvisa ett förslagsanslag av 57738000 kr.,

(F 2) godkänna att 6900000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att
finansiera anslaget,

(F 2) till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag
av 11 394000 kr.,

(F 3) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(F 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag
av 905 000000 kr.,

(F 4) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(F 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag
av 2 304600000 kr.,

(F 5) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(F 5) godkänna att 555 300000 kr. av de medel som tillfaller statsverket

I Riksdagen 1979180. II sami. Nr 12

SfU 1979/80:12

genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att
finansiera anslaget,

(F 5) till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 555 300000 kr.,

(F 6) godkänna att 8 700000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att
finansiera anslaget,

(F 6) till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret
1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 28000000 kr.,

(F 7) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 200000 kr.,
(F 8) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 2 795 000 kr.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

SfU 1979/80:12

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1
dels att 4 kap. 26, 38 och 39 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 3 kap. 7, 10, 11 och 27 §§, 4 kap. 17,19,21,23 och 24 §§, 5 kap. 4
§, 6 kap. 2 och 6 §§, 7 kap. 4, 18 och 20 §§, 8 kap. 4, 20, 56, 60 och 66 §§, 9
kap. 2 § samt punkt 6 i övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 2 a §, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

7 §2

Inackorderingstillägg utgår med Inackorderingstillägg utgår med

285 kronor i månaden till studeran- 315 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering. de som behöver inackordering.

Tillägget omfattar dessutom rätt till Tillägget omfattar dessutom rätt till

fria hemresor enligt de närmare be- fria hemresor enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av rege- stämmelser som meddelas av regeringen
eller myndighet som rege- ringen eller myndighet som regeringen
utser. ringen utser.

10 §3

Inkomstprövat tillägg utgår med Inkomstprövat tillägg utgår med

högst 125 kronor i månaden. högst 155 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om inkomstprövat tillägg meddelas av regeringen.

II §4

Behovsprövat tillägg utgår med Behovsprövat tillägg utgår med

högst 200 kronor i månaden. högst 215 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regeringen.

27 §

Vad i detta kapitel föreskrivs om Vad i detta kapitel föreskrivs om

föräldrar avser dels fader och mo- föräldrar avser dels fader och mo der

som har vårdnaden eller, i fråga der som har vårdnaden eller, i fråga

1 Lagen omtryckt 1975: 359.
Senaste lydelse av

4 kap.26 § 1975:1186
4 kap. 39 § 1976: 174.

2 Senaste lydelse 1979: 206.

3 Senaste lydelse 1979: 206.

4 Senaste lydelse 1979: 206.

SfU 1979/80:12

Nuvarande lydelse

om studerande som fyllt 18 år, senast
haft vårdnaden om den studerande,
dels fader eller moder som
stadigvarande sammanbor med sådan
vårdnadshavare. / fråga om
fosterbarn gäller vad som sägs om
föräldrar i stället fosterföräldrarna
.

Föreslagen lydelse

om studerande som fyllt 18 år, senast
haft vårdnaden om den studerande,
dels fader eller moder som
stadigvarande sammanbor med sådan
vårdnadshavare.

4 kap.

Utöver vad som följer av 16 §
minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår till heltidsstuderande
för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar
med

1. en fyrtiofemtedel av den del av
den studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, en
fyrtiofemtedel av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet
som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår för
varje hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar dessutom med
två fyrtiofemtedelar av den de! av
makens inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger tre och ett
halvt basbelopp.

Är den studerande gift men lever
han ej tillsammans med maken,
äger första stycket 2 och andra
stycket motsvarande tillämpning, i
den mån detta följer av bestämmelser
som meddelas av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
av centrala studiestödsnämnden.

§5

Utöver vad som följer av 16 §
minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår till heltidsstuderande
för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar
med en fyrtiofemtedel av den
del av den studerandes förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet.

5 Senaste lydelse 1979: 206.

SfU 1979/80:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §e

För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes

inkomst under kalenderhalvåret som
pet.

Utöver vad som följer av första
stycket minskas det belopp som enligt
13 § första stycket och 14 § utgår
till deltidsstuderande för varje
hel sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med

/. två fyrtiofemtedelar av den del
av den studerandes förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet,
eller,

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, två
fyrtiofemtedelar av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet
som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och
lever tillammans med maken, minskas
det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om 30
dagar med fyra fyrtiofemtedelar av
den del av makens inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger
390 procent av basbeloppet.

Är den studerande gift men lever
han ej tillsammans med maken,
äger andra stycket 2 och tredje
stycket motsvarande tillämpning, i
den mån detta följer av bestämmelse
som meddelas av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
av centrala studiestödsnämnden.

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret eller, om
studiemedel vid ett och samma till 6

Senaste lydelse 1977: 146.

7 Senaste lydelse 1976:445.

överstiger 140 procent av basbelop Utöver

vad som följer av första
stycket minskas det belopp som enligt
13 § första stycket och 14 § utgår
till deltidsstuderande för varje
hel sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med två fyrtiofemtedelar
av den del av den studerandes
förmögenhet som överstiger sex
gånger basbeloppet.

§7

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret. Värdet
av naturaförmåner fastställs av

tl Riksdagen 1979180. 11 sami. Nr 12

SfU 1979/80:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

regeringen. Doktorandstipendium,
statskommunalt bostadsbidrag, allmänt
barnbidrag och annat studiestöd
enligt denna lag än timstudiestöd,
inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag
räknas icke som inkomst.

fälle skall beviljas för två kalenderhalvår,
hälften av den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåren. Värdet
av naturaförmåner fastställes av
regeringen. Doktorandstipendium,
statskommunalt bostadsbidrag, allmänt
barnbidrag och annat studiestöd
enligt denna lag än timstudiestöd,
inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag
räknas icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket
äger motsvarande tillämpning vid
beräkning av makes inkomst i fall
som anges i 17 och 19 §§.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §8 skattepliktig förmögenhet enligt
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

23 8

Vid beräkning enligt 13, 14, 16,
17 och 19 §8 av studiemedel tillämpas
det basbelopp som gäller för
andra månaden före ingången av
det kalenderhalvår för vilket studiemedlen
är avsedda eller, om medlen
vid ett och samma tillfälle skall
beviljas för två kalenderhalvår, det
basbelopp som gäller för andra månaden
före ingången av det första
av dessa.

Vid beräkning enligt 13 och 14 S§
av studiemedel tillämpas det basbelopp
som gäller vid ingången av den
tidsperiod för vilken studiemedlen
är avsedda.

Vid beräkning enligt 16, 17 och
19 §§ av studiemedel tillämpas det
basbelopp som gäller en månad
före ingången av det kalenderhalvår
för vilket studiemedlen är avsedda
.

24 88

I studiemedel ingår studiebidrag.

För vaije hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för deltidsstuderande
utgör studiebidraget
121 kronor. Om studiemedlen för
denna tidsperiod enligt 10, 13, 14,
16, 17, 19 och 21-23 §8 utgår med

I studiemedel ingår studiebidrag.
Barntillägg utgår dock endast i
form av återbetalningspliktiga studiemedel.

För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för deltidsstuderande
utgör studiebidraget
121 kronor. Om studiemedlen för
denna tidsperiod enligt 10, 13, 16,
17, 19 och 21-23 8§ utgår med lägre

8 Senaste lydelse 1976: 174.

SfU 1979/80:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lägre belopp än 7,78 procent av basbeloppet
utgör studiebidraget dock
endast så stor del av 121 kronor
som svarar mot förhållandet mellan
det belopp som utgår och 7,78 procent
av basbeloppet.

belopp än 7,78 procent av basbeloppet
utgör studiebidraget dock
endast så stor del av 121 kronor
som svarar mot förhållandet mellan
det belopp som utgår och 7,78 procent
av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i forsta hand studiebidrag. Återstoden utgör
återbetalningspliktiga studiemedel.

5 kap.

4 §9

Timstudiestöd utgör 30 kronor
för studietimme enligt 3 § första
stycket 1 och för timme enligt 3 §
forsta stycket 2.

Timstudiestöd utgör 33 kronor
för studietimme enligt 3 § första
stycket 1 och för timme enligt 3 §
första stycket 2.

6 kap.

2 §">

Dagstudiestöd utgår i form av inkomstbidrag
och intematbidrag. Inkomstbidrag
kan endast utgå till
studerande som är arbetstagare.

Dagstudiestöd utgår i form av inkomstbidrag
och intematbidrag.

Dagstudiestöd utgår inte till studerande
som uppenbart inte är i
ekonomiskt behov av stödet.

Inkomstbidrag kan endast utgå
till studerande som är arbetstagare.

6 §“

Inkomstbidrag utgör 150 kronor
för varje dygn.

Intematbidrag utgör 150 kronor
för varje dygn.

Inkomstbidrag utgör 198 kronor
för varje dygn.

Intematbidrag utgör 165 kronor
för varje dygn.

7 kap.

4 §

Särskilt vuxenstudiestöd utgår i form av vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning.

Särskilt vuxenstudiestöd utgår
inte till studerande som uppenbart
inte är i ekonomiskt behov av stödet.

* Senaste lydelse 1979:206.

10 Senaste lydelse 1976: 174.

11 Senaste lydelse 1979:206.

SfU 1979/80:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 $

Bestämmelserna i 4 kap. 37-J9, 41 Bestämmelserna i 4 kap. 37, 41
och 43 §§ skall äga motsvarande och 43 §§ skall tillämpas på särskilt

tillämpning på särskilt vuxenstu- vuxenstudiestöd,

diestöd.

Bestämmelse i detta kapitel om
studerande som är gift skall tillämpas
endast om äktenskapet ingåtts
senast under kalenderhalvåret närmast
före det för vilket särskilt vuxenstudiestöd
skall utgå.

Bestämmelse i detta kapitel som
gäller studerande som är gift, tilllämpas
också på den som utan att
vara gift lever tillsammans med annan
person, med vilken han tidigare
varit gift eller med vilken han
gemensamt har eller har haft barn.

20 S

Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken den
studerande redan har uppburit studiemedel enligt 4 kap. gäller bestämmelserna
i andra-fjärde styckena.

Det belopp som den studerande uppburit i studiemedel avräknas från de
belopp som den studerande beviljas för nämnda tid. Avräkningen sker från
de belopp som beviljats i vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga studiemedel
och resekostnadsersättning i nu nämnd ordning.

Avräknat belopp skall jämställas med vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning i den omfattning som
avräkningen avser motsvarande studiestödsform.

Belopp som ej kan avräknas skall Belopp som ej kan avräknas skall

återkrävas. Därvid äger 9 kap. 2 § återkrävas. Därvid tillämpas 9 kap.

tredje stycket motsvarande lill- 2 § fjärde stycket,
lämpning.

8 kap.

4 §

Återbetalningstiden enligt 3 S förlänges, om

1. med stöd av 44-47 §§ föreskrivits att slutlig avgift ej skall utgå eller
skall nedsättas till lägre belopp än som avses i 42 § första stycket,

2. den återbetalningsskyldige för visst år ej erlägger avgift eller del av
avgift och debiteringen av avgiften på grund därav förfaller helt eller delvis
enligt 66 §.

Förlängningen omfattar det antal år som fordras för debitering av ny
avgift i stället för den avgift eller del av avgift som avses i första stycket.

Avgift som enligt andra stycket För sådan avgift, som enligt andskulle
belöpa på år efter det under ra stycket skulle belöpa på år efter

vilket den återbetalningsskyldige det under vilket den återbetal fylier

65 år skall dock ej utgå. ningsskyldige fyller 65 år. bortfaller

återbetalningsskyldigheten.

SfU 1979/80:12

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

20 §12

Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av avgiftsår summan av följande
två tal, nämligen

1. produkten av

a) återbetalningsbeloppet vid utgången
av närmast föregående år,
minskat med dels summan av de
preliminära och kvarstående avgifter
som under året debiterats den
återbetalningsskyldige, dels belopp
som den återbetalningsskyldige under
året återbetalt frivilligt jämte
sådan förhöjning som avses i 57 §,
dels belopp i fråga om vilket beslut
om befrielse enligt 60 § meddelats
under året, dels belopp i fråga om
vilket beslut om återkrav enligt 9
kap. 2 § meddelats under året, och

b) regleringstalet för året,

2. produkten av

I. produkten av

a) återbetalningsbeloppet vid utgången
av närmast föregående år,
minskat med dels summan av de
preliminära och kvarstående avgifter
som under året debiterats den
återbetalningsskyldige, dels belopp
som den återbetalningsskyldige under
året återbetalt frivilligt jämte
sådan förhöjning som avses i 57 §,
dels belopp i fråga om vilket äterbetalningsskyldighet
har bortfallit enligt
4 § sista stycket, dels belopp i
fråga om vilket beslut om befrielse
enligt 60 § meddelats under året,
dels belopp i fråga om vilket beslut
om återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats
under året, och

a) de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige
uppburit under året och

b) ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf äger
bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§ samt 19 §
andra stycket motsvarande tillämpning.

56 §13

Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 under ett avgiftsår skall avse
återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång

1. minskat med dels belopp som
debiterats den återbetalningsskyldige
till betalning av preliminära
och kvarstående avgifter under
året, dels belopp som den återbetalningsskyldige
under året återbetalt
frivilligt jämte förhöjning som avses
i 57 §, dels belopp i fråga om vilket
beslut om befrielse enligt 60 § meddelats
under året, dels belopp i fråga
om vilket beslut om återkrav enligt
9 kap. 2 § meddelats under året,

1 57 §, dels belopp i fråga om vilket
återbetalningsskyldighet har bortfallit
enligt 4 § sista stycket, dels
belopp i fråga om vilket beslut om
befrielse enligt 60 § meddelats under
året, dels belopp i fråga om vilket
beslut om återkrav enligt 9 kap.

2 § meddelats under året,

12 Senaste lydelse 1975: 1186.

13 Senaste lydelse 1975: 1186.

Sfi) 1979/80:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. ökat med dels avgift eller del av avgift som den återbetalningsskyldige
erlagt under tidigare avgiftsår och som han under året återfått enligt 74 §
första eller andra stycket eller enligt 75 §, dels avgift eller del av avgift i
fråga om vilken beslut om debitering under året förfallit enligt 66 §,

3. ökat med produkten av det belopp varmed återbetalningspliktiga
studiemedel utgått under året och ett jämkat regleringstal.

Från beloppet enligt första stycket avdrages det belopp som motsvarar
förhöjning enligt 57 §.

Vid beräkning enligt första stycket äger följande bestämmelser motsvarande
tillämpning, nämligen i fråga om

1. första stycket 1, bestämmelserna i 19 § andra stycket,

2. första stycket 2, bestämmelserna i 21 § och 49 § andra stycket,

3. första stycket 3, bestämmelserna i 16 § andra stycket, 17 § och 55 §
sista stycket.

60 §14

Är den återbetalningsskyldiges
betalningsförmåga på grund av
sjukdom eller annan jämförlig orsak
varaktigt nedsatt, får han befrias
från kvarstående återbetalningsskyldighet.

Är den återbetalningsskyldiges
betalningsförmåga på grund av
sjukdom eller annan jämförlig orsak
varaktigt nedsatt, får han befrias
från kvarstående återbetalningsskyldighet.
Föreligger eljest synnerliga
skäl får den återbetalningsskyldige
även i annat fall befrias
från kvarstående återbetalningsskyldighet
eller del därav.

Den, som under ett eller flera avgiftsår
har uppburit eller uppbär
vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller
motsvarande och på grund av
vården av handikappat barn inte
kan förvärvsarbeta, får befrias från
återbetalningsskyldighet såvitt avser
ett belopp som motsvarar det
eller de årsbelopp som hänför sig
till samma avgiftsår.

Föreligger eljest synnerliga skäl
får den återbetalningsskyldige
även i annat fall befrias från kvarstående
återbetalningsskyldighet
eller del därav.

Befrielse från del av återbetalningsskyldigheten kan dessutom medges i
fråga om återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige
uppburit för kommunal eller statlig vuxenutbildning eller för sådan
annan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkhögskola som den
återbetalningsskyldige gått jgenom vid vuxen ålder (befrielsegrundande
utbildning). Som villkor för sådan befrielse gäller att

14 Senaste lydelse 1979:206.

SfU 1979/80:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. den återbetalningsskyldige under minst fyra terminer studerat vid
läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 4 kap.
1 § och för denna tid uppburit återbetalningspliktiga studiemedel,

2. den befrielsegrundande utbildningen avser studier som den återbetalningsskyldige
behövt för att kunna vinna tillträde till den läroanstalt eller
utbildningslinje som avses under 1,

3. den återbetalningsskyldige varit yrkesverksam på heltid under minst
fyra år, innan han uppburit studiemedel för studier vid läroanstalt eller
utbildningslinje som avses under 1,

4. det med hänsyn till den återbetalningspliktiges ekonomiska förhållan -

den är skäligt att han befrias från del

Med yrkesverksamhet enligt
andra stycket jämställes vård av
egna barn, vård av föräldrar och
annan liknande verksamhet. Befrielse
får beviljas den återbetalningsskyldige
även om han ej är eller
varit underhållsskyldig gentemot
annan.

Befrielse enligt andra stycket får
avse högst 1 900 kronor för varje
årskurs enligt läroplanen för den
befrielsegrundande utbildning som
den återbetalningsskyldige gått igenom.
Befrielsen får sammanlagt
avse högst 5 700 kronor. Befrielsen
får ej överstiga hälften av det belopp
som den återbetalningsskyldige
sammanlagt uppburit för den
befrielsegrundande utbildningen.

Beslut om debitering av preliminär
avgift eller kvarstående avgift
förfaller, i den mån avgiften ej erlagts
före utgången av september
månad andra året efter avgiftsåret.

Första stycket gäller icke preliminär
avgift eller kvarstående avgift
för avgiftsår efter det år under vilket
den återbetalningsskyldige
fyller 63 år eller för de två sista
avgiftsåren före det år under vilket
han avlidit.

Centrala studiestödsnämnden
får för särskilt fall förordna att beslut
om debitering av preliminär avgift
eller kvarstående avgift skall
gälla även efter den tidpunkt som
avses i första stycket.

återbetalnmgsskyldigheten.

Med yrkesverksamhet enligt fjärde
stycket jämställs vård av egna
barn, vård av föräldrar och annan
liknande verksamhet. Befrielse får
beviljas den återbetalningsskyldige
även om han ej är eller varit underhållsskyldig
gentemot annan.

Befrielse enligt fjärde stycket får
avse högst 1 900 kronor för varje
årskurs enligt läroplanen för den
befrielsegrundande utbildning som
den återbetalningsskyldige gått igenom.
Befrielsen får sammanlagt
avse högst 5 700 kronor. Befrielsen
får ej överstiga hälften av det belopp
som den återbetalningsskyldige
sammanlagt uppburit för den
befrielsegrundande utbildningen.

Beslut om debitering av preliminär
avgift eller kvarstående avgift
förfaller, i den mån avgiften ej erlagts
före utgången av november
månad tredje året efter avgiftsåret.

Första stycket gäller inte preliminär
avgift eller kvarstående avgift
för avgiftsår efter det år under vilket
den återbetalningsskyldige
fyller 62 år eller för de tre sista avgiftsåren
före det år under vilket
han avlidit.

SfU 1979/80:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

2 §15

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och
har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast
återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på
sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13-1°
§§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej

återkrävas. Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i 7 kap. 17 a 8.

Avser återkrav enligt första eller
andra stycket studiehjälp enligt 3
kap. till sådan studerande, som vid
utbetalningstillfället var omyndig
på grund av ålder, åvilar betalningsskyldigheten
den som då var
den omyndiges förmyndare.

På studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7
kap. som återkräves enligt första eller andra stycket utgår ränta från den
dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två
procent överstiger normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om
särskilda skäl föreligger, kan återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis
från skyldighet att erlägga räntan.

2 a §

Fordran, som har uppkommit på
grund av att studiestöd har återkrävts
och som utestår oreglerad,
bevakas till och med det år under
vilket gäldenären fyller 65 är. Därefter
avskrivs fordringen.

Avlider gäldenären och svarar ej
dödsbodelägare för fordringen, avskrivs
fordringen om den inte kan
betalas med dödsboets tillgångar
eller med anlitande av säkerhet
som har ställts för fordringen.

Även eljest avskrivs fordringen
om indrivningen skulle vålla mer
arbete eller kostnad än som är skäligt
och indrivning inte är påkallad
från allmän synpunkt.

6. Bestämmelserna i 22 8, 23 § andra och tredje styckena samt 24 §
studiehjälpsreglementet (1964: 402) äger fortfarande tillämpning med avseende
på studielån som beviljats enligt studiehjälpsreglementet, om ej låntagaren
begär sådan förändring av återbetalningsvillkoren som avses i andra
stycket.

1S Senaste lydelse 1979:442.

SfU 1979/80:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Begär låntagare förändring av återbetalningsvillkoren för studielån enligt
studiehjälpsreglementet (1964: 402), skall lånet jämte ränta återbetalas som
om fråga vore om återbetalningspliktiga studiemedel enligt denna lag i dess
lydelse enligt lagen (1974:483) om ändring i studiestödslagen samt punkterna
6 a—6 e.

Föreligger synnerliga skäl får
låntagare befrias från honom åvilande
betalningsskyldighet även i
annat fall än som avses i 24 § andra
stycket studiehjälpsreglementet
(1964:402).

Den, som under ett eller flera år
har uppburit eller uppbär vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller
motsvarande och på grund av
vården av handikappat barn inte
kan förvärvsarbeta, får befrias från
betalningsskyldighet såvitt avser
ett belopp som motsvarar summan
av amortering, ränteannuitet och
årsränta för samma år.

Föreligger synnerliga skäl får
läntagare befrias från honom åvilande
betalningsskyldighet även i
annat fall än som avses i tredje
stycket eller 24 § andra stycket studiehjälpsreglementet
(1964:402).

Övergängsbestäm melser

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 8 kap. 4, 20 och 56 §§ den 1
januari 1981 och i övrigt den 1 juli 1980.

2. I fråga om studiemedel som har beviljats före ikraftträdandet gäller
äldre bestämmelser. I fråga om dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd
som har beviljats före ikraftträdandet gäller 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § i deras
äldre lydelse.

3. De äldre bestämmelserna i 9 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om
studiehjälp som har betalats ut före utgången av juni 1980.

t2 Riksdagen 1979/80. 11 sami. Nr 12

SfU 1979/80:12

Motioner

I motionen 1979/80:486 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m)
hemställs att riksdagen beslutar att utbetalning av studiemedel skall ske
månadsvis.

I motionen 1979/80:630 av Margit Odelsparr m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar

1. att samtliga ledamöter i vuxenutbildningsnämnderna skall utses av
respektive landsting från och med nästa mandatperiod, samt

2. att personliga suppleanter för ledamöterna i vuxenutbildningsnämnd
skall utses.

1 motionen 1979/80: 632 av Sonja Rembo m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring av studiestödslagen att
fosterbarns beroende av fosterföräldrarnas inkomst för erhållande av studiehjälp
undanröjs.

I motionen 1979/80: 825 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Elisabeth
Fleetwood (m) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av vuxenutbildningsnämndernas
verksamhet vad avser praxis för beviljande av vuxenstudiestöd
samt

2. att riksdagen beslutar att vuxenutbildningsnämndernas ordinarie ledamöter
och suppleanter skall utses i enlighet med vad som i motionen
anförs.

I motionen 1979/80:1169 av Hans Nyhage m. fl. (m) hemställs att riksdagen
beslutar att från anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
m. m. skall för budgetåret 1980/81 utgå dels 22 milj. kr. i bidrag till
uppsökande verksamhet på arbetsplatser, dels 8 milj. kr. i bidrag till
utbildning av fackliga studieorganisatörer, vilket innebär en minskning av
anslaget med 5 milj. kr.

I motionen 1979/80:1174 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen

1. beslutar avslå regeringens förslag att skattemedel från de beskattade
vuxenstudiestöden inte längre skall tillföras vuxenutbildningsavgiften,

2. beslutar att beloppet för timstudiestöd enligt studiestödslagen skall
utgå med 35 kr./tim i stället för av regeringen föreslaget belopp om 33 kr./
tim,

3. beslutar att beloppet för inkomstbidrag inom dagstudiestödet skall
utgå med 210 kr./dag i stället för av regeringen föreslaget belopp om 198
kr./dag,

4. beslutar att beloppet för internatbidrag inom dagstudiestödet skall
utgå med 200 kr./dag i stället för av regeringen föreslaget belopp om 165
kr./dag,

5. beslutar att av anslaget Vuxenstudiestöd m. m. (F 5, utbildningsde -

SfU 1979/80:12

partementet) skall 27000000 kr. avsättas till bidrag till uppsökande verksamhet
på arbetsplatser,

6. beslutar att av anslaget Vuxenstudiestöd m. m. skall 10000000 kr.
avsättas till bidrag till utbildning av fackliga studieorganisatörer m. m.,

7. avslår regeringens förslag under anslaget Centrala studiestödsnämnden
m.m. (F 1, utbildningsdepartementet) om att medel för information
om vuxenstudiestöd skall utgå till företagarorganisationer,

8. avslår regeringens förslag under anslaget Vuxenstudiestöd m. m. om
att medel för uppsökande verksamhet skall utgå till företagarorganisationer,

9 a. godkänner att 572 300000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiestöden för budgetåret 1980/81 används för att finansiera
anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,

9 b. till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 572300000 kr.,

10. beslutar att timersättning vid grundutbildning för vuxna som har
inkomstbortfall skall utgå med 35 kr./tim i stället för av regeringen föreslaget
belopp om 33 kr./tim,

11. avslår regeringens förslag att 8 700 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används
för att finansiera anslaget Timersättning vid grundutbildning för
vuxna (F 6, utbildningsdepartementet),

12. till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret 1980/
81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 500000 kr. förhöjt
förslagsanslag av 28500000 kr.,

13. beslutar fastställa gränsen för fribelopp mot egen inkomst till 60%
av basbeloppet, med motsvarande förändring för deltidsstuderande,

14. avslår regeringens förslag om förändring av reglerna för äktamakeprövningen
inom studiemedelssystemet,

15. beslutar att påminnelseavgiften fastställs till 15 kr.,

16. till Studiemedel m. m. (F 4, utbildningsdepartementet) för budgetåret
1980/81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 4000000
kr. till 2 308 600 000 kr. förhöjt förslagsanslag,

17. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
prioritering av studiehjälpen,

18. avslår regeringens förslag om slopande av viss studiehjälp till studerande
som är omhändertagna för samhälls vård,

19. beslutar om de grunder för inkomstprövat tillägg som anges i motionen,

20. till Studiehjälp m. m. (F 3, utbildningsdepartementet) för budgetåret
1980/81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 500000 kr.
förhöjt förslagsanslag av 906500000 kr.

SfU 1979/80:12

I motionen 1979/80:1186 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att det nuvarande studiesociala stödet bör

ersättas av studielön för alla studerande över 16 år och hemställer hos

regeringen om förslag till genomförande av denna reform,

2. att riksdagen i avvaktan på en genomgripande reform hos regeringen
hemställer om förslag till ändring av det studiesociala stödet i enlighet med
följande:

a. att det studiesociala stödet görs enhetligt och att det skall omfatta alla
över 16 år,

b. att totalbeloppet höjs till 200% av basbeloppet,

c. att bidragsdelen höjs till 25 % av basbeloppet,

d. att fribeloppet höjs till 200% av basbeloppet,

e. att barntillägget höjs till 50 % av basbeloppet och att det görs återbetalningsfritt,

f. att äktamakeprövningen omedelbart slopas även på återbetalningssidan,

g. att en förändring och förbättring av återbetalningsreglerna genomförs
på ett sådant sätt att normalinkomstläget för en heltidsarbetande görs
återbetalningsfritt och att återbetalningsbeloppet därefter ökar med stigande
inkomst,

h. att en del av studieskulden, motsvarande årets tänkta återbetalning,
avskrivs de år inkomsten inte når upp till avgiftsgränsen,

i. att hela det återstående skuldbeloppet regelmässigt avskrivs vid pensionering,

j. att inackorderingstillägget utgår med 430 kr. per månad,

k. att det inkomstprövade liksom det behovsprövade tillägget utgår med
maximalt 275 kr.,

1. att inkomstgränsen höjs till 53000 kr. för det inkomstprövade tillägget
och till 61 500 kr. för det behovsprövade,

m. att åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg skall vara 16
år,

n. att vuxenstudiestödet i sin helhet utgår som bidrag,

0. att åldersgränsen för erhållande av studiestöd höjs till 60 år,

p. att ungdomsstuderande med resväg över 80 mil beviljas tio fria hemresor
per år och att dessa får företas med flyg,

q. att studiemedlen utbetalas en gång per termin även i fortsättningen.

I motionen 1979/80:1639 av Hans Nyhage m. fl. (m) hemställs att riksdagen 1.

beslutar avslå den i budgetpropositionen, bilaga 12, föreslagna höjningen
av timstudiestödet med tre kronor per timme,

2. beslutar anvisa ett i jämförelse med innevarande budgetår oförändrat
anslag om 67,5 milj. kr. till timstudiestöd, motsvarande 25 000 stöd om 90
timmar, samt

SfU 1979/80:12

3. hos regeringen anhåller att reglerna för timstudiestödet snarast ses
över.

Utskottet

Inledning

I det studiesociala stödet ingår förlängt barnbidrag, studiehjälp till elever
under 20 år på gymnasienivå, studiemedel, vuxenstudiestöd och timersättning
vid grundutbildning för vuxna. Vuxenstudiestödet finansieras genom
en särskild arbetsgivaravgift, vuxenutbildningsavgiften, om 0,25% på
lönesumman.

Studiehjälps- och studiemedelssystemen är föremål för en genomgripande
översyn inom studiestödsutredningen (U 1975:16). Utredningen har i
juni 1977 lagt fram ett principbetänkande (SOU 1977:31) Studiestöd -Alternativa utvecklingslinjer. Sedan betänkandet remissbehandlats har regeringen
i tilläggsdirektiv i augusti 1978 gett utredningen i uppdrag att lägga
fram konkreta förslag till förändringar av studiehjälps- och studiemedelssystemen
samt administrationen av studiestödet. Utredningens arbete beräknas
pågå under hela år 1980.

Förslaget till statsbudget för budgetåret 1980/81 innehåller vissa ändringar
och omläggningar som berör bl. a. budgetens uppställning och omslutning.
Detta har föranlett chefen för utbildningsdepartementet att se över
och ändra anslagsindelningen under litt. F. Studiestöd m.m. så att den
bättre skall följa studiestödsformerna. Vidare bruttoredovisas flertalet anslag
fr. o.m. budgetåret 1980/81. Detta påverkar de anslag inom studiestödsområdet
som helt eller delvis finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften
samt de anslag som innehåller de återbetalningspliktiga
studiemedel som nu finns i studiemedelsfonden. Bruttoredovisningen innebär
att samtliga utgifter redovisas under anslaget medan influtna avgifter
och andra inkomster redovisas under inkomstskattetiteln, vilket fått till
följd att anslagsökningen i vissa fall nominellt sett har blivit stor i förhållande
till föregående budgetår.

I propositionen framhålls att den restriktivitet som regeringen med hänsyn
till det besvärliga statsfinansiella läget har ålagt sig i budgetarbetet
också präglar de studiesociala anslagen. Därför förordas i huvudsak endast
sedvanliga pris- och löneomräkningar och förändringar som är motiverade
med hänsyn till kostnadsökningar.

Vuxenstudiestödet förs fr.o.m. budgetåret 1980/81 till ett eget anslag,
ett reservationsanslag. Avsikten med den föreslagna anslagsbeteckningen
är att det skall bli lättare att utnyttja tillgängliga medel effektivt genom att
medel som inte har kunnat utnyttjas under budgetåret kan tas i anspråk
påföljande budgetår.

Till intäkterna från vuxenutbildningsavgiften har tidigare budgetår lagts

SfU 1979/80:12

de influtna medlen från de beskattade vuxenstudiestöden. Mot bakgrund
av den del av budgetreformen som innebär att alla specialdestinerade
skattemedel skall försvinna och med hänvisning till nödvändigheten av att
beakta det mycket kärva budgetläget föreslås i propositionen att influtna
skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden inte längre skall tillföras
vuxenutbildningsavgiften.

Motionärerna i motionen 1174(yrk. 1), Olof Palme m.fl., vill att riksdagen
beslutar avslå förslaget om att ifrågavarande skattemedel inte längre
skall tillföras vuxenutbildningsavgiften. De anser att argumentet att specialdestinerade
skattemedel skall försvinna inte är hållbart i det här fallet
eftersom denna del av skattebeslutet (prop. 1979/80:58, SkU 1979/80:20,
rskr 137) inte åsyftat någon förskjutning mellan stat och kommun. Motionärerna
anför att staten genom ett höjt grundavdrag i princip har hållit sig
skadeslös för att kommunalskatt på olika förmånsersättningar kommer att
tillföras kommunerna. I vart fall kan det enligt motionärernas mening inte
vara rimligt att löntagarna på detta sätt berövas de aktuella medlen. De
anser att 40 milj. kr. bör tillgodoföras vuxenutbildningsändamål av skattemedel
nästa budgetår med en successiv höjning av beloppet kommande
budgetår. Härav bör 17 milj. kr. användas för förbättringar av vuxenstudiestöden
utöver vad som föreslagits i propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag på däri angivna grunder och
avstyrker således bifall till yrkandet 1 i motionen 1174.

Inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften beräknas i propositionen till
588 milj. kr. Detta belopp föreslås fördelat på visst sätt på skilda anslag
efter principen att vuxenutbildningsavgiften skall användas enbart för att
finansiera vuxenstudiestöd och administration av dessa. Utskottet återkommer
till frågan om denna fördelning i samband med behandlingen av de
aktuella anslagen.

I det följande behandlar utskottet främst de anslagsframställningar som
har samband med motioner om studiestöd och andra studiesociala frågor.
De delar av propositionen som inte särskilt berörs nedan har inte föranlett
någon erinran från utskottets sida.

Centrala studiestödsnämnden m.m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet
för ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex
studiemedelsnämnder och 24 vuxenutbildningsnämnder.

CSN handlägger nu bl. a. ansökningar om och återkrav av återbetalningspliktiga
studiemedel till yngre elever i gymnasial utbildning samt
beslutar om återkrav av förlängt barnbidrag och studiehjälp utom såvitt
avser återbetalningspliktiga studiemedel. I propositionen föreslås att handläggningen
av dessa ärenden decentraliseras till studiemedelsnämnderna
resp. skolstyrelserna.

Medelsbehovet för vuxenutbildningsnämnderna, för CSN:s administra -

SfU 1979/80:12

tion av vuxenstudiestödet och för information om vuxenstudiestödet beräknas
i propositionen till totalt 17 119000 kr. I propositionen begärs därför
att 17 100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1980/81 skall användas för att finansiera
rubricerade anslag. Från anslagsposten för information om vuxenstudiestödet
kan utgå medel till sådan information till de fackliga organisationerna
samt till Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges fiskares riksförbund
(SRF) och Sveriges hantverks- och industriorganisation-Familjeföretagen
(SHIO).

Motionärerna i motionen 1174 (yrk. 7), Olof Palme m. fl., anser att de
nämnda företagarorganisationerna inte bör få del av medel under anslagsposten.
Dessa medel bör i stället tillföras LO:s och TCO:s verksamhet. I
motionen påpekas att vuxenutbildningsavgiften är en arbetsgivaravgift
som därför tas ut enbart på löntagarnas inkomster medan egenföretagare
inte erlägger motsvarande avgift. Detta innebär, menar motionärerna, att
löntagarnas medel förbrukas för företagarnas ändamål.

När riksdagen senast (SfU 1978/79:16) avslog ett motionsyrkande med
samma innehåll hänvisades bl. a. till att såväl särskilt vuxenstudiestöd som
dagstudiestöd i form av internatbidrag kan ges även till den som inte är
arbetstagare och att det därför ansetts rimligt att även företagarorganisationerna
får möjlighet att informera om rätten till vuxenstudiestöd. Utskottet
anser att riksdagen bör vidhålla denna ståndpunkt och avstyrker därför
bifall till yrkandet 7 i motionen 1174.

Vuxenutbildningsnämnderna består av nio ledamöter utan suppleanter.
Av ledamöterna utser regeringen fem, varav tre på förslag av LO och två
på förslag av TCO. Övriga fyra ledamöter utses av landsting eller i vissa
fall kommun. Nämnderna är beslutsföra när ordföranden eller vice ordföranden
och fyra andra ledamöter är närvarande. I december 1979 utsågs
ledamöter i nämnderna för mandatperioden 1980-1982.

En begäran om att riksdagen skall besluta att ledamöterna i vuxenutbildningsnämnderna
skall utses av landstingen fr. o. m. nästa mandatperiod
förs fram i motionen 630 av Margit Odelsparr m. fl. Motionärerna begär
också ett beslut om att personliga suppleanter skall utses för ledamöterna.
Samma yrkanden innehåller motionen 825 (yrk. 2) av Ann-Cathrine Haglund
och Elisabeth Fleetwood. Dessa motionärer vill dessutom att de
politiskt valda ledamöterna skall vara i majoritet av de ordinarie ledamöterna
och att de fackliga företrädarna bör inkludera representanter för
LRF, SFR och SHIO.

CSN har på regeringens uppdrag gjort en översyn av vuxenutbildningsnämndernas
sammansättning och verksamhet. Uppdraget har redovisats i
en rapport den 30 augusti 1979. CSN diskuterar i rapporten olika alternativ
för nämndernas sammansättning. Enligt propositionen bereds denna fråga

f. n. i regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens ställningstagande
bör avvaktas innan riksdagen överväger förslag om ändrad sammansätt -

SfU 1979/80:12

ning av nämnderna. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen 630
och till yrkandet 2 i motionen 825.

I motionen 825 (yrk. 1) begär motionärerna Ann-Cathrine Haglund och
Elisabeth Fleetwood en utvärdering av vuxenutbildningsnämndernas verksamhet
vad avser praxis för beviljande av vuxenstudiestöd.

CSN:s nämnda rapport om vuxenutbildningsnämndernas sammansättning
och verksamhet innehåller bl. a. förslag till förbättringar av statistiken
och uppslag till nya principer för fördelning av medel mellan länen. I
propositionen anförs att flera av de förslag som förs fram i översynen är av
den karaktären att de kan genomföras inom ramen för gällande bestämmelser
och utan större ekonomiska åtaganden. Redan nu följer CSN kontinuerligt
vuxenutbildningsnämndernas verksamhet. CSN sammanställer i
återkommande rapporter uppgifter om inkomna och beviljade ansökningar,
bakgrundsdata beträffande dem som får stöd m. m. Dessutom ger CSN
ut råd och anvisningar rörande vuxenstudiestöden samt diskuterar bl. a.
frågor om praxis vid beviljande av stöd vid årliga konferenser och utbildningsdagar
med sekreterare och ordförande i nämnderna. De frågor om
praxis m. m. som har föranlett motionsyrkandet anser utskottet på grund
av det anförda vara föremål för sådan uppmärksamhet att någon särskild
utvärdering i enlighet med yrkandet inte är erforderlig f. n. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen i förevarande del.

Studiehjälp

Anslaget omfattar förlängt barnbidrag som utgår med f. n. 233 kr. i
månaden till elever över 16 år i grundskolan och studiehjälp som utgår till
elever under 20 år i gymnasieskola och som består av studiebidrag jämte
olika tillägg, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning.
Studiebidraget, som är lika stort som det förlängda barnbidraget, f. n.
233 kr. i månaden, utgår till alla elever. Resetillägg och inackorderingstilllägg
utgår utan ekonomisk prövning medan inkomstprövat tillägg, behovsprövat
tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel förutsätter sådan
prövning.

För budgetåret 1980/81 föreslås i propositionen att resetilläggen med
hänsyn till kostnadsutvecklingen höjs från 130, 165, 210, 250, 290 och 325
kr. till 140, 175, 225, 265, 305 och 345 kr. i månaden för avstånd om resp. 6,
13, 19, 27, 36 och 46 km. Inackorderingstillägget föreslås höjt från 285 till
315 kr. i månaden.

Motionärerna i motionen 1186 (yrk. 2 j och p), Lars Werner m.fl., för
fram förslag om att inackorderingstillägget skall höjas till 430 kr. i månaden
och att den till inackorderingstillägget knutna förmånen av fria hemresor
skall utvidgas till att avse ersättning för resor med flyg tio gånger per år i de
fall eleverna har längre resväg än 80 mil från hemorten.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte (SfU 1978/79:16)
motionsyrkanden med liknande innehåll och erinrade då om att studie -

SfU 1979/80:12

stödsutredningen nyligen lagt fram förslag om att gymnasieskoleelevernas
hemkommuner i princip skall ha det ekonomiska ansvaret för dessa elevers
resor och inackordering (Ds U 1978:15, Gymnasieskoleelevernas resor och
inackordering, Överflyttning av ansvaret till kommunerna). Vidare hänvisades
till att CSN utvärderat försöksverksamheten med fria hemresor för
inackorderade elever och därvid föreslagit vissa förbättringar. Studiestödsutredningens
promemoria bereds enligt budgetpropositionen f. n. i
regeringskansliet. I propositionen 1979/80:90 om kommunalekonomiska
frågor inför år 1981 anför chefen för budgetdepartementet att han efter
samråd med chefen för utbildningsdepartementet och efter överläggningarna
med kommunförbunden funnit att studiestödsutredningens förslag om
att föra över det ekonomiska ansvaret för gymnasieskoleelevernas resor
och inackordering till kommunerna f. n. inte bör genomföras. Utskottet
anser att resultaten av den fortsatta behandlingen av frågan bör avvaktas
innan utskottet tillstyrker längre gående förbättringar av stödet till inackorderade
elever än som föreslås i propositionen. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionen 1186 i nu aktuella delar.

I propositionen föreslås att det maximala beloppet för inkomstprövat
tillägg räknas upp från 125 till 155 kr. i månaden. Den inkomstgräns vid
vilken det inkomstprövade tillägget börjar reduceras föreslås sänkt från
38000 kr. till 30000 kr. för studerande med ensamstående föräldrar. Dessutom
skall underskott i förvärvskälla i sin helhet läggas till den taxerade
inkomsten vid beräkning av bidragsgrundande inkomst. Förslagen knyter
an till vad som föreslagits av chefen för bostadsdepartementet i bil. 16 (litt.
B 7. Bostadsbidrag m.m.) till budgetpropositionen beträffande statligt bostadsbidrag.

Olof Palme m. fl. yrkar i motionen 1174 (yrk. 19) avslag på förslaget om
sänkt inkomstgräns för studerande med ensamstående föräldrar. De anser
också att inkomstgränsen för oreducerat tillägg bör höjas för övriga studerande
till 40000 kr. 1 motionen 1186 av Lars Werner m. fl. förordas dels att
det inkomstprövade tilläggets maximala belopp räknas upp till 275 kr. i
månaden, dels att inkomstgränsen för oreducerat tillägg höjs till 53 000 kr.
(yrk. 2 k och 1 i motsvarande delar) och dels att åldersgränsen för att få
tillägget sänks från 17 till 16 år (yrk. 2 m).

Huvudmotivet bakom sänkningen av inkomstgränsen för oreducerat
bostadsbidrag - och inkomstprövat tillägg - för ensamstående med barn
är att bostadsbidragen bättre bör avspegla behovet av stöd i förhållande till
inkomst och försörjningsbörda (prop. 1979/80:100, bil. 16, s. 87—88). Utskottet
kan ansluta sig till skälen för detta ställningstagande och avstyrker
därför bifall till motionen 1174, yrkandet 19 i förevarande del. Såvitt gäller
övriga yrkanden rörande inkomstprövat tillägg kan utskottet mot bakgrund
av det statsfinansiella läget inte förorda andra förbättringar än som föreslås
i propositionen. Utskottet avstyrker således bifall till motionerna 1174 och
1186 i aktuella delar.

SfU 1979/80:12

Det behovsprövade tillägget föreslås i propositionen höjt från högst 200
till högst 215 kr. i månaden samtidigt som inkomstgränsen för rätt till detta
tillägg föreslås höjd från 45000 kr. till 48000 kr.

Motionärerna i motionen 1186, Lars Werner m. fl., anser att tillägget bör
uppgå till 275 kr. i månaden och inkomstgränsen sättas till 61 500 kr. (yrk. 2
k och 1 i motsvarande delar).

Också detta förslag skulle medföra kostnadsökningar som mot bakgrund
av det statsfinansiella läget inte kan accepteras, varför utskottet avstyrker
bifall till yrkandena.

I propositionen föreslås att endast förlängt barnbidrag och studiebidraget
inom studiehjälpen skall kunna utgå för studerande som är omhändertagna
för samhällsvård med stöd av barnavårdslagen. I samband härmed
föreslås de särskilda reglerna om inkomstprövning mot fosterföräldrars
ekonomi slopade. Förslaget bygger på CSN:s anslagsframställning. Häri
anges som motivering för förslaget att kommunerna bekostar uppehället
för dem som är omhändertagna för samhällsvård.

Mot detta förslag vänder sig Olof Palme m. fl. i motionen 1174 (yrk. 18).
Enligt motionärerna innebär förslaget bl. a. att utgifter förs över från staten
till kommunerna och att skilda regler kommer att gälla mellan bostadstillläggs-
och studiehjälpssystemen. De begär därför avslag på förslaget.

Sonja Rembo m.fl. begär i motionen 632 förslag till sådan ändring av
studiestödslagen att fosterbarns beroende av fosterföräldrarnas inkomst
för erhållande av studiehjälp undanröjs. Motionärerna pekar på att fosterföräldrar
jämställs med biologiska föräldrar i studiestödslagen såvitt avser
rätt till studiehjälp. Detta kan enligt motionärerna få den otillfredsställande
konsekvensen att fosterbarn med hänvisning till fosterföräldrarnas inkomst
får avslag på ansökan om inkomstprövade tillägg inom studiehjälpen.
Motionärerna anför att detta kan upplevas som orättvist särskilt i de
fall då barn har placerats i fosterhem av social myndighet. Eftersom det
ofta är svårt att finna goda fosterhem anser motionärerna att det är angeläget
”att undanröja friktionsmoment som kan uppstå på grund av att lagstiftningen
i ekonomiskt hänseende jämställer fosterföräldrar med biologiska
föräldrar”.

Enligt barnavårdslagen kan barnavårdsnämnden omhänderta ungdomar
under 20 år för samhällsvård. De omhändertagna kan därvid placeras i
fosterhem. Barnavårdsnämnden skall verka för att det omhändertagna
barnet får den utbildning som kan anses lämplig med hänsyn till barnets
anlag och övriga omständigheter. Härmed övertar kommunerna de biologiska
föräldrarnas ansvar för barnets utbildning. Samtidigt som kommunerna
skall svara för den omhändertagnes utbildning på angivet sätt kan
bl. a. olika tillägg till studiehjälp utgå från staten till den omhändertagne.
Kommunerna kan som ersättning för vårdkostnader uppbära underhållsbidrag
eller annan periodiskt utgående förmån som tillkommer den omhändertagne.
Så kan t. ex. CSN föreskriva att stöd till omyndig skall utgå

SfU 1979/80:12

direkt till kommun. Barnavårdsnämnden kan också få ersättning för kostnaden
av egendom, som tillhör den underårige. De biologiska föräldrarna
är i princip och upp till en viss gräns ersättningsskyldiga till kommunerna
för kostnader som kommunerna har haft för omhändertagna under 16 år.

I propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten, som för närvarande handläggs
i socialutskottet, föreslås att föräldrarnas ersättningsskyldighet för
kostnader för barn som genom socialnämndens försorg vårdas utanför det
egna hemmet bör knytas an till reglerna om underhållsskyldighet i föräldrabalken.
Föräldrabalkens regler innebär att föräldrarna i princip är underhållsskyldiga
till dess barnet fyllt 18 år eller, om det går i skolan, avslutat
sin skolgång, t. ex. gymnasieutbildning. Underhållsskyldigheten upphör
dock senast när barnet fyller 21 år. I socialtjänstpropositionen behandlas
också bl. a. fosterbarnsbegreppet, ersättningen till personer som tar emot
barn för vård i sitt hem och socialnämndens uppgifter vid vård av barn i
annat hem än det egna.

Flera väsentliga frågor som rör den studerandegrupp för vilken nu föreslås
ändrade regler för rätt till studiestöd är således föremål för beredning i
samband med socialtjänstpropositionen. Utskottet anser att resultatet av
denna beredning bör avvaktas innan någon ändring i gällande bestämmelser
företas. Utskottet förutsätter härvid att studiestödsutredningen i sitt
fortsatta arbete även uppmärksammar de nu aktualiserade frågorna. Det
anförda innebär att utskottet med bifall till yrkandet 18 i motionen 1174
avstyrker bifall till propositionens förslag.

Med den ovan nämnda motiveringen avstyrker utskottet bifall även till
motionen 632.

Utskottets ställningstagande medför en kostnadsökning om 0,9 milj. kr.

Slutligen begär Olof Palme m. fl. i motionen 1174 (yrk. 17) ett tillkännagivande
om att studiehjälpen till bl. a. elever i gymnasieskolan bör prioriteras
inför budgetarbetet rörande budgetåret 1981/82.

I tilläggsdirektiven till studiestödsutredningen har understrukits att utredningen
- i enlighet med riksdagsuttalanden och utredningens och remissopinionens
uppfattning — i sitt fortsatta arbete bör prioritera stödet tili
de yngre eleverna i gymnasial utbildning. Riksdagen framhöll vid föregående
riksmöte (SfU 1978/79: 20) att denna prioritering borde påbörjas redan i
budgetarbetet inför budgetåret 1980/81, vilket gavs regeringen till känna.
Enligt utskottets mening bör riksdagen nu med bifall till yrkandet 17 i
motionen 1174 på nytt uttala sig för en sådan prioritering, vilket bör
beaktas i det kommande budgetarbetet.

Studiemedel m. m.

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel
och utgår till heltidsstuderande med 7,78 % av basbeloppet för varje
studieperiod om 15 dagar, medan deltidsstuderande erhåller samma belopp
för en 30-dagarsperiod. Detta innebär att studiemedlen för ett normalläsår

SfU 1979/80:12

uppgår till 140 % av basbeloppet för heltidsstuderande och till ett hälften
så stort belopp för deltidsstuderande. Den övervägande delen av studiemedlen
är återbetalningspliktig. Bidragsdelen utgör f. n. 2 178 kr. för en
heltidsstuderande per normalläsår. Har den studerande barn. kan barntilllägg
utgå med 25 % av basbeloppet.

Studiemedlen utgår efter en prövning mot egen och i förekommande fall
makes ekonomi. Prövningen för den som studerar heltid minst fyra månader
per kalenderår medför reduktion av studiemedlen när den egna inkomsten
överstiger 55 % av basbeloppet och makens inkomst 350 % av
basbeloppet per kalenderhalvår. Makarnas förmögenhet påverkar också
studiemedlens storlek.

Återbetalningen av studiemedlen sker genom årliga avgifter. Återbetalningsbeloppet
fördelas jämnt över återbetalningstiden. Uppskov med återbetalningen
kan beviljas om det s. k. avgiftsunderlaget, som beräknas med
hänsynstagande till den återbetalningsskyldiges och i förekommande fall
makes ekonomi, understiger tre och ett halvt basbelopp. För år efter det
den avgiftsskyldige fyllt 65 år föreligger ingen avgiftsskyldighet.

I propositionen föreslås att det sista steget nu skall tas i den avveckling
av prövningen mot makes ekonomi vid tilldelningen av studiemedel som
påböijades budgetåret 1977/78. Makeprövningen föreslås således slopad
fr. o. m. den 1 juli 1980.

Motionärerna i motionen 1174 (yrk. 14), Olof Palme m. fl., begär avslag
på förslaget om slopande av makeprövningen på tilldelningssidan. De
anför bl. a. att förslaget är till fördel bara för en mycket begränsad studerandegrupp.
Även om jämställdhetsskäl kan anföras till förmån för förslaget
menar motionärerna att man måste ta hänsyn till att det läggs fram i en
budget som innebär flera försämringar för dem med väsentligt sämre
villkor än den grupp det här är fråga om.

Med det föreliggande förslaget fullföljer departementschefen ett tidigare
åtagande att successivt slopa makeprövningen vid tilldelning av studiemedel.
Utskottet, som tidigare (bl. a. SfU 1978/79: 16) har biträtt förslag om
en fortsatt avveckling av denna prövning, tillstyrker propositionens förslag
om ett upphävande av dessa från jämställdhetssynpunkt kritiserade bestämmelser
och avstyrker bifall till yrkandet 14 i motionen 1174.

I propositionen läggs vidare fram förslag om att barntillägget i sin helhet
alltid skall utgöra återbetalningspliktiga studiemedel eftersom barntillägget
nu i vissa fall bildar underlag på vilket studiebidrag beräknas. Vidare
föreslås vissa ändrade bestämmelser om befrielse från återbetainingsskyldighet,
indrivning, återkrav och avskrivning inom studiestödssystemet.

Krav på förbättringar inom studiemedelssystemet framställs i motionerna
1174 av Olof Palme m. fl. och 1186 av Lars Werner m. fl. Motionärerna i
motionen 1174 (yrk. 13) yrkar att fribeloppet för egen inkomst vid tilldelning
av studiemedel skall höjas för heltidsstuderande till 60 % av basbeloppet
och för deltidsstuderande till ett häremot svarande belopp. I motionen

SfU 1979/80:12

1186 (yrk. 1, 2 a—i, o) föreslås att studiemedlens årliga belopp höjs till
200 % av basbeloppet med en icke återbetalningspliktig bidragsdel om
25 %, att fribeloppet för år vid prövningen mot egen inkomst höjs till
200 % av basbeloppet, att barntillägget höjs till 50 % av basbeloppet och
blir i sin helhet återbetalningsfritt, att prövningen mot makes ekonomi
slopas också vid återbetalning av studiemedel samt att åldersgränsen för
studiemedel höjs från 45 till 60 år. Motionärerna vill också att återbetalningsreglerna
ändras så att den som under ett år inte har en inkomst
överstigande en fastställd normalinkomst befrias från återbetalningsskyldighet
för samma år, medan den som har högre inkomst blir återbetalningsskyldig
i förhållande till denna. Den del av studieskulden som motsvarar
årets tänkta avbetalning bör skrivas av de år inkomsten inte når upp
till avgiftsgränsen. När studiemedelstagaren pensioneras bör enligt motionärerna
hela det återstående skuldbeloppet avskrivas. Motionärerna anser
slutligen att riksdagen skall begära förslag om ett enhetligt studiesocialt
stöd, som omfattar alla över 16 år, och uttala att det nuvarande stödet bör
ersättas av studielön till studerande över nämnda ålder.

Utskottet är nu inte berett att tillmötesgå kraven i motionerna 1174 och
1186 om en höjning av fribeloppet för egen inkomst, en fråga som för övrigt
ingår i studiestödsutredningens översyn. Utskottet avstyrker därför bifall
till motionsyrkandena i fråga.

Studiestödsutredningen prövar också ett flertal av de övriga frågor som
tas upp i motionen 1186. Mot bakgrund härav och med hänsyn till att ett
bifall till motionsyrkandena om höjningar av studiemedelsbelopp och lättnader
i återbetalningsskyldigheten skulle medföra kostnadsökningar som
inte är försvarbara i nuvarande statsfinansiella läge avstyrker utskottet
bifall till yrkandena.

I propositionen förordas att studiemedel fr. o. m. höstterminen 1980
skall betalas ut två gånger per termin. Utbetalningarna skall relateras till
det för perioden aktuella basbeloppet och omprövning av beviljade studiemedel
skall kunna ske vid utbetalningstillfällena med hänsyn till ändrade
förhållanden. Ett genomförande av förslaget beräknas medföra ett minskat
utflöde av studiestöd med 28,9 milj. kr.

Gullan Lindblad och Göthe Knutson begär i motionen 486 att utbetalning
av studiemedel skall ske månadsvis medan Lars Werner m. fl. i
motionen 1186 (yrk. 2 q) anser att studiemedel liksom hittills bör betalas ut
en gång per termin.

Enligt utskottets uppfattning talar flera skäl för en månadsvis utbetalning
av studiemedel. Utskottet är emellertid inte nu berett att förorda detta
system utan anser att man tills vidare först får följa vilka effekter de i
propositionen föreslagna utbetalningsrutinerna får för t. ex. studiemedelsnämndernas
handläggning. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till
propositionen i denna del och avstyrker bifall till motionen 486 samt
motionen 1186 i motsvarande del.

SfU 1979/80:12

Påminnelseavgiften uppgår f. n. till 5 kr. I sin anslagsframställning för
budgetåret 1980/81 föreslog CSN att avgiften skulle höjas till 10 kr. vilket
skulle medföra en intäktsökning på 0,8 milj. kr. per år, varav 0,3 milj. kr.
för budgetåret 1980/81. Enligt vad utskottet har inhämtat är det också
departementschefens avsikt att höja avgiften till 10 kr.

1 motionen 1174 (yrk. 15) av Olof Palme m. fl. begärs att påminnelseavgiften
skall fastställas till 15 kr. Enligt motionärerna kan inkomstökningen
beräknas till 1,6 milj. kr. per år, varav 1 milj. kr. för budgetåret 1980/81.

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om en höjning av påminnelseavgiften
till 15 kr. Inkomsterna från den sålunda höjda avgiften redovisas
med hänsyn till budgetreformen under inkomstskattetiteln och påverkar
inte anslaget.

Vuxenstudiestöd m. m.

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är avsett främst för studerande
på grundskole- och gymnasienivå. Stödet utgår under kurstiden dels
som ett skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag
som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels i
form av återbetalningspliktiga studiemedel. De senare kan utgå med så
stort belopp att vuxenstudiestödet för den studerande når samma nivå som
ett beskattat utbildningsbidrag. Liksom studiemedlen utgår det särskilda
vuxenstudiestödet för 15-dagarsperioder till heltidsstuderande och för 30-dagarsperioder till deltidsstuderande.

I propositionen har för budgetåret 1980/81 beräknats medel för ca 15 800
helårsplatser vilket innebären ökning med ca 1 100 platser. Departementschefen
förordar också att vuxenutbildningsnämnderna, i den mån det blir
medel över på grundskolekvoten, skall kunna disponera dessa medel för
studerande på gymnasieskolnivå.

Motionärerna i motionen 1186 (yrk. 2n), Lars Werner m.fl., anser att
det särskilda vuxenstudiestödet i sin helhet bör utgå som bidrag.

Som angavs vid behandlingen av ett motsvarande yrkande vid föregående
riksmöte (SfU 1978/79: 16) har riksdagen under en följd av år avvisat
sådana yrkanden. Utskottet är inte heller nu berett att tillstyrka yrkande
med sådant innehåll och avstyrker således bifall till motionen 1186 i förevarande
del.

Dagstudiestödet, som främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser
vid folkhögskolor, utgår i form av inkomstbidrag med 150 kr. per
dygn och med samma belopp per dygn i internatbidrag.

I propositionen föreslås att inkomstbidraget höjs till 198 kr. per dygn och
internatbidraget till 165 kr. per dygn.

Motionärerna i motionen 1174 (yrk. 3 och 4), Olof Palme m. fl., vill att
inkomstbidraget skall bestämmas till 210 kr. och internatbidraget till 200

SfU 1979/80:12

kr. per dygn. Höjningen skulle enligt motionärerna medföra en merkostnad
i förhållande till propositionens förslag på 10 milj. kr.

Utskottet har inledningsvis avstyrkt ett yrkande i motionen 1174 om att
en viss del av skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden skall
användas för vuxenutbildningsändamål. Därmed finns inga medel tillgängliga
för höjningar av dagstudiestödet utöver vad som förordats i propositionen
utan att man gör en omprioritering av tillgängliga resurser, något som
utskottet inte är berett tillstyrka. Utskottet avstyrker således bifall till
motionen 1174 i nu aktuella delar.

Timstudiestöd är främst avsett för deltagare i s. k. prioriterade studiecirklar.
Härmed avses bl. a. studiecirklar i svenska, engelska, matematik, i
facklig utbildning, i hemspråk för invandrare eller särskilda studiecirklar
för handikappade. Stödet utgår f. n. med 30 kr. per timme.

1 propositionen föreslås timstudiestödet höjt till 33 kr. per timme.

Olof Palme m. fl. yrkar i motionen 1174 (yrk. 2) att timstudiestödet höjs
till 35 kr. per timme medan Hans Nyhage m. fl. i motionen 1639 (yrk. I) vill
att stödet skall utgå med oförändrat belopp, 30 kr. per timme.

Enligt utskottets mening utgör förslaget i propositionen en skälig höjning
av timstudiestödets storlek, varför utskottet tillstyrker bifall till förslaget
och avstyrker bifall till motionerna 1174 och 1639 i motsvarande delar.

I motionen 1639 (yrk. 3) av Hans Nyhage m. fl. begärs också en översyn
av reglerna för timstudiestödet. Motionärerna anför att det kommit till
deras kännedom att möjligheterna att erhålla timstudiestöd har använts på
ett sätt som enligt motionärerna strider mot intentionerna bakom stödet.
De pekar också på att det i vissa fall kan vara ekonomiskt lönsamt att
uppbära timstudiestöd och att detta, snarare än utbildningen som sådan,
ger anledning att söka stödet.

Som anförts ovan under rubriken Centrala studiestödsnämnden m. m.
följer ansvarig myndighet kontinuerligt vuxenutbildningsnämndernas
verksamhet. I CSN:s rapport om översyn av vuxenutbildningsnämndernas
sammansättning och verksamhet finns inga uppgifter som tyder på att
stödet skulle missbrukas. Utskottet vill i sammanhanget peka på att förmåner
och stöd som utgår med schablonbelopp kan medföra att vissa studerande
överkompenseras medan andra blir underkompenserade. Någon
särskild översyn av timstudiestödet i enlighet med motionsyrkandet är
utskottet nu inte berett att förorda. Utskottet avstyrker således bifall till
yrkandet 3 i motionen 1639.

Bidrag lill uppsökande verksamhet på arbetsplatser m.m. utgår till de
fackliga organisationerna och till LRF, SFR och SHIO. CSN har på
uppdrag av regeringen gjort en utvärdering av den uppsökande verksamheten
på arbetsplatser. Resultatet av utvärderingen presenteras i en rapport
(Vem blev uppsökt och vad hände sedan? - En analys av uppsökande
verksamhet på arbetsplatser). För innevarande budgetår har anvisats 22
milj. kr. i bidrag till uppsökande verksamhet och 8 milj. kr. i bidrag till

SfU 1979/80:12

utbildning av fackliga studieorganisatörer. I propositionen föreslås att 26
milj. kr. resp. 9 milj. kr. skall användas för dessa ändamål budgetåret 1980/
81.

Olof Palme m. fl. yrkar i motionen 1174 (yrk. 8) — liksom i fråga om
medel under rubriken Centrala studiestödsnämnden m. m. — att företagarorganisationerna
inte skall ha rätt till medel för uppsökande verksamhet
m. m.

Utskottet har ovan avstyrkt bifall till ett yrkande i motionen 1174 om att
företagarorganisationerna inte skall få del av medel för information om
vuxenstudiestöd. Av samma skäl som där åberopats avstyrker utskottet
bifall till yrkandet i motionen om att företagarorganisationerna inte heller
skall få del av medel för uppsökande verksamhet m. m.

Motionärerna i motionen 1174 (yrk. 5 och 6) yrkar också att bidrag skall
utgå till uppsökande verksamhet med 27 milj. kr. och till utbildning av
fackliga studieorganisatörer med 10 milj. kr. Hans Nyhage m. fl. begär i
motionen 1169 att bidragen skall utgå med oförändrade belopp, 22 milj. kr.
resp. 8 milj. kr., också för budgetåret 1980/81.

Timersättning vid grundutbildning för vuxna

Timersättning vid grundutbildning för vuxna utgår till ungdomar och
vuxna som har fått ingen eller ofullständig undervisning för deltagande i
undervisning på grundskolenivå. Ersättning kan utgå för högst 28 timmar
per vecka. Totalt kan en studerande få ersättning för högst 2220 timmar.
Stödet utgår med 30 kr. per timme för den som förlorar arbetsinkomst,
ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på
grund av deltagande i grundutbildningen. Den som inte förlorar arbetsinkomst
eller arbetslöshetsersättning uppbär 12 kr. per timme. Ungdomar
mellan 16 och 20 år får timersättning endast om de förlorar arbetsinkomst.
För övriga i dessa åldersgrupper kan studiehjälp utgå.

Departementschefen anför i propositionen att han avser att föreslå regeringen
att uppdra åt CSN att utreda om det för framtiden är lämpligt att låta
timstudiestöd i stället för nuvarande timersättning utgå vid grundutbildning
för vuxna förvärvsarbetande. Vidare föreslås i propositionen att beloppen
för timersättning höjs till 33 resp. 13 kr. Slutligen föreslås att anslaget, som
tidigare i sin helhet skattefinansierats, skall tillföras medel från vuxenutbildningsavgiften
för att finansiera timersättning vid grundutbildning för
vuxna förvärvsarbetande. Som motiv för detta anför departementschefen

SfU 1979/80:12

att det får anses ligga i linje med intentionerna för vuxenstudiestödsreformen
att vuxenutbildningsavgiften används även för att finansiera nämnda
utbildning.

I motionen 1174 (yrk. 10 och 11) av Olof Palme m. fl. begär motionärerna
- i konsekvens med sitt yrkande ovan om en höjning av timstudiestödet
till 35 kr. — att timersättningen för den som förlorar arbetsinkomst skall
fastställas till 35 kr. per timme. De yrkar också avslag på förslaget att viss
del av kostnaderna för timersättning vid grundutbildning för vuxna skall
finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften. Härigenom, menar
motionärerna, förs det in ett helt nytt ändamål inom ramen för vad avgiften
skall användas till. Enligt motionärerna får grundutbildningen för vuxna
anses vara av en helt annan karaktär än vuxenutbildningen i övrigt. Motionärerna
anser att t. ex. invandrare inte skall behöva konkurrera med andra
vuxna för att få sina grundläggande utbildningsbehov tillgodosedda.

Utskottet har ovan under rubriken Vuxenstudiestöd m. m. avstyrkt bifall
till motionärernas yrkande om en höjning av timstudiestödet till 35 kr. i
timmen. Av samma skäl som där anförts och med hänsyn till att timstudiestödet
och timersättningen beloppsmässigt bör vara samordnade
avstyrker utskottet motionsyrkandet i berörd del.

Utskottet kan också - med hänvisning till departementschefens motivering
- ställa sig bakom förslaget att medel från vuxenutbildningsavgiften
används för att finansiera timersättning vid grundutbildning för vuxna
förvärvsarbetande. Således avstyrker utskottet bifall även till yrkandet 11 i
motionen 1174.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden
med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag på motionen
1979/80: 1174 yrkandet 1 godkänner att skattemedel från
de beskattade vuxenstudiestöden inte längre tillförs vuxenutbildningsavgiften,

2. godkänner vad som har förordats om handläggningen av återbetalningspliktiga
studiemedel till elever i gymnasial utbildning
liksom handläggningen av återkrav av förlängt barnbidrag och
studiehjälp,

3. beträffande medel till företagarorganisationerna för information
om vuxenstudiestödet avslår motionen 1979/80: 1174 yrkandet 7,

4. beträffande vuxenutbildningsnämndernas sammansättning avslår
motionen 1979/80: 630 och motionen 1979/80:825 yrkandet 2,

SfU 1979/80:12

5. beträffande utvärdering av vuxenutbildningsnämndernas verksamhet
avslår motionen 1979/80: 825 yrkandet 1,

6. godkänner att 17 100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används
för att finansiera anslaget F 1. Centrala studiestödsnämnden
m. m.,

7. till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 57738000 kr.,

8. godkänner att 6900000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används
för att finansiera anslaget F 2. Ersättning till postverket och
riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt
stöd,

9. till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 11 394000 kr.,

10. beträffande inackorderingstillägg med bifall till propositionen i
motsvarande del och med avslag på motionen 1979/80: 1186 yrkandena
2 j och p antar 3 kap. 7 § förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973: 349),

11. beträffande inkomstprövat tillägg med bifall till propositionen i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1979/80: 1174
yrkandet 19 och 1979/80: 1186 yrkandena 2 k och I i motsvarande
delar samt 2 m antar 3 kap. 10 § förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen,

12. beträffande behovsprövat tillägg med bifall till propositionen i
motsvarande del och med avslag på motionen 1979/80: 1186 yrkandena
2 k och I i motsvarande delar antar 3 kap. 11 § förslaget
till lag om ändring i studiestödslagen,

13. beträffande studiestöd för studerande som är omhändertagna för
samhällsvård med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 18
och med avslag på propositionen i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande prövning mot fosterföräldrars ekonomi avslår propositionen
såvitt avser förslaget till ändrad lydelse av 3 kap. 27 §
studiestödslagen och motionen 1979/80:632,

15. beträffande prioritering inom studiehjälpen med bifall till motionen
1979/80: 1174 yrkandet 17 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

16. med avslag på motionen 1979/80: 1174 yrkandet 20 och med
anledning av propositionens förslag till Studiehjälp m.m. för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 905900000 kr.,

17. beträffande slopande av äktamakeprövningen vid beviljande av
studiemedel med bifall till propositionen i motsvarande del och

SfU 1979/80:12

med avslag på motionen 1979/80: 1174 yrkandet 14 antar forsla
get till ändrad lydelse av 4 kap. 17 och 19 §§ studiestödslagen och
förslaget om att 4 kap. 21 § andra stycket samma lag skall upphävas,

18. beträffande fribelopp mot egen inkomst avslår motionerna 1979/
80: 1174 yrkandet 13 och 1979/80: 1186 yrkandet 2 d,

19. beträffande förbättringar inom studiemedelssystemet m. m. avslår
motionen 1979/80: 1186 yrkandena 1, 2 a—c, e—i och o.

20. beträffande utbetalning av studiemedel två gånger per termin
med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på
motionen 1979/80:486 och motionen 1979/80: 1186 yrkandet 2 q
antar 4 kap. 21 § i vad den inte har behandlats under moment 17
ovan och 4 kap. 23 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen,

21. beträffande påminnelseavgiften med bifall till motionen 1979/
80: 1174 yrkandet 15 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om en höjning av avgiften,

22. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen
1979/80: 1174 yrkandet 16 till Studiemedel m.m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2 304600000 kr.,

23. beträffande bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet
avslår motionen 1979/80:1186 yrkandet 2 n,

24. beträffande dagstudiestödet med bifall till propositionen i motsvarande
del och med avslag på motionen 1979/80:1174 yrkandena
3 och 4 antar 6 kap. 6§ förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen,

25. beträffande timstudiestödet med bifall till propositionen i motsvarande
del och med avslag på motionen 1979/80: 1174 yrkandet
2 och motionen 1979/80: 1639 yrkandet 1 antar 5 kap. 4 § förslaget
till lag om ändring i studiestödslagen,

26. beträffande medel till timstudiestödet avslår motionen 1979/
80: 1639 yrkandet 2,

27. beträffande översyn av timstudiestödet avslår motionen 1979/
80: 1639 yrkandet 3,

28. antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen i vad det inte har behandlats under momenten
10—12, 14, 17, 20, 24 och 25 ovan med den ändring i ingressen
som föranleds av utskottets hemställan i moment 14,

29. beträffande medel till företagarorganisationerna för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser m. m. avslår motionen 1979/80: 1174
yrkandet 8,

30. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
m. m. med bifall till propositionens förslag avslår motionen 1979/
80: 1169 och motionen 1979/80: 1174 yrkandena 5 och 6,

SfU 1979/80:12

31. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen
1979/80: 1174 yrkandet 9 a godkänner att 555 300000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget F 5.
Vuxenstudiestöd m. m.,

32. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen
1979/80:1174 yrkandet 9 b till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 555 300000 kr.,

33. beträffande timersättningens belopp avslår motionen 1979/
80: 1174 yrkandet 10,

34. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen
1979/80:1174 yrkandet 11 i motsvarande del godkänner att
8700000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1980/81 används för att finansiera
anslaget F 6. Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

35. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen
1979/80: 1174 yrkandet 12 till Timersättning vid grundutbildning
för vuxna för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
28000000 kr.,

36. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen
1979/80:1174 yrkandet 11 i motsvarande del godkänner att medlen
från vuxenutbildningsavgiften fördelas på det sätt som framgår
under anslagen Centrala studiestödsnämnden m. m., Ersättning
till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning
av studiesocialt stöd, Vuxenstudiestöd m. m. samt Timersättning
vid grundutbildning för vuxna,

37. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
200000 kr.,

38. till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2795000 kr.

Stockholm den 13 mars 1980

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c),
Helge Karlsson (s). Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind
(m),Boije Nilsson (s), Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad (m), LarsÅke
Larsson (s), Elis Andersson (c), Siri Häggmark (m). Arne Andersson i
Falun (c) och Lars-Erik Lövdén (s).

SfU 1979/80:12

Reservationer

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Börje Nilsson, Ralf Lindström,
Lars-Åke Larsson och Lars-Erik Lövdén (alla s) har avgett följande
reservationer.

Reservanterna anser beträffande

1. Vuxenstudiestödet

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”motionen 1174.” bort ha följande lydelse:

Riksdagen antog år 1975 principerna för finansieringen av vuxenstudiestöden.
Dessa principer innebar bl. a. att ett bruttobelopp skulle tillföras
budgetens utgiftssida för vuxenutbildningsändamål motsvarande intäkterna
från vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de
beskattade vuxenstudiestöden. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att det inte kan anses rimligt att, såsom föreslås i propositionen, nu frångå
principen om att influtna skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden
inte längre skall användas för vuxenutbildningsändamål. Såsom motionärerna
hävdat berövas nämligen löntagarna genom förslaget i propositionen
- på grunder som enligt utskottets mening inte är hållbara - medel
som tidigare genom riksdagsbeslut tillförsäkrats dem för dessa ändamål.
Därför bör regeringens förslag i denna del avslås och 40 milj. kr. av
skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden tillföras vuxenutbildningsändamål
för nästa budgetår. Härav bör, såsom motionärerna föreslagit,
17 milj. kr. användas för förbättringar av vuxenstudiestöden utöver
vad som föreslås i propositionen. Med det anförda tillstyrker utskottet
bifall till yrkandet 1 i motionen 1174 och avstyrker bifall till propositionen i
motsvarande del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar "Utskottet
har” och slutar ”aktuella delar.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inledningsvis tillstyrkt att en viss del av skattemedlen från
de beskattade vuxenstudiestöden skall användas för vuxenutbildningsändamål.
Det finns därför enligt utskottets mening utrymme för att ytterligare
höja beloppen inon dagstudiestödet på sätt som föreslagits i motionen
1174. Utskottet tillstyrker således bifall till yrkandena 3 och 4 i motionen
om att inkomstbidraget skall bestämmas till 210 kr. och intematbidraget till
200 kr. per dygn. Förslaget medför en kostnadsökning på ca 10 milj. kr.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som böljar ”Enligt
utskottets” och slutar ”motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas i motionen 1174 yrkande om att timstudiestödet
bör höjas utöver vad som föreslagits i propositionen och

SfU 1979/80:12

bestämmas till 35 kr. per timme. Härmed tillstyrker utskottet bifall till
yrkandet 2 i förenämnda motion och avstyrker bifall till yrkandet 1 i
motionen 1639. Merkostnaden för förslaget blir ca 5 milj. kr. vid av
regeringen beräknat antal timstudiestöd.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som böljar ”Såsom
anförs” och slutar ”motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:

Såsom anförs i propositionen visar den tidigare nämnda rapporten från
CSN om den uppsökande verksamheten att det krävs betydande resurser
och insatser av dem som är uppsökare för att kunna rekrytera kortutbildade
till studier. Mot bakgrund bl. a. härav finnér utskottet att en höjning
av bidragen är motiverad. Dessa bör för budgetåret 1980/81 bestämmas i
enlighet med yrkandena i motionen 1174, således till 27 milj. kr. för
uppsökande verksamhet och 10 milj. kr. för utbildning av fackliga studieorganisatörer.
Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således
bifall till yrkandena 5 och 6 i motionen 1174 och avstyrker bifall till
motionen 1169. 1 jämförelse med propositionens förslag medför utskottets
förslag en merkostnad om 2 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 1, 24-25 och 30—32 bort ha följande
lydelse:

I. beträffande skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden
med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 1 avslår förslaget i
propositionen 1979/80: 100 om att skattemedel från de beskattade
vuxenstudiestöden inte längre tillförs vuxenutbildningsavgiften,

24. beträffande dagstudiestödet med bifall till motionen 1979/
80: 1174 yrkandena 3 och 4 och med anledning av propositionen i
motsvarande del antar 6 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen i följande såsom Reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Propositionens förslag Reservanternas förslag

6 kap.

6 §

Inkomstbidrag utgör 198 kronor Inkomstbidrag utgör 210 kronor

för vaije dygn. för varje dygn.

Intematbidrag utgör 165 kronor Intematbidrag utgör 200 kronor

för varje dygn. för vaije dygn.

25. beträffande timstudiestödet med bifall till motionen 1174 yrkandet
2 och med avslag på motionen 1979/80: 1639 yrkandet 1 samt
med anledning av propositionen i motsvarande del antar 5 kap.
4 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen i följande
såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

SfU 1979/80:12

Propositionens förslag Reservanternas förslag

5 kap.

4 §

Timstudiestöd utgör ii kronor Timstudiestöd utgör 35 kronor

för studietimme enligt 3 § första för studietimme enligt 3 § första

stycket 1 och för timme enligt 3 § stycket 1 och för timme enligt 3 §

första stycket 2. första stycket 2.

30. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
m.m. med bifall till motionen 1979/80:1174 yrkandena 5 och 6
och med avslag på motionen 1979/80: 1169 samt med anledning
av propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

31. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 9 a och med avslag
på propositionen i motsvarande del godkänner att
572 300000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1980/81 används för att
finansiera anslaget F 5. Vuxenstudiestöd m. m.,

32. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 9 b och med
avslag på propositionen i motsvarande del till Vuxenstudiestöd
m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
572 300000 kr.,

2. Medel till företagarorganisationerna för information om vuxenstudiestödet dels

att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”När riksdagen”
och slutar ”motionen 1174.” bort ha följande lydelse:

Den nuvarande ordningen, som innebär att löntagarnas medel förbrukas
för företagarnas ändamål, är enligt utskottets mening inte tillfredsställande.
Så länge egenföretagarna inte bidrar till vuxenstudiestödets finansiering
genom att även de erlägger en vuxenutbildningsavgift bör de medel
som föreslås tilldelade företagarorganisationerna i stället tillföras LO:s och
TCO:s verksamhet på området. Utskottet biträder på grund av det anförda
yrkandet 7 i motionen 1174. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medel till företagarorganisationerna för information
om vuxenstudiestödet med bifall till motionen 1979/80:1174 yrkandet
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

SfU 1979/80:12

3. Inkomstprövat tillägg

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Huvudmotivet
bakom” och slutar ”aktuella delar.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning medför förslaget i propositionen om en
sänkning av inkomstgränsen för oreducerat tillägg från 38 000 kr. till 30000
kr. för studerande med ensamstående föräldrar en uppenbar försämring för
dessa kategorier studerande. Den disponibla inkomsten kan nämligen vid
ett genomförande av förslaget komma att minskas med ca 1 000 kr. Utskottet
kan därför inte godta regeringens förslag i denna del. Den nuvarande
inkomstgränsen om 38000 kr. bör således bibehållas för studerande med
ensamstående föräldrar. För att undvika att ännu flera studerande mister
sitt inkomstprövade tillägg bör inkomstgränsen för oreducerat bidrag för
övriga studerande höjas till 40000 kr. Merkostnaderna för dessa förslag
kan beräknas till ca 0,6 milj. kr. Utskottets ställningstagande innebär att
utskottet med avslag på propositionens förslag tillstyrker bifall till yrkandet
19 i motionen 1174. Samtidigt blir yrkandet 2 1 i motionen 1186 till viss
del tillgodosett. Såvitt gäller övriga yrkanden i motionen 1186 rörande
inkomstprövat tillägg kan utskottet mot bakgrund av det statsfinansiella
läget inte förorda andra förbättringar än som föreslås i propositionen.
Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1186 yrkandet 2 k i motsvarande
del samt yrkandet 2 m.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande inkomstprövat tillägg med bifall till motionen 1979/
80:1174 yrkandet 19 och med anledning av motionen 1979/
80: 1186 yrkandet 2 1 i motsvarande del samt med avslag på
propositionen i motsvarande del och motionen 1979/80: 1186 yrkandet
2 k i motsvarande del och yrkandet 2 m dels antar 3 kap.
10 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen, dels som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inkomstgränserna,

4. Medelsanvisning till anslaget Studiehjälp m. m.

att under förutsättning av bifall till reservationen 3 utskottets hemställan
under 16 bort ha följande lydelse:

16. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 20 och med anledning
av propositionen i motsvarande del till Studiehjälp m. m. för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 906500000 kr.,

SfU 1979/80:12

5. Slopande av äktamakeprövningen vid beviljande av studiemedel

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som böijar ”Med det”
och slutar ”motionen 1174.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att även om jämställdhetsskäl
kan åberopas för förslaget om ett slopande av äktamakeprövningen på
tilldelningssidan så måste hänsyn tas till att förslaget läggs fram i en budget
som i övrigt präglas av restriktivitet och - i vissa fall - försämringar för
bl. a. låginkomsttagare. En reform som den föreslagna gynnar endast en
begränsad grupp studerande, nämligen dem vars make har inkomster om
ca 100000 kr. och däröver. Reformen framstår på grund härav och av
fördelningspolitiska skäl inte som särskilt angelägen, varför utskottet avstyrker
bifall till propositionens förslag i denna del och tillstyrker bifall till
yrkandet 14 i motionen 1174. Detta medför en kostnadsbesparing om 12
milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande slopande av äktamakeprövningen vid beviljande av
studiemedel med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 14
avslår propositionen såvitt avser förslaget till ändrad lydelse av 4
kap. 17 och 19 §§ studiestödslagen och förslaget om att 4 kap.
21 § andra stycket samma lag skall upphävas,

6. Fribelopp mot egen inkomst

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Utskottet är”
och slutar ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i avvaktan på studiestödsutredningens arbete och
inom tillgängliga ramar kan göras vissa punktvisa förbättringar inom studiemedelssystemet.
En sådan angelägen åtgärd är, såsom föreslagits i
motionen 1174, att höja fribeloppet för egen inkomst till 60% av basbeloppet
per kalenderhalvår för heltidsstuderande och till ett häremot svarande
belopp för den som heltidsstuderar kortare tid och för deltidsstuderande.
En sådan höjning får stor betydelse för deltidsarbetande och ger
möjligheter till feriearbete utan att arbetsinkomsten medför reducering av
studiemedlens totalbelopp. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till
yrkandet 13 i motionen 1174. Yrkandet 2 d i motionen 1186 blir därmed till
viss del tillgodosett. Kostnadsökningen kan beräknas till 17 milj. kr.

SfU 1979/80:12

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande fribelopp mot egen inkomst med bifall till motionen
1979/80:1174 yrkandet 13 och med anledning av motionen 1979/
80:1186 yrkandet 2 d antar följande såsom Reservanternas förslag
betecknade lydelse av 4 kap. 16 och 19 §§ studiestödslagen:

Nuvarande lydelse

För heltidsstuderande minskas
det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för vaije hel,
sammanhängande tidsperiod om 15
dagar med en adertondel av den del
av den studerandes inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger
nedan för skilda perioder angivna
delar av basbeloppet, nämligen
Antal hela, sammanhängande tidsperioder
om 15 dagar för vilka studiemedel
skall utgå under kalender -

halvåret Del av basbeloppet

högst 4 75 procent

5 70 procent

6 65 procent

7 60 procent

lägst 8 55 procent

För deltidsstuderande minskas
det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första stycket
och 14 § för vaije hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en
niondel av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger 140 procent av
basbeloppet.

Utöver vad
Om sådan
Är den - ■

halvåret Del av basbeloppet

högst 4 80 procent

5 75 procent

6 70 procent

7 65 procent

lägst 8 60 procent

gånger basbeloppet,
av basbeloppet,
centrala studiestödsnämnden.

Reservanternas förslag
4 kap.

7. Medelsanvisning till anslaget Studiemedel m. m.

att under förutsättning av bifall till reservationen 5 utskottets hemställan
under 22 bort ha följande lydelse:

22. med anledning av motionen 1979/80:1174 yrkandet 16 och propositionen
i motsvarande del till Studiemedel m. m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2292600000 kr.,

SfU 1979/80:12

att under förutsättning av bifall till reservationen 6 utskottets hemställan
under 22 bort ha följande lydelse:

22. med anledning av motionen 1979/80: 1174 yrkandet 16 och propositionen
i motsvarande del till Studiemedel m. m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2 321 600000 kr.,

att under förutsättning av bifall till reservationerna 5 och 6 utskottets
hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 16 och med avslag
på propositionen i motsvarande del till Studiemedel m.m. för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 2 309 600 000 kr.,

8. Medel till företagarorganisationerna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser
m. m.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”verksamhet m. m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan (reservationen 2) tillstyrkt bifall till yrkandet 7 i
motionen 1174, vilket innebär att företagarorganisationerna inte skall få del
av medel för information om vuxenstudiestödet. Utskottet anser att samma
skäl som anförts i den nämnda reservationen kan åberopas mot att låta
företagarorganisationerna få del av medel för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser m. m. Det anförda bör med anledning av motionen 1174 ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande medel till företagarorganisationerna för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser m. m. med bifall till motionen 1979/
80: 1174 yrkandet 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Timersättning vid grundutbildning för vuxna

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”motionen 1174.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan (reservationen 1) tillstyrkt bifall till motionärernas
yrkande om en höjning av timstudiestödet till 35 kr. i timmen. Med hänsyn
till att timstudiestödet och timersättningen beloppsmässigt bör vara samordnade
tillstyrker utskottet yrkandet om en höjning av timersättningen till
samma belopp. Kostnadsökningen kan beräknas till 0,5 milj. kr.

Såvitt avser förslaget i propositionen om att medel för vuxenutbildningsavgiften
skall användas för att finansiera viss del av anslaget - ett anslag
som tidigare i sin helhet skattefmansierats - anser utskottet i likhet med
motionärerna att det härigenom förs in ett helt nytt ändamål inom ramen
för vad vuxenutbildningsavgiften skall användas till. Såsom motionärerna

SfU 1979/80:12

anfört får grundutbildningen för vuxna anses vara av en annan karaktär än
vuxenutbildningen i övrigt och det kan inte anses rimligt att grupper i
samhället som är i behov av en grundläggande utbildning skall behöva
konkurrera om det ekonomiska utrymmet med andra vuxna för att få dessa
behov tillgodosedda. Utskottet tillstyrker på angivna grunder bifall till
yrkandet 11 i motionen 1174 och avstyrker bifall till propositionens förslag
i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 33, 34 och 35 bort ha följande
lydelse:

33. beträffande timersättningens belopp med bifall till motionen
1979/80:1174 yrkandet 10 och med avslag på propositionen i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

34. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 11 i motsvarande
del avslår propositionens förslag om att 8 700 000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1980/81 används för att finansiera anslaget F 6. Timersättning
vid grundutbildning för vuxna,

35. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 12 och med avslag
på propositionen i motsvarande del till Timersättning vid grundutbildning
för vuxna för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 28 500000 kr.,

10. Fördelning av medel från vuxenutbildningsavgiften

att under förutsättning av bifall till reservationen 9 utskottets hemställan
under 36 bort ha följande lydelse:

36. med bifall till motionen 1979/80: 1174 yrkandet 11 i motsvarande
del och med anledning av propositionen i motsvarande del godkänner
att medlen från vuxenutbildningsavgiften fördelas på det
sätt som framgår under anslagen Centrala studiestödsnämnden
m.m., Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för
deras handläggning av studiesocialt stöd samt Vuxenstudiestöd
m. m.,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980