NU 1979/80:8

Näringsutskottets betänkande
1979/80:8

med anledning av propositionen 1979/80:14 om AB Asea-Atoms
verksamhet jämte motioner

Ärendet

1 propositionen 1979/80:14 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna ett i propositionen redovisat
konsortialavtal mellan staten och ASEA i vad det innefattar en utvidgning av
AB Asea-Atoms verksamhetsområde,

2. till Energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik Energiteknik
AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under
fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner, som redovisas
nedan.

Propositionen

I propositionen föreslås att regeringen skall bemyndigas att godkänna ett
konsortialavtal mellan staten och ASEA i vad det innebär att det av parterna
gemensamt ägda AB Asea-Atom skall kunna bedriva verksamhet även
utanför det kärntekniska området. För beslut om sådan verksamhet skall
bolagets styrelse vara enig. I propositionen läggs vidare fram förslag om
medelsanvisning på tilläggsbudget 1 med anledning av att Asea-Atoms
verksamhet enligt avtalet skall bedrivas även under år 1980. Förslaget
innebär att ytterligare 6 milj. kr. anvisas för energiteknisk forskning och
utveckling vid Studsvik Energiteknik AB.

Motionerna

Yrkanden
Motionerna är följande:

1979/80:90 av Ivar Franzén (c), vari hemställs att riksdagen i anledning av
propositionen 1979/80:14 som sin mening uttalar att förhandlingar mellan
staten och ASEA skall upptas i syfte att konsortialavtalet angående
Asea-Atom framdeles får den utformningen att en förändring av AseaAtoms
verksamhetsinriktning mot projekt utanför det kärntekniska området
skall kunna ske enligt de grunder som föreskrivs i aktiebolagslagen och

1 Riksdagen 1979/80. 17 sami Nr 8

NU 1979/80:8

bolagsordningen samt i övrigt beaktar vad som anförts i motionen beträffande
Asea-Atoms framtida verksamhetsinriktning,

1979/80:91 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen 1979/80:14 om AB Asea-Atoms verksamhet,

2. uttalar sig för en successiv avveckling av Asea-Atoms verksamhet inom
kärnenergiområdet,

3. begär att regeringen utformar ett nytt avtal mellan staten och ASEA
enligt i motionen framförda synpunkter.

Motivering

Enligt motionen 1979/80:90 är det positivt att AB Asea-Atom ges
möjligheter att verka utanför det kärntekniska området. Motionären menar
emellertid att verksamhetsområdet för Asea-Atom bör kunna vidgas utöver
vad som anges i propositionen och hänvisar till centerpartiets motion om
energifrågor våren 1979 (1978/79:2406). Staten bör därför ta upp nya
förhandlingar med ASEA i syfte att möjliggöra detta, säger motionären.
Vidare betecknar han det som förvånande att det i avtalet ställs krav på att
styrelsen skall vara enig i beslut om satsningar på projekt som ligger utanför
kärnenergiområdet. Avtalet förefaller enligt motionären ha en utformning
som ger varje styrelseledamot vetorätt. Nya förhandlingar bör därför tas upp i
syfte att få kravet på enighet inom styrelsen slopat.

Regeringsförslaget om fortsatt samarbete mellan staten och ASEA inom
AB Asea-Atom bygger på mycket knapphändig information, anförs det i
motionen 1979/80:91. Vänsterpartiet kommunisterna kan inte godta att
beslut som innebär viktiga ekonomiska åtaganden för statsmakterna inte
belyses på ett bättre sätt. Motionärerna anser det vara tillfredsställande att
verksamheten vid Asea-Atom skall breddas. Men, uttalar de, det behövs en
nedtrappning av anslagen till kärnkraftssektorn, inte bara att nya anslag skall
få användas också på andra områden. Enligt motionärerna har den svenska
kärnkraftsindustrin inte någon framtid vare sig inom eller utom landet. Vad
som behöver bibehållas är en beredskap för service, säkerhet och bränsleförsörjning
så länge svenska reaktorer är i drift. Det i propositionen redovisade
kravet på enighet inom styrelsen för beslut om ändrad verksamhetsinriktning
kan vänsterpartiet kommunisterna inte godkänna, eftersom det skulle
innebära ”en direkt vetorätt för styrelsemedlemmar som inte vill vara med
om sådan breddning av verksamheten”. Motionärernas slutsats blir att det
föreslagna nya avtalet inte bör godkännas i nuvarande form. I stället bör
regeringen utarbeta ett förslag ”sorn mera realistiskt uttrycker formerna och
möjligheterna för Asea-Atoms framtid”.

NU 1979/80:8

Vissa grundläggande regler för ledningen av AB Asea-Atoms verksamhet

Lagregler om ledning av aktiebolag finns i 8 kap. aktiebolagslagen
(1975:1385). Bl. a. föreskrivs (9 § andra stycket) att som styrelsens beslut
gäller, om bolagsordningen ej föreskriver särskild röstmajoritet, den mening
för vilken vid sammanträde mer än hälften av de närvarande röstar eller vid
lika röstetal den mening som biträds av ordföranden. Bolagsordningen för AB
Asea-Atom föreskriver (9 §) inga andra regler.

Verksamheten inom AB Asea-Atom regleras emellertid ytterst av det
konsortialavtal som ingicks mellan staten och ASEA år 1968 och vars
huvudsakliga innehåll finns redovisat i propositionen 1968:169. De delar av
avtalet som återges i det följande - och som avser ledningen av företaget -ingår också i det i propositionen 1979/80:14 redovisade nya konsortialavtalet.

Enligt 3 § i konsortialavtal skall Asea-Atoms styrelse bestå av fyra
ordinarie ledamöter och två suppleanter. Av dessa skall staten och ASEA utse
två ordinarie ledamöter och en suppleant vardera. Ordförande och vice
ordförande i styrelsen utses växelvis av staten och av ASEA. Skifte på dessa
poster sker vartannat år. Ordföranden äger inte utöva sin utslagsröst i frågor
som enligt konsortialavtalet förutsätter enighet mellan parterna. I 4 §
föreskrivs att staten och ASEA skall utse vardera en revisor och en
revisorssuppleant. Enligt 7 § äger ASEA utse ordförande på bolagsstämma i
Asea-Atom. Denne äger inte utöva sin utslagsröst i frågor som enligt
konsortialavtalet förutsätter enighet mellan parterna.

För beslut i följande frågor förutsätts enligt 8 § i konsortialavtalet enighet
mellan parterna: ändring av bolagsordningen för Asea-Atom, ändring av
bolagets aktiekapital, överlåtelse av aktie i bolaget, ändring av lokaliseringen
av bolagets verksamhet, slutande av avtal med Asea-Atom som part som rör
Sveriges förhållande till främmande makt, slutande av avtal med Asea-Atom
som part som avser samarbete med eller förvärv av aktie i annat företag eller
som väsentligen påverkar marknadsförhållandena på kärnkraftsområdet
samt tillsättande och entledigande av verkställande direktör eller vice
verkställande direktör.

Arbetstagarrepresentationen i bolagets styrelse regleras enligt följande. Av
ett avtal från år 1976 mellan AB Asea-Atom å ena sidan och SIF-klubben,
CF:s lokalavdelning och SALF-klubben vid företaget å den andra framgår att
arbetstagarorganisationerna har beslutat att inte begära tillämpning av lagen
(1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar. I stället har avtalats att arbetstagarorganisationerna
har rätt att utse två representanter jämte suppleanter att delta i styrelsens
arbete. Representanterna har rätt att närvara, yttra sig och framföra förslag till
behandling vid styrelsens sammanträden. De har också rätt att få särskilda
synpunkter antecknade till styrelsens protokoll, att ta del av de handlingar
och informationer som styrelsen får del av och att påkalla sammankallande av

NU 1979/80:8

styrelsen. Dessa rättigheter gäller - med undantag av frågor som avser
förhandling med arbetstagarorganisation, uppsägning av kollektivavtal eller
stridsåtgärd - i samma utsträckning som för styrelseledamot.

De anställdas representanter i bolagets styrelse har sålunda inte rätt att
delta i styrelsens beslut. Relationerna inom styrelsen mellan ägarna av
företaget, staten och ASEA, rubbas alltså inte genom arbetstagarrepresentationen.

Utskottet

Verksamheten inom AB Asea-Atom regleras av ett konsortialavtal från år
1968 mellan staten och ASEA AB. Detta avtal, som avser samarbete på
kärnreaktor- och kärnbränsleområdet, gäller intill utgången av innevarande
år. Företrädare för staten och ASEA har i maj 1979 träffat ett nytt
konsortialavtal om fortsatt samarbete. Den väsentligaste skillnaden mellan
de båda avtalen är att Asea-Atom i framtiden skall kunnabedriva verksamhet
även utanför kämenergiområdet. Det nya avtalet gäller t. o. m. år 1980 och
förlängs därefter med ett år varje gång, såvida inte uppsägning sker minst sex
månader i förväg.

I propositionen 1979/80:14 har regeringen begärt bemyndigande av
riksdagen att slutligt godkänna det i maj 1979 ingångna konsortialavtalet
mellan staten och ASEA i vad det innefattar en utvidgning av Asea-Atoms
verksamhetsområde. Vidare föreslås ett anslag av 6 milj. kr. för att bestrida
kostnader för kollektiv energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik
Energiteknik AB under första halvåret 1980.

Två motioner har väckts med anledning av propositionen.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motionen 1979/80:91 att riksdagen
skall avslå propositionen. Motionärerna anser att alltför knapphändig
information om avtalets följder har lämnats i propositionen och att anslagen
till kärnkraftssektorn bör trappas ned. I motionen föreslås vidare att
riksdagen dels uttalar sig för en successiv avveckling av Asea-Atoms
verksamhet inom kärnenergiområdet, dels begär att regeringen utformar ett
nytt avtal mellan staten och ASEA. Motionärerna anser att den svenska
kärnkraftsindustrin inte har någon framtid och att endast en beredskap för
service, säkerhet och bränsleförsörjning behöver bibehållas så länge svenska
reaktorer är i drift.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att staten har intresse av
fortsatt industriellt samarbete inom ramen för Asea-Atom för att bl. a.
tillgodose att svensk verksamhet och kompetens bibehålls inom olika delar
av det kärntekniska området. Marknadssituationen för Asea-Atom motiverar
att företaget får möjlighet att verka inom ett vidare område. Det nya
konsortialavtalet tillgodoser på ett lämpligt sätt dessa önskemål. Förslagen i
motionen 1979/80:91 av innebörd att riksdagen skulle avslå propositionen,
uttala sig för en successiv avveckling av Asea-Atoms verksamhet inom

NU 1979/80:8

kärnenergiområdet och begära att regeringen utformar ett nytt avtal med
ASEA är utskottet således inte berett att tillstyrka.

Såväl i motionen 1979/80:90 som i motionen 1979/80:91 uttalas tillfredsställelse
med att verksamheten inom Asea-Atom nu föreslås bli breddad till
andra områden än det kärntekniska. Enligt motionen 1979/80:90 bör
emellertid företagets verksamhetsområde ”ytterligare vidgas och inte
begränsas till de områden som anges i avtalet”. När det gäller exempel på nya
områden hänvisar motionären till centerpartiets motion om energifrågor
våren 1979 (1978/79:2406). I denna motion uttalades (s. 83) att staten bör
beställa en demonstrationsanläggning med bränsleceller av Asea-Atom.
Vidare borde staten genom Asea-Atom kunna initiera en utveckling,
projektering och demonstration av gasificeringsprocesser för kol, torv,
biomassa och avfall.

I redogörelsen i propositionen för innebörden av det nya konsortialavtalet
anges att Asea-Atoms verksamhet ”skall utanför kärnenergiområdet kunna
omfatta även andra områden såsom fossileldade kraftverk, avsaltningsanläggningar
och speciell processindustri”. Utskottet vill framhålla att den
valda formuleringen inte skall uppfattas som uttryck för en begränsning av
den art som antyds i motionen 1979/80:90. Överenskommelsen om fortsatt
samarbete inom Asea-Atom hindrar sålunda inte företaget från att arbeta
inom de områden som åsyftas i motionen. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motionen 1979/80:90 i nu nämnd del.

I propositionen anges att det nya konsortialavtalet stadgar att bolagets
styrelse skall vara enig för beslut om verksamhet utanför kärnenergiområdet.
Kravet på enighet i styrelsen betecknas i båda motionerna som en vetorätt för
styrelseledamöter. Enligt motionen 1979/80:90 måste en sådan vetorätt
försvåra den omställningsprocess som är nödvändig om bolaget skall kunna
överleva. Det finns enligt denna motion inga skäl att frångå aktiebolagslagens
grundregel om att styrelsebeslut tas med enkel majoritet. Vänsterpartiet
kommunisterna ”kan inte godkänna en sådan konstruktion”, anförs det i
motionen 1979/80:91.

Asea-Atom ägs till lika delar av två intressenter, staten och ASEA.
Verksamheten regleras av det konsortialavtal som ägarna av företaget har
ingått med varandra. Bl. a. föreskrivs att styrelsen skall bestå av fyra personer,
av vilka två utses av staten och två av ASEA. De anställdas medverkan i
styrelsens arbete har utformats på ett sätt som inte rubbar förutsättningarna
för detta avtal.

Redan i 1968 års konsortialavtal infördes föreskrifter om att beslut i vissa
frågor kräver enighet mellan parterna. Dessa frågor avser avgörande förutsättningar
för Asea-Atoms verksamhet. Ifrågavarande bestämmelser ingår
också i det nya konsortialavtalet.

1979 års konsortialavtal uttrycker de båda ägarnas gemensamma intresse
av att kunna vidga bolagets verksamhetsområde utöver det nuvarande. Det
ankommer på företagets styrelse att fatta beslut om konkreta projekt i detta

NU 1979/80:8

syfte. Innehållet i sådana beslut torde vara av grundläggande betydelse för
ägarnas bedömning av värdet av fortsatt samarbete inom ramen för
Asea-Atom. Utskottet finner inte anledning till erinran mot föreskriften att
styrelsen, vars ledamöter får förutsättas företräda meningar som överensstämmer
med resp. ägares intentioner, skall vara enig om sådana beslut som
här avses.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1979/80:90 och
1979/80:91 till den del de innebär att motionärerna motsätter sig krav på
enighet för vissa styrelsebeslut.

Utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna anslaget av 6 milj. kr. för
kostnader för kollektiv energiteknisk forskning och utveckling vid Studsvik
Energiteknik AB.

Utskottet hemställer

1. beträffande 1979 års konsortialavtal rörande Asea-Atom

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:14 momentet

1 och med avslag på motionen 1979/80:91 yrkandet 1 i
ifrågavarande del bemyndigar regeringen att godkänna konsortialavtalet
mellan staten och ASEA i vad det innefattar en
utvidgning av Asea-Atoms verksamhetsområde,

2. beträffande avveckling av Asea-Atoms verksamhet inom kärnenergiomrddet att

riksdagen avslår motionen 1979/80:91 yrkandet 2,

3. beträffande nytt avtal mellan staten och ASEA

att riksdagen avslår motionen 1979/80:91 yrkandet 3 i ifrågavarande
del,

4. beträffande viss utvidgning av Asea-Atoms verksamhetsområde
att riksdagen avslår motionen 1979/80:90 i ifrågavarande del,

5. beträffande krav på enighet i styrelsen för Asea-Atom som villkor
för vissa beslut

att riksdagen avslår

a) motionen 1979/80:90 i ifrågavarande del,

b) motionen 1979/80:91 yrkandet 3 i ifrågavarande del,

6. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:14 momentet

2 och med avslag på motionen 1979/80:91 yrkandet 1 i
ifrågavarande del till Energiteknisk forskning och utveckling vid
Studsvik Energiteknik AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 6 000 000 kr.

Stockholm den 20 november 1979

På näringutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1979/80:8

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s),
Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m), Bengt
Sjönell (c), Lennart Pettersson (s), Karl Björzén (m), Rune Jonsson (s),
Wivi-Anne Radesjö (s). Birgitta Johansson (s), Filip Johansson (c), Christer
Eirefelt (fp) och Sylvia Pettersson (s).