NU 1979/80:76
Näringsutskottets betänkande
1979/80:76
med anledning av riksdagens revisorers förslag angående statens lån
till Uddeholms AB budgetåret 1977/78
Ärendet
I skrivelse till riksdagen den 24 april 1980 (förslag 1979/80:8) har
riksdagens revisorer framlagt resultatet av en granskning av hur det statliga
villkorslån på 600 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet som
hösten 1977 lämnades Uddeholms AB i realiteten har utnyttjats.
Granskningen har utförts på förslag av näringsutskottet. Den har
redovisats i granskningspromemorian (1980:1) Statens lån till Uddeholms
AB budgetåret 1977/78. Sammanfattningar av denna promemoria och av
remissyttrandena över den finns fogade till revisorernas skrivelse.
Revisorerna hemställer att riksdagen
1. delger regeringen de resultat som kommit fram vid granskningen och de
allmänna synpunkter som revisorerna funnit anledning framföra med
anledning av granskningen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som revisorerna under
rubriken 2 Speciella synpunkter i skrivelsen förordat i fråga om beaktande av
sekundära verkningar, hörande av bokföringsnämnden och underlättande av
korrekta noteringar i mottagarnas bokföring, när nya stödformer införs.
Bakgrund
Det berörda lånet lämnades med anledning av ekonomiska svårigheter
som hade drabbat Uddeholms AB. Vid granskningen har även berörts annat
stöd av likartat slag som lämnats till bl. a. stålindustrin och stålgjuteriindustrin.
Vidare har den skatte- och redovisningstekniska behandlingen av
sådant statligt stöd till företag översiktligt studerats.
Riksdagen har fattat beslut dels om det ursprungliga lånet, dels två gånger
om medgivande att delar av detta fick överföras till andra bolag, till vilka
Uddeholm överlät delar av sin rörelse. Ett riksdagsbeslut om vissa ändringar
i skattelagstiftningen har varit en förutsättning för att lånet skulle få avsedd
effekt.
Av det belopp som staten genom sin låneutfästelse ställt till förfogande har
endast en del lyfts som lån. Hela beloppet har emellertid kunnat utnyttjas i
resultatförbättrande syfte genom att betecknas som fordran på staten och
därvid redovisningstekniskt och skattemässigt behandlas som en intäktspost.
1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 76
NU 1979/80:76
2
Revisorernas överväganden
Revisorerna betecknar det som besvärande att riksdagen, för att nå vissa
eftersträvade syften, har beslutat om stödformer som ej går att förena med de
beskattnings- och redovisningsmetoder som är vedertagna och att skattelagstiftningen
har tagits till hjälp för att få till stånd redovisningsförfaranden som
från speciella synpunkter är eftersträvansvärda. De omsorger som från det
allmännas sida ägnas åt att befästa kravet på efterlevnad av skatte- och
civilrättsliga bestämmelser kan, säger revisorerna, på ett sådant sätt olyckligt
skadas. Särskilt påtalas att avsteget från vedertagna principer har bildat norm
i det att villkorslån senare i betydande omfattning beviljats även företag inom
specialstålindustrin samt statliga och privata företag inom andra branscher.
Med hänvisning till speciella regler i dessa fall sätter revisorerna i fråga ”om
syftet med villkorslånen och svårigheten att finna internationellt godtagna
statliga stödformer skall prioriteras så starkt att fastställda regler för
bokföring och god redovisningssed får vika”.
Granskningen har enligt revisorerna också visat att riksdagen, då frågan
om villkorslånen prövades, knappast gavs erforderliga upplysningar om de
effekter som beviljandet av lånen skulle få från beskattnings- och redovisningssynpunkt.
Mot bakgrund härav gör revisorerna tre rekommendationer.
För det första bör regering och riksdag framdeles i förslag som på
föreliggande område kan få följder av sekundär art för näringslivet, t. ex. i
fråga om beskattningen av företag eller företagens redovisningsskyldighet, så
långt det är möjligt även beakta de sekundära verkningarna. För det andra
bör yttrande från bokföringsnämnden ha inhämtats innan en proposition som
innehåller förslag till åtgärder påverkande redovisningen hos bokföringsskyldig
läggs på riksdagens bord. Detta bör ha gjorts på ett så tidigt stadium av
propositionsarbetet att hänsyn kan tas till nämndens rekommendationer vid
utformning av förslaget. Bokföringsnämndens ställningstagande bör också
redovisas i propositionen. För det tredje bör innebörden och karaktären av
ett beviljat statligt stöd anges så klart att en redovisningsmässigt korrekt
notering av stödbeloppet görs hos den bokföringspliktige mottagaren av
stödet.
Utskottet
Utskottet finner att riksdagens revisorers granskning rörande det s. k.
Uddeholmslånet och andra liknande lån på ett värdefullt sätt belyser
problem i samband med statligt stöd till näringslivet och ger statsmakterna
anledning att noga överväga formerna för fortsatt sådant stöd. Utskottet
instämmer i revisorernas allmänna synpunkter och ansluter sig till deras
rekommendationer.
NU 1979/80:76
3
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till riksdagens revisorers hemställan
1. genom överlämnande av revisorernas förslag angående statens
lån till Uddeholms AB budgetåret 1977/78 (förslag 1979/80:8)
delger regeringen de resultat som har kommit fram vid den
redovisade granskningen och de allmänna synpunkter som
revisorerna har framfört med anledning av granskningen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i sin
skrivelse har förordat om beaktande av sekundära verkningar,
om hörande av bokföringsnämnden och om underlättande av
korrekta noteringar i mottagarnas bokföring när nya stödformer
införs.
Stockholm den 5 juni 1980
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson (fp). Nils Erik Wååg (s). Margaretha af
Ugglas (m). Birgitta Hambraeus (c). Bengt Sjönell (c). Lennart Pettersson
(s), Carl Tham (fp). Rune Jonsson (s) och Per Westerberg (m).
GOTA B 65316 Stockholm 1980